Yr vereveterereevtYyTtYYY FY PY vrereyveyvv eyvrvYeYmeerYyYvYvYv — LAHOLMS TIDNING vs evrverrerrerryYYTEAENYIYTIIDET en —=LT STATSTJÄNSTEMÄNNENS antal växer. Samma är förhål- Jandet inom den kommunala I sektorn och även på "andra "områden. Varje dag tillkommer” nya tjänstemän. Redogörelser + härom kommer då och då till synes. Som regel innehålla” DEN 9 JANUARI 1960 AA Na Förvaltning ens dilemma ven = att statsingripandena och de|- statliga, stödåtgärderna nått den omfattning, som lett till dagens överdimmensionerade och överansträngda” statsför- valtning. Benägenheten att på- kalla statens hjälp och stöd hejdas inte av några politiska ågång: ersoner, dessa någon t; av innebörd att den ständiga ök- ningen av tjänstemännens antal samhället. SE För statsförvaltningens vid- kommande finnes inte någon tjänstemannastatistik alt tillgå från tiden före det andra världskriget. Siffermässigt låter det sig därför icke göra att - belysa utvecklingskurvan sedan dess. Beträffande statstjänste- mannakåren är det emellertid . «sannolikt att denna efter sagda fp under "en period av: å 20 år ungefär fördubblats har. sedan gått f rask takt, Av. en uppgift i det nyligen ut”. komna numret av statistiska . centralbyråns statistiska tid- skrift framgår . sålunda att slatstjänstemännen den 1 ok- tober i fjol uppgick till 229.000 mot 222.000 motsvarande tid «1957, Ökningen faller helt på allmänna civilförvaltningen och + försvarsväsendet, "Det "kan i sammanhanget nämnas att sta- tens totala lönekostnader förra året. uppgick . till inte mindre" 0 än 4.152 miljoner :kronor, | DEN SNABBA ÖKNINGEN + öppnar oroande perspektiv, "Röster har också höjts för en . snar begränsning av. tjänste- : männens "antal, I pressen har pliderats för mer, eller mindre radikala metoder I detta hän- seende, "I samband med pole- miken' kring, bosparingsutred- ningens sparprogram lämnades den: rekommendationen att låta geddesyxan . vina över den ; statliga administrationen och > där spara de 300 miljoner kro- nor, som nu folkpenslonärerna nyvses få vidkännas, SÅDANA FÖRSLAG" äro” . emellerUd inte helt realistiska, Man. mäste"nämligen göra klar för sig alt tjänstemännens ök ning står I intimt: «samband med genomförandet av Nåra.. samhillsreformer, som-.regel=. mässigt kräva en omfattande administration, Rolormtakten har. under ett par årtionden » var särskllt uppdriven,, Aldrig reformer selt dugens ljus... . Under denna tid har fölk-, tandvården kommit till, stånd, : elvilförsvarsorganisationen upp- : bördardformen, — processrefor- men, ,' jordbruksrätlonaliserin- sen, den sociala bostadsplanes. ringen, arbetarskyddslagstift- ningen, — sjukförsäkringsrefor- men, skolreformen, taxerings- reformen och nu sist pensions reformen genomförts. Två nya hovrätter har tillkommit, ett: riksåklagavämbete, en. ny: me-. mit ävensom en omorKaniserad ” och utbyggd lantbruksstyrelse ' med helt ny lokalförvaltning - (lantbruksnämnderna) bostads- styrelsen 'med- länsbostads- nämnderna, fiskeristyrelsen och arbetsskyddsstyrelsen m, fl. Alla grupper I samhället bär är något av ett problem för » skattetryck, oh utvecklingen på området tidigare haren sådan. mängd «. dieinisk högskola har tillkom- 7 r som ena dagen högljutt bekla- ga sig över statsregleringar och stå nästa dag . främst i kön bland supplikan- terna för statligt stöd i sin nä- ring. Man glömmer så lätt att priset för hjälpen är högt näm” ligen en ytterligare ”ansväll- ning av den redan för störa och kostbara förvaltningsappa- raten, Ett närliggande exempel |: "härpå är den nyss 'beslutade tillägg spensioneringen. Alla vill ha pension: Vi får nu pension. För att emellertid den väldiga” pensioneringsapparaten "skall kunna fungera, erfordras "en starkt utbyggd administration. Enligt förslaget skall 'sålunda