YreYtrYyvt» Tr rev erv Yrevvvv ket betyder: en minskning med - 3,5 nya köpingen,” utgjorde vid årets " uhder året. ökats med 76 föddal > ciner, 8 " Måndagen den 4 januari 1960 , LAHOLMS ”IDNING YYYvTTTYYTTYTTYYTYYTTET YT YrvrYvTeTT v YYTYYTTTY YYYTYTA Redaktör: Sven B. MARKARYDS- BYGDEN | — Laholms Tidnings Iokalredaktion: Markaryd, Villagatan. | . Jönsson, Tel 10150. FOLKMÄNGDEN MARKARYD : Folkmängden > ' Markaryds ; landskommun utgjorde wid årets > början 2.734 personer, Den har under året ökats med 32 födda "och 109 inflyttade; men minskats med 33 döda och 111 utflyttade. Folkmängden vid årets slut ut- gör sålunda 2.731 personer, vil- . Folkmängden i Markafyds : köping utgjorde vid årets bör- jan 2.355 personer. Den har un- : der året ökats med 44 födda och 237 inflyttade, . men! minskats med 16 döda och 162 utflyttade, Folkmängden vid årets slut ut- gör sålunda 2.458 personer, vil: ket betyder en ökning med 103. « Folkmängden i: hela Marka- ”ryds församling, lika med den , början 5.089 Personer. Den har skats med 49 döda och 218 ut- flyttade. Folkmängden vid årets slut utgör sålunda 2.627 män och 2.562 kvinnor, tillsammans 5.189. Detta” utgör: en ökning med 100 perzoner. > j 35 personer har flyttat från landskommunen till köpingen, 20 'personer motsatta vägen. Skillnaden "mellan socknen och köpingen är vid årsskiftet '273 ersoner, — Under året hava kungjorts 26 ”lysningar och” 7 äktenskapsbetyg. 30: äktenskap hava' upplöst, därav 22, genom döden. — Församlingens äldsta medlem är ”änkefru Karolina Charlotta Johansson, f. Lundin, född den 8 januari 1861. Den äldste mannen är förre banvak- ten Karl Johan Sjöberg, född den 21 juli 1863, PREDÅ Kornhult: - Bönemöte hos "Linné och ERE men min- Björkman tisdagen den 5 kl. "MBS. får. 40 nya medlemmar från Lan d a ingång ett' 40-tal nya dl] och Frillesås Mellersta: Hallands - -slakteriförening får fr om det nya årets från Lötftadal Det i är ett gammalt önskemål som i nu' har fått uppfyllt, säger lant- arbetat för att landaområdet skulle tillföras MHS, är givetvis -mycket sglada över nyårsgåvan, Det är in- " get missnöje med VSS' priser som föranlett att "vi begärt överflytt- ning,” utan det är de bättre för- Ibindelserna med Varberg, som ya- 11 rit anledni till våra "önskemål i detta fall. Vi har lätt att komma i kontakt med ledningen där, och '.» Särskilt hödslakten bör: tack. vare . Idet kortare avståndet till Varberg, kunna skötas betydligt bättre än vad som förut varit fallet. Egent- "ligen borde” hela Löftadalen höra till MHS' område, eftersom befolk- . ningen 'här har de flesta kontak- . terna med Varberg, understryker hr Johansson, : "Jonatan Börjesson, Hanhals, . fram- håller att från VSS sida har icke sts några svårigheter då det gäller de nämnda medlemmarnas över- flyttning till MHS.: Då gränserna "drogs upp mellan slakteriområde- na på 1930-talet, var det landaborna själva som begärde att få tillhöra :VSS. De fick också då' sin vilja fram. Vad som föranlett aktionen] 'om ändring nu, har vi svårt att förstå, då det aldrig framkommit "några missnöjesyttringar beträffan-. de våra priser eller servicen i i all: mänhet. Distriktsordförande i MHS, lant- br Gustav Vingren, Läbared, Fril- én [SVARAR Under denna rubrik besvarar en svensk legitimerad läkare a 3; "JAv , 1959 Då övergår. nämligen ett 30-tal tidigare medlemmar i VSS från Landa och 10" från Frillesås till MHS slakteri, Det är slakteriförbundet, till vilket frågan varit hänskjuten” ;som nu. medgivit att. de . Jantbruka-= >- "re från Landa och Frillesås, som tidigare tillhört Västra Sveri- ges .slakteriförening, får sina andelar överflyttade till MHS.. lesås, framhåller att de nya :med- lemmar givetvis är mycket välkom- na