yes ryYyvYYYYYYYYYV at nn 3 I vyrYYrvvvY yvyv Lä ” Fika rg RA RAT FTF YA VS vyvrvvyvv es PVE NV ET vevyyrtrYYrYTFYYYYYTYYFYEYTYFTYYTTYYT FET YYFYYTYYYFYVYYTYYTTY v SYST V VI YLE V PETE FYRA TR FRV PV FOT AES RING ker C - LAHOLMS TIDNING «0 of torn YYYYYYYYYY TP Y ET YYEFYYYYNYPPYYEE RI TO) ta a i . Torsdagén den. 7 januari 1960. 2 N é + =LT "DEN 7 Janvari 2600 FT . - | Jordbrukshoroskop 1960: Det råder väl ingen tvekan om «€ — att jordbruket blivit nier och mer den moderna driften ökat möj- ligheterna till snabbare .omlägg- ning av produktionen. Denna ut- vecklingstendens torde även på- verkas av ökad handel över grän- serna. Följaktligen torde jordbru- ” år till vilket pris. Slakteriförbundet försökér dels stimulera den in hemska fläskkonsumtionen, dels reducera exportöverskottet ge- norr att sänka slaktvikten för svi- nen, "vilket ekonomiskt motiveras med låga smågrispriser och rela- tivt höga fodermedelspriser. Un- der alla förhållanden torde fläsk- kti vara = betydligt karna vara li rade av de mer eller mindre fill- förlitligs horoskop, som ställs just 1 för deras näringsfång. oe I Jordbrukarnas Föreningsblad har en rad branschexperter sagt sin mening om vad det nya året » bär i sitt sköte beträffande jord- bruksproduktionen. Direktör Wal- demar Ljung I Svenska Mejerier- nas Riksförening påpekar, att det genomsnittliga mjölkpriset under 1959 ligger tre öre högre än 1958 och att den prisnivån snarare tor- de stiga än falla under inneva- rande år, Detta beror inte i nå- gon högre grad på starkt sjun- kande produktion under 1959 — trots den intensiva torkan och vanskligare ur ekonomisk syn- punkt under innevarande år än» mjölkproduktionen, vilket -jord- brukarna säkerligen är medvetna om. och får äggproducenterna det un- der innevarande år. Invägningen av svenska ägg ökade under fjol- Bekymmersamt- i överkant har + ”Det har nästan blivit tradition att TV:s 10.000-kronorsvinnare efter sina' meriterande segrar ' ytterligare skall meritera sina kunskaper ge- nom att skriva en mer eller mindre allvarligt syftande bok om sin hobby. Att .biexperten Arthur Lundblom sällat sig till denna skara av debutanter är enbart att säga ja och amen til, vare sig han skrivit på eget bevåg eller på anmodan: Hans bok om bina har blivit en: ganska ovanlig "sådan med titeln HONUNGSBIET I SAGA OCH SANNING. (Natur och Kultur, 21:50, inb. 26:—). = > Dr Lundktloms bo kspänner över vida fält. Den börjar :med att i . I korta "drag teckna ”Biets natur- historia” och sedan förflyttar sig Lundblom till Indien, Egypten, Pa- lestina m. fl. länder för åtskilliga århundraden sedan. De lättlästa kapitlen innehåller ett rikt material av både teckni och ft fier, året och "medelprod - gen sjönk från 3:07 kr pr kg 1958 till 2:90 1959, Därtill kommer att” samma tendenser präglar export-" marknaden, varför utsikterna till en ljusning på äggfronten är obe- fintliga. Svenska Ägghandelsför- bundets direktör, Bertil Flygare; varnar mot fortsatt produktions- ökning, som kan försätta äggpro- i ett mycket bekym-' "därmed reducerade betesmöj- ligheter och f körd: insk dukti kade nämli ölkt t "läge, inte minst med -: | gn . gen endast tre procent jämfört med föregående år. Annars var som bekant farhågorna starka för tanke på att sexstatsmarknadens tillkomst betyder ökade export- ” svårigheter för svenska ägg. På brödsädesf prisas den en kraftig produkti Igång för ' mjölken, Orsaker till! prishöjnin- gen beror givetvis på en god ba= ' lans mellan tillgång och efterfrå- gan, Denna