">> LAHOLMS "TIDNING ” till de, båda" kvinnorha som kom- . mit på besök. ::. «+ sonskan misstänksamt för fjärde "gången och kastade en blick ut ge- "-växtåren, jäntstackarn, sa man all- ” stadsfruntimmer, +" det andra från sitt fönster. Vi mås- : pänk att Schma -pltvit 3 rså för- " ändrad sedan fröken Bergström dött... Man kände inte Järgre igen "henne '— .utom när -hon . pratade; förstås; det kunde hon fortfarande Änte; hon. sluddrade som, hon älltid . gjort under de tio 'år” hon' bött 4 :socknen,. och :hon talade inte ut or- "> den riktigt så man förstod vad hon sa ..; och ändå var hon över trettio år. Men; hon hade ju allt sedan föd- seln varit litet -efter. sej och genom alla :åren :hade hon, bott på ;an- talt ... och hon hade väl varit där tröm tagit hand om henne :och 1o- vat ansvara för henne och ge hen- ne mat, kläder och , , husrum, "mot tt :hon arbetade 'och var trotjäna- rinna, Arbeta kunde Selma, Man sa allmänt 'att' hon..hade krafter ;som en karl. Hon kunde inte bara laga at och diska och städa. Nej, hon kunde hugga. och bära ved också. Och "skotta snö som - vintern ; och plocka bär : om hösten, gräva i jorden om våren samt hjälpa till . hos bönderna' om sommarn för att] - på "så, sätt förtjäna en slant åt sej ; själv. Selma var duktig, det sa man " allmänt, Och ordentlig . de fröken Bergström . till missions- 2. hon följ- huset varje söndag 'och ingen var flitigare” än hon: att ärbeta' med saker 'och ting som -skulle säljas på syföreningsauktionérna.” Men nu — nu"var hon som. förvändl Lockade håret och. spökade. ut. sej 'som Skrattade" :, och : pladdrade om allt möjligt ”så att riktigt : folk. Knappt kunde vara "Konstnären ” söm "hyrde "Engströms ” bagarstuga - över sommarn,” Selma hade blivit en riktig Koppa... ven , Ja, just .hoppa, sa fru” Lund som ".bodde närmaste granne . och som" hade sett både det ena 'och ie göra nånting för henne, sa hon Ja, sa Elsa Fasth. som var i Selmas ålder och ogift även hon. .— Är det sant att han gick dit för en timma sen? undrade bertil- nom fönstret. - — Ja, upprepade fru. Lund. Har jag sagt en sak så har jag, sa hon. i — Har han verkligen kallat:hen- ne för sin ros? sa Elsa Fasth med tjocka läppar” och Törde sin stun- ga kropp på stolen — hon hade växt på tok för fort ufider.upp- ännu om inte gamla fröken Berg-] mänt, Är det verkligen sant... att han sagt så? frågade h hon och plira- de med sina små, lite inbäddade ögon. Ha ha, skrattade hon och sträckte ena feta. handen efter en ny bullskiva” : . — Ja sa fru Lund. Doppa nu '— Om. det räckte med det.: men -han vill måla av henne, ock- så, sa fru Bertilson. Det har jag hört. Han ska ha sagt att ingen har skönare drag än hon.. — Ha. ha, skrattade Elsa Fasth. — Så då ska hon stå modee.. ell då, eller vad det ”heter?. sa fra Lund och gick efter kaffepannan och slog i påtår med mager, skäl- vande hand... hon hade inte tagit igen' sej ännu efter. sjukdomen i deles slut på henne. : — Ja, sa Elsa Fasth. Och' då räc- ker det nog inte: med bara an- siktet, fnittrade hon. ++ "1 Då reste” sej " bertilsonskan hälften - och tog åt sin sneda och sar. CS SS — Du menar väl inte att. — Det är just vad jag gör, för- säkrade Elsa Fasth. Nog har man väl "sett ' målningar; både av- det ena och det andra slaget ... På en del är allting så Precis målat så könstnärn måste ha stått och sett vartenda. dugg medans. han hållit på. -— Nää, I nu går "skam på torra land, sa fru Bertilson och satte sej. — Och en'sån har varit -bönhusa- re, sa Elsa Fasth. 