vå z hunter "> Laholms stad att ploga och'tär "var" det." Under hela natten har 3- gohen var: det"så halt -på stadens ANNE von see YTYYvTFe TV = ". N:R 14, - ARG. 29, >> trafikb Hela natten har vägförvaltnin- gen i södra Halland jobbat för . att hålla vigarna klara och i dag På Morgonen battenskrapa-. de vägmästare Trucdsson alla - resurser både c Ppersonalmässigt sett för att hål Ja vägarna framkomliga. : Nu har även vi i västra delen; > Av vÅnt land börjat få känna på - de besvärngheter, som man länge... haft i östra delarna, Det” hela | började i går'eflermiddag med: snöyra och blötsnö'och på för natten töade'det ganska kraftigt. .;' Framåt 3—4-tiden i natt slog . det .sedan, plötsligt om och. bör-, "jade frysa kraftigt, och vid sju- : tiden, i: dag visade termometern rmänus 5 grader,” . - Men ”. Detta betydde, att där man in- - te hunnit ploga frös blötsnön fast -” och - bildade ojämna och otroligt " hala" beläggningar på . vägarna --med den påföljd att en del bilar - hamnade i diken eller utanför vä- gen. "Nägra större fordonsskador |” uppstod dock inte utom i ett fall vid Ahla, där en personbil fram- > fördes så vårdslöst att den kroc- kade med en grusbil.”: > cr -:t Redan i går. eftermiddag 'bör- |. I jade såväl vägförvaltningen” som ” vägförvaltningen" haft fyra sand- och" plögbilar .och' två” väghyvlar .1> fullt: arbete -och-'de större vä- garna.har man hållit intakta. Men ” de' mindre är det värre, Is. 7 Ett gott råd i dag är dock — I ge er inte ut i" onödan: På mor- gatör att”det sattes åtskilliga ”ro- ekymmer i maskinellt : och - = lokaltidningen just för Er 34 YvrvervTYFY REAR Nr RR RR -ELÖT SNÖ i går kväll - : va hårda frös i natt och satte - Snabba väderleksomslag orsakade dra Halland : d vägförvaltningen på prov. - . Den 1 juli 1959 trädde en skifte etc. ". införts, nämligen beträffande . omtalar ordföranden i Lahol Ändrade regler för. adoption ae ny. ärvdabalk i kraft” och er" satte bl. a, de tidigare lagarna om arv, testamente, arvs- i stort sett innebär den nya ärvdabalken inga ändringar i tidigare rättsregler men en väsentlig nyhet har adoptivbarns: rättsliga ställning Nilsson för LT. ' - ASAT skulle ge "sitt 'samtycke till: a- doption om det hade fyllt 12 år, samma lag gäller även nu; Men här har en ny bestämmelse till- kommit: -”dock' må, utan hinder av : att - samtycke ' ej. föreligger adoption ske av den som är un- der 16 år, därest det kan aånta- gas lända honom till skada, -att vor”, vilket 'särsldilt för äldre per- han tillfrågas.” Ett. exempel på . Tidigare gällde att barnet själv stads barn; d Eric se kan tillämpas är, om ett barn befinner. sig :i puberteten; - och får reda på att det inte är fos- terföräldrärnas eget ;:barn. Det kan då få allvarliga skador för hela livet I sådana fall skall man inte' avfordra' barnets samtycke. .. Förutom : den" allmänna be- stämmelsen att rätten ej får ge tillstånd. till adoption med mind. re. adoptionen ; kan "anses lända nä Fonet; kan: våra farligt nog" "> "” hur denna undänitagsbestämmel= 7 ">; (Förts.