i. MHS. Men' vad som. ligger | bakom landabornas begäran om överflyttning känner vi inte till, Det har emellertid inte förekom- mit någon 'agitation från: MHS- ledningens ' sida. Det hela' är. én spontan aktion ' från ' landaborna och då slakteriförbundet har gått med på överflyttningen, har vi ba=- ra att hälsa de nya medlemmar . välkomna till MHS, 200. Dan 1.000 taljoner kilo :"kaffeöverskott . WASHINGTON (AEP) "USA:s jordbruksdepartement uppskattar .. världens kaffeskördar . . Jför räkningsåret 1959—60 till 68.635 : « Distriktsordförande i .VSS lantbr miljoner säckar på 60 kilogram var, mot den senaste skörderapporten från september, då 'man tad skördar på 67.368 miljoner säckar. Världens . osäljbara kaffetillgångar ökar enbart ur detta års skörd med omkring 18" milj säckar, d v's i runt tal 1.000 miljoner" kilogram." Då det'redan från de gångna åren ligger: stora osålda , kaffemängder, hotar överskottet. att ställa kaffe> producenterna inför svåra problem, heter det i den amerikanska jord-= bruksministerns ps rapport. 37 strålningsdöda - i Hiroshima 1959 a i Hiroshima meddelar att un= der det gångna året 1959 ytterliga- re 37 patienter avled'på grund av- de skador som de ådrog sig vid och omedelbart efter den första atombombexplosionen ' över. Hiros- hima den 6 augusti 1945.- Sjukhu- bets direktion påpekar att under år ' 1959 avled åtta personer mer än” under år 1958, då bara 29 patien=' ter dog på grund av atomskador. års . 37 dödsfall var den akuta dödsorsaken i 12 fall blodkräfta (leukemi), i 11 fall 1e-: verskador, . i 10 fall obotlig .blod- brist och i fyra fall lungkräfta. Hos alla patienter uppstod sjukdomar- na, så påstår läkarna, på grund av strålni d år 1945. Under dsfritt frågor "från läsekretsen. Förse frågorna med lämplig "1. signatyr och uppgiv helst ålder och kön. Det ir givet att envars I finonymitet obrottsligt bevaras, ' Märk breven DOKTORN SVA-" RAR och sänd dem fill redak- . tionen. — j "40 år sårad”, Derniografism bes tyder, att man kan skriva på hu= den och det är just det fenomenet, :som- Ni upptäckt hos 'er själv. Vid - een meköanisk retning av huden hos vissa individer uppstår en effekt, "som ungefär liknar den effekt, som - "kontakt med brännässlor har,. och som också brukar förekomrya vid .överkäuslighetstillstånd av "typen Di sselfeber,- Någon behandling :mot 'dermografism ' finns nog knappast, känslighet' mot något speciellt äm- pe, där man alltså kan behandla g 'denna överkänslighet, Vissa 'medi- "såvitt det inte rör sig om över-|- det gångna året har 241 nya, pa” ten också vet eller å "”indispositioner' -att klarlä Själens makt över kroppen Av rektor MELVIN BERGMAN En. av psykologins och” medici- nens största och nödvändigas- te > upptäckter” är upptäckten av det nära sambandet mellan kropp och själ. Al gemmal visdom bland alla kulturelt " högtstående folk kände detta smaband sedan tusen- den av år, men vår kulturkrets är, så beska: att detta samband måste klarlö -s från naturveten- skapligt ' hå'l, innan vi fann” det trovärt, att sambandet mellan kropp "och själ var nära, oupplös- ligt och av utomordentlig betydel- se också för människans hälsa, Nu kan man när som helst, inte minst i våra tidningar, möta insikten här- om formulerad så som New York Times gjort det: "Eftersom Prak- tiskt taget 70 proc av sjukdomar- na är psykiskt betingade är denna bok en viktig hjälp till självhjälp för oss alla”. "Den bok som här åsyftas är skriven av den ameri- kanske läkaren J A Winter och är en av de böcker,. som jag ,i det följande kommer att behandla. ” Inte minst bland allmänpraktise- rande läkare har. man betecknat den segrande insikten om de psy- iska — (själsligt-kr li sammanhangen som en av de stör- sta framgångarna