torde enligt hr Ljung bestå även under 1960, då "den. Inhemska produktionen "dels kan - tillgodose den egna smörmarknä- , varför importen mångdubblats. dens "behov, dels -exportera smör tUill:relativt goda priser, 27. co. . Huruvida den "prognosen :står:, sig pm de naturliga betingelserna” för — mjölkproduktionen |. stiger ksaftivt återstår att se. Men: an- togligen har kreatursstammen re- ducerats hårdare än vanligt un- der, hösten 1959, vilket torde'be- :' tyda minskade produktlonsmöjlig- heter då dat tar tid att åter byg=- ga upp fulltaliga: kobesättningar. Om det alltså ser. ut som om." mjölkprfset skulle — bli relativt "" hyggligt under året, är utsikter- na för flilskproduktlonen precis motsatta, Dirtktör, Gunnar Lund I Sverlacn Slakteriförbund ”upp- lyser, ult det svenskå [läsköver= skotlct I fjol-utgjorde 48 milj kg, ' och beräknas bll 45—50 milj kg under 1960," samtidigt. som pro=- duktfonsökningen av ' fläsk fort- sätter I ett flertal andra länder” Exportmöjligheter "finns för det: svenska fläsket, men” frågan är Minnesrunorna över Victor Sjöström som tecknas både vårt eget »land, I de nordiska gronnlinder- nr och I övrigt ute I världen, er- Inrar alla om vilken stor konst- när. den bortgångne var. Det var , Victor Sjöström som "”över-' antte” den stora svenska och nors- ka litteraturen till film. Man be- höver bara erinra om "Terje Vi- gen" efter Ibaens dikt, Lagerlöfs ”Ingemarssönerna”' eller ”Körkar- len" för att frammana den store k Hskanel ängeläget att ” kvalitativt goda skörden under 1959, som dock fördunklas av att. : vissa landsdelar "drabbades svårt, "av torkan, Tyvärr gav fodersädes-' skörden åtskilligt mindre än no mal avkastning över hela landet; Men detta verkar ju närmast sti-' mulerande för en god stråsädes-| produktion 1960, . fra Skogsägarna kan också sa det "nya året an med optimism. Den optimismen har ju redan, tagit sig uttryck i pågående avverkningar. Normala avverkningar under på- gående säsong, räknar 'skogsägar=: "nus organisationer med, och di : Ett intressant kapitel handlar om ”Vad Hellas författare har att be- rätta' om bina” där bl.a” skalden Hesiodos -— den förste grek som skrev "om :biodling' — citeras: ”Så som bina i kuporna drönar- na mata, de där som lata sig jämt då i stället kamraterna slita och släpa dagen i ända, tills solen går ned, och bilda och baka glänsande kakor av honing och. vax; men drönarnas' skara vilken därinne i skyddande boningar tiden förnöter, gömmer i egen mage, vad andra med möda ha samlat”. «0 : I 'tre' kapitel tar Lundblom upp biodlingen i England, Mellaneuropa och -Amerika innan han slutligen i ett digert slutkapitel skriver ”Om bina i nordisk mytologi och svensk litteratur.” Denna bok ' om ho- nungsbiet och dess roll i mänsk- lighetens historia ' är en, utmärkt läsning vid sidan av alla de bi- skildringar, som tar sikte på”binas liv som sådant. Dr Lundbloms kär- lek till sitt gebit lyser gång på gång igenom och det är med säll- synt ömhet han skriver om ”dessa naturens - små underverk.” Beläst ogh kunnig har han givit ett yt- terst värdefullt bidrag till bi-litte- raturen, '= EA : : - - O. Lindström. . priserna är relativt hyggliga bör” skogsbrukets folk kunna tillföras: en välbehövlig inkomst via denna: produktionsgren. — ' . U . Jordbruksnäringens' ekonomiska! förutsättningar innevarande år är; "alltså ömsom ljusa; ömsom mör-. ka. Produktionsinriktningen kom-;- mer väl att räna en viss inver-" kan därav, "men-då'en omställning ' -8om markant dirigerar