7 a Hon skämmer ut hela Långs- Bo, sa fru Lund. till axel ne: du, Agda: idu. som sär granne... och 'du som 'kände frö- ken Bergström... stackarn,” hon "| måste väl vända. sej i sin grav nu! .—- Rosen i : Långsbo, "sa" Elså Fasth? Ha ha ha ha ha.: : — Det är då inget. att skratta ät, sa fru Lund förebrående, . — Nää, sa bertilsonskan. - - De satt tysta en stund och drack ur sina koppar. Plötsligt reste sej fru Lund hastigt. - >. — Tyst, .sa hon fast ingen sagt något. Där kommer dom! - — Det gjorde de. De stod vid fönstz ret och såg hur de' gick genom grinden 'och” ut på" vägen. Snart skulle de komma alldeles. förbi... — Så hon har spökat ut sej, sa fru Lind. Titta en sån klänning, röd så den skriker... och se håret, burrigt som på den värsta ... — Han -ser då inget: vidare ut sa -Elsa Fasthi Titta sån mössa... som ett tvättfat, Och den där röda halsduken är då virad tie varv... vintras som varit nära att ta all- | > — GÅ och tala förstånd med hen: N SrtyEs an En sån där typ vore då det sista man skulle springa efter, .— Jaa, medgav fru Lund, ' » — Hon har inga strumpor på ber nen, såg bertilsonskan.. — Har hon inte gått och målat läpparna också, tro? sa Elsa Fasth: Titta.;. nu lägger hon armen om ryggen på han. — -— Och han om henne, s sa fru Lund; Och så 'hon flinar. opp sej... . — Vi borde. tala "med nån om den ,här saken, föreslog bertilson- skans Hon har ju varit på. anstalt, människan... och nu har hon in- gen som tar hand ' om sej. - Och hon, har väl inte. kunnat. bli bra nu på en endaste-gång! : Des var F förbi nu "Kvinnorna satte sej... milt = Hur ska det : r sluta? sa fru Lund. Det var en vacker ” sommar den sommaren; Det var, "soligt ' nästan varje dag... solen var som en N gnistrande, flammaånde kvast som sopade oupphörligt över jord och människor, hus och träd och gräs och vatten, Vinden var mild och varm :som. aldrig tidigare och fåg- larna kvittrade långa, vackra, färg- granna girlander mellan: bergkul- larna ' runt Långsbo socken, Och där blommade. den sommaren en ros... en röd vacker; en varm och levande, en levande och glödande ros... bl de och bl bära slagit ifrån” sej och skrattat mej rakt opp; i ansiktet! — Hon borde veta hut! sa ber- + blilsonskan och : "svalde :glupskt. och "sträckte sejvefter en ny builskiva. «— Är'det sant... att han har "I målargrejorna hos henne än? frå. gade "Elsa ' Fasth och drack en - klunk ur koppen. — Ja, visste fru Lund. "Han fär ska ha sagt att han håller på. att föreviga sin ros. '— Nog vet man väl bur sånt går till, sa .Elså Fasth. Nog har mah väl sett tavlor. ..' och nog förstår man väl en del! — Fast i. dag, har du inte sett! ' honom gå dit? frågade bertilson- skan för fjärde Tången. = — Nää, sa fru Lund. — Och inte har du sett till hen ne heller? . — Joa, sa: och tittade i förmiddags. «+» väntade . väl på honom. > SNES « Då drack, 0000 Aa .— Vad vet du.:. han kanske är där i alla fall? sa Elsa Fasth. : Han kanske: till och med har bosatt sej hos henne. -.- . eo Men hon stod ju och Väntadet om Äl det var” nog ett tricks. "Också den sommaren, den vack- raste i mannaminne, hade ett slut. Hösten sände sin kallaste vind att dundra i skorsternarna och 'skräm- |” ma fåglarna på. flykten och att an: das med frätande andedräkt på gräs och löv och blommor så -att allt upplöstes och blev till intet — Så han har inte. varit är i dag ' heller? frågade bertilsonskan och kurvade leende och doppade på sin stol med koppen i knät. -— Nej, sa fru Holm. Han har inte fru, Lund, Hon stod | sa I ” Bertilson kan rest så ån enda" gång på 'de tvål. sista” veckorna, sa