" Torsdagen. den. 7 januari 1960 LAHOLMS ”IDNIXG et "ra : Dn eS - : : Stortorget rk REALISATION bö EEE Kappor från” kr. 69:- . Kappor. med skinn från ” - ”n nod 79:- : | ” oe 89: = osv. 110:- 125:-. ” ” won "” ” ” ns on” 139:- " "| MM 145:— 0. sv or CE .PERSSONS KAPPAFFAR AB : rjar i dag den 7 januäri kl. 9 kr. Ulstrar från kr. 65;-' ” ”" 69:- ” ” Ängelholm, oc od 89:- a s va allt skall vort "Hela lagret av JUMPERS, KOFTOR, ROCKAR, BLUSAR m. m, utsäljes nu till. bottenpriser, . Obs.! Ett 50-tal vinterklänningar - i höga kvalitéer, S '., Konfirmationsklänningar 10—15 kr. SN I fi d. TEXTILIAS lokaler - NN Vi Stänger. den” 15- mö nas "LAHOLM Fö Pöreningsman .. es : (Forts. fr. sid. 1) N "vilja konstatera, att jag. tror att vår kommun ' går en-god framtid tillmötes. Vi har — trots de stora förbättringar och investeringar som gjorts -— en relativt ” låg, skatt, nämligen 12:20 pr skattekrona, Jands- tingsskatt och allt annat inbe- räknat. Vi har också. en billig +» förvaltning och genom det per- sonliga intresset hos kommu- : Redaktör: Sven B. "Laholms Tidnings Iokalredaktion! Markaryd, Villagatan AS Jönsson, Tel 10150. 2 + " Enligt lestamente 'av Sven. Th. ” Tillberg - från Markaryds socken som avled i: oktober i' fjol, skulle hans : fastighet ' Tillberga 3:2 till falla sällskapet Sanningens. Härold i Stockholm. Sällskapet har emel- lertid-.icke inom -stadgad tid av -, tre månader. efter :fånget ansökt . om tillstånd att förvärva fastighe- ten :tillfaller. ; därför : arvsfonden. "Sällskapet 'har. dack', möjlighet. att - v " skall! avstås: till, sällskapet.. , hänsyn, hos' kmt ansöka om att fastigheten Med ll detta anser ämbetet att det "bör anstå med fastighetens för- säljning för arvfondens räkning.” ” Tulfest” i Groeryd. : 4" PA Alderdomshemmet i Groöryd firades "häromdagen den traditio- nella julfesten arrangerad uv s80- ”cialnämnden i Traryd, I sitt väl- komsttal uttalade nämndens ord- förande, Gunnar Johansson, för- hoppningen om” en trevlig sam- varo.. Därdfter hö'l' kyrkoherde Erik - " Ahlberg en julbetraktelse 'och kantor Signe Eriksson julhymner savit : dirigerade Hin- neryds kyrkokör. Till ovgelac- kompanjemang. spelade, Manfred Johansson, : Ryd, violin. - Kaffe- drickning och gottebord ingick i den lekamliga spisen, arkaryds "terqmålet bosatte sig. makarna Västerås. och "flyttade; färs ;efter ner. till : Högholma . Vittsjö socken och, därifrån till "Södra ” Arhult . : Markaryds - socken. På båda "platserna in- , nehade makarna mindre. lant- ” bruk... Sedan Hon" Blivit. änka 1928 "bosatte . sig | fru. Johansson på Aspedel i Södra Arhult och för- - sörjde 'sig då med ; sömnads- "avbeten och war dessutom - sen "flitigt anlitad kokerska i sam- "VILKET GNY (ÖA Cm: unik förrättning var det I Adalslidens kyrka "på : söndagen , | då sex barn från två släktled döp- tes. Varken dopförrättaren: kom- minister Bengt-Erik Berglund: el- ler kyrkomenigheten » som: «till större delen var. släkt med någon av småttingarna har "varit: med liknande tidigare. see i 4 i TT endliten stad i Preussen: ade på Fredrik II:s tid en man utfa- rit ;i smädelser mot rådhusrätten och magistraten; Detta anmäldes för, konungen, 1I' anmälan . hette ”Mannen har smädat Gud, konungen. och | den, ädla. magistrar ten?, cs -Konungen skrev. i marginalen: ”Att han smädat. Gud visar:att han inte känner honom; att han smädat mig förlåter jag