konjunk-' > turerna är . praktiskt ogenomför-.. "bar, kommer följaktligen en del” jordbrukare att få notera en kon- . junkturnedgångs. nackdelar då 1960 års resultat summeras. Se en intensiv upplys-' j om vad ÅL var och vad den lyckades åstad- komma av'olyckor och tragedier, sätts in både i Tyskland och andra länder, som under de senaste vec- ' korna drabbats 'av den osmakliga "hakkorsepidemien. Det får inte oli ' så att: nazistkoryfeerna förhärli- gas och blir någon slags idoler för ' "vilseförd ungdom, Då skulle vår moderna upplysning med alla dess resurser skändligen ha misslyc. kats på ett viktigt område. i ot I ären. Sjöströms pelse I Sara Lidmans och Ingmar Bergs mans "Smultronstället" är hans sista stora arv till svensk film. Victor Sjöström har skrivit In sitt nämn bland fåtalet verkligt stora konstnärer i svensk film- och teaterkonst, Den antisemitiska kampanj som under julhelgen tagit sig ut- tryck i hakkorsklottrande på sy- hagoror och andra judiska tillhö- righeter är en kuslig påminnelse om hur snabbt människor glom- mer. Den antizemitism nazismen frammanade och som 10g sig så avskyvärda uttryck I kaoncentra« tionsläxer och blodiga förföljelser Mot judarna fördömdes av en hel värld och bidrog starkt till den enhetsfrunt, rom kroxade det na- Listiska oket. Ännu bar inte två decennier förflutit sedan detta vidriga vtslar av nativnell förblin- « debe Utspelades, förran en de s MonNstrationsvåR av artemitium åter drar över en rad europeiska lärer och till och med över and. få värkladelar, Är det revansch. huniern,? som börjar ka nats sjillrorna I håxen? Eber är det bara ett utslag av barnshixt olurs stark! hoa nåcra få Mmisanpusade Inbvikr ur den una enenanhon sw Inte upplevt eler vå avstånd bevittnat vad hölerr emrn dr Med vig? I varje fall S=ahes da ovock vR PRESSEN. AM [I KONSUMENTERNAS GLNYDJE över de prissänkningar på vissa Jlivsmedel, som genomfördes i slu- tet på fjolåret, blev kurt, konsta- terar Svenska — Dagbladet — (h). Sänkningen hann knappast genom- föras förrän den förbyttes i sn motsats fenom omsen: - För den köpande allmänheten anmäler sig omsen först i den , oskyldiga formen av "”kantigare” priser. Man behöver mer växel- mynt, Det kommer int» att dröja länge förrän behovet vidgas: pen- Karna räcker över huvud taget in- te. till. Staten kan inte dra in ett miljardbelopa uten att det känns I den enskildes plånbok Men de verkligt — allvarliga — konsekven- serna har fördröjd utlisning. De hävfär sige till den nya skattens Wppdrivande sv ett redan farligt högt kostnadsläge. Där skymtar ökade svårigheter för vår Pproduk= ton och var förmåsa an häv oa | internationell konkurrens Till inte mindre än 2 procent av silt tutalbelopp droblar omsen Im csterinsarna och särigenom möjligheterna att for- nya och förbättra prodvktiens- apmraten. Mesmtom ä den så konstsverad att den a vis:a tall strvkt materkar ration ti nng Pata rie tex Lyssna khyana- schen, | Ingen tyckan bä rita cm att Kollekter i Hasslöv—Våxforp, ' Trettondedagens kollekt i Hass- lövs kyrka uppgick till 360 kr och.i Våxtorp till 954 kr. Sa Hoemvårdarinna i Våxtor; . Till ny hemvårdarinna i Våx- torps kommun har bland fyra sö- kandern antagits Ebba Johansson, Kattarp." ' = PO ERE OMCSIAM || "Slam var förr ett Jand utan ogifta ungmör. Äktenskapet, in- gick. nämligen bland straffmed- len, När en flicka blivit till åren utan att ha blivit gift, kom hon 10 > som Ö Länsskoleinspektören: 2 - Många kornmuner inf vergång till .enhetsskolan ”Länsskoleinspektör N A Nordin