å nästa sid). N har en stor uppgift att ':— Av STIG JONSSON = med en rekommendation att inte bege sig utanför London, om man var rädd för att möta fårhjordar på vägarna, Var- ningen är faktiskt befogad, ty vägarna var - mycket - vanligt. Med eller utan herde kunde man möta. dem på de stora riksvägarna och till och med inne i samhällen och mindre i Skottland och Wales var na- turligtvis sådana” möten ' än "vanligare än" annorstädes. "Från' får till 'människor Vad de brittiska vägarna? Låt mig börja med de mest sällsynta, ut- landsturisterna. Summa tre ut- ländska bilar såg min färdkam- rat och jag "under vår 350 mil les och Skottland, om vi bortser från de som kom och .for med vår: och andra båtar i Tilbury. Detta var antagligen en osed- vanligt låg siffra, men den visar i alla händelser, att man :inte precis riskerar att snubbla över en massa bekanta på de brittiska : Handsvägarna, en risk som ju lär vara :. överhängande . nere: på kontinenten. MA ÄNDA VAR faktiskt de första människorna vi träffade i Skott- land, efter att ha passerat gräns- floden - Tweed, göteborgare." Vi körde i kvällningen på en väg, som - löpte : på " en ' hylla med havet ' ungefär , hundra : meter JAG SLUTADE förra gången detta med husdjur i flock på städer. Uppe i bergstrakterna ” slags folk möter man ute på - långa färd genom England, Wa- | gen, som. vid närmare besikt- ning . visade 'sig innehålla ett ungt. par” från. Göteborg, - som också :hade kamera 'och tyckte utsikten var vacker, «>. "De två andra utländska bilar- na hade en del gemensamt. .De innehöll" båda tre - damer... De kördes i mycket 'hög fart, och de företog' till synes livsfarliga omkörningar. Vi träffade på dem med -ett par dagars mellanrum under. oss. Utsikten: var. hän- förande;och pockade på :en färg- bild: Vi stannade”på en parke-" och roade oss med 'att försöka följas dem" någrå- mik utan” ”alt "för den skull riskera livet. Det OVAN: STÅENDE SYN var mycket vanlig framför allt Id ringsplats bakom en" Volkswa-" var inte lätt. Det måste erkän- nas, Den första var en liten Renault "från Frankrike, " den andra en Volkswagen: tillhöran- de" de "amerikanska: styrkorna i : | Tyskland, Båda ' bilarnas" förare var alltså av allt att döma ovana vid ' vänstertrafiken, ' men det föreföll inte . nämnvärt genera dem, I ett.mindre trafikvänligt land hade” antagligen -'ingen le skotska högländerna. -- NIAN LA ES VE jet ” att ju äldre de var desto fortare N föreföll de köra. Men det var inte bara damer i bil man upp= märksammade på vägarna, Myc= ket vanliga var feminina cykel= turister, och inte alltid kom' da i släptåg med någon karl utan de var lika ofta ensamma. Med ordentliga' långfärdspackningar trampade de:.sina ofta ålders domliga cyklar genom det böl« kommit helskinnad till bestä melseorten,', ova sat ove ch +; FORTKÖRANDE damer tyck- tes "det; för: övrigt. vara: gott /omi i England, och det:märkliga var, Sr oa Na a Så har då vår kära ”lerhåla” blivi '4 hög grad för föräldrarna som utan ängslan kan si ning och andra ”islekar”, Vi Men inget är så bra så att det inte kan göras bättre. Hur skulle det vara om yi fastställde åldersgräns för de barn som får Ana På ”Jerhålan”? Skall vi säga t. o. m. 12 år. I La- " holm har vi ingen lektant och det kanske inte behövs heller när vi har is, och ungarna skall kunna roa sig själva. =. cc Men ett intresse som åtmin- stone pojkarna har” och som sbör ”odlas” mer det är ishockey. Uläromdagen kom våran pojke hem '— han är nio år — och talade om att på isen hade vas rit" en ”riktig” ishockeyspelare med tröja och märke och allt. Och han visade hur man skulle assa och skjuta. son ? Vem anna man var vet inte signaturen, men alt denne man : och vill'slippa mopedå krilng'på Z är staden tack skyldig bland grabbarna råder det ine gen tvekan om, Ögonen