honom, Men för att han smädat den ädla magistraten skall han ha en halv, timme på fästning”, se AE SA gl oci direktör. band 'med bröllop och begrav- ningar på orten. För 35 år sedan blev hon påkörd av en- cyklist och" bröt därvid lårbenshalsen. Efter lasarettsvistelser Hade hon svårt för. att klara sig-själv och fick då bostad och omvårdnad hös sin dotter Elna Salomons- sön "och dennes make i. Södra Arhult och” där. är hon fortfa- rande "bosatt. Tidigare har hon haft" ett synnerligen gott minne och kunnat berättta från gången tid. För. ett par år sedan blev " hon, emellertid sjuk. och efter "denna tid har "hon. haft 'svårt att följa med, Hon” vet emeller- tid vilken dag det är och håller noga "reda .på sin födelsedag. Hoå har också ' svårt att. följa méd vad 'som står i tidningarna, men glömt att arbeta "har hon inte: Till, jul stickade "hon en stor vacker duk, ; som många yngre skulle: vara glada över att kunna förfärdiga. Hennes: hand- arbeten har. väckt beundran och uppmärksamhet och; hon .kan med - stolthet peka. på: att hon fick diplom vid Markårydsmäs- san 1956 för: sina vackra och välgjorda arbeten. DOE . - Ub Easit. a . ringsbolag, som i' dagarna fyller söker vi tillgodose alla önskemål. Någon kon:mu- nalkamrer kan det inte bli tal om, möjligen e& deltidsanställd kommunalkassör. Bland de många projekt, som Einar Pålsson verkat för, ligger jordbrukskasserörelsen' : honom kanske mest varmt om hjärtat. — Det var -under den svåra krisen 1929-32 som tanken kom upp. Jag var då styrelseledamot i: Laholmsortens ' Lantmannafö | rening och det 'var fullkomligt omöjligt för oss att få diskon- tera. växlar 'i bankerna. . Jag vände" mig' då. till Södra Sveri- ges. Centralkassa i Kristianstad Adler i Svenska Jordbrukskreditkassan, och di- rektör Hansson i Södra Sveri- ges Centralkassa” kom hit.- De tittade -på våra räkenskaper. och de trodde på oss. Vi fick en dis: konteringsrätt på 40.000 kr. Det var mycket pengar på den tiden och - 1933 . bildades kassan. Vi började kunna 'andas igen”... "— Jag blev kassans förste och hittills ende ordförande: Jag har följt rörelsen och "kan koönstate! ra,. att . vårt. eget. » kreditinstitut var: det. enda som, kunde .o,-ville hjälpa oss, Till:1952.tillhörde' vi Södra Sveriges - Centralkassa” i Kristianstad där jag var: vice ordförande. 1953 . bröt: sig. Hal land" och: västra Småland ut och bildade ' Hallands ”Centralkassa där jag sblév ordförande. Helå kasserörelsen. har, :: utvecklats ovanligt ' fort ioch+.nu omsluter Centralkassan i Halland med in- och utlåning 200 miljoner äårli- Det bör vara en' utomor- ”dentlig trygghet för jordbruket och . dess , binärirgar "att det finns ett "kreditinstitut," som äges av dem själva och där de själva bestämmer. |, Det ' har i vissa fall här i södra Halland skett en” viss samrnanläg, ning, omen där man. vill ha sina kas- "sor kvar får man, också behålla dem. En viss utveckling kom- checkräkningsbokföringen » cen- traliseras till Laholm, där vi . kommer att få ett eget kontor utan att. dock släppa samarbe- tet med Lantmannaföreningen. Ett annat av jubilarens sköte- barn är. Hallands brandförsäk- sjuttio år och där hän varit ord- mer dock att ske i och med att |, " förande sedan 1937. Detta har under hans ledning — han var den förste jordbrukaren på ord- förandeposten — utvecklats oer- hört och omfattar nu inte bara brandförsäkring för