och länsskolnämnden har nu d tillstånd och -ut- sin: ökad skolplikt är påtagligt inom ter det inledningsvis i berättelsen. Av förebilderna till tim- och kursplaner =" enligt undervis- ningsplanen för rikets folkskolor har man i allmänhet för årskurs 8 valt alternativ med stark beto- ning på de praktiska ämnena. -" Motståndet mot införande av hjälpundervisning på landsbygden är på väg att brytas. Man har mer av särskilt avpassad undervisning för de barn, som i något avssende landst veckling i Haliand, och av denna framgår att intresset för en ut- form till den 9-åriga enhetsskolan har beslut i ett flertal kömmu= ” ner fattats om irförande av obligatorisk eller frivillig åttonde års- - kurs, men brisi på Iokaler har i några fall lagt hinder i och mer fått klart för sig värdet är' handicapade. Den första hjälp- kommunerna. Som en övergångs vägen, he- . po N i da, lovdagarna under läsåret eller | förstärka påsklovet med en eller ett par dagar. - ” "> Över 5.000i simskolörria” Simskolor var under juli och au gusti anordnade i samtliga städer och Deltagarantalet uppgick till 2.265 i städerna och 3.038 i övriga kommuner” Ett. fler- ör 8:e-skolår Nils A Nordin, tal bryggor för skol vid och försvårade arbetet. Länsskol- ämnden "anser , det lä att klass, som tillkom på yg inrättades i Värö kommun fr o m redovisningsåret 1958/59. Då semi- narieutbildningen ej ger tillräcklig utbildning: för undervisning av barn, behäftade med läs- och skriv- svårigheter eller. andra - handicap, flera kommuner gemensamt anord- nar simbassänger, innanför stran- den, 0: 5 ve - Under året har nya skollokaler uppförts i Halmstad med den s k Slottsjordskolan varjämte ytterliga- re ”en skolpaviljong uppförts vid ” Arbetet för planeringen av enhetsskolans " högstadium har ' föreligger. på landsbygden :starkt 1 Sko behov av hk ll erk het på Dun detta område. ' > . I Varberg har vid Hagaskolan uppförts en gyrmnastikbyggnad, och vid Samrealskolan i Falkenberg har ats och k nyby uppförts samtidigt i A som betet för det kom- har tillställts - en ' preli plan för uppdelning av länet i . högstadieområden. Sedan detta förslag uppgjorts har emeller-'- tid framkommit en del andra alternativ." Av de överläggniu- gar, som hållits med kommun- ' representanter har också fram- kommit atten del justeringar av förslaget är erforderliga, : Sedan landstinget beslutat si ja yrkesutbildningen; . har läns- .skolnämnden med -hänsyn' till det trängande behovet att ge de växande årskullarna erforderlig yr- kesutbildning i cirkulärskrivelse framhållit vikten av att snara åt- gärder för åstadkommandet av en ändamålsenlig organisation av ”yr- kesskoleväsendet vidtages. ee Av det inkomna materialet fram- gick också att planläggningsarbe- tet” fortskred ' i samtliga regioner och man räknar med heltidskur- ser för både "manliga och kvinnli- ga elever: skulle. kunna igångsåttas under läsåret 1959/60. Länsskole- nämnden har också funnit det ange- läget att arbetet på utbyggnad av Yrkesskplor inom; de 'olika regioner- na intensifieras. Fo NA oe I berättelsen konstateras vidare första "verksamhetsår: har bemäst- rat 10 de svårigt . Det under beteckningen ”K flickor. —.. : > Konungen var nu ange'ägen att finna en man för flickan och det kvickt. Siamesiska domare. döm- de därför förbrytare och vanliga syndare att som ctt tilläggsstraff gifta sig med en av konungens flickor. Var "brottet ringa fick den dömde själv välja, var brot- tet av svårare beskaffenhet fick han den fulaste och. ilsknaste bland