RYTER + vrevryrervevy =" LAHOLMS TIDNING = yyvererevrver Yr ve verse FAR EPTEEST + Lördagen "den 23 januari 1960 , si 2 barna VÅ :' ASPIRANTERNA på del- " ningen av den gemensamma . kakan bli allt flera och allt : -agressivare och alla vill ta för . sig fortare än kakan växer. Med tiden har det tyvärr blivit så ått alla grupper i samhället : i sin misstro till varandra - etablerar en formlig kamp för att få ut det mesta möjliga. Löntagarorganisationerna = ar kanske de för närvarande mest synliga i denna kompensa- tionskarusell. Infår årets av- - talsrörelser ligger dessa orga- nisationer nu i startgroparna . för att så snabbt och effektivt ” som möjligt göra sin. rätt gäl- ' ” Jande, Det ; må. nu vara LO, «TCO eller Saco med flera. -: . Löntagarna ha ställt sig främst . 4 ledet. | ee Den sistnämnda organisa- : tionen framstår kanske som ; den allra fränaste i samman-, « hanget, Som .senkomling i kretsen samlar man för när- DEN 22 JANUARI 2960 LT slut, med fordringsägarna. Nya räkningar väntar skattebeta-| Jarna, Landstingen behöver för sin — alltmera verksamhet ökande skatter. Samma är förhållandet med kommunerna, som genom rik- liga: statsbidrag stimulerats till utgifter av en storleksordning, "som. tidigare inte : varit. tänk- bart. Den snabbt verkande-tur- holkningen av vår krona är värd att i detta sammanhang lägga märke till. För alla par- ter torde den tid nu vara inne, då munnen bör rätttas efter matsäcken. "Ce Co PÅ DEN ENSKILDE skatte- betalaren faller alla "dessa bördor till sist. Frågan är nu om denne i allmänhet böjer sig under oket hur länge som helst.-Härvidlag är det inte så säkäert att uträkningarna går ihop. Vi står nog för närva- rande i /' realiteten inför en politisk vattenledare. . Omsätt- i katten — en skatteskruv varande ihop stridsfonder för en intensilierad kamp för de intelektuella kadrarna, som i - . välfärdssamhället anser sig ha kommit på 'efterkälken.- Den detaljen har de förra vetera= : nerna sedan länge tillbaka hunnit tillfredsställande - ordna, ; Samtliga löntagarorganisatio- ner är emellertid väl medvetna . om att då numera rör sig i. ett alltmera hårdnande eko-;" " nomiskt. klimat. ot " I DETTA LÄGE stiger det "allmänna fram- med krav att: såsom ojämförliget störste pre- "> tendent få göra ett större in=" komstbeslag än någonsin tidi- : gare. ” Statsverkspropositionen. ger härvidlag klara” besked. omsättningen uppgår - nu tll ' över , 15.000 ' miljoner kronor. Detta är: väl tredjedelen av vad vi brukar. benämna na- tlonalinkomsten, Från den 1 jull 1 år tor: enbart staten detta. belopp i skatter och annat från våra inkomster. . Och inte nog härmed. Även andra krav måste tillgodoses: "Avgifter av olika slag tillkom= | - tetrötta nödvändiga egna med egenskap att kunna vri- das till åtskilliga varv vid ber hov — kan bli den faktor, som får strömmen att vända, Skat- människor -ur alla läger, som undan för undan märker att utrymmet. för de t utgifterna krymper, frågar sig vad de överhuvud skall: företaga, sig för att nå en.snar förändring till det bättre, = co Till tröst för de betungade kan man då erinra om att det är val i september detta år, och abt man då har möjlighet att bestämma sitt öde. Aldrig har väl oppositionspartiet, haft en sådan chans som. nu, dål; skatteproblemen blvit något av ett folkkomplex. Misskötes den, ” har de sig själva att skylla. ” Självransakan efter — valet hjälper föga, + « " GENS NFF-MANING' IA jus « mer därför, till ' folkpension, , tilläggspension, sjukförsäkring m m Och ändå är det inte "för väkrore körning” 25 I mörker Rubbestad för hårt . dömd i Kollegan "Skånska Dagbladet är en av den svenska Pressens mest . energiska motståndare till hög- räntan och reagerade . därför +. följdriktigt mot bankofullmäktis , £es nyligen fattade beslut att ja diskontot med en halv procen Dessutom anser tidningen farhå- gorna för en inflationistisk ut- t svåsserligen. sägas att han är 74 år och har, slitit hårt 1 det alls , männa — varit statsråd undet kriget' och bevistar nu sin sista och . 