över tusentalet helt nya tjän- ster tillsättas för” detta ända- mål och med rätt stor säker: "het har man ändå tagit, till ä - underkant. Det är bl. a; priset "för denna förmån. . Ur. den aspekten får i "på vudsak förvaltningsapparatens ansvällning' ses. ” ” DET BLIR SÅ fråga om,bo- temedlen. Endast . geridm att .minska .stateng” engagemäng "och vidga den fria sektorn kunna vi ernå de :efterst vansvärda kostnads- och per sonalbesparingarna och frigöra arbetskraft för produktiva syf- ten, Detta behöver inte betyda |; ett uppgivande av våra soci- ala reformsträvänden, endast en återgång till den trygga medelväg, som tidigare så län- ge varit. Sveriges nationell särmärke.. Vad man alltså nä slräva efter är att : varje 'ocke, absolut nödvändig utbyggnad : av., förvaltningsap paraten, Var gränsen gbö gas" mellan” "området "tens verksamhet, den” nala' otagsamheten, är vis- - sserligen ..en "politisk "bedöm? ningskri åga,' Äng OR ae men alla som inte DR VORE” SÄKERLIGEN därjämte "1 å.. tiden att i ar- ' betsbesparande . : syfte "släppa efter något på våra överdrivna, 4 den svenska avundsjukan många gånger bottnande krar vet på fullständig likformikhet : och enhetlig i ärendenas avgö- rande, Kravet på milimeter- rättvisa får inte drivas in ab- | - surdum, Likaså bör man akta sig för-det perfektionsraseri, som synes vara en utbredd yrkessjukdom, bland moderna Jagstiftare och författare av kungörelser och förordningar. "Lagstiftningen är förvisso på många » områden i starkt ber hov av förenkling., Detta torde vara. några - av de linjer efter vilka man får gå då det gäller att få bukt med en statsförvaltning av mammutformat. > sin dryga andel I ansvaret för - och tt Dagens namn GUNNAR Salen går upp kl. 8.34 och ned kl. 13.43. Morgondagens namn = + SIGURD Salen får upp kl. $33 och ned kl. 1348 Måndagens namn "HUGO : ' Salen går upp kl. så och ned kl. 2548 — — Inte ens ett litet handtag I käket vill du gå mej — och du anm lovade en gång I världen att gå genom ekt och vatten för mej! - Ja — men jag menade Inte diskvatten? . -— Stanna nere till åtta! viska. Växtorp. SLKF-fest I bygdegården, 7” Zz Våxtorps SLKF-avdelning har som framgått av annons klubb- dag kväll. Ett trevligt och om- organisationer hälsas välkomna. Våxtorps SLKE har enligt annons årsmöte å Petterssons pensionat tisdag mid- dag. N Knäred Kyrkorådet I Koäreq ' Char haft sammanträte .under ortförandeskap. av Prosten Sven Eriksson. Till kyrkovärdar om- valdes lantbrukare Ivar Svensson, kare Gunnar Ström, Lage > ter f. lantbrukaren "Gottfrid Gus | tavsson, Svenshult. som På grund ar åldersskäl avsagt s'g. Prosten uttalade ett varmt tack till hr Gustavsson för de över 30 år som de ackonden, ' -— Hur mycket är hor: nu? mumlade baxaren, > - PYTT TVITETITTY ETEN denne på ett utnärkt sätt tji nat kyrkan. Tul kyrkokassör oval: dea kyrkovärden Ivar Svensson, självstyrelsen och den, fest I Våxtorps bygdegård ons | växlande program bjudes, Även | medlemmar I angränsande center- |” Björkered och nyvaldes lantbru- | Världens "äldsta rike, fran, även kallat Persien, firar i år sitt 2509-årsjubileum, och landets re> gering har givit den italienska his- hor asiatisk historia som specialitet, i uppdrag att förbereda stora fest- 1 zsheter såväl inom det gamla riket säv, som på, många andra hål i världen, . > Det pz! rsiska riket bildades 2 år 540 'h Babylonien, Han levde och ver- de som kon:ing många år både det var han som grundade det per- siska ” världsväldet. Det var år 539 f Xr som hän besegrade Babylonien i ivade det med sitt välde d även befriade judarna från den baby! loniska fångenskapen. ” säga att det rike Cyrus : dag firas - som” Irans nyårsd g Novoryz, som betyder "förs! e ”öch infaller den 21 mars, Dit var och så flera århund- radéö före Kristi