flickorna. . På detta sätt lyckades konung- en gifta bort alla som kommit på överblivna kartan, och Siam var det gammalflicksfattigaste landet i världen, Först i senare tid upphävdes bruket till överta- liga flickors sorg, ty visst inte alla sådana äktenskap blev olyck- liga tvärtom, : et hl or RJ . FÖRSTAELIGT. Länsstyrelsen i Gbg har. upphävt fridlysningen såsom naturminnesmärke av ett numera förstört enträd på hem- manet Skälleröd i Foss socken. denna skatt snarast måste avveck- Eller 'att skattesystemet läggs om så att trycket fördelas på direkt och indirekt beskattning i högre Erad än nu. Att det samlade skatte- trycket är mycket hårt i vårt land och bör lättas torde de flesta med. borgare utantör regeringen vara ganska eniga om. - ANTINGEN ELEVERNA VILL det eller inte lär femdagarsveckan komma också till skolorna. I de di- rektiv skolberedningen förelagt den nu tillsatta läroplansdelegationen sägs uttryckligt ifrån att den nuva- rande arbetstiden i skolan är för lång, framhåller Stockholms-Tid- ningen (s): . I stället för 31—40 timmar måste man rä! med 35-37 timmar i veckan på de högre stadierna. Det är nog välbetänkt. Varför skuile kirarna av alla yrkesgrupper fin- ha sig I sexdagarsvecka, när he industrin håller På stt gå över tilk fem arbetsdagar? Lika välöverlagda och nödvän- diga är de meningar i direktiven som behandlar , kursinnehållet, Stockholms-Tidningen har vid skikla tillfällen påpekat hur de Allvarligt hat mot Bobby Ett tilfkännagtvande att brits tiska polen nu 2kal avskaffa hängsena och få hyxor som hänger uppe av sig själva har Nr YR Uppstånstelse både In- om utttarlstruttuat y - Ra Tia och pott Skråcklarna är mycket krisk Det är ettt utmärkt System. bara fa caf alt svälla ut över all framhåller de Men hängslen är anta och för dom yt TING it Disa upp byxorna till kan täppa bysorna Nä ör man vet var man dar mkljan — [ Jakt — tilligger man. ningsförmåga. Här måste en avvägning göras, Visst kan det vara bra att veta när Karl XII dog men det skadar heller inte att känna till hur en tvättmaskin fungerar. Vi måste med andra ard sovta i det gamla kursinnehållet för att '$ utrymme också för det nya som hänt Och det vill tll att de utvalda utre vr far sig an sin uppgift utan allför stor respekt för Waditionen, framhålles . önskvärdheten - av att samtliga skolor, till vilka skolche- fens undervisning är knuten, för- skolans arkivalier. "> God tillgång på Ilärarkrafter > För varje "år ' ökas rektorernas administriva arbete, och en utred- ning visade att städerna lämnade erforderliga. anslag till expeditio- nell hjälp, medan sådan hjälp va- rierade , i landsbygdskommunerna, och 27 landskemmuner lämnade ej anslag till skrivhjälp. Rektorsexpe- ditionen var: i 13 kommuner för- att. i de flesta fall ej ersättning utgick för intrånget, Från läns- skolnämnden hade utgått cirkulär- skrivelse om 'att i kommande års stat skulle upptas anslag till skriv- hjälp samt att erforderlig maski- nell utrustning anskaffas. so oc oc Tillgången på lärare inom det obligatoriska skolväsendet har i all- mänhet varit god, och till endast en ledig ordinarie småskollära- retjänst hade icke någon sökande anmält sig. Ett starkt intresse för fortbildning med " anpassning ill den kommande enhetsskoleorga- nisationen har kunnat förmärkas bland skolans lärare. H Elevernas skolgång har varit re- gelbunden och skolk är numera en sällsynt företeelse, Undervisningen i yrkesvägledning i folkskol. högsta klasser har omfattats med stort intresse av såväl elever som