för modern te- rapi. Den insikten är inte särskilt gammal inom modern medicin, Pa- ralleller till' denna' utveckling ger sig osökt från andra områden av naturvetenskapen. Lika ;- meka- nistiskt. som man, för 30, 40 år se- dan såg på materie och 'materie- forskning,- lika : mekanistiskt "såg man också på människan, Hon var något av er ”maskin”, vars fel man kunde avhjälpa med mediciner och kirurgi." Men , så kom eftertanken även till. -läkaren. De "mest lämp- liga 'och 'vakna' bland "dem hade naturligtvis ofta "märkt, att det fanns "psykiska komponenter i kroppsliga sjukdomstillstånd, . men det var knappast allmänt, att mån "sökte sig fram 'den vägen för att klarlägga ' sjukdomssammanhangen, vi XKroppsliga. sjukdomar med . vv "psykisk bakgrund Nu . måste ' denna ' detta förfaringssätt, arbetsmetod ' anses vara ”ofrånkomlig. I' en lång rad av LA Elänt. i ' mat: hjärta, andningsorgan, endokrina rubbningar; allergier. o s v måste läkaren ha klart för sig att sjuk- domstillståndet .' har "en psykisk bakgrund, "Och : det . har "han. Här löper. patienten kanske ” inga ris- ker.” En annan "sak "är om den strängt upptagne och hårt arbetan- de läkaren har ”tid” att ägna 'de psyk he nå- gon större uppmärksamhet, Det har han sällan, Och detta ger ho- nom ofta dåligt samvete och käns- la av att vara ineffektiv, Han vet, att'den sjuke ofta behövde massor av tid för klarläggande av psyr kiska ., ”själa- gan. diodoktorn”, överläkare Bertil Sö- derling i Borås, ägnat bokens för- sta kapitel åt ”helhetsmänniskan”, vars kropp och själ utgör en oupp- löslig förening. ”Därför måste vi granska hel- hetsmänniskan, den odelbara män- niskan”, skriver Söderling, ”och sö- ka behandla henne både materiellt och , själsligt, både med kroppslig bot ” och Psykoterapi. Den gamle husläkaren kunde detta, den mo- derna specialisten lyckas ofta säm- re: (om han överhuvud taget har tid).” Siukdom uppstår ofta genom själslig påverkan. Genom experi- ment kan vi t ex följa berättar Söderling, hur våra inälvsnerver, det ,vegetativa eller autonoma nervsystemet, styr våra inre or- gan, påverkar dem och i Ppressan= de situationer framkallar smärtor, lödnij och juk Neuroserna uppträder inte minst hos och ungdom, fastän un- "i der så felaktiga etiketter som gri- nighét, elakhet, trots, arbetsovilja och håglöshet, I alla dessa fall är ängslan och ångest själva kärnan i de neuroser, som ligger bakom och som skapar så många av våra svå- raste” uppfostrings- och samhälls- problem. ”Neurosen löser upp den samordnade' uppbyggda, organise- rade människan och åstadkommer en splittring, som märks Person- ligt och socialt. — Hon blir glömsk, trött, retlig, misstänksam, ned- stämd, splittrad, 'okoncentrerad, stundom osjälvständig och beroen= de av omgivningen som ett barn Då det gäller unga växande män- niskor, vars personlighet är stadd i full utveckling, har neuroserna ännu en följdverkan: de skapar ut- Födni ich vecklingsh I stället. för ”stress”-forskare har t o m kunnat visa, att också tar- mens inre yta rodnar och bleknar allt efter sinnesstämning och lyn- ne. Då är det lätt att förstå, hur psykisk press kan framkalla katar- rer och magsår. Svåra psykosomatiska | besvär uppträder inte endast hos vuxna utan också hos barn. Modern s k ”djuppsykologi” har gjort det klart för oss, att tråkiga upplevelser un- der barnaåren har en benägenhet att verka neurosskapande hos den vuxna människan. Hennes minne är, skriver Söderling, en ganska för- bluffande sak och ”än mer sensa- tionell är väl vår förmåga att åter- uppleva situationer, ' inte bara i form av data och händelseförlopp. Vi kan faktiskt se, höra; lukta, återförnimmaå stämningar från si- tuationer tiotals år tillbaka i tiden. — Detta