födelse, man vet i iktide hur många, som per- errask store 'religionsstiftare, Za- rathustra, uprträdde.. Hans lära, som :har många drag gemensamma både med den fornnordiske asatron ristendomen, var den för- e a fram till mitten av r, då perserna kom öka Tnmedanskt välde, Za- rathustras lära talar, om yttersta domen och de dödas uppståndelse, fest, 0 denhär 4 ebtäelalära och en sträng morallära, i vilken dygd; sanning och renhet ställs som motsats till "ast ågå och isynd. Den stora stri- len, i "vilken det är möävr sh OrNas uppgift att-kämpa på det rättas si- 'da, Istår mellan : Ormudz, ljusets furste,s och t; Arimans, mörkrets furste. Närmast Ormudz i makt är Mitra, ;, der , rene, oövervinnerlige solguden, mörkrets «och köldens, lögnens” "och "ondskans besegrare. Efter v”Sistå stora striden, avgår ljusets: rmaålter! för: all evighet med segernd Dennarreligion har varit av stor .ketys delse i det historiska sam- manhanget,. ty dess räorallära, som ädelmod och tolerans, har i hög”grad varit vägledande för Jandetg "härskare och alldeles sär- skilt för Cyrus. +: or 18 vr av nordisk stam ; a öphustra . Var en "ättling "av dem som korhmit in i Persien med den förstd invandringsströmmen av ariska folkifrån. norr, som slog sig ned bl aritdét nuvarande Persien och. i rIndien., Iran, som perserna själva alltid kallat sitt "land och som sedan 1935 också är dess offi- ciella benämning, betyder helt en- kelt '""Ailen" 'eller- ariernas land, även '-om'Yarier” i detta samman-. hang-icke precis är identisst med dat som, de nationalsocialistiska tyskarna, inlade i detta ord. Det kommer äv, arya, som är sanskrit er” . Persien eller självå 'verket endast en liten del av riket, den del där de for a kejsarnas huvudstad Persepo- ” Huvudparten av de iranska stam- marna kvarstannade i de högland, efter: vilket de fått sitt namn. Vid tiden; för Cyrus framträdande var det den gren därav som kallades mederna som hade makten och det största inflytandet. Cyrus be- segrade dem år 550 £ Kr, och fyra år senare besegrade han även den för sin rikedom legendariske kung Krösus av Lydien, härskare över ett fruktbart och guldrikt välde i västra Mindre Asien, vilken Cyrus sedan "dock tog till 'sin personlige vän. Men det som definitivt grund- lade det persiska storväldet var när Cyrus år 539 f Kr besegrade Ba- bylon,' varmed även följde Syrien, Fenikien och Palestina samt Sicili- en, En följd av: persernas toleranta- torieprofessorn Giuseppe Tucci, som -: I Kr sv Kyros eller Cyrus, som i. sitt välde: förenade Medien, Lydien - e och efter, nämnda årtalet och . En bild, som visar Shah Abbas” moské, från den. gamla! persi ka - kungastaden Isfahan, vars historia sträcker -sig omkring 3.009 år ec tillbaka i tiden och som än i dag är ett av Persiens främsta han= a H delscentrum och med ett. högstående konsthantverk. ot att judarna år 537 fick” återvända "I till sitt land från babyloniska fån- -| genskapen ' samt återuppbygga Je- rusalem. Cyrus ver -en skicklig diplomat och även framsynt orga- nisatör när det gällde landets inre förvaltning och förkovran. : ox Perserväldeis storhet och fall : Cyrus. verl fullbordsdes av hans son Kambyses, som bl a!besegrad? egyptierna och bkésteg 'deras tren som farao, men han hade ett mind- re "harmoniskt lynne än sin fader och blev mördad vid ett uppror Tronen övergick till en « sidolinje och "Darius, en av 'de stora ge- stalterna i Persiens historia, besteg densamma. Darius stoppade en del nya upprorsförsök, gav ländet en fast inre organisation, bl 'a'génom att införa ett ordnat penningsystem ävensom ' indela - riket.) satrapier med en satrap eller ' civilguvernör som chef. Denne hade vid sin sida en militärbefälhavare och en kans- ler, vilka var för sig stod i direkt förbindelse .med centralregeringen, Varje