hon' en" gång gång för alla.. i : — Han lär "ska ha härifrån .. till utlandet, sa Elsa Fasth. Så nu kommer han” nog aldrig hit mer: i— Det var. då för väl, så ber- tisonskan lättad. Har du sett hen- ne nånting då ...i dag? — Hon står som vanligt vid g den 'om förmiddagarna" :.' och likt som "väntar, sa fru Hol Doppa. ;De doppade, sr RT som aldrig tidigare någon ros blom- mat i den delan av landet, "Den ro- sen rörde allas läppar. den. som- maren. — Hur ska” detta sluta? sa når gon." vs — Låt människan vara i fred. låt "henne sköta - sej själv,” tyckte någon annan, - > - är en hoppa! — Vi är alla lika stora och lika små loppor! sa socknens tänkare och humorist, — Hon skämmer ut oss s alla, sa någon. . . sne — Tänk Vilka följder "det kan bli... ; — Hon är inte firsk nog att al kan na ta ansvaret för” sina Jenin gar;..c- — Det är karluslingens Fa allt ihop! Det är han som 'skulle här- ifrån, ansåg någon. ">; KO — Någonting måste göras! -: En dag på sensommaren sa fru Lund resignerat, ” "dracks kaffe hos henne: -— Jag har i alla fall É jag kunnat. Jag har försökt prata ut "med henne; den" ena "gängen Och skäggig och långhårig är han. efter "den andra ..,.men- hon har ; Å ÄR 1823. PLUNDRAD TILL EN VÄ Födelsemörket | EN, GÅRD > I UPPER " SANDISKY, OHiO, 5-ÅRIGE SVENSKÄTTLINGEN EVAN MATTON RÖVADES BORT: HAN - UPPFÖDDES AV DE RÖDA OCH" BUFFELDÖDARE. HAN. VAR BLAND.DE "4, - dT Ve 6 INDIANER. SOM DÖ- > ARR E243r J DADE DE: VITA E HUBONERNA EN " FRANSK" VIT!" - EVAN LDIG' KRIGARE GRATTAN - : MASSAKERN, h EVAN TRODDE: SJÄLV"ATT-. HAN. VAR EN :ORMINDIAN ” ÄNDA TILLS: ”DU ÄR INGEN HAN "VANDRADE" TILL - ALLA. STAM- | :' MAR, DÄR HAN VISTATS SOM BARN. - CLEVELAND MÖTTE HAN SIN BROR EDVARD. ETT FÖDELSE - - MÄRKE: VISADE -ATT HAN VAR DEN FÖRSVUNNE POJKEN. PÄLSJÄGARE SADE :. INDIAN .— DU ÄR VILLE HA" VISSHET;.. det inre äv norra Norrla ett ' händelserikt. : : väderleksår, ”, t : Nästan + varenda ; ; månad > har. lar: av landet; Härnösand hade-nytt. månadsrekord ned :122 mm, Vid . ärda av- vikelser från normalförhållan- dena, Samtliga "månader "utom : januari har varit varmare än ' normalt i så gott som hela Ian- » det och vissa månader hår hatt. "| tat - ovanligt stora överskott. Under 1958 'var 8 månader för kalla! i Från februari till mitten av okto- ber. var : nederbörden sammanlagt alldeles för lifen, -Undérskottet har sedan - delvis 'k men dens slut 'var det bara de nor- ra fjällen som: hade, nä 1959, som väl. kan anses ha omfät- ör henne att han for! "UJ säja nej till vår hjälp nu? sa ber- rdsrik i stora des fe Menar du verkligen e . sig till hälften; ickars människa, sa ber- tilsonskan och flyttade upp. kop- pen. på bordet, Men det var bäst — Jaa, sa fru Lund,' —— Jaa, så Elsa Fasth. ---Och nu känner man då igen henne igen, sa fru: Lund. Nu ser hon ut som folk — Skrattar inte ngre nu | då är och flabbar och. här sej? or Nää, i — Eller' lockar ' sej i håret a ler. målar & sej i, ansiktet... som in- > 2 Vi. borde gå dit och se un henne"... hon kanske inte skulle tilsonskan.: " — IMmte, tänker jag hon skrattar folk i ansiktet, så fru Holm. >> Det är: klärt att vi ,kunde gå dit; sa Elsa Fasth: — "Jag mera hön! kanske be- höver oså, sa berti konskan: ME Ja, inte. är "jag den. .som ”långsint, sa” fru Holm, > SN Och de besökte . henne, den” ene efter den andra," "eller flera stycken derna. maj. gusti med: eftersläpning in på höstmånaderna, tills ”och';de fann "alla "en! a att...? sa hon, Vissnad ros att sköta ven och de skötte den med skötandets tillfreds= ställelse,' Det var höst nu