är en oerhört imponeran- de funktion hos vår hjärna.” Men denna funktion är å andra sidan en gåva, som kan få ödesdigra kon- sekvenser. Obehagliga upplevelser under den tidiga barndomen fram- kallar ofta längre fram i livet till synes oförklarliga sjukdomstillstånd av 7 psykosomatisk karaktär. . Ängslan och ängest - neurosernas kärna "I sin kloka och på synpunkter handlat den viktiga frågan om neu- rika: bok har Söderling bl a be-! frisk håg, aptit på livet, glädje och arbetsiver får dessa unga en ängs- lig inställning till allt. och alla, och "deras -utveckling -. hämmas starkt. Då det gäller att finna or- saken till dessa neuroser, så är det genast uppenbart, att de har, med den psykiska situationen att göra, med grundstämningen i; hemmet, dess anda, förhållandet mellan fa- dern och. modern, liksom dessas livssyn. Om den präglas av ängs- lan och pessimism, så övergår den- na lätt till barnen och kan lägga grunden till besvärande neuroser. Hård aga, skrämsel, o d får na- turligtvis samma verkan, Då det gäller att förklara uppkomsten av neuroser hos barn, sätter dr Sö- derling krav som avviker från det lämpliga och normala, låt oss kal- la det överkravet, som kan ta sig de mest' skilda uttryck: ”både för mycket och för litet såväl över- M”. ger av sig själv, Man befin- | ingstillstånd, Det fordras en oerhörd koncentra- tion.” Man får inte bara njula utan hjälpa orkestern — ' varje enskild. Det gäller att aldrig slappna av samt vara medveten om allt som sker, Så vår enda kvi ga or= skydd som dernäring, överdri- ven frihet och för liten fasthet, för litet av frihet och för stor Sträng- het med för liten uppmuntran — allt kan innebära överkrav”. | äl Ortrud ' Mann . sina känslor inför uppgiften alt leda en åttiofemmannaorkester. Men rapfeber lider hon inte av. . Tanken på en kvinna på pulen förefaller inte främmande och ändå är öfödda Ortrud Mann den en- Det är ingen hemlighet att di Söderling visat stor förståelse för skilda "samband mellan kropp och själ,” "för de” psykosomatiska sam- månhangen. Jag ville Ir el r da. kvinnan som vågat sig på detta krävande. yrke, Arvet förpliktar, två- hundraåriga traditioner — sex gene- rationer — av musiker på fädernet, dera "alla uppfostrare att grundligt |? för allt. växande : liv ”respektfulla och kärleksfulla bok. I min nästa rosernas 'uppkomst, ett studium artikel vill jag återkomma till psy- som visar oss, hur:'hela människ iska främst i de vuxnas värld. If RON studera och diskutera denna nobla, |. Fadern var lör och; orga=, nisti Malmö. Vv " Lärare - make on Hon har: gått igenom Akademin med tre fina examina. Drömde aldrig om att bli dirigent, men kände sig otroligt fascinerad av det. Hennes lä- rare:-— sedermera äkta fnan — upp- engageras, till både kropp ocH själ. FYRA er slutade höstrilked. Tiksdagskrönika Irma Ahlbo Thar. hon. de .henne.. Efter” Akademin vände hon åter till skånemetropolen, "] en: kapellmästarplats blev ledig på ”Hipp”. . Hon hamnade" sedan ' på Stadsteatern, som hon förblev 1rogen i fem år och fick slutligen chansen att'dirigera Norrköpings orkesterför- ening. "Det blev hennes 'start som symfonidirigent, > Vid det här fon on: Dr 'nu a ade höst kommer ' att "gå till 'historien' som' en av de -livligaste. Den allt vård” i djupaste och finaste me- ning, men han har inte tid att ge den. Han måste ständigt ”ana”,att där. ligger. något '”bakom”, men hans: tid räcker inte till för att nå dessa själsliga djupskikt, - Vi kan emellertid . enigt konsta- tera, att en modern läkare är med- veten om att flertalet av dem som sitter.i hans väntrum är sjuka un- der trycket av psykiska konflikter. Och här avses inte bara eller fram- förallt neuroser och . psykoser av skilda slag utan