stråla- de på grabben när han talade om det och härmed efterlyser jag denne ”frivillige instruktör” för det är väl bara frågan om timmar innan ishockeyn gör sitt definitiva genombrott även i Laholm. Märmed är inte sagt att ban- dyn skall drivas ut, Långtifrån. Denna ' tjusiga sport kan' myc- ket väl samsas med ishockey. Vad jag närmast tänker på är att grabbar som nu är i 8—12 årsåldern alldeles säkert är ak- tiva” ishockeyspelare om 5—10 år, Men just därför skulle det väl vara ypperligt 'om' någon redan nu ville visa dem lite till rätta. Inté bara spelinässigt utan även regelmässigt, Härige- fylla nom kanske Laholm så 'små- ( tackar: för. Lerhålans : t' spolad till fröjd inte bara för ungarna utan även kicka dit sina'telningar för skridskoåk- .. för detta och det frambäres härmed, '' ; - ningom får ett lag som; tjusar sig själv och supporterna inte med bröstvärmar- "och bushoc- : Laholms stad hade man 6 Folkmängdssiffrorna ' visade. däremot en påtaglig -minskning på många håll” vid 'årsskiftet 1934—35. Laholms stad minska-: de ' sålunda med sju personer och ” utgjorde 2.626 personer. Något har det gått framåt i alla fall — för några dagar! sedan hade staden 3.461, sålunda en ökning på 25 år på 835 perso- ner. Landskommunen ' minskade med 39 personer men hade dock 2.041. I övrigt var det minsk- ning i samtliga "socknar utom Knäred, "som : ökade . med 16, Tjärby ' med 21 och Ränneslöv med 9. Största minskningen kom på Veinge med 59 personer, och där utgjorde befolkningen 2.659 2 nu är den 2204-0003 ” Eftersom det kan ha sitt stora intresse att jämföra befolkningen då och nu återger vi här övriga siffror varvid dagens siffra står inom parentes: Laholms lands- kommun 2.041 (1.925), Våxtorp 2.524 (2.356), Hasslöv T17 (656), Östra: : Karup .1.129-: (1.143), (Forts å nästa sid). Skummeslöv 887 (995), Tjärby dags avlidne f. spi hansson offentliggjordes. > ett värde av ca 600,000 k palors namn, för att hjälpa ”Det är min önskan, skriver donatorn, att. ungefär hälften i fnga- behövande” inom Långa falla Hylte storkommun fick. på avseenden unik donation, då spårvägskonduktören Henoch Enligt testamentet, daterat 1 de- ber 1954, skall tillgångarna, som u ott vin ” 0 kr, handhas av en av utdelningsmedlen skola till-|, ryds församling och att åter- i Spårvagnskonduktör donerade - "> 600.000 till Hylte kommun måndagen motta en i många testamentet efter den i fre- Severin Je- tgörs av aktier till stiftelse med do- | sjuka och lytta människor. | stoden "tillfaller . behövande in- om övriga till Hylte storkom- mun hörande församlingar. -:" - DET BÖRJADE bli bättre tider : . "ringen är påtaglig om än «<> nu än: för tjugofem "år sedan i södra Ialland för 25:år sedan, och i början av » januari 1935 kunde Laholms Tidning. omtala, att 'antalet - konkurser och exekutiva auktioner hade: minskat avsevärt. Under 1934 hade antalet konkurser vid Höks härads- : rätt utgjort 9 mot 14 under 1933 och 28 under 1932 — siffror som belyser hur dåliga tider det var då. Antalet exekutiva auktioner utgjorde under. 1934 11 mot 20 år 1933..1 : konkurser mot 9 1933. Och tidningen : konstaterar, att inte alla 'svårigheter övervunnits. . förbätt- 1.071 (943), Knäred 2.512 (2.199); Ränneslöv . 