31:a riksdag .— -och att han därför kan ha rätt att få tillgift för .det inträffade, Men faktum kvar- står: hr Rubbestad besitter tydli-" gen inte längre den kraft som" behövs för att hinna med när Sköld och. Åsbrink leder galop- + veckling 1 de ” situation , PEN: Rubt id bör därför lämna - överdrivna, , n pos i riksbanken i. yngre, " Hr'Axel Rubbestad är såväl porsonligen som 1 egenskap av riksbanksfullmäktig en minst li + ka energisk högränt | Vi finner den domen allt fi hård! Hr Rubbéstad har nämli- gen inte genom sin underlåten-. 1 som" Skånska Dagbladet. Denna hr Rubhbestads inställning — till räntepolitiken brukar resultera i reservationer mot beslutade rän- tehöjni M tssynd — om man nu ens skall . karakterisera hans uteblivna re= servation så hårt — förorsakat: räntebetalarna ett enda öres mer- kostnad, Det fanns nämligen be- Oe 2 n Ba rub=, bestadska reservationen uteblev den här gången till allmän för- undran, Så småni blev det tr joritet inom banko- fullmäktige för en räntehöjning utan hr Rubbestads medverkan, emellertid bekant att hr Rubbe- stad inte ändrat sin vid åtskilliga tidigare — tillfällen deklarerade ” Ng om 'räntepolitik Men han blev överrumplad och hann aldrig rösta mot och reser- vera sig mot beslutet, Skånska Dagbladet finner detta egendomligt och undrar om ban= kofullmäktige verkligen inte an-= ser en så viktig fråga värd .en ingående diskussion innan defini- tivt beslut fattas, Och det har kol- legan rätt L I fortsä stäl- Socialdemokraterna är numera inte motståndare till” högräntan. Högern och folkpartiet har aldrig varit det. Följaktligen hade en reservation från hr Rubbestad i praktiken endast inneburit en de- ion mot räntehöini Dess värde hade legat i att Rub- bestad omedelbart visat var har stod 1 räntefrågan. Den uteblivna” . reservationen fördröjde detta be- sked någon dag. 1 efterhand har nämligen hr Rubbestad klart sagt ifrån att han är motståndare till ler emellertid Skånska Dagbladet hr Rubbestad mot väggen i föl- Jande anklagelseakt: ”Rubbestad har biträtt beslutet om en räntehöjning, det går inte att komma ifrån. Hur de praktis- ka omständigheterna varit vid beslutets fattande är en sak för sig och det är ledamöternas sak + Alt se till att de hänger med i svängarna, Det är ju orimligt att biträda ett beslut som man inte gillar. Det har hr Rubbestad nu per &h ansvaret faller helt på onGm, ÅÅ He Rubbestad har fullgoda skäl all. som protest mot otillfreds= ställande information om de ären- den som behandlas vid samman= trädena, begära sitt avsked från sin tjänst | riksbanken, Med hän- syn till att han begått en fadis som kan förklaras men inte för- svaras bir centerpartiet — vars Fepresentant i riksdagen hr Rub- bestad är — inte truga honom att stanna kvar om han efter torsda- gens händelse skulle föredra au in sig dtbaka. Centern har kva- icerade kandidat ad er som kan cf. Till Rubbestads försvar kan och att han skulle ha reserverat sig däremot om han inte blivit överrumplad. Dessutom har han via TT gett tillkänna, att det var en tillfällig ohälsa som gjorde att han inte riktigt var med på noterna vid detta tillfälle, Annars skulle han reserverat sig, även om han stått ensam om den f. 3 att rö höjni: ” inte borde