TTT YT YYYYYEY SE YT re TY ver YT ""YYTYTYTTYVv + Polisupplysning . [RR Ta 1 skolorna : > > 7 fö NN ola .- > förebygger bro STOCKHOLM (TT) «VS Även skolan skall medverka till pit vidgat samarbete myndigheter- " sa emellan i fråga om den brotts. ' förebyggande verksamheten, r Tidi- gare har regeringen anmodat pali- sen och "socialvårdsmyndigheterna " att delta, och i ett',virkulär som kommer ' på :torsdagen "görs skol- myndigheterna uppmärksamma på i angelägenheter av 'en medverkan, I cirkuläret understryks 'angelä- genheten av att skolans undervis- ning i samhällskunskap "konkret belyser betydelsen av "att lag ef- « terlevs och ordning upprätthålls, så :.oc j9tt eleverna får klart för sig vilka >, allvarliga störningar för” samhälls- ox kapen : som ; medför; Särskilt skall eftersträvas "+ Alt hos dem vecka förståelse och « Fespekt för de rättsvårdande orga- Nens. uppgifter och arbete, Denna Undervisning ' kan" ges- en "ökad brottsförebyggande effekt, om ele- verna får orientering rörande brott och brottspåföljder under medver- kan av personal från: domstolar, Polis och socialvård, Cirkuläret un- ; derstryker. angelägenheten . avatt skolmyndigheterna tar tillvara möj- . ligheterna till dylik samverkan i ' större utsträckning än som hittills Lokalfårgan är ju alltid ett brän- nande problem, I cirkuläret påpe- kas att.-det: för ungdomens fostran betydelsefulla arbete som 'på frivil- lighetens väg bedrivs av de ideella Organisationerna kan ges ett verk- samt stöd genom att lokaler i sko- '. lor 'och andra utbildningsanstalter upplåtes, Det är angeläget att detta sker i' sådan omfattning att organi- sationerna får sitt lokalbehov till- godosett; I cirkuläret erinras' om sk Jåt: 1 då. brott sa - Av dr Arne D: flesta" människor som använ. der sprit kan Själva reglera sin förbrukning och sätta stopp för den när helst de så önskar. Det kan ] däremot inte alkoholmissbrukaren. Hos honom uppkommer eller, före- kommer : ett ' psykiskt-fysiologiskt ehov av sprit, en sjuklig' alko- holtörst som "pockar på tillfreds- ställelse för att han skall känna sig i form. Som alltid när det gäller harkotika . och stimulantia spelar vänjningen en viktig roll på så sätt större doser och mer kontinuerlig tillförsel för att den eftertraktade effekten skall infinna sig. '. > ” : Självfallet har man sedan' länge varit intresserad av att få veta vad YrfeYyvt rv YFTE EY Sup att det så småningom behövs allt li - . grunden tillflykten till spriten helt 3" > LAHOLMS "TIDN YrtYrvv ING YYTTTTYTT Tallberg ; | tår, men längre än så sträcker: de sig i regel inte." +." cs | När det akuta ruset' avklingat, kvarstår: under ängre eller korta- re tid en-stark . Psykisk labilitet med stark nervositet, ångest och oro, vilket sätter sin prägel på pa- tientens' tänkande och handlande, Det är framför allt detta som väc- ker' behovet av en ”återställare” och så kommer en cirkelprocess i er Jeppe? gång, ”. - . " Enligt Martensen-Larsen är den dt: kologiska : hevelkel olika hos män och kvinnor; Man- nen, ”lillebror” "dricker för att få den skenbara känsla av styrka och kraft, som alkoholen skänker; för- det är som gör iskan till alko- holist, ” som beteckningen vanligen lyder, med andra ord Varför Jeppe super. Man har länge haft upp- märksamheten riktad på arvs- och miljöfaktorer men på sistone, har man "också vänt blickarna mot det psykologiska området. Det har här bl a kommit fram två tankerikt- ningar som utgår från helt skilda premisser men som likväl har pås tagliga beröringspunkter. De repre- senteras framför allt av den danske läkaren Oluf Martensen-Larsen och hans norske kollega Trygve Braa- töy. Lar de . : Enligt Martensen-Larsen Vgger bakom 'alkoholismen en förkvärd personlighetsutveckling under upp- växtåren, vilket medfört en redu- cerad förmåga till självständigt