i Långs- bo socken, Det var aldrig soligt om dagarna. Vinden pustade med sin allra . kallaste andedräkt. "Fåglarna var borta. Blommor ett minne blott. Ingen ros glödde. = - ' — Det var bäst som skedde... att han for: och limnade henne 1 "| fred, sa någon, '— Han målade av henne... men ! han skänkte henne nte c ena tavlan, — Stackars ,.. a | — Den säljer. han väl, — Ä., ingen vill väl köpa nån= ting sånt där. Jag kunde då inte se vvad den föreställde, sa en som ' hade sett den. . . : -— Vi måste: hjälpa henne, sa nå= gon. Vi mäste göra nånting för hen= net sv oc 2 ingen” orkade : dela hennes I slädje:.. men alla sök av hennés sorg,” sa' soc re och humorist sorgset, ; — Hon behöver ogst Hon är. in=' gen' hoppa längre — Vi är alla lika stora joch. lika små loppor så "tänkaren, humo= Fistiskt; ; (Copyright: REA) Cd april." Den blev. beträffande iden och ? ttorka en av” de värsta den sammanlagda” årsnederbörden är liten i kustlandsk från” "östra. Svealand till Blekinge samt i västra Skåne ochisydligaste Halland, bårå 70-89" "proc. av iden Samma är förhållandet i Rn i H : i 7 Januari blev” "årets. ter- månad, . Västra Svealand. hade ' .de största underskotten, 5-6 rader, vilket räckte till för att månaden där skulle bli .den kallaste sedan 1942, den sista av de. kalla 'krigs- "| vintrarna, Lägsta temperaturen un- der månaden -rapporterade Nai- : | makka i norra. Lappland, —46' gra- der, alltså en. god bit från svenska köldrekordet, som lyder på —53 gr. Under . månadens 'sista : dagar var det 5-8 plusgrader i hela landet; Riklig nederbörd föll i hela lan-' det utom i Lapplandsfjällen och Sydsveriges . kusttrakter : och - de' gamla januarirekorden föll på mån- .Jga håll från Östersund och Härnö- sand i norr till Skara, Ulricehamn och Visby i'söder,: Vid månadens slut hade Norrland och större de- :']len av Svealand mellan en halv och en meter snö medan södra och västra Götaland hade barmark, Bi flertal stormar förekom, : - Med - februari? anlände "våren", uför. 'ke hade vid ånadens : slut förek Under" maj. och” juni stannade .överskotten vid -'en Me: annan grad, juli var omkring 2 gr för varm i Sydsverige och august 33,5 gradersför:svarmst de" östra delarna av södra Sverige... 2. sauna De högsta maximitemperaturera na under juni. höll sig "omkring: plus 30 och under juli mellan” 31:och 33 grader, vilket inte ä ; särskilt högt; Däremot kom augusti" med nyare kord för.t ex Fälun”m2d 31,8 :och in är nytt rekord nedåt där. sommaren mer ,detta' hindrar. inte översvämningar. ten var utsatt "härför "under med , vupp till 400 proc av normais mängden. Som 'ytterligare .exempel på de extrema : nederbördsfö hål landena' under sonimaren kan. föl jaände nämnas, Under juni-augusti fick Västervik 41 mm mot normalt | 177, Visby 56 mot 154,: ;Örebro 65 mot 219 och :-Falun :90 mot; 210. Samtliga värden är . de. minsta på 100 år. Samtidigt förekom -.på anid- ra . håll främst - i ”.södra Sverige dygnsmängder på 40-95 nim. Även september. var nederböj ds varm. Middagstemperaturer på” 2 27 grader kontrasterar mot natt- urer, på 6—12 mi nått mellersta Svealand och vand- rade . sedan : aldrig söderut. Norra :| Norrland "hade upp till 10 graders .