sjukdomar i or- gan: magåkommor, hjärtbesvär osv. Mycket viktigt är det, att patien- översk rit omsen, men. också en rad and- ra stora frågor har stått på hös- tens riksdagsschema. Plus legio av interpellationer. kön de frågan. har'ju va-' Den andningspaus från riksdags K: n tunikati, inistern ” fram- | - höll i sitt svar på en inferpel- lation av hr Fritz Börjesson (cp) om möjligheterna att ordna: av- giftsbel ilda broförbindel- serter. on . Att komponera ligger inte för hen: ne; mén. däremot spelar hon. piano, cello, ' fiol- och orgel,' Varje .sommar fungerar hon som organist, I utbild- ningen ingår, också . omsorgsfulla ser att det nu får anses som en vedertagen princip att några åv- gifter inte får upptas för begag- nande av. allmän väg. eller därtill a. An; jobbet. som jullovet fiks- anor dagsledamöterna är dem väl un- nad, . Den 11" januari 'strålar de åter samman till vårriksdagen 1960, som av allt att döma i hög grad kommer att präglas av det före- stående septembervalet, ; I höstsessionens elfte t timma fö- retogs gemensam votering om per- 1 isati i band med "Vid överlägg- anar att ”nerverna”, ”psyket”; ””stres- sen”, ”livets påfrestningar” har den ofta 'drygaste andelen i, ansvaret för att vi är ”sjuka”. ligen nödvändigt att läkaren och sjukvården får all möjlig hjälp i att fastslå detta, att införliva det med allmänna" tänkesätt, Och det råder ingen tvekan om att denna insikt är på väg. Jag är inte en- sam om att ha Jagt märke till, att de äldsta bland oss ofta' saknar förståelse för ”att många av "våra har att söka sin orsak i vardagens många konflikt- situationer. De' yngre följer här bättre med sin tid och en vag känsla och insikt härom vinner ter- räng. , Här | har uppfostraren ett stort ansvar, I 'min egen under- visning i psykologi i en folkhög- skola ger jag "ganska stor. plats åt dessa psyk sammanhang, Och jag . anser det öd att vi bringar de tienter intagits på specialsjukt medan ' 198 patienter kunnat ut- skrivas som friska. För. tillfället behandlas 63 patienter med strål- kad r på detta ”Aastrup får ny. ""— efterträdare Fröken Margareta Nordström —= 52-årig hemhjälpskonsulent; i so- cialstyrelsen och folkpartistisk le- damot av "Stockhoäms + stadsfull= mäktige '— förklarade på lördags- kvällen att hon accepterar anbudet att efterträda direktör Nils Aastrup som ' ledamot av” riksdagens första kammare. en som femte 'suppleant,. repre= senterande' folkpartiets stockholms>= avdelning, på den lista som koma, antihistaminer, kan för- i sökas « och ha Ibland effekt, "5 «[ ponerades för valet 1953, vv själ, och kröpp Fröken Nordström stod uppta-. ] vara, 3 unga till förståelse för vilken roll de själsliga komponenterna spelar i varje ”sjukdomstillstånd”, från ,vanlig skolsjuka till verkliga, 'sjuk- : domar i skilda organ. 0 Ca förening Det är verk-| ningarna tidigare kring ärendet ha- de som bekant' kamrarna stannat vid. skiljaktiga beslut. Medan för- sta k ren tillstyrkt ”utsk förslag, som gick ut på att ett 70- tal av tjänstemännen skal ordina>- Vad angår möjligheten att etab- lera ett avgiftssystem” på : en väg eller del:därav, t ex "en bro' som inte har karaktär av allmän - vill jag, sade kommunikationsministern, till en början anmärka att något principiellt . hinder: inte föreligger för enskilda personer eller företag att utföra. sådana ' vägföretag som får betydelse också ur allmän syn- punkt. Inte heller finns något för- bud stadgat för ägare av enskild väg att ta upp avgifter av, allmän- heten: Emellertid "är lagstiftningen ingalunda uppbyggd med tanke på att möjliggöra sådana företag som dem ' interpell: syftar” på. . I riesättas, . hade andra k en avslagit , detsamma ''och tillstyrkt den borgerliga reservationen, vil- ken