tän- kande och handlande, en oförmåga att stå på egna ben och ta eget ansvar i kritiska situationer samt en benägenhet att trygga sig, till en starkare personlighet. Vederbö- rande har blivit psykiskt klämd un- der barnaåren, dominerad av fa- dern,' modern eller' äldre syskon, Braatöy gör lika energiskt gäl- lande att alkoholmissbrukaren all= elsen av att han hävdar 'sig inför sig själv och sina medmänni- skor och på så sätt få kompensa- tion för sina mindrevärdeskänslor, sDen . lätt emantiperåde, ” katiga kvinnliga alkoholisten tycks i stäl- let huvudsakligen dricka för att få del av den sentimentala fasen i ru- set, för att bli mjukare och kvinn- ligare, föratt kunna tycka synd om sig själv och för. att om möjligt kunna få andra att göra detsamma. "Eftersom det framför allt är den bristande 'självtilliten ' och "de 'in- fantila reaktionerna, som präglar bakgrunden till alkoholismen, bör man "vid behandlingen, enligt psy- kologerna, utgå från att de är vux- na och felaktigt uppfostrade barn och inrikta sig på psykisk omskol- ning, en senkommen uppfostran till självständighet och oberoende för att korrigera den snedvridna ut- vecklingen tjugo, trettio eller fyr- tio år tidigare, ett slags psykisk ortopedi. >: vr na Man skall inte i missriktad väl- vilja trycka alltför hårt på alko- holmissbruket "som sjukd 'm, vilken kräver en stor insats av hänsyn, förståelse och omhänderta- gande från samhällets och myndig- att vissa skollokal all tid k ionell måste räknas till | heternas sida, framhåller de, ”Om- | till — frivilligt Jomsf de i psyk krets. Med psykopa- händertagen av andra”, skriver verksamhet. I den' mån upplåtelse | ti menar man dfödda r Mar: Larsen på ett ställe, inte är obligatorisk görs de lokala |gar och brister i känslo- och vil- "har — alkoholmissbrukaren blivit kol Få elserna Pp att lokalerna frivilligt upplåts för folkbildni; isati och andra ideella organisationers verk- samhet, : : Följden: . Jag. vill verkligen säg: 2, kära Eulalia, aft jag tycker du har blivit väl intim med 'min bäste vän Oskar på sista tiden! = Men dyra James, du brukade alltid säga att han var så gott som ditt andra jag, och då så..-: AX ”— Vi har dem både med ljus och! musik i — men den här är det allra! nyaste — den kan springa i luften! jelivet vilka kommer vederbörande att i aktuella konfliktsituationer reagera på ett sätt som avviker vad vi betraktar som normalt. Beröringspunkterna mellan de båda uppfattningarna ligger främst i det förhållandet att en förkvävd personlighetsutveckling under bar- naåren medför en viss grad av psy- kisk genhet och kvardröjande vi r IH agg hela sitt liv. Nu är det sannerligen på tiden att han får lära sig att stå på egna ben”. : ” : Självfallet måste han ha en viss hjälp i början, men det skall vara en hjälp. till självhjälp. Den' får aldrig bli så "omfattande eller så långvarig att den blir bekväm och förkväver alla ansatser att själv ta vid p a vilka i så uttalad grad präglar psy- handlande, tänkande oc! k resonemang. Hos psykopaten fram- träder öppet barnets egoism som sätter jaget och dess behov i främs- ta rummet. . : : 4 Enligt båda åskådningarna har vederbörande en stark benägenh att smita ifrån kritiska situationer, vika undan för konflikterna i stäl- .