jordbrukets byggnader utan också allt slags ansvar, bl. a. för bilar och trak- torer. Änsvarssumman för brand är nu 323 miljoner kr och bola- get har egen inspektör, bosatt i Falkenberg. ; — Det har skett en väsentlig ändring i. försäkringstagarnas inställning till brandpremier och den tiden är förrunnen då dessa av ren slentrian . lät bli att nöja sin brandförsäkring. Även inom brandskyddet har skett en myc- ket stor uppryckning under de senaste decennierna. Man har skaffat bättre material och snab- bare ' utryckningsvagnar, För framtiden tror jag dock på allt större enheter" inom 'brandför- svaret." Med de goda vägar, som nu finns, skulle det räcka med färre brandkårer. : i Till sist är det ett par sa- ker, som jag gärna skulie' vilja ha sagda. Det första är ett kon. staterande av det 'utomördent- ligt goda samarbete, inom. centerpartiet i landskom- munen alltid. haft med arbetare- partiet. Några politiska motsätt- ningar har. det aldrig varit tal om, utan. vi har alla sett till kommunens” bästa och det tac- kar jag för. ">" 55 Det andra gäller jordbru- ket. Som styrelseledamot: i hus- hållningssällskapet och 'dess för- valtningsutskott sysslar jag myc- ket- "med jordbruksfrågor: MÖRT övertygad "politiken med .bortrationalisering av en massa 'småbruk är av. godo. Det är inte antalet tunnland, som gör ett jor dbri uk bärkr aftigt utan det är innehavarens- förmåga att bedöma och sköta sitt jordbruk, som är av avgörande betydelse; — Om jordbrukarna" blickar tillbaka och ser vad, de” under de senaste 25 åren har. skapat -— en stark, facklig organisati- on och stora, bärkraftiga eko- nomiska föreningar, som på ett helt annat sätt än förr kan till- " godose jordbruket — så bör de också" tänka : på att ' slå vakt kring dessa. Alla, som var med under den stora krisen på tret- tiotalet, vet vilken betydelse de har: och jag: hoppas. att även "yngre" genreralioner. skall inse detta, slutar Einar Pålsson, ' . Det har här ovan ber örts blott en "liten del av vad Einar Påls- son uträttat under:'sina 35 år som ' kommunalman och. före- ningsman. Mycket mer vore att säga inte minst 'om'hans arbete för vägarna. Från 1937 "till '43 var han ordförande i Höks väg- distrikt och från senare 'datum ordförande i såväl : Lagadalens. vägnämnd som länsvägnämnden, Hans insatser på detta område har tidigare vid skilda tillfällen återgivits i Laholms Tidning och vi kan blott. konstatera, att de är både stora och omfattande. Inom kommunen är han ord- JT förande i fullmäktige sedan 12 i skolstyrelsen, byggnadsnämnden och nykter- hetsnämnden ' samt .Jedamot av kommunalnämnden. Han är ock- så fullmäktig i Södra Hallands k ralförbund, överförmyn- dare och nämndeman sedan 1934. När RLF bildades var "han en av pionjärérna och. Laholmsav- delningens förste ordförande, en syssla som 'han innehade i mån- : ga år. I Köpinge mejeri var han ordförande i många år tills det- ick i Halmstadsortens mejeriförening: Hans insatser: i jordbrukskasserörelsen har Ie- dan berörts och dessutom. var han i jämnt 25 år ordförande i Laholmsortens Lantmannaföre- EVR a SIENA KAD VARAT Alalel7iglelo 2la | | olaluliioleln oielnla ACA KA AEA SE 7 | 8-ÅM. känd siTielsislelr Elo kila 7 je key lole «lEje fär Jann LF IR 16 ul TIE TR i Melisa ilekbolutale LECAE 7, lår, ordförande" bsItlelela felrlelils ls elxlvjö sf ÄTT eelo lv]s Ir balöle lol ke elalelolwi Ax