innebar att ingen av tjänste- männen skulle bli ordinarie. Den gemensamma . omröstningen bjöd inte på några sensationer: som vär- tat vann utskottet och röstsiffrorna blev 190 för utskottet och 178 för den borgerliga reservationen. - Hö sista ark 1 upptog förutom den gemensamma voteringen en rad interpellations- svar och några utskottsärenden, : Socialministern konstaterade i sitt svar på centerpårtisten Fridolf Jan- sons i Benestad interpellation an- att ik praktiken kommer ett dylikt före- tag att möta hinder vilka kan bé- tecknas som oöverstigliga." | Om det är lämpligt. att 'genom lagändringar ade "igenom de så- lunda gälland i är en — Det är roligt med svåra uppgif- ter, Det " men är faktiskt svår, Hans musik är /både . subtil och dramatisk och svår att avväga. Det gäller att sätta sig in i varje kompositörs intentio- ner som också skall förmedlas till orkestern. Mina favoritkompositörer är Pach, Brahms och. Sibelius, Bland tororganisationerna är allvarligt in- tresserade av tanken 'på ett kom- mersiellt bry oproj jekt: | Hz Harald Larsson i Hedenäset (cp) fick svar på sin enkla frå- ga fill finansministern. Hr Lärsson hade efterlyst åtgärder för att neu- tralisera .de' skadeverkningar som dets nordligare delar på grund av de' högre 'levnads-: och pro- stånd, Finansministern, anförde i sitt "svar, att. den allmänra varu- skatten drabbar de skattskyldiga på samma sätt i alla delar av. landet. iella problem får så- vittomfattande -' ”Tägstiftningsfråga, för vars besvarande Krävs ett me- ra omfattande och framför allt ett mera konkret material är det som nu står till buds. Frågan torde dock komma att i väsentliga hän- seenden behöva bli klarlagd i an- > "slutning till det. arbete som be- Isdel ledes diskuteras i andra samman- hang. Här vill jag endast framhål- Ja, sade "finansministern, att Nort- land har allt intresse av att sta- ten bl a: genom den allmänna va- ruskatten får sådana ekonomiska resurser att den>kan fortsätta med sitt investeringsprogram för bl a drivs inom den s k Ör gationen. H : Hr. Bör esson konstaterade, att n av: allt gående ' lok utr densamma tillsattes på förmiddagen samma dag. som interpellationen framställdes. Hr' Jansson hade ock- att döma inte betraktar broföretag på kommersiell basis som en utopi och att frågan blir belyst när Öre- lägger fram re- så frågat om u att få pröva pöjligheterna att gö- ra vägledande undersökningar om marknads- och företagsekonomiska . I en mycket klok och lättläst bok Utveckling och ”personlighetsbild- "ning i tidiga barndomsår” har ”ra- till gagn fön 'nä- ringslivet vid lokalisering av före- tag. På detta svarade. socialminis- tern ja, och tillfogade, att ”arbets- marknadsstyrelsen redan nu står till tjänst med vissa vä! dande un- dersökningar åt både kummuner och enskilda företag. = rr sultaten av sitt arbete. Principfrå- gan har inte behandlats i riksda- gen men den hår diskuterats i bl a Kalmar län och inom Göteborgs stad. Då staten har svårt att en- gagera sig i större broföretag de närmaste åren finns "den möjlighe- ten att erskilda kan bygga all- vägar, gsvård och övriga för Norrland angelägna områden. Hr Larsson hade en avvikande mening . ifråga. om omsens verk- ningar: priserna i Karesuando är högre än i Stockholm :vilket gör att skatten drabbar . hårdare ju längre norr ut man kommer från rikets centrala delar; Den beslu- täde varuskatten måste därför re- ellt slå hårdare i Norrland. Fö no- terade hr Larsson statsrådets ut- talande om att skattemedlen ; skall ge möjlighet till ökade inv - gar i Norrland —:Jag skall så- lunda med särskilt intresse ta del v statsverkspr när den mäpnu tiva broar på & iejl basiv Mänga”av våra stora företag lir. flgänglig P på