| let för att med egen kraft söka 1ö- "Isa dem. I båda fallen är vederbö- rande bekajad med starka hämnin- gar och en uttalad inre osäkerhet. Eftersom nu spriten har en viss förmåga att lossa hämni: och stärka självförtroendet, ligger det nära till hands att fly till spriten för att få en falsk känsla av att man hävdar sig inför sig själv och andra. ” NVarken en psykopat eller en ”lil- lebror” med alkoholsvårigheter kän- ner sig som sjuka och är det egent- ligen inte heller. De kan känna sig tillfälligt nere och vissna och av den anledningen behöva en styrke- De beder för drottning . Victorias hälsa : Ärkebiskopen av York har an- "hållit hos de amerikanska kyrkliga myndigheterna ' om ”att de måtte 'upplysa en indianstam i ett reser- |] ' ivat i Labrador, USA, om att brit- . Uiska -drottningen Victoria inte längre är vid liv, utan avled för 58 år sedan, år 1901 Indianerna 'ber "nämligen: konsekvent och vid varje gudstjänst för hälsa och fram- igång åt drottning Victoria. . Pulsen: smn-Maja är hos doktorn för första gången. Hon kom fn i mot- tagningsrummet inlindad .i skinn- kofta och stora muddar, +". . — Ta av er lite medan jag an- tecknar hamnet, så ska jag pulsen, säger läkaren, soc ' Då han nästa gång tittar upp står Maja där £ bara ett par sockor, — Kors, har ni tagit av er alla kläderna! ,” Finn-Maja torn: | T Hur skulle fag kunna var pulsen sitter. == ” Hennes erfarenhet - Fu Johansson: — Vanligen kom- | mer ju min man hem till sist, men det beror nog hara på att hemmet är det enda ställe som är öppet så sent på natten, ; ' . ent på natten, ; H . av ser storögt på Yok- veta "räkna | : Logiskt .-: -- Min man fick tusen kronor i gratifikation, mårutro! / os — Nä, vasäjeru, va köpte du dej för dom? . | . . " Skillnaden I en av småklasserna höll lära- rinnan på att klargöra tidsindel- ningen. - Me aw — Kan någon av er säga vad det är för skillnad mellan söndagen och veckans övriga dagar? Allmän tystnad — men så räck- te lilla Eva-Maja upp handen och ”fick frågan”. ve : — Jo, förklarade hon, söndag är låter disken stå till måndag. . kela 2 Pappa, ett barnhem — det är väl ett hem för barn med särskilt besvärliga föräldrar? . ve : ' Likheten > ' sin lille son, då hon mötte en av sina dambekant de den lilte pojken ligen: - . , a — Det är funtastiskt vad han lik- nar er make, - c - oa + Ack, bevare mig, sade mam- man, vi har adopterat honom! .' jamen och sade, slut- den dagen då far sover och morj]- En mamma var ute' och gick med; dil Hjälpen - uti- från skall vara precis så omfattan- hl de som behövs för att sätta igång det egna maskineriet och funktionsdugligt. ”När vi lär våra barn att gå”, säger Martensen-Larsen, ”upp- muntrar vi dem på alla sätt. Vi flyttar undan möbler som står i deras väg, uppmuntrar dem, gläds åt deras framgångar, hjälper upp dem när de trillar. på näsan och söker göra de första, stapplande ste- gen till en lek, till något lustbe- tonat. Det är precis på samma sått få detta ett krafttag för att söka komma ur |" Å N i byxor, rörde det sig om korta knä- | ”Den som inga byxor : har, han får gå med "rumpan ”bar”.' Den i kyligare nejder nog så bistra er- farenheten bakom dessa ' strofer ur en oförarglig 'barnramsa torde ha gett den första impulsen till. att en frusen förfader i den grå forn- | tiden tog sig för att knåpa ihop det primitiva plagg som blev våra byxors föregångare. Man' är långt ifrån på det klara med var denna betydelsefulla uppfinning såg ' da- gens ljus, men man tippar någon- stans i Asien. I varje fall vet man med bestämdhet att vissa folk i : denna världsdel liksom i norra och mellersta Europa använde byxlik- hande plagg långt före vår tideräk- nings början, . IN Rane Danska . bronsåldersfynd visar aft tygstyckeri lindade . kring benen hörde till sk ekipe- yxans sällsam "Det är €n lång väg herrbyx- » an. vandrat 'sedan' 'den'” först” skyddäde benen 'på perser och germaner. Med tanke. på mo- o den uppfinningsrikedom som det givits prov på vid' utformnin- . gen av ett plagg med så enkla förutsättningar som ett par byx« or, "finns dét all anledning tro att sista kapitlet. i byxans his-. toria inte skrivits på länge ännu. 1 Pavia Mat Maken ria bålde män uppträdde ofta i såda- na byxor med spetsmanschetter en bra ; bit ' ner över - stövelskaften, " 'skolpar i övre tonåren, ; rade | på bönestunden, undrar pojken N k — Va sjö . ken och börjar bläddra förströ i filosofiboken. SST | nade på musiken till ”Buon Gior. "NO, Amore”, Den hörför en, .. i flickor tänkte på," SAGT och SKRIVET > 2 i : "Vid. mitt grannbord satt ett vilket jag > emballe.' " a : + "kolböckerna På bordet. verst. låg” något så förnämli, som ”Lärobok t filösofiehs histor NOR spå dor slöt mig till av de icke ria”, - Hade ni jazzpsalm i motse som tänker" på "framtide; h skinnskott' kavajärmarna; ” ' oh . - + Ja, de ä kul; säger flickan . och vickar på sitt gula huvud. den stora sköldpaddskragen ver=. kade det ägg I redet, '- | ni då? frågar poj-.. = Sjöng? Inte sjöng vi, vi lyss- — Men de var väl orden ni , .— De kan man ju inte undgå, + = >> > så tjusiga som dom är... NG , (GC fö Stoppades byxorna ner i-stövl dets 'kapriciösa'" . läggning, -och |": 82 spetsarna 'som prydde "del över 'stövelskaften nervikta'strum- porna” den , modemässiga . touchen. Ty spetsar skulle det vara — även om .man krigade aldrig så mycket, - Från "mitten .av' 1600-talet blir Frankrike för första gången sedan 1200-- och 1300-talen det ledande 3 E och modet or H i med ' ” s x "Av flera författare: = HJÄLM R. BRUNDIN cn liten minnesbyl enn Hjälmar Brundin fick "endast. en. kort tid vara Diokonistyrelsens direk-' Tr, Efter”ett år bröts han ner av en svår sjukdom i sina bästa år. Men '-" även om man ej vetat det förut ger mest oblyga sätt, För. att inte tala om fasaden med sin utputande bra- guette -— blygdkapsel eller! skam- hylsa. Denna konstifika detalj 'var väl från början avsedd att skydda genetalia i krig men "upptogs av ring för mer än 3.000 kr sen, Mera i överensstämmelse med, moderna byxbegrepp var de av greken He- rodotos på 400-talet £ Kr omnämn- da långa byxor som bars av per- ser och meder. Det skulle !dock dröja länge innan Hellas och Roms kiton-" resp toga-bärande' söner hemföll åt så barbariska fasoner som att ta på sig byxor. Den orien- taliska byxan vandrade emellertid redan tidigt norröver och hamna- |de' så småningom: hos germanerna. På Trajanuskolonnen i Rom som restes 113 e Kr avbildas dessa med säckiga långbyxor, Ser ' . ”Byxbärande nationer” var ee skällsord rö SN När romarna till sist: drog pårsig byxor. .Detta mode förde soldater- na med sig till Rom, sen de under fälttågen mot. gallerna tagit efter seden att bära braccae =. byxor på latin, Dessa bör ha varit ett välbehövligt värmande tillskott till det armerade och flikiga skört som hörde till den r sk if - är. det tyska modet utslagsgivande. det oberäkneliga modet som ett helt naturligt moment i 'den maskulina stassen, + el uk TT Ungefär samtidigt som den sen- medeltida-gotiska dräkten drivs till sin yttersta spets och påverkar mo- det i norra Europa börjar nya idéer komma från Italien; . Renässansen (1480—1600) gör sitt levnadsglada intåg i historien. Den italienska sig dock inte nämnvärt från de sen- sdeltida och består, anti av en kort jacka med hosor eller lång, fotsid mantel. Förändringen ligger här mestadels «'"i> "stoflernas rika "mönstring och utsmyckning. " Under första hälften av 1500-talet Man börjar, slitsa upp hosor och jackor på de ställen där, de' smiter åt mest. och låter ett foder”i avé vikande färg lysa genom springor- na. . Över .hosorna på. övre 'låret draperas snart också - ett övertyg som är uppslitsat eller består av breda band hopfästa med'mellan-. rum, varigenom fodret pöser fram. Braguetten utformas med allt stö re frimodigt Den säll: pjä- Hur främmande byxplagget var för kul runt Medell man förstå av att statsmannen och filosofen Cicero (196—43 f Kr) be- tecknade barbarfolken utanför ro- marrikets gränser som braccatae Byxor terades dock kan | gärna med sen blir allt större. och dekoreras smycken och: brokiga band. si cile dat vass Pe Ur överlyget utvecklar sig de groteska pluderhosorna, som "var särskilt