ha företagits, säger han. Den 'som känner hr Rubbestad vet, att han inte är rädd för att hävda en uppfattning även om han står ensam om densamma. Det skedda bör därför inte till- lätas kasta någon skugga på he- dersmannen Rubbestad, Och att begära hans avgång ur bankofull- mäktige för den här sakens skull Måste väl ändå anses vara alt bruka större våld än nöden krä. ver, Gör inte politikerna större "”Iel” än att underlita avge re servationer för att markera en re- dan tidigare känd uppfattning, må detta varda dem förlåtet. expanderande |. .], femton Även i Warszawa har man fått kän- ning av vintern, och så här deko- rativ tager sig stadens vårdtecken, "skulpturen. ”Sirenen”, ut efter att den lätt snöpudrats. Rymdens bakterier en dödlig fara? . Vid . rymdexperternas kongress i Nizza frammanades H G Wells' an- de av den amerikanske biokemis- ten dr Joshua Lederberg i en var- ning för de okända faror” som världsrymden kan hysa. H ” Redan vid sekelskiftet beskrev Wells hur jorden invaderades från Mars — en historia som för övrigt väckte panik i USA:s öststater fle- ra årtionden senare då Orson Wel- les 'skickade ut den med stor rea- lism i radio. Enligt Wells kunde - jordinvånarna inte besegra mars- ' varelserna, "men . deras sjukdomar gjorde det, Dr Lederberg framhöll i detta sammanhang 'att det inte är hundraprocentigt möjligt att ste- " rilisera en rymdfarare och hans ' farkost före avfärden ut i rymden, men det är sånnolikt betydligt myc- Iket svårare att sterilisera honom då han kommer tillbaka, Det kan " finnås okända organismer såväl på månen som på Mars och Venus och ' om :desså finge spridas "på jorden skulle", de ”kunna-' få + katastrofala : följder för vår hälsa, vårt: jord- bruk; vår ekonomi eller vårt väl- befinnande”, ". oy ov or 2 ; De »första! jordvarelser s ål Mars. eller" Venus ”om tio eller år”, måste kanske med hän- syn till: den ' ofantliga, risken "för människosläktet leva hela sitt liv-i karantän, på "dessa planeter, :”San=' 'nolikheten för att de första rymd- expeditionerna kommer att ä så snart betyder inte'nödvändigt- ' vis att resenärerna kommer tillba- "|: ka”, fortsatte dr Lederberg. De män » EocK"kariske' också kvinnor” — som » valde ; att leva' ut "sina 'liv i rymdförvisning '— i varje fall så länge en absolut descinficering in- te är möjlig — skulle givetvis för” ses med allt de behövde för att upprätthålla livet i sina kolonier. - Tanken tycks vara att dessa rymd- kolonister. kan få barn och bilda permanenta kolonier tills en ofarlig skytteltrafik mellan dem och jor- den blir möjlig, . "+... 0, os 07 Risken att bli offer för f ämman- "de bakterier torde knappast av- skräcka” någon astronaut 'méd den . rätta äventyrarhågen; vi” tar med jämnmod våra chanser med bakte- rier och virus här hemma på jor- vara en. enda sjudande ocean 'av soda som «en del astronomer håller före! Och det kan finnas annat gruvligt och oväntat: prof Kopal från Manchester framhöll vid kor- gressen att månen kan vara elek- triskt: "laddad genom '- strålningen från solen. och utifrån världsrym- den, En rymdfarare som landar kan få, bokstavligen talat, en chock. Visserligen inte mer än 100 volt, tror prof Kopal. Men vem garan- terar egentligen det? : DS "Överkördes av lok, ...undkom oskadd... - VÄSTERÅS (TT) ' 18-åriga Gun-Britt Eriksson i Tillberga hade enastående tur när hon på onsdagsmorgonen kom i vägen för ett växellok på bangår- den i tillberga. Hon stöttes omkull av loket och föll så lyckligt att hon hamnade emellan rälsen. Loket pas- serade över henne och innan det hunnit stanna hade hor rest sig upp oskadd... i . oo å i Fröken Eriksson