-löverskott i genomsnitt, vilket sak- nar motstycke.under de 100 år som regelbundna, temperaturmätningar' pågått, . Enstaka kalla dagar' före- kom i mitten på månaden, t ex —30 "gr i Härjedalen och "narrå Dalarna men å andra sidan', avläs-" tes' också höga "temperaturer, .t'ex "I plus 15 i Hälsingborg samt 11-12 gr i Mora och: Härnösand, Nu fick äder, allt gällande södra ' och” mellersta Sverige. Höststormarna var det då- blåsigt i åugusti? Inté heller under oktober + men från: månadens mitt var det slät -med den långa torkan, meöverskottet'..;. ökade :till :3 fjällen riklig nederbörd men i söd=j +", : ra hälften av landet var det ovan- ligt torrt och bara 0—10 proc av "I den normala mängden i sydöstra I Norrland, nordvästra Svealand och östra Götaland, Ett par stormpe- rioder noterades, ' : Även mars var mycket mild, sär- skilt" i norra Sverige, Tillsammans” "I med februari blev det nytt värmer rekord i Notrland för en 100-års- period. Nederbörden .var riklig" i '| Svealand och nordöstra Norrland, upp till 300 proc men i övrigt Lö ten. Ingen storm rapporterades, ” - Under april gick temperaturöver- skotten ned -till ett: par grader och” längst i-norr fanns ett mindre un- derskott. I mitten på månaden 'råd- -| de full sommar. i stora "delar av landet med: 23—24 grader i Göla> deh' Svealand 'och 20—21 i södra "I Norrland. Denna månad var fak. ätt överskott på 1-2 grader taland' och södra Svealand med" Je minsta” värdena på västkusten och, Gotland: Norra Svealand, samt .söd-- ra och mellersta” "Nörrland har haft 2,5—4 grader för varmt och delar |. av norra Norrländ' bara någon gräd för 'varmit,. Under senaste veckan har överskoitet ävsevärt reducerat: geriom "en" ordentlig "vinterkni pi natten till 29 uppmättes ' . Tiordvästra , Läp nomgående varit rikli 110-150 mm « nördvä och" värtra 'Svcalsnd. Fj nordöstra ' Cötak rd” haf dock del vis fått” mindre än "notirialt, 120- 30 min le 0 SE 2 tjuvstartade egentligen i mitten :av]- sammanlagda > effekten . av värme | att :smärre områden ' utsattes" för |: Sölvesborgstiö ke fattig och dessutom någon grad; för |: ligt med; 'då 'var det. minst lika ta svar. det särskilt: blåsigt, | både oktober: och” : novåmber gäller 2 . ; "hadssaker. Glaset var känt' redan” "lärt "sig att framstå 3 tidigt tillverka” glas; vilket framgår att a miljoner: kinesiska kvinnor allé jämt har ifsnörda fötter? ' man i'Kina genom lag förbjöd kvin: I|norna' att snöra sina "fötter, men mellan:"20 och - 30 miljoner kinesis- ka -kvinnor.som trotsar förbudet. Det jär mu omkring 50 är sedan . mean beräknar ått det alltjämt finns |” FRÄMLINGAR I LANDET te URSPRUNGET. Hos slöa OCH VÄXTER [ene Se faz Potalisen' kommer omer från Sydamerika Ya jaten lamerika uar Luieves rälnér Her” man "vid LA utgrävningar - funnit” glasfragment och unider: det nybabyloniska rikets id: "glaspärlor, vanlig" pryd- ; Israels äldsta tid." Judarna hade ä det av egyp- -terna, I' Egypten lärde”. sig. folket av -en gravbild 'från' Beni-Hanssan på 2.000-talet före Kristus. Men glas var ingen" vanlig vara] > Jårgt därifrn! Det var synner- set så dyrbart” att det till" "öch : med jämfördes med guld: "Hon . (visheten) köpes i metall," med silver nes värde. .alon ' väges icke upp med guld från” Ofir, ej med äyr- bar onyx och safir.' Guld och'glas kunna ej liknas vid henne...” he= ter det sålunda i Jobs bok; tjugo- åttonde kapitlet. ” - MM Glas användes också" i Bibetns bildspråk såsom till exempel i! Jo=- hannes" "uppenbarelser, där det'he- - ter: "Framför trorien syntes ock ligen "tidsödande och kostsamt att Vfypmställa Joch i. handeln var gla- nn såsom ' ett glashav, "likt kristall'. i ” .= N 000000 0000 IE NI HIU ANNINA ITV REL RSA Tu fasar I a | n0 | sn | | MR | RAAA RANA AS BAN ASANMSAAMAARAMAS snhå A LAR A FIYTEESTYLYYTTYYN IE, | sh AAA | revvvi ANAMANAAALAMA ry ADAM. AMMAAAA |
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.