satrapie var ett vice kunga- döme som i stort sett själv fick skör" ta sina. inre angelägenheter, Men Darius misslyckades, när han för- sökte erövra Grekland. Han segla- | de med en flotta över Egeiska ha- vet och landsatte trupper vid Ma- raton; nordost om Aten, Där. be- segrade "år 490 f£ Kr 11.000 greker 119.000 perser, en av de många till- fällen i historien som visat att det långt ifrån. alltid är den numerära styrkan -som fäller favygörandet. Det var som bekant. efter den segern som en budbärare från den' Brekis- "| ka hären ' giorde "det första ”Mara- tonloppet”, när ban' språng ' den 42 km långa vägen till 'Aten för ätt p dess torg - utropa -.”Vi .ha segrat!”,. varefter han föll död ned. . Trots lika stort hjältemod förlo- rade grekerna däremot: mot Da- rius efterträdare, Xerxes, men en dast -— även här som så ofta annars — endast genom förräderi. Det var vid det berömda slaget vid bergs- passet Termopyle, då 300 spartaner under befäl av Leonidas i sex dagar höll stånd mot persernas härmassor. Men grekerna lyckades som bekant ändå till sist rädda sin frihet, Av- görandet föll > i : sjöslaget vid Salamis nära Aten år 480 £ Kr, då de små grekiska fartygen lyckades besegra den överlägsna "persiska flottan i de trånga farvattnen, där den kvantitativa överlägsenheten ej kunde komma till sin rätt. Följande år vann grekerna en avgörande se- ger även till lands och hade där- med definitivt avvärjt det persiska hotet. MH År 465 dog Xerxes. Då kunde redan början på slutet av det per- siska stormaktsväldet skönjas. Om- kring år 330 f£ Kr, hade den make- doniske konungen Alexander den Store underlagt sig hela riket, ” En seglivad mångtusenåring Sedan dess. har Persien genom- gått många skiftande öden.- Efter Alexanders död, splittrades hans rike. Persien levde vidare som ett under långa perioder fritt land, dock ej som stormakt, under andra re politik och ädlare tänk var « «a de av det romerska Typisk lendskepsbild frin Iron med parti av transiranska järn- a tägen, LAHOLMS TIDN Iran. firar 2500: ärsjubileum mm - Hideologisk kamp; z ma en VÄRLDENS: ÄLDSTA RIKE D" är svårt att se in i framtiden 1 men slutet av 1959 synes skar- pare än någon tidigare period rmar- kera slutet på en era.” Alla tecken tyder på att Sovjet nu' definitivt för över spelet tå ekonomiskt gebit. Det betyder inte att de stora och dyrbara försvarsbudgeternas tic för I de fria hationerna omedeibart är förbi 1 vaksanhet och i m 3 | betydande militär beredskap inför riket, det "mohamimedanska ”kalifac tet, det mongoliska väldet, upprät- tat av Djingis khan eller av tur-' karna, sedan Timur Lenk år 1381 erövrat landet. "1499—1738:regera- des Persien av en inhemsk ko- nungaätt, som gjorde Islam till "I statsreligion. Under 1800-talet bör- jade de' trittiska 'och ryska intres- sena rivalisera i landet, och särskilt oljan har som" bekant härvid varit av avgörande betydelse, ” Sedan 1935 har Persien återtagit sitt gamla namn Iran, Det är i dag ett kejserdöme red relativt demo- kratisk struktur, ett. invånaran- tal av 1.630.000. och” en stigande materiell : kultur. : Under : första världskriget var det krigsskådeplats' och under det andra ockuperat av ryska trupper, vilka avtågade först 1946... Sed:n 1955 är det genom Bagdadpakten anslutet till västbloc- ket, Inte minst under de allra sec naste åren har Iran förstått att re- lativt väl hävda sin självständighet. a Oiov Carleson Kritiserar > > Eisenhower -;.