hade tagit en väg över spåren som endast är tillåten för järnvägens eget folk, Från väx- telloket kom signal men flickan märkte "ingenting. : . Den största belöning som då gonsin utfästs i Storbrotannien ef. ter en stöld —20.000 pund (om- kring 300.000 kronor) — tillfaller den som kan lämna upplysningar om vilka personer som i förra vec- kan gjorde en bankkupp i östra London. Bytet blev nära ' 90.000 pund (omkring 1350.000 krono lerepeomk yng ; kronor). r | rattens placering närmast vägkan- den. Värre är om Venus visar sig |: Ett grundskott MN On es mot: högertrafik . har presenterats? - . STOCKHOLM (TTspec) - : " Ett av den svenska högertra- "- fikpropagandans viktigaste ar- ” gument — fördelarna av rat- . tens placering närmast körba- nans mitt — har nu drastiskt ” avlivats genom en av det väst- tyska ' kommunikationsdeparte- > ' mentet företagen undersökning och vi kan därmed spika att "vår, nuvarande vänstertrafik=: ordning åtminstone så långt är ” bra som den är, polemiserar motortidningen Bileko. . -- ”Högertrafik medför att rattpla= ceringen i våra bilar blir den rät- ta — närmast körbanans mitt — och att därmed en orsak till mån-" ga svåra olyckor äntligen kommer att försvinna...” Så löd ett av hö-' tertrafikkommitténs huvudargu- ment inför folkomröstningen i frå- gan, ett argument som man för öv- rigt fortsätter att vårda inom För= eningen för högertrafik. Men otack är världens lön, ty nu har kommu-- nikationsdepartementet i Bonn kos- tat på en dyr expertutredning med många och långa testerier just på den punkten och som bekräftar att ratten i stället lika gärna kan, ja, till och med bör, sitta närmast väg- kanten — som fallet är i Sverige, vilket vi tacksamt noterar som ett klart bevis för att vår nuvarande vänstertrafik i varje fall håller må! tet i det avseendet. ”a7. = : " Vilka argument till. förmån för rattpl ingén närmast ”vägk mynnar undersökningen ut i? För det första: Rattens placering när- mast vägkanten tillåter föraren att — i större utsträckning än som gäl- ler. vid i ä t 1. ratt Hollyivöods fallna änglar, III. v Hollywoods fallna änglar , ” ee at Min: 'ni Mary Astor? Filmens lady. nr 1. Som" en gång stod på toppen — och en gång nådde botten. Men som - nu ' funnit här- moni i livet: och botat sig själv ge- nom en ovanlig terapi... att skri- va ner. sina öden och offentliggö- ra dem för alla människor. a ; ”My story” är ett märkligt doku- ment om en filmstjärnas liv. : Denna rena klara skönhet an-' sågs som en av Hollywoods första damer, Hon: vär inte en: stjärna enligt sedvanlig modell, utan sna- rare amerikansk films leading la- dy. Hon representerade det ädla, vackra, stilrena, smakfulla, hon ut- strålade harmoni hon föreföll myc- ket intelligent. . Man betvivlade 'egentligen aldrig att hon skulle gå 'en. lysande framtid tillmötes,' och att hennes livsproblem inte skulle bli allt för överväldigande, "Men hon, 'som alla trodde ' var ett änglalikt - väsen,' jungfrudomen själv har av' fri' vilja släpat: sig själv i smutsen." .. nte Hon föddes i Illinois 1906. Då hette hon Lucile , Langhanke,' hon ar föräldrarnas första barn och förblev deras enda. Hon bodde i en sjaskig lägenhet över ett bråkigt kafé." Mamman hade mycket be- igränsad bildning och stillsamt sin- inelag. Pappan: var tysk-amerikan och född i Berlin samt hette Otto Ludwig Langhanke. Han - hade istorhetsvänsinne.' Han kände "inom sig att han var fostrad till något stort. Eftersom han själv inte :dög mycket till beslöt "han att hans Larn skulle tli något extra: Han var hård, fattig men stolt 'och "på hans biti kunde ingen an- körbanans mitt — hålla sig intill