jalelolels] S ff alklelt fare] es AMIN segt cl otelolelstlell ST utt el si7)S 7 la El vdelriet: LA a 7] j DR SKAL £loldel: ov IQ vialel rt rlelelvie , 5) 7ir la [ER ER nee aln i alelg slaldlolelslelele leder) sö elklolslils Er FAT pl leg N ; soslejol ja nr han z Zz Zlrla . >; ADA TI EIN IS KARNA MiG 2 Tlole 2slrigtalvleleet Polé SER ATdZ l Tr gro): wisl7 FM HD ylglele nlRisir g LÄ sis : EN At KT za el PA A a? LIE NR ta supp AV ue 7 ale le] = övre Tile Ztelelz R slet 218dele a xielefalepsdalvlrle]d. "FRU ELLEN KARLSSON, Ber; gstorp, Veinge, blev veckans brisboksvinnare i Sidiaot till jon lat 1 ltagare. Tydligen har det disiga och regniga vädret bidragit ti Jilerligare Öka lusten för tva Tr de storkorskonsten, På sidan 7 finner Ni €n ny -Ining, vilket uppdrag han läm- nade i våras. >” Jubilaren - har - tidigare varit som vi NN I morgon fred. den 8 jan. börjar vår REALISATION - av KLÄNNINGAR, KAPPOR KJOLAR, BLUSAR, FLICK- | DRÄKTER etc, | : a - Lo Läns . .. vr (Forts, fr, sid. 1) hälsades välkomna av före ningens ordförande, Enock Da- vidsson, Balkeryd, På ' programmet stod bl a sång och musik av musikföre- ningen. Hemmansägare Herman Davidsson, Språxhult, läste: ”Det leviga” av Tegnér innan Iris Jo- hansson, Össjö, ledde en fråge- sport av tipskaraktär. Lekleda- rinna var Jannice Nilsson, Greva- bygget, som även .deklamerade, För ytterligare några musikin- slag svarade Ingrid Salomons- son och : May Davidsson samt systrarna Svensson från Össjöa- hult. 4 Tomten "kom med julklappar till de -yngre innan både gam- mal och ung trådde en ”lång- dans. i erg 3 + > og NN oc ratörerna, dom . hade ', låtit .en derskan 1 en” hälsingborgsfirma till den 1 morgonväkten anlän- dande eldaren, Eldaren blev täm- ligen . bestört. ' Städerskan hade skrämt tjuvar på: flykten och räddade värden för 25.000 kronor som fanns i kassaskåpet. oo "Nej. nägon vidare lantbru- kare blir det nog inte av honom. I fjol körde han en ångvält över sin potatisåker.... han - skulle skörda potatismos, sa han, och är alltjämt styrelseledamot i Södra Hallands Lagerhusföre- ning och föreningsnämnden. Han har i övrigt gjort många insat- ser i' skilda sammanhang ' inom föreningsrörelsen, så många att det inte är'så lätt att hålla reda på dem alla. När Einar Pålsson fyllde "fem- tio år skrev dåvarande statsrå- det Hjalmar Nilsson i Laholms Tidning en -artikel. om honom och vi skall sluta denna artikel med att citera ett par ord, som kan'. gälla än i dag: Han har förmågan att säga det rätta" or- det i det rätta ögonblicket. Han | är : fullkomligt orädd, "snabb i repliken och skarp om det be- hövs. Han. är realist och strä- var' alltid" efter att uppnå något positivt vid debatter och över- läggningar. Han glömmer -inte de mänskliga synpunkterna och sitter han i en styrelse så bär |, det också något uträttat. -Han är van vid att fatta snabba men väl genomtänkta beslut. ..