-. Den amerikanske generalen Max- well D Taylor, som här ses vid kar- tan, har i en nyutgiven bok starkt kritiserat — Eisenhower-regeringens militärpolitik samtidigt . som han kräver en omvärdering av Ameri- kas hela militära strategi. General Taylor avgick i fjol på egen begä- ran från posten som generalstubs- chef för armén på grund av oenig- het med regeringen i dessa frågor. Rik amerikanska blir buddistnunna En ung amerikanska av förmögna föräldrar har offrat kärlek, lyx och sitt vackra, långa blonda hår för att bli buddistnunna i Singapore, Den unga damen heter Clarisse van Strum och kommer från San Fran- cisco. Hon är 22 år och studeråde tidigare medicin vid universitetet i Californien. För två, år sedan blev hon intresserad av. buddismen. Vid en intervju i Singapore' sade hon: ”Hemma hade jag allt en flie- ka kunde önska sig. Vi levde fak- tiskt i lyx och' överflöd, Men jag blev övertygad om att jag endast genom buddismen kunde finna verklig lycka. Mina föräldrar och syskon gav mig sin välsignelse, "Jag var förlovad och min fäst. man blev förtvivlad, när jag bröt med honom.: Jag var tvungen att förklara för honom, att iag kommit till den. slutsatsen att kärlek och äktenskap var själviskt i mitt fall. Miss van Strum fick huvudet ra- kat i enlighet med buddistisk sed vid en kort ceremoni i Honolulu, = hon befann Sig på genomresa där. on antog samtidigt namnet Syster Dhammadinna. Hon, är den första amerikanska flicka som har blivit invigd till buddistnunna i Singepo- re. En mirakulös tur had2 en nm Så årig sluveriarbetare i Svanö på tisda- gen. Han föll ned i det tomma last- rummet på en massabit Det var 8 m till järnbottnen men stuvaren hamnade på en from-”iut nde bom och slapp urdan nästin oskadd (Kramiocs TT) det. oförutsedda är nödvändigt — men det betyder, att de:' västliga staterna ' måste .se til sin ekonomi så att de kan överleva i n värld med "sovjetisk konkurrens. De höga lönerna i" Västerlendet .och jäm- "| förda med en” diktetad låg löne- nivå i kommunistländerna, är bara ett av de stora >roblemen, I detta .| avseende föregår USA med säms- ta exemplet, Ekyhöga löner och on otrolig disciplinlöshet på - arbets- platserna. Strejker och okynnes- strejker, som ofta omfattar 10.000- tals och ibland -?00.000-tals arbe- tare kan tlossa upp bara för en enda 'arbitare ansett sig olämpligt tilltalad av en förman! Om .USA t v saknar planer på att ställa till ordning i eget hus, så 'är det i stället desto ivrigare sysse'satt med att ordna för andra. På Förenta staternas intitiativ har sålunda till mitten av januari i Pa- ris kallats ”en” ek ”informell” konferens, av 12 av den västliga världens ekonomiskt och politiskt ledande nationer. De 'sto- , | oförberedda) konferens enligt kal- leisen skall' försöka lösa är att ”samordna de industrialiserade fria ländernas ekonomiska politik och deras naturresurser så att de kan möta en hastigt ökande befolkning som fordrar en högre och högre levnadsstandard samt hotet från en sovjetisk. "ekonomisk expansion”. USA ser sin första uppgift vid kon- ferensen : vara att ”hindra att han- delskrig” utbry!er - mellan 'den europeiska '”. Handelsgemcnskapen ledd "av 'Tyskland och' Frankrike samt de yttre 7 ledda av England”; Vidare skall konferensen — under amerikansk press — söka förmå de rikare europeiska länderna att zn- slå större belöpp till.de underut- vecklade ” lärsdernas uppbyggnad, medan den amerikanska hjälpen i detta avseende förblir lika stor som den varit. - Vad amerikanarna” på den punkten syftar” till att åstad- komma är,. en. sorts ;global Mar- shallöplan2>, - " Det, är uppenbart, att cen fria världen har ett skriande, behov av ett - planerat ekonomiskt. långtids- program och att den tid är förbi då framåtskridande kunde skeäven så länge var och en blott. tänkte på att. rädda eget skinn. Med ett ord; här är en konferens som ford- rar allas vår välsignelse och vars framkastade principplaner måste gå segrande fram -om , Västern skall kunna fortleva. Det är kanske där- för inte för optimistiskt att hop- pas, att konferensen i Paris skall bli embryot till: en n ekonomisk At- lantpakt. Det