vägkanten, samtidigt som det-tra= fikutrymme som står till förfogan- de blir bättre utnyttjat. Vidare lig- ger vägkanten i förarens. synfält, vilket är särskilt viktigt vid ogynn= ' samma väderleksförhållandgn "och" på smala, kurvrika vägar. Vid kol- lisioner med mötande fordon är fö- märka. Han - ville absolut framåt. Han var visserligen lärare i tyska men "en dålig lärare. Stark var han, och på kvällarna när fönsterskylt- ningen. var över. tjänstgjorde -han som utkastare på kaféer. . ” " « Man förstår att han blev besvi- 'ken när han fick en flicka, men snart. föll han för sin 'Lucile' som raren också mindre utsatt" om 'han -; var så gudasöt, och han beslöt sig inte 'sitter närmast -körbanans rnitt. En . annan . betydande fördel med ten ligger i' den minskade bländ= ningsrisken vid 'mörkermöten, ef- tersom föraren bättre kan tå vara på utrymmet på vägens sida; In-' vändningen att rattplaceringen när= mast vägkanten skulle försvåra om- körningsmomenten har: de vunna erfarenheterna” givit ytterst ringa belägg "för. Den lättare och säk= rare in- och utfarten när det gäl. ler ” parkeringsluckor konstaterar 'man , dessutom 'som en ytterligare fördel.” Däremot försvåras ' sikten bakåt i den bortre ytterspegeln;” : -" Sammanfattningsvis heter” "de "för att dottern skulle: bli något enastående, Han. började med att tvinga på henne pianolektioner som hon avskydde, hon fick ge små konserter hemma ' varje ' lördags- kväll, och hon led'fruktansvärt av dessa uppvisningar . speciellt 'som fadern skällde ut henne, varje gång. . ”Dömd” att bli skönhetdrottning / " Till: sist förstod han att han tvin- gat in henne på fel väg. Hon var vacker” filmstjärna I Hollywood, 12-åringen sände in sitt kort till en skönhets- tävling i en tidning. Tidningen. tog in hennes bild och den väckte en viss uppmärksamhet. Nu' hade :fa- i d or ten att bägge slagen av. rattens. placering uppvisar för. och nack- delar, varför ett obligatoriskt ge- nomförande av. den ena eller andra typen av rattplacering för alla for- don f n inte är aktuellt. Men det anses 'ändå möjligt att inte:bara Västtyskland utan även alla andra europeiska länder kommer att åter- gå till den före världskriget vanli= ga' placeringen av ratten närmast < 'dern fått startskottet. Han upplöste hemmet, möblerna såldes och pen- garna "räckte till biljetter för fa- miljen till. Chicago, där den här skönhetstävlingen> skulle avgöras. Han var säker på att hon skulle vinna, men det gick dåligt för hen- ne och pappan fick återgå till fön- sterskyltningen, och mamman ock- så ta-ett jobb. Men snart hade man sparat ihop pengar till en ny 1 d. p och det blev New noterar tidni o Svenskfångad . > fisk för 3,7. milj. till. Cuxhaven CUXHAVEN (TT-DPA) | Den tyska nordsjöstaden Cuxha- ven har de senaste åren ' blivit allt populärare 'som lossningsplats för svenska och isländska fiskebåtar. . Under 1959 landade 169 svenska båtar 6.321.983 kilogram fisk mot. svarande ett värde av 3.020.418 mark (omkring 3.775.000 kr) Året dessförinnan — 1958 — kom bara 53 svenska båtar till Cuxhaven, och den landade fisken 'uppgick endast till 1.664.123 kilogram motsvarande ett "värde av 874.578 mark (när- mare 1.100.000 kr) - De svenska fiskarna "uppsöker i andra hand Hamburg—Altona och i vissa fall även östersjöhamnen Kiel. Bremerhaven får däremot mycket sällan besök av svenska fis- kebåtar. . oe De isländska fiskebåtarna förde under 1959 iland 4 miljoner kilo- gram fick i Cuxhaven mot 3 mil- loner under 1958. "Skandinavisk humor kommer att diskuteras vid en soaré i Bö i Tele- marken i nästa månad, omtalar tid. ningen Dagbladet. Som rubrik för diskussionen