föräldrar och lärare. Hos. eleverna har förmärkts en mera genomtänkt uppfattning i dessa frågor. Där för några år sedan intresset knöts till ett fåtal yrken — för flickornas del t ex hårfrisörska och flygvärdinna — finner man nu en stark differen- tiering. - . Kontakten med länsarbetsnämn- dens yrkesvägledning och kontakt- männen i kommunerna har varit av stor betydelse. I möjligaste mån har eftersträ- Vats en samordning av lästider och lovdagar, men fullständig konku- rens har inte kunnat vinnas be- roende På” ant vissa städer tagit Vårvinterlov i februari medan landsbygdskommunerna På grund av de klimatiska förhållandena på Västkusten — föredrarit att spri- att'den gemensamma skolstyrelsen |. i städer och "kommuner under sitt |" ses med ändamålsenliga lokaler för |. lagd till rektors tjänstebostad, utan |- LAHOLMS TIDN munala gymnasiet fortsätter. Vid Kungsbacka folkskola har gjorts en tillbyggnad och även vid Samreal- skolan i Laholm har lokalbehovet kompletterats. SRA Den tredje nya skolan inom Ka- ”Trups kommun, Hasslövs skola, har tagits i bruk under året, liksom centralskolan i: Sibbarp, Tvååker. Vidare har en ny skolbyggnad ta- gits i bruk i Hede inom Tölö kom- mun, : varjämte en ny skola upp- förts i Årstads kyrkby. = I Skolväsendets andel i 'rådan” de skattetryck är synnerligen varie- kusten. spolierades under en storm - ' <> + Varberg. ov un raride. Lägst ligger Önsala med 0.85 öre pr skattekrona medan Ka- rup ligger högst med sina 4:46, del- vis beroende på att där under året byggts tre nya skolor. För städerna fördelar 'sig skol- väsendets utdebitering . i skatte- kronor sålunda: Kungsbacka 1:36, Varberg : 1:49, Falkenberg. 1:73, Halmstad 1:48 samt Laholm 2:08, : Bland kommunerna i övrigt kan nämnas: Fjärås 2:90, Getinge 2:50, Harplinge 2:90, Himledalen 2:45, Lindberga 3:90, Lindome 1:60, Löf- tadalen 2:60, Morup 1:55, Onsala 0:85, :Särö 1:23, Träslöv 2:30, Två- åker 2:10, Tölö 2:50, Ullared 2:28, Veddige 2:80, Vessigebro 2:15, Vin- berg, 2:50, Värö 3:50, Ärstad' 2:30 samt Ätran 3:30 pr skattekrona. - - Av det sagda framgår att det rör sig en hel del. på skolfronten, och arbetet torde ytterligare intenfieras under > det. nu påbörjade ' året. Bland annat torde det inom'en snar framtid bli definitivt klart med de nya högstadieområdena, ÄN G fn Treber SA z RA =" Haclandsmäctare 80v oförändrat i- toppen : Erik Peterson blev god tvåa efter en väl genomfå s . ses han partiet mot Frans Lidén, Harplinge. :. Långtradare: » rände in; :", i. banklokal . VÄRNAMO (TT)5 5. to” En. långtradare från Bjuv " rände på tisdagseftermiddagen. ” med väldsam kraft in i en bank= " lokal i Skillingaryd på" riks- ettan. Ett nära 2,5 meter brett | hål uppstod. i väggen på den fastighet i vilken « banklokalen . är inrymd, En cyklist skadades, . dock ej allvarligt, , en svårare olycga kunnat inträtfa. Bankdirektör Ake Jörnroth befann men detta blev 'oskadat, . =. os Långtradaren var lastad med” 20 ton mässingsband och "var «på väg last i Finspong. , '- sla . Anledningén till olyckan var att . bilisten kom 'sladdning med sitt for= don då han sökte undvika att köra , på en cyklist som skulle i samma körriktning som bilen." Cyklisten len och slogs i gatan varvid han skadades lindrigt i ena benet. En - bidragande orsak till olyckan upp- ges vara att väglaget var ganska: halt, vilket gjorde att långtradaren inte kunde stanna fort nog. ' De materiella skadorna blev gan- körförbud. | ln "Avtackad efter 27 år i blixt Sune Dahnberg hade att försvara fjolårets