- Morgondagens jubilar är en sin lyra. Han har alltid blivit respekterad för kunnighet och duglighet och hans insatser är av stort och bestående varit 2 e! ... att solen faktiskt finns kvar. Det var ett återseende som vätmde och lockade fram La- VÄG FiÖK STÄDA. bsr. fepa- skärbrännare stå kvar, sade 'stä- ska Mejeriernas Centralförbund | + man 'med många strängar på, Sem er me Passar a stopp för judeförföljelserna. hotfulla uttalanden. N . | se "> ta sr, Ah Hakkors även i Östtyskland Polisen 3 Västberlin crop I går kväll på ott café I stas den tre personer, : starkt misstänkta för nynazistisk verke samhet, Sammanlagt har man nu 20 Personer FE förvar, " Berlins borgmästare Willy Brandt har riktat on enträgen vädjan till stadens invånare att alla hjälpa till att sätta Dessa har spritt sig även [UL Östtyskland där många Judar fått mottaga försändelser med” (Berlin I dag TT) : sostadsbyggandet: under 1960-talet ställer nya krav Till nackdelarna med det nu rå- dande systemet ifråga om bostads= byggandet kan 1 första hand rlik- nas att politiseringen direkt kommit att påverka produktion, finansiering och förvaltning av, bostadshus, an- ser verkställande direktören iSven- ska byggnadsentreprenörsföreninga en Sten Källenius, Sina synpunkter framlägger han i en artikel i tid- skriften Byggnadsindustrin under rubriken "Bostadsbyggandet inför 1960-talet”. Statens ekondmiska engagemang har reducerat kommunernas ansvar till ett minimum, Samtidigt har det enskilda kapitalet jagats bort från fastighetsmarknaden genom regler, som alltför hårt beskurit avkast- ningen. Detta i sin tur har tvingat staten att via drifts och kapital- budgeten pumpa in alltmera kapl- tal, Nu är statens pengar slut, och vi har hamnat i en återvändsgränd, Vi måste inför 1960-talets 'bo- stadsbyggande tänka om på minga punkter och främst gå över till en annan finansieringsform, menar, dir Kätllenius, Det heter vidare bl a: I den mån kommunerna skall medverka måste man ' fordra vä- sentligt större ekonomiska insalser av dem. Endast då tvingas de att tänka och handla ekonomiskt fullt på eget ansvär, Alla kostnader skall klart framstå för hyresgästen; det blir inte billigare att föra över "Nvissa kostnader på skattsedeln, '” Övergången till ett kreditgaran- "tisystem har redan förordats 1 olika "sammanhang. Det blir också nöd- vändigt att finna former för att r sov Klent biointresse 4 . i Sverige. STOCKHOLM (TT-—spec) "De flitigaste biobesökarna It värl-. den finner man å Storbritannien alt döma av en inom atatistiska cen= byrån upprättad 1 1] översikt, Med 915 milj blografbesök under ett år kommer man där upp, 1 17,8 besök pr invånare. Närmaa följer Italien med 16,8 och Battyske; land med 1722, I Sverige får blolntresset ansesj vara relativt svagt om man Jämför; med övriga Europa. Förra årot rä! nades intet betalande blobesökare! här till 70 milj, vilket motsvarar 9,4 besök pr invånare, Lägre bosöks-! frekvens noteras endast för Polen: med 82, Finlund 7,4, Schwelz 7,2, Jugoslavien & och Nederländerna med 5,9. Ifråga om övriga länder kan bl a nämnas följunde alffror: - Danmark 11,7, Norge 10, Belglen 11,5, Frankrike 9,7, Sovjetunionen 15,1, Tjeckoslovaklen 13,9, Väst tyskland 15,4, Ungern 11,5 och Öst terrika 15,8, H För USA redovisas 2.500 milj blo-' besök på ett år, motsvarande 14 pr invånare. De sydamerikanska sta. terna. företer 1 allmänhet Ingen högre besöksfrekvens när det gäl- ler blografer. Flitiga blobesökare är ” däremot australler och nya zeelän- dare med 15-17 besök pr år och invånare samt vidare israeliter och japaner med '15,4 resp 12,1 besök. ! - Annonsera : "säkerställa en k lig kort- och långtidsfinansiering motsvaran= de värdet av bostadsindustrins pro- dukter, Endast på så sätt kan man trygga en jämn produktion av ho- städer, Vi måste också finna former för konkurrens i bostadsproduktio- nens och bostadsförvaltningens