omtyckta av de tyska landsknek Här hängde över- vi bör gå fram inom alkoh den, Även alkoholmissbrukaren ska lära sig gå — i psykisk mening — utan att vara beroende av alkoho- len som krycka”", oa Man måste därför skapa förut- sättningar för honom att få syssla med något han själv vill ägna sig åt, så att han kan känna tillfreds- ställelsen av att verkligen få ut- rätta något som han går: i. land med. Då växer hans självförtroende så småningom fram, han blir säkra- re och andligt rakare i ryggen och kan aktivt hjälpa till med att re- parera sin ekonomi och andra kom- plikationer som alkoholmissbruket kan ha fört med zig, . : Skapandet av självtillit och själv- känsla bör vara A och O i modern alkoholvård, säger den danske lä- karen. Ett handlingsprogram en- ligt den principen ställer gtora krav på läkaren och hans. förmåga att nå verklig fortlöpande kontakt med sina patienter. Men lyckas man med den svåra o, många gånger delikata uppgiften, har man goda möjlighe- ter att leda patienten fram till ett totalt oberoende av spriten. Ve- derbörande har då äntligen blivit Psykiskt vuxen... Let . Flicka på moped : ' " påkörd och dödad / Kerstin Lindberg från Klippan, 18 år, skadades så såvrt vid en trafikolycka på onsdagen i Klip- pan att hon senare avled på Än- gelholms lasarett, Hon var på mo- (ped på väg hem från sin arbets- plats då hom påkördes, av en per- sonbil i hörnet Odengatan--Villa= gatan, Hon kastades omkring 12 m framåt och erhöll svåra skallskador. Bilföraren fick en nervchock, Den omkomne 'var dotter. till pappers- bruksarbetare Rolf Lindberg, Kli- ee med tiden även i Medelhavslän- derna, See stav Fet Medan de galliska . knäbyxorna tills vidare försvinner ur historien, tygeis band löst ner från höft till knä och med enorma tygmassor vällande ut genom' mellanrummen. mot ” är det den långa från övertagna benbeklädnaden som blir en del av den tidigare medeltidens mansdräkt, som förutom byxor 'i allmänhet även bestod av knälång kolt med långa ärmar och mantel som knäpptes på höger axel, Under senmedeltidens (1200—1480) första hälft blev den fotsida, klädnaden männens dräkt framför andra. Det var korsfararna som lärt känna den i Bysans på väg till det heliga lan- det, Denna långa dräkt gjorde de säckiga långbyxorna överflödiga. Användes benkläder var det fråga om strumpsmala hosor som fästa- des vid ett bälte om livet. Mellan benen' hade man ett "blöjliknande skört av linne, s k broken. "' Omkring 1350 avlöstes emeller- tid den långa och löst hängande dräkten av en kort snäv dräkt. Den béstod av en kort' jacka och långa Atsmitande hosor som nu sytts ihop i skrevet till'ett sammånhängande plagg. Jackan dras inte längre över kuvudet utan skärs upp fram och förses med krappar, Manteli som tidigare var det mest iögonenfal- lande plagget försvinner nästan helt. : De oblyga byxornas tid” Ne På 1400-talet var 'det glänsande burgundiska , hovet i Dijon tongi- vande 1 modefrågor. Den burgun- diska mansdräkten sammanfattade och accentuerade alla senmedelti- dens modedrag i ett sista prakt-' fullt uppbåd.” Den korta Jackan smet åt 'och;var hårt. insnörd' i midjan. Ärmarna ståtade med väl- diga,' stoppade ' puffar kring axel partit, På fötterna bars snabelskor: Hosorna var snävare än shävt och visade ben, lår och stusa på det es byxprakten i. sl . , Mot all denna överdådiga byx- prakt dundrade överhet och präs- terskap, För att ta itu med byx- ungrenässansens herrkläder skiljer |" från Ludvig XIV:s hov, Den tidigare kavaljers- och soldat- mässiga mansdräkten förlorar allt- mer sin karaktär, Jackan förkor- tas så att;den når strax under bröstet och" bärs öppen. Byxorna dekoreras upptill med knippen av öglor och; glider ner på höfterna för att visa skjortan i midjan. Byx- benen som räcker nedanför knät är öppna och så vida att-de