står frågan varför är danskarna roli- gare än vi"? Från Sverige del: lektor Göran Lindström, och Soa- fen är anordnad av lIokalavdels Ringen av föreningen Norden och Nn gymnasiej i i Bö NIBJ örening i Bö (TT- - Sk. Fagerhult . Jubilerande kvinnlig taxichauffö I Skånes Fagerhult.” utför Att en kvinna varit taxiför; I ett kvarts sekel torde vara nand ska unikt men så förhåller det Sig med en dam I Skånes Fager- huit. Hon heter fru Agnes Nils- Son samt fyllde i går 30 Ar. Re dan 1934 förvärvade hon trafik. kort och sedan dess har hon alla åren ägnat sig åt yrkesmässio trafikutövning. Under det gång- na kvartsseklet har hon avverkat en otalig mängd mil Sitt på- frestande arbete har hon klarat på ett utomordentligt sätt. Fru Nilsson är bördig från Söderåkra i Kalmar län, Innan hon 1939 in. gick äktenskap hade hon anställ ning som telefonist. Hon är maka York. Pappa Otto var övertygad. om att fick han bara sin dotter till INew, York skulle hon" vinna den stora 'skönhetstävlingen där. Hon hade redan genom sitt foto kom- mit upp till finalen. | ma ” Så kom han alltså år 1920 till New York utrustad med 300 döl- lar. Pappan var övertygad om att han med dessa 300 dollars' och sin vackra dotter skulle erövra hela staden. Han stormade förläggaren som hade hand om skönhetstäv-' lingen och hen fick också ett löfte om att dottern skulle provfilma. Men det gick inte alls bra. Hon hade kanske aldrig kommit någon vart om "inte av en tillfällighet, den berömde = porträttfotografen Charles Albin var närvarande. Han tyckte att flickan hade et: under- ligt ansikte, och tog hei henne samt fotograferade henne i sin atel- j& Där träffade hon sin stora idol bland filmstjärnor, Lilian Gish, Denna fina människa ordnade så att Lucile fick träffa mästerregis- sören Dawid Griffith. Han drog sig dock för att engagera henne 'av en enda orsak! Pappa Otto var när- varande och då Griffith såg honom sade han: Den buffeln vill jag inte ha något «tt göra med. Han kom- mer 'ständigt att bråka om roller, gager och motspelare. Griffith ha- de rätt, den svåraste fienden i Ma- Ty Astors karriär skulle bli fadern. Men fotograf Albins romantiska Porträtt av den unga flickan väck- or Fullt sjå... Unater en kristendomstimme iför- sta samtalar lärarinnan o barnen om att vi skall vara tack. samma, "En pojke räcker upp handen och siger: - - — Min storebror växer ur ”sina dom, så jag 2 "kläder och jag växer i för vara tacksam jämt! till trafikbilägaren Henry Nils- Son, Skånes Fagerhult, Minns Ni den uppburna film- stjärnan Mary Astor? Hon vår stjärna på 20-'och 30-talen. Hon betvingade sin ensamhetskänsla med alkohol, hon sjönk så djupt en kvinna kan sjunka, men har nu till slut funnit en sak som "alltså" skulle ' hor-blit hon kan leva för. " Hennes unika livsöde skildras i vidstående artikel. te uppmärksamhet överallt och hon engagerades i en del kortfilmer. Där skulle hon Bara sitta och se vacker och besjälad ut och hon lyckades utmärkt. Hon fick det ef- terlängtade Hollywood-engagemen- tet innan hoh fyllt 17 år. Hon fick ett nytt namn, :Mary' Astor. Men hon fick behålla sina föräldrar, Pappan och mamman följde henne överallt, utnyttjade och isolerade henne. Varje öre som hon fick ut i pengar tog naturligtvis pappan hand om, . Älskarinna åt filmens världsidol : Men hon fann. sig inte allt för länge i fångeskapen, och när hon' bröt sig ut så gjorde hon det med besked. Hon blev den store John Barrymores älskarinna.. ; Han var'40 år gammal — ,han var en av världens mest beund- rade skådespelare — och hon var bara'17 år. Han hade sett den lilla vackra flickan på bild och bad att få henne som .motspelåre i en. av sina filmer, Han fostrade henne och gav henne lektioner samtidigt som han älskade henne. Hon lärde sig mycket, : hon : utvecklades s abbt. Men efter två lyckade filmer fann John Barrymore en annan kvinna som blev nummer tre av hans fyra hustrur. ' Och så' fick lilla Mary Astor dra sig tillbaka. fe Pappan och mamman tog "nu hand .om nenne. Hon fick nya. fil- mer, och särskilt, populär blev hon som stjärna i. Douglas Fairbanks ”Zorros. son”. Då var hon 20 år gammal "och " hon" rökte "då också sin. första" cigarrett,- Pappan ' hade protesterat mut stt hon skulle' få göra detta men regissören- sade till på allvar: och eftersom gagét var] utbetalt i förskott och pappan ho- tades med”att.få betala igen pen-. garna gav han med sig, Chiles e x Denna ' bundenhet vid . fadern åstadkom i alla fall -revolt inom henne. Hon uppmuntrade männen som svärmade omkring henne. Hon förstod att hon definitivt måste bry- ta lossf fen / Det blev med en ung filmman som. hette Kenneth Hawks:— en intelligent karl sorm gjorde allt för" att göra sin unga hustru lycklig. Men han saknade något:— passion, Enligt "Mary . Astors' egen uppgift |: . rörde, han henne inte på bröllops- söndag.” " natten . och mycket sällan senare, och hon hade allt för mycket tem- perament för att kunna leva under sådana förhållanden. " +; ' fs . Följden blir 'att hon bedrar ' sin man och går ut och festar, och fram- för allt binder hon. sig vid en äls- kare — en filmdirektör som ' hette Russel Bradbury, Det blev en myc- ket otrevlig historia. Hon blev med barn. och måste ta abort; Efter det- ta blev hon liksom aldrig tillfreds, aldrig lycklig, Hennes man dör, och föräldrarna vädjar till sin ”lNilla flies ka” "Kom tillbaka! Hon vill sköta sig själv men lyckas inte, Mot 1 Alkoholism och tuberkulos : - Hon . återvänder ' nämligen ' till spriten. Till slut "konsumerar hon oändliga ; massor alkohol för. att kunna sova och när hon sedan går till »sin "läkare konstaterar denne tuberkulösa symptom och hon får. gå igenom en sträng. hälsokur. Doktorn behandlar henne riktigt och vettigt och behandlingen är så intensiv att hon blir förälskad i sin läkare. Hon gifter sig med honom och får en dotter Marylyn, ” Äktenskapet varar i fyra år och när de skiljs 1935 stämmer läkaren henne och vill ha vårdnaden av dottern. "Nu blir det ett synnerli- gen uppmärksammat mål, som får hela filmstaden i dallring. Under alla dessa år har nämligen Mary Astor fört dagbok. Hon har berät. tat allt som hänt henne, Skall hon tvingas att publicera denna intima dagbok? Dess existens kommer ut till [dningarna /— ja hela Holly- wood är i uppror. Produce samlas till nervösa rådslag och ror gissörerna undrar vad som "skall ske, Den amerikanska filmindu- strins moral är i fara. En tidni trycker ett i LOE r avsnitt av dagboken. Det blir en våldsam Sensation, Vid vartenda party är dagboken d stora samtalsämnet, et Men Mary Astors ferar; Han tar dagbok advokat trium- H fram den fruktade ” men visar att sidor ri- der om å de tre övriga, lary Astors Popularitet gynna- Öynna LT:s annohsörer Alte ” har "kanske fascinerats tens sp STAdUA - jag och des egendomligt nog av denna pro= ' cess. Det förklarades att en kvinna som strider för sitt barn måste va= ra en moraliskt fullgod varelse, Och de filmer som följde gjorde Mary Astor all rättvisa. De blev. populära och drog in stora pengar. | ” Andra och tredje äktenskapet a M också misslyckade a - Men nvw är Mary Astor 30. år gammal, hon gifter sig med en ung : ; (Forts på sista »sidan) En hemråets psalm - Välsignat är det hem förvisst som har sitt allt i Jesus Krist. 