alla skeden och inte hindre den genom markpolitik, hyrespolitik, byggreg- | | I planera för 60-talets byggande, en mera Jångsiktig planering i syfte att höja utrymmesstandarden, alltså att gå över från två rum och kök till tre rum och kök, I denna målsätt- ning skall särskilt beuktas den öka- de lusten att ”bho nära marken”, I ett eget hem, .Vi måste inrikta oss på att få fram ett program för 60- leringspolitik, speciell fina "ringspolitik;" vi måste helt enkelt kamma bort från politiken och över på det sakliga planet '- - och till friskare luft., Flera positiva erfarenheter har vi gjort under årens lopp. Hit räknas den uppnådda möjligheten att byg- ga året runt och därmed: tryggare talets . bostadsh de" och med lar med hithörande frågor, Det skall och får inte ges utrymme för något slags patenterad förtursrätt eller o ensamrätt för vissa riktningar — alla måste medverka, Vi väntar nu på den av soctalml- nister Torsten Nilsson varslade bo= i Samhäl- ' och j samt de betydelsefulla ” framstegen på det produktionstekniska " området — enkling, monteringsbyggeri o s v. Med denna utgingspunkt bör man ökad standard, mekanisering, för- |- let kan påräkna en positiv medver. kan från byggnadsindustrin. Länsskörden - förr ock nu En sädesskörd i Halland för 150 år sedan uppgick endast till ca 15.000 ton, upplyser verket Historisk statistik för Sverige. Tack vare uppodling och alle- handa framsteg inom jordbruket har denna skörd kunnat ökas till ca 121.000 ton. - fond — Goddag, advokaten — jag har hört mycket talas om er. + -— Jasså. Men har ni några be vis? ; . — Jäkla doktorer... här tar han femton kronor för att förbju- da mej att röka, och så har jag aldrig rökt I hela mitt liv! - MR. FRECKLES. I Chicago har man högtidligen korat årets fräknigaste man, Mr, K. Sonner- field segrade stort med 37.127 st. ' fräknar. — Vär beundran går till domarkommittén och kontrollan- ter... . Ar 1850 ick brö skörden i Halland till 2.940 ton — 273 ton vete och 2667 ton råg och . fodersädsskörden — korn, havre, blandsäd — ' till 12.037 ton. Är 1950 kunde bär- gas 23.650 ton vete och 18.950 ton råg samt 77.650 ton foder- säd. Under de 150 åren har där- »fjämte skörden av potatis gått upp från 1.348 till 133: 730 ton. En årsskörd i Älvsborgs län uppgick omkring 1800 endast till ca 21500 ton när: "det gällde bröd- och fodersäd, i dag är skörden fem gånger större. För 295 ton vete och 2.650 ton råg, vilka kvantiteter år 1950 hade stigit till 22.070 resp. 8.770 ton. ifråga om fodersäd är att no- tera en stegring från 17.555 till 75.010 ton. Potatisskörden var vid ' 1800-talets ingång mycket blyg: i länet, endast + trots att Älvsborgs län jämte Blekinge län var det. mest po- tatisproducerande länet. Nume> ra en skörd om 72.000—73.000 ton "det normala. för Älvsborst län.» ”vi” menas här alla de som sys Na d ädla Iseledamöt i " - 2 > ytter ligare öka lusten för övningar i” den ä . . å Halk ec : = 8 tan bärgades här blott : ; uppgift, trevlig I nOPPas vi: Vi vill som vanligt ha svaren senast onsdag och kuverten märkta Slaleteriförening «och: Västsven- ;holms alla flanörer. Noa 150 Set NS - : : - Storkors". et ta sö ; : . ett - NANNA oc . no ls a a !: = . Md | - ” | vå bög ' " S et Å ston : - ” ' a - . ” + - pd | MN N " , e U . . ” 4 är . . . ss . i AAAAh MAAS AN ANA AA a AANAAAA ”
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.