inte verkar skilda” utan 'ser ut som 'en kort kjol. De avslutas med en spets om "inte, rent äv kalsongspetsarna får hänga ner under byxfållen. He- la” dräkten är dessutom prydd med ett otal band och rosetter, '. .5 7 Barockens pompösa överdrifter dämpas under 1600-talets sista år- tionden och 1700-talets början. Till snäva knäbyxor, culottes, hör. lån- ga strumpor sorn' upptill dras utan- på' byxorna. Man strävar efter en förnämt slank siluett och. klär sig därför stilenligt i en knälång och elegant "rock som just sitter tätt efter' kroppen och är "försedd med stora 'ärmuppslag. Under den bärs en «likaledes knälång sidenväst med långa snäva ärmar och stora fickor med -lock, precis :som ' på rocken, Västen 'är den egentliga hemma- dressen, Bandöglorna efterträds 'av metallbroderier, Löshåret som, re- dan på 1640-talet börjar göra sig synligt uppnår under århundradets slut sin stora glansperiod i form av.allonge-peruken. .; "Barocken föreskrev snäva fon knäbyxor + 'Senbarockens mansdräkt ärvdes i huvudsak av rokokon (1730—1770) men utformades sirligare. Rockens skört — liksom västens — fordra- des så alt de stod ut från höfter- na i. kontrast till den smalaxlade "foch' spensliga överkroppen. Västen reducerades efter hand till ett rent underplagg, då den avtog i längd och inte längre" hade ärmar, På 1780-talet hade den tappat skörten. Hemma tog man då istället på sig 30 "De snäva knäb dj n — av de prästerna tilldelad plats nr 17 bland inalles 20 djävlar -— utger år 1555 biskop Musculus i Frankfurt. en brändskrift "där det heter: ”Våra unga kumpaner låter göra blygd-Å kapseln framtill omåttligt stor med helvetets ' flammor” och ' klutar, så ätt djävulen sitter och' kikar ut på alla sidor, allenast till förargel- pr orna fortlevde ända till slutet av 1700-talet. Fr o m 1730-talet är det dessa som omsluter strumpornå och inte" tvärtom” som tidigare. Liten vitpudrad peruk och trekantig hatt kröner den manliga elegansen. | | 31 slutet "av. 1700-talet kömmer nya 'modesignaler och denna gång från England .som sen dess beträf- fande” kläder bibehållit sin se och dåligt föredöme, ia, ] I vanvettiga och oskyldiga flickor förledas och förföras därav”, => >, Omkring 1550 ' övertar Spanien rollen som ledande modeland. Klä- derna blir 'värdigare;” svart. och mörka färger dominera! Blygdkap- seln' försvinner och övertyget för- vandlas |till' korta :"ballongbyxor stoppade med tagel som bärs till- sammans med långa strumpor," De istnämnda börjar kinstickas' slutet på århundradet. Jackan får "ett kort skört, dess bröst är man- ligt välvt - tack vare' uppstopp- ningar. Den är höghalsad och skjor- tan utvecklas till den karakteris- tiska cirkelrunda pipkragen kom- pletterad av pipade manschetter.. :- Under början åv ' 1600-talet rät- tade man sig efter modet vid Lud- kvig XII:s hov, där mannens dräkt lik. ledande ' ställning." Deh ” engelska mansdräkt som nu lanseras är ock- så prototypen för den klädsel som fortfarande bärs av våra maskuli- ner. Förändringarna rör egentligen endast detaljer. Till skillnad mot rokokon är den engelska typen av- gjort mer 'karlavulen och 'strikt. Man går in för det hållbara yllet istället. för siden och brokad. Fär- gerna är blått, gult och brunt istäl- let för- rokokons , skira pasteller. Rocken, som fått både hög, stor krage och slag, är avskuren i mid- jan fram.' Skörten är: smala och hänger ! endast .ner bak. Det rör | En i sanning värdefull skrift. '”. dessa korta alldeles till räckliga antydningar om att det var lämnat det svenska prästerskapets led. I en i sitt slag betydande man; som Visst satte han djupa spår efter sig över allt, där han verkade, men framför allt har han varit en utom- ordentlig krafttillgång: för vår kyr- kas missionsstyrelse, där han i åt- skilliga år fick verka som sekretera= re, I