nyåret, sade hr och åren tspresentanter för mo-iLarsson. mulerar. Mozart låter lätt,'|. omsen kommer att medföra i lan- |" duktionskostnaderna som är betin-]" 'gade av-hårt klimat och stora av- H Ortrud Mann lägger ner oerhört mycket arbete på förstudierna av ' jen verk, I hemmets lugna vrå finner hon den rätta svkopplingen. a Gracil kvinna på pulten Sö tämjer 80- mannaorkester de Svenske sätter jag Allan Pellers= son « och John . Färnström. högt, Brahms andra symfoni är något av önskedrömmen att få ta itu med, Elek 4 äs. ko? -— Och så hoppas Jag att så smås ningom få dirigera modern musik uv sådana min som: Korl-Birger Blom- dahl och Ingvar Lidholm, Jag tyc= ker också mycket om att lyssna på den extremt moderna musiken, men den måste man nalkas på det intel- Iektuella planet. Svårrre alt atå ut med ' är elektronisk 'musik., Jag fins > ner den "död,: avgrundshemsk och störande åtminstone som kansertmu= sik, Det är klurt att den fir mycket effekifull 1: rätt sammanhang som texil Anlara, ' "Ortrud Mann tycker inte om radio eller TV. Hon trivs bäst med tystnad, Dej finns så mycket annat all tänka på, som "husmor, som mamma” till sjuåriga Ellika, som dirigent, Mus siken släpper henne aldrig, Hon är. en allvarligt, arbetande kvinna mön det är "det underbara slog av' allvar som har glädjen som ledmotiv. — Musiken har man ständigt i hu= vudet. Före en konsert går jag om- kring och funderar och planerar, Det är förarbetet som det mest un= strängande, Verke släpper mig alde rig) Några vidlyfligare turnéer här hon inte hunnit med. Men hon hoppas. I Finland och Danmark har hon. gästspelat, Till: våren hoppas hon' få tid att. resa utomlands för att lyssna till andra. dirigenter. Förutom ma- ken'— Tor Mann — som hon glller högl som konstnär anser hon all Ru= fael Kubelik hör till nutidens frilmpea ta på området. . Kommer eleven atl växa mästaren ” över huvudel? . ”” — Det hoppas jag. Hori dröjer lie let; ler och tillägger: Inte. Jug anser att-min make har så stor erfarenhet och är så skicklig att risken inte är så stor. Han är underbar att ha tll hands och ofta brukar vi resone- - | ra igenom problemen tillsammans, Någon skillnad på mån och kvinna " framför orkestern finns inte, För bå= da gäller samma sak, skicklighet, " auktoritet och förmåga att förmedla och de egna intentj nerna till orkestern, , Trots hennes gracila yttre, tvivlar man inte på att detta . är egenskaper som Ortrud Mann besitter i hög grad när hon" svänger taktpinnen., . " Gomel fa OP - 45 "mil kritisk gräns för långtur NEW - "YORK (AEP) i Under mer än ett år testades I hela USA Iångkörande hbilis ul att kunna konstafera gen gr , till vilken " en van och skicklig Bilist utan fårlig trötthet kan köra pr dag, På långkörningar upp fill" 80 och 100 mil pr dag konstaterades att bara 68 proc, av förarna behåller mer än 80 proc av sin sökerhet CA ter 45 mil och bara 11 proc sedan de kört 60 mil. 32 proc kör med starkt nedsatt förmåga fr o m 40— 45 mil, En dryg fjärdedel hade ef ter 45 mil bara 60 proc äv'sin var" liga säkerhet ' kvar, "ytterligare ” 7. proc bara 40—60 proe. 11 proc av försökspersonerna höll : mer än 80 proc äv den vanliga kör- säkerheten "kvar ” 'mellan 60 och 80 mil, men bara 4 proc mellan 80 och . 100 mil-pr dygn:-Prestationsförmå- gan "minskar, oftast" och” starkast mellan :58 och 64 mil De” omkring 50 proc som håller. sig i närapå perfekt "kondition upp” till” 45 mil > blir ofta trafikfarliga mellan 59—64 mil Vid 50 mil konstaterade ökad a transpiration på handflatorna' och på pannan vid 60 proe av förarna, ett säkerh tecken för «tilltagande trötthet och nervositet. Arn 1 re D - tidningen for sjähellagringe NFRERNra
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.