mästerskap och han Ylye- kades motstå anstormningen, ehuru det första partiet icke gav anled- | ning till några större glädjeyttrin- gar från hans sida. Bertil Kjellman från SK Frain visade nämligen in- gen respekt för titelinnehavaran det var endast. Fride Möller, Fram, samt Äke Anderssen, Vin- berg, som lyckades besegra honom, Även andrepristagaren är iden- tisk med fjolårets: Erik Peterson, Varberg, som höll sig jämn med vinnaren tills ett par ronder kvar- stod och till och med "hade led- ningen "några ronder, övertog emellertid definitivt led- ningen efter vinst ”upploppet”. Bertil Kjellman sac- kade. betänkligt efter en magnifik start och låg långt från prisplats Men genom en energisk slutspurt gick han in som god trea endast en halvpoäng efter Erik Peterson. Halmstads Schacksällskaps rep- Tesentanter i mästerskapet, Per Lindell och Lennart Johansson, låg länge i toppen men i mitten tap- Pade Lindell några poäng medan Lennart Johansson höll sig någor= hinda väl framme. låg dock Lindell före sin klubi- " : mot Peterson på hack ”kets Hus i Varberg med deltagande av söder till Fjärås i norr. I motsa's till mästerskap i en grupp och varje spelare fick således spela ' 29 : partier, en ganska kraftig dosis schack. |: icke så stor kraftanspänning som vanligt spel, det är snarare en fråga 'om taktik — och så naturligtvis måste man hålla ett klockan så att de dyrbara minuterna inte slösas bort. =; gr utan vann bekvämt. I fortsättnin- gen undgick han emellertid med 7” tur och skicklighet alla fällor och | också Dahnberg ” Alert. sretetschit avgjordes i söndags i Fol- 30 spelare från Laholm i Blixtschack fordrar dock öga på ' kamrat,” Bägge spelar mycket bra blixtschack. ' Femte man i prislis- tan blev Göte Röhde, Varberg, väl- Fa en rada spela:e och åskådare IG. — tidnin "| för ett 27-årigt ledamotskap i kyr - | var skadad ämnade man avliva den . men plötsligt reste sig' djuret och ' ...- | känd spelare' och" ganska svårfor- cerad i blixt. | förra - året spelades detta Johan Svensson, Dövared. ve . Kyrkvärden Johan Svensson, Dö-f vared, avtackades "efter" trettonde-; dagens ljusmässa. 1 Sibbarps kyrka korådet. Kh Jonas Nilsson överläm. nade "som" bevis på församlingeng " rn RE uppskattning för 'väl skötta förtra>; pdrag en blb vs Till ny - kyrkovärd efter Johan; ska stora och lastbilen belades med - som kyrkorådsledamot : . " Banken var stangd: och detta bed cn. tecknas som ren tur, ty 'eljest hade sig emellertid i ett angränsande rum sc till Tyskland efter att ha hämtat sin | undgick dock inte att träffas av bi-.. : Svensson valde kyrkorådet hand-. ” landen : Ivar” Svensson, Järnvirke,:" ; Omvald kyrkvärd blev. hemäg Ars. S vid Karlsson, Gödeby. AN En chaufför måste på måndagen al stanna sin bil på riks-13 vid Änges- byn! En älg låg mitt i vägen. Chaufi fe fören försökte hjälpa djuret upp men det" var förgäves, Det. blev. trafikstockning. I tanke att älgen. skuttade in i skogen, (Boden TT) 7 + Yo Arrangemanget sköttes hela tävlingen flöt jämnt från -bör< | Jan till slut, «= 000. Prislistan: " vet i ev med bra- .. | vur av. Elis Stenberg, Falkenberg, - och. Gösta Johansson, Varberg och +. , - 1) Sune Dahnberg 24,5 p, 2) Erik — Kambhinati nesra upphör aldiig att : ” gen för sydhallänningar Peterson, 23, 3) Bertil Kjellman: ' 22,5, 4) Per Lindell 21, 5) Gö Röhde 20,5, 2 Göte 3 | ; j . JE Tegel på ex del diawmatik sem fönster både - fasta det 64 iutiga b.äder.. Hörde a RR nn a bon
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.