denna tjänst fick han även fö- '- aan resor till misslonsfälten,: Vad än. där sett och hört redovisade han i föredrag och vid kurser landet ' runt, Han har fått göra missio-” nen en stor tjänst genom att för- : medla kunskap därutifrån till hem: församlingen. Vad som på "dessa få sidor skrivs om honom och av hon= ' ” om Äär' delvis mäktigt gripande, inte; minst beskrivningen av han sista stunder, Så dör en kristen. Slutom- dömet måste bli: En bok av mycket ; stort värde, + odon a David Hedegård: ÄR BARNDOPET ' BIBLISKT? fetta tee cf ? De. stora lärostridernas "tid "synes ” väl vara förbi, Men ännu råder sönd- rig i: kyrkan, Och det är långt till ', uppfyllelsen av Mästarens bön: Jag beder, att de alla må vara ett.' En fråga som tyvärr alltjämt: både sönd- rar,' och vållar bekymmer hos, en- skilda ' människor är frågan om, do. pet, Det är därför välbetängt att He. tegård omarbetat och utgivit sin f/ ra bok Enighet i dopfrågan. Det är : en enkel och saklig och lättläst bolc, Till formen utgör den en diskussion : mellan tvenne olika : ståndpunkter. Invändningar tes upp och vederläg= ges, Klara besked ges med bibliska ord som stöd för kyrkans ståndpunkt, + . - Böckerna har utkommit på Dia- konistyrelsens förlaj an : > Vargplåga i Jämtland "Vargar: härjar fortfarande inom Kalls lappby och stora värden har gått till spillo genom den "envisa vargplågan. Under de senaste da=. >" garna har inte mindre än ett 40-tal renar blivit rivna och man räknar |” med att härigenom ha förlorat ca: . De senaste dagarrias oväd storm, regn och snö har gjort det synnerligen besvärligt för renägar=;. na i lappbyn att hålla sina hjordar "- samlade och man har förberett sig . + på att ett antal renvaktare måste 4." . vara ute på fjället undér hela jul= NV helgen: > vator och rund svart hatt blir gentle: RA CR mannens huvudbonad, ".: mo Långbyxornas seger .. : 'De snäva pantalongernas tid vat -- emellertid förbi strax efter Napb- leons fall 1815.-De avlöstes av de, långa och tämligen vida byxor som —. mer direkt pekar på våra" dagars byxor och som det inte hade lyc+ kate revolutionens jakobinska sans« culotter att införa. Orsakerna var väl av rent praktisk natur i över= ensstämmelse med 'den nya tidens krav på en vettig komfort. Men »>- till hovdräkt och” uniform fortsat+ te' de snäva byxorna dock länge fatt existera. Ända fram till ryska ; revolutionen 1917 bar t ex de ryss ka gardesofficerarna vid parad tätt«. sittande älghudsbyxor, som drogs halvfuktiga för att smita åt or- a ” A a sig m'a 0 om en till vår frack eller jackett. Under nam-. net redingot — en förfranskning av det engelska riding coat.— vin- ner :den snabbt sin publik på den i barockens anda hade en t' a nande siluett med .:en midja som började strax under bröstet, Byx- orna mistade stoppningen och gick ner: under knät, där de först knöts fast. med sidenroågtt över 'struni- porna, om de inte avslutades! med kort och rakt ten, Västen är Rokok på . lentligt. .. ' So rs ST arnene kläder har egentligen . föga förändrats under de sista 150... åren och det gäller även hans byxa or, Tillkomsien av pressveck, någ= ra imeter i endera rikti 1; culoties efterföljs av pantalongerna som utgör det första steget I rikt- ning mot nutidens långbyxor" och som är så långa att-de går ner i de korta och snäva ridstövlar som spetskröge. Även trettioåriga krigets a : NA ersätter skor med spännen; En hög på benvidden, . uppslag eller inte . uppslag och en del andra små den NS taljer har fått räcka som bidrag till den välkläddhet, vilken som bekant | ger medborgaren den själv- +: känslan, IWS) "LOKALNYHE: "TERNA — LOKALREPOR , , 4 4 AMANDA DASSAAASADKDNAANSADAND Sh, AAAKÄAADAL PITSYERTSETYTEEELELIVYNNIE. "a N i TAGET — DE LOKALA Cd xv1 boag ns - ” "vn st
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.