1 Där han ej är, är världen tom ... där han ej bor, är fattigdom oa pö Välsignat är det stilla bo, "> där alla äro ett .i tros strl ons ” där alla vilja tjäna Gud >" - och akta på hans viljas bud, Välsignad är den hemmets " ärd i där bönens helga offergärd ” som rökelse : mot höjden går ' och Herren Gud tillbedjan får.” et .. (Ps 482:1, 3, 4)" Sedan "gammalt har texterna på Tr a första sönd "efter Tr d gen handlat om helgedomen eller som psalmisten uttrycker det”Her- rens gårdar” och andra söndagen "- efter Trettonde är det hemmet, som . står i blickpunkten.' Alla” har vi väl gripits av det under Jesus gör vid bröllopet i Kana, några av, oss. i av Jesu” samtal med "den samaritiska 'kvin= 7 nan : och "vi har kanske till! och, med "undrat över 'att den , texten har "fått placering på denna -dag. Alla har vi säkerligen också g pits. av 'den modige Zackeusy': han i sin iver att få se Jesus och med så litet aktar på sin vä dighet, så att han: klättrar upp ett; mullbärsfikonträd . precis som i, en nyfiken 'skolgrabb' för: att bättre”: - få utsikt, när Jésus kommer. vägen « fram; Och man tycker på ett-all-', deles” särskilt" sätt, att-Zackeus h med till" den ' dagen "och: han är ett ' världshistoriskt exempel på att Jesu närvaro helgar hemrået som det står som' rubrik -för sönd framför - andra: :”Välsignat är” det! hem förvisst”, och denna: anbefalls som gradualpsalm, så är det väl i , som tahKäfna $ första hand Zackeu går till, även om vi samtidigt vill.” överföra psalmen "att. få, betydelse för oss och vårt hem, Det torde vara få kyrkor. i vårt land, där ”.. sjunger den psalmen på man inte Vem har då skrivit den psalmen? Om man sjunger den utan att först titta efter författarnamnet, så får man nästan en vision av att psale > men "är av finskt. ursprung. : Za= charias Topelius ligger: utan ive= . kan väl till som '”gissningsgestalt”; Han skrev ju alltid så vackert och -' innerligt om hemmet och familjen. Men stilen skvallrar även om Ru- neberg. Dock är psalmen -skriven ” något hundratal år före deras död, Den: är tysk. till. sin härstamning ” och författaren, vars namn är rätt okänt, heter Christoph Carl Lud-> wig von. Pfeil; född 1712 och död? i pr 1784. Han var adelsman och var politiker .och blev befordrad till - geheimeråd och han var även mi- nister i' preussisk tjänst, boende i Stuttgart. "Det enda 'man känner till om honom är 'att han skrev >” denna psalm och det hade man sä. kerligen inte heller vetat; om inte biskop J A Ekhind i Karlstad gett [a denna. översättning, som" han 7 publicerade 1911 i samband - med = :” ett psalmförslag. Psalmen finns så-. ledes inte med i Wallin-psalmbos= ' ken av 1819, ehuru den är påträf. . fad i tyskt tryck från 1782 två år: före författarens död. ee > Hela psalmei | | frommes syn: på "hemmet, när Kris- ti anda där är” rådande, Man för. ” vers i psalmen, av vilka vi har åt= > 2 verser i vår. psalmbok. :är en- liten Pärla för sig med ett avgrän-" sat innehåll. Den ena versen hand- lar om betydelsen av Ordet,” en...” annan handlar om" Tron, en annan om Bönen, om Kallet etc. EE Man sjunger gärna den psalmen, inte endast därför att verserna är korta utan kanske mera därför att den fått en utomordentligt , vacker meledi i vår koralbok." Psalmen är ' tysk, men 'koralen" typskt svensk, :' » Den kan ej anträffas i utländska: källor och det troliga är, att den härstammar från våra gamla folk. visor. 2 KO : Så sluter jag i denna stund mitt hus, med dig » förbund, «+ = ' . 0 Gud, att dig jag tjäna vill ; och höra dig för evigt un | Ä n genomandas av den. :: tna trosläran. Varje .
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.