kommande decenni't kom- mer att se många nya nationer fö- das på den afrikanska kontinenten, Nigeria blir fritt 1960, Tanganjika får självstyrelsé 1960.” Kenya och Nyassaland szmt många andra ko- lonialområden pressar hårt och med alla.medel för total frihét. Belgiska Kongo är i gungning o s v. Kom- munisterna har här elt finger medi spelet nästan över akt och allt | statsmannaskap Västern. kan 'upp- bringa fordrås för. att inte kaos skall utbryta i stora delar. av de svartas kontinent. Ryssarna fortsät- ter att bygga upp sin militära ma- vo02 att Antarktis har jordens hårdaste imat? ' Visserligen kan man inte notera köldrekord vid sydpo'en, med väd- ret är mycket stormigt, möter expeditionerna ofta orkaner med en vindstyrka på upp till omkring 60 meter i sekunden, me- dan kvicksilvret i kiyper ner till 30 -£0 I noustiecket, termometern grader under , GC — tidningen för sydhallänningar . AADSANSA, Aha. AR. t kan de små, politiskt" relativt oen= gagerade; men "industriellt. högt ut- sn att bjudas, ra problem denna informella (och |- | bålet. gen ett lands märk Sålunda 7 att vara rädda. (Västberii skin och uppges fedan bl a ha” flera än England, USA och Frank=- den fria Västern kommunistersa inom de egna landen? att, stämpla tämligen fritt 'mot den bestående ordning, som garanterar arbetaren . en ställning av. välstånd, som är otänkbar inom det kommunistiska visar allt större oavhängighet av ” ne Trots att ryssarna LE n troligeri - uppriktigt ämnar avstå från krigis- ka äventyr är denna politiska ' världsoro den mörka bakgrund mot redskapen måste läggas, Det: fata-= : laste som kunde ske är att av. rustningsivrarna nu finge ett så- dant intlytande att Västerns garde. slappnade, Det väntar : om den" vecklade nordiska länderna ha en' betydande roll att spela — om. vi bara förstår att rätt taga vara på. de "tillfällen, som, säkert kommer" SN + Minfatyrmusik va Berlinaren 'Muartin.:: Zahl har till hobby att bygga. miniatyrvioliner, och dessa är så, väl utförda att det Här "ren es den händige violinbyggu-, "ra minsta instrument.” Böri i i kyrkorna om hj jäl; "mot: häxor oe rige ut en rundskrivelse till lan- dets alla' biskopar, ' Dessa ombads” att de skulle låta alla präster i kyr- ' korna anropa Gud om bistånd mot djävulen på grund av häxornas framfart. Häx- och trolldomsväsen- . det florerade fruktansvärt och kos. - tade hundratals säkert alldeles oför.. vitliga kvinnor en kvalfull död på . Upplysta män lyckades så småningom = sätta' stopp :för den a fruktansvärda övertron: och vidske=. pelsen, MÄNS ” 'Filatelistisk Sverige: "> reklam i ; i, Frimärksutgivningen och filåtelin i Sverige presenteras mycket utför." ligt i två nummer av den amerikan ska frimärkstidningen Linn" s Week- : ly Stamp News, 'världens största : frimärkstidning, Det är första gån." två nummer 'av tid; har fem länder fått nummer, ningen. Tidigare: neralpoststyrelsens res: och omfattar 12 EE kommer en artikel av de båda num- rens gästredaktör Ernest A Kcehr, ' som bland annat framhåller att Sve-' rigez frimärksutgivning är lika ren som dess landskap och städer; Svenska Postverket har aldrig Pro. N fiterat på samlarna. Kehr lovord - också de svenska frimärkenas ” förande. Birderna, Braveringen och. ycket — al förstilassiat t är lika . utsökt och ar sn - " Vi har helt enkelt för örlorat v vanan ” snäsiure willy Bi audt, j. långt rike tillsammans. Samtidigt tillåter; blocket, Kina och dess röda massor Moskva och ant mera krigiskt sins " vilken'den långtida ekonomiska be=". ärd med att spela på "sitt all- "År 1669 sände regeringen I'bver' Materialet är sammanställt av ge-. | ut-. » ins borgs - till och-med går. att >spela.på-deer må lt 201 en får 'dcminera .: var sitt specials i
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.