2.459 . (2.238), Ysby 939 (834), Hishult 2.058 (1655) Hishults ' siffra här: dock min- skats med c:a 175 genom att Skånedelen gått ifrån. Som sy nes kraftiga minskningar: på många håll — att Östra Karup hållit sig väl har säkerligen sin främsta orsak i helårsbebyggel- sen i Hemmeslöv. - : En liten" inkorporeringsfråga mellan Laholms stad "och landskommun. var aktuell vid den tiden. Det gällde ett om- råde mellan stadens dåvarande "gräns : vid kvarnen fram till kraftstationen och » järnvägen så att Lagan här bleve gräns mellan ” kommunerna. Endast nio personer bodde inom om- rådet ' och ' staden skulle". i skatter tillföras 900 kr årligen. Landskommunens fullmäktige under ordförandeskap av Ver- ner Andersson avstyrkte fram- ställningen, då man inte ansåg att det fanns bärande skäl för inkorporering i fråga. kom dock senare till stånd.” ' ” Drätselkammaåren" i Laholm hade sammanträde under ord- förandeskap av = apotekaren Egron Hanson. Det påtalades vid sammanträdet den otymp- liga organisationen av kamma- rens arbete och man tillsatte en komitté för att utreda en om- organisation. I denna invaldes hrr Axel Malmquist, Per Lund- blad, Per G. Johansson och G. W. Göransson. Detta resulterade så småningom i att en stads- Den Sten Nilsson,” Svenshult, Herr. äl maka Irma f, Påhls- Knäred med son. (Foto: Dahlqvist, Laholm) NA kamrer anställdes. Ki arbetareförbundet hade i tele- gram hotat med blockad om staden inte ville ingå 1 för- Med denna 'donation kommer ” ” (Forts, å nästa sid). (Forts, å nästa sid). d den Herr Bengt-Rune Karlsson, Torm- arp, Ränneslöv, med maka Ingrid E£ Johansson, Edenberga. > (Foto: Dahlqvist, Laholm) jande Ilska landskapet,' där => | motluten kunde vara” mycket besvärliga, '. ! ” Garnla eller nya hade cyklar= na en sak gemensamt; nedålböj- da bockhornsstyren, som tvInga= de pedalryttarna att stirra ned i vägbanan några meter framför hjulet. Därigenom gick de misto om mycken vacker utsikt men fick i gengäld en gedigen känne= dom om vägbanans beskauffon= het, a , Givetvis dominerade ungdo- men i denna landsvägarnas pe= "| dalarmé, men jag såg åtskilliga damer en god bit upp I medela .låldern och flera som närmade sig pensionsåren, En annan armé gick, Där kom deltagarna 'inte lika” ofta ensamma utan: I klungor om tio eller mera. Da liftade aldrig utan var ute för att gå. Det berättades att orga= niserade . vandringsturer: var mycket vanliga i England. Man åkte tåg genom de mindre na= tursköna trakterna och genom= korsade sedan s till fots mera sevärda områden . , ' : Liftare fanns givetvis, men de var sällsynta och så gott sont helt koncentrerade till de egent= liga . turistområdena 1 skotska ' Wales. Något ganska sällsynt I höglandet, .Lake District och Storbritannien var 'också tält= ningen, Ungdomarna bodde som regel på billiga ungdomshär- bärgen, där ett system med viss I självbetjäning nedbringade logi- kostnaderna till ett minimum. I dessa ungdomshärbärgen fick inga bilturister övernatta,. men (Forts. &å nästa sld)." ' Trarydshögtid - - med 3 Ahlberg . . inför . altaret: Vid en högtidlighet I Traryds. : kyrka på söodageo installerades "Erik Ahlberg som kyrkoherde I Traryds församling av biskop Elis Malmeström. Bland de as? sisterande prästerna märktes - kyrkoherde Ahlbergs båda brö- der, domprost Yngve Ahlberg, Lund, och komminister Verner Ahlberg, Lekaryd. Kyrkoherde Ahlberg är den tredje brodern, som tjänstgör I Traryds pasto- rat. Domprost Ahlberg har tidi« garo varit kyrkoherde å Traryd, och komminister Ahlberg har : ”varlt kyrkoadJunkt i Strömsnäs+
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.