, x É » på en liten höjd k > himmel möt den mörka. jorden. . :de nästan svarta. Så kunde mer « första gröna här och var giort. : "dels lövskog" verkade som : små ...och rött. Slätteh bestod mest' av "> svartmylla på lerbotten, en äns. >. som "likt raka band förde från" " plats” till plats.. Där fanns den - Lördagen den 23 'j "> Slätten låg milsvid, Stod man é ten hi unde” man se » långt, långt bort. Horisonten sträckte ut "Sig .med ' sin ljusa Äkrarna vår brokiga som' ett lapptäcke. Här och var verkade -; gul sand komma i dagen och på "något ställe var det lerans näs- tan blåa ' skiftning medan det ett rektangulärt. fält grönski pe rande. Några dungar av mesto- oaser i en väldig men ' levande "öken. Åkrarna var ganska mån- .. ga kring varje liten gård sor, . låg där som en färgklick I vitt » mindre gårdar. Jorden var lätt-' skött och 'på flera ställen god, kedröm för varje bonde, ' Mitt "över slätten, gled en liten å med "mörkt. vatten. Ån kantades" av asp och”al- Slätten genomkor.- .-sades också av flera landsvägar anvari 1960 .. " Det kan vara mycket vackert i-någon backe riktigt så här ti- digt om våren som nu. Då spri- der vitsipporna ut sig med, sira vita” och nystrukna klänningar. Lägger man sig på knä känner man den underbara doften 'sti- ga, berusande mot en." Längre fram på sommarer står. ofta. blå. klockorna med sina långa stäng- lar. och" blå klockor på samnia ställen.” "Ängsviolerna är också vanliga och småbarnen plockar vackra buketter av dem i be- tesmarkerna. - ana ;' I skogskanterna där björkarna nar står blommande rönnar och bladrika oxelträd Där kan det också . hända. att "någon hägg blommar. med stora' blomklasar som "doftar förföriskt. Tidigt på våren blommar slånen innan än- nu bladen brustit' ut riktigt på allvar, Där syns också på något ställe ' vildaplar ' med underbart vackra - blommor | som ska ut- vecklas . till små och ettersura stora :rikshuvudleden -som var " många. 'mindre,' också: privata > Vägar bort. till gårdatna: . mer jen jordbruksbygd, " Detta "ä « Men bara "ungefär en, mil upp mot . skogsbygden kommer de” stora ljunghedarna 2 människa "bor: eller. kan.Jleva. > »Hedar: med : ljung "och här, och Var vattensjuka mossar med små >; förkrympta martallar "och :kan- | | Å AAMAAKAAKAAA ” AJ AM AA KÄDMADMMADNSASAAARADAA, ryvyvv AA mnrA MANGA ryvyvi "» mast hedetf har yngre, mossak- kanske ger go-' > alls, "Då slätten. ' Svartmyllan ”. fen, så har slätten mast mask- rosor och häsfhovar, Dessa sula I "- vårblommor. . lyser” upn utmed; ske någon torvtäkt. Slätter : tigare jord som' da skördar,: men .som också vat- tensjuka somrar inte" ger något lägger sig säden mot- : jorden och ' skjuter groddav, Det ' blir" ingen kärne' och det är o- möjligt: att: huega säden med maskiner. Då går bönderna med "tunga ansikten och mejar. med lie. Det: väntar en hård vinter, ,bå siälva € ger: aldrig rena missväxten.' Här går vat . tenådrorna . fätt och jorden ', & - Så är det” inte ”ute tar de" > Stora" avlopnsdikena emot övér- Å ,skottsvattnet och håller v lucker och" fin. Det värsta kan rden” vara kvlan” under, söm» Västkustkliniatet envist fort: "> "fer. med kallt väder och solen vär a sällan -svns Hill Då stormarna > från Kattegatt . glider in över Laholms-slätten ' och piskar sä- den” på åkrarna så att kornen. faller till. marken, " Men alla finns det .söd kvar då skörde- ” tröskorna -och 'bindarna 1 fram om hösten, Då dra. « > lassen: utmed. ån till kvärna som mal säden. I ITIL Madan ”Jiunghedarna' flammar av Hallands 'ecen blömma. gin na. i åkerrenarna men får sällan. a fälten i besittning; Utmed. ån " kan, det hända. att. maskrosorna' " bloramar i betesvallarna fx. att snart. stå 'med sina vita :fri . Jar: Tistlarna kan. också I sig in här och/'var. På åkr syns - mjölktisteln '” ganska ofta. Men här på heden växer jord- tistel och åkertistel, vassa. och otrevliga att råka ut för. Utmed åkanterna, trivs' kärrtisteln. Den blir över metern hög och blom- . äpplen längre framåt sommaren. ” där; ingen :- "mycket : 7” gård till en” mönstergård. har:två barn 'som heter. Ult'örh I Stina! och 'som är tolv "och i 'skötseln ”av : gården och . sä "stan få sitt elddon:" 2. UIngva — | > "Västanvinden ” "smeker slättlandet. : På åkrarna" arbetar bönderna.” Lärkorna "jublar "och I viporna kastar sig i ryckig par ningsflykt "och. under” gälla. rop: Framåt kvällen . börjar spoven segla, på spända vingar, flöjtan.- . de” sina eviga melodier... Hemma på takåsarna sitter stararna och visslar. 'Sädesärlan vippar på gårdsplanen och jagar vårens första 'små flugor och "myggor. Fångar "hon ' någon insekt sora hon: tycker litet. stor sätter hon ;sig "på" en sten' och" med" hjälp äv näbb och klor river hon i maten: Vic CILLA se Na Himlen spänner sitt bl v slätten. Vita: moln” till Bäck ärd ligger : nästan mitt r en, ganska Det är tre år yngre: som '; heter Emmy; . ' Bägge i . intresserade" (.avz jord och" djur. och dé" har ;forist Anders”, verk att. göra Bäcker Da med:en åf. samla, Dessa är redan ilt -när det. säller : viltvården : de. mycket "intresserade; -An- dérs', Olsson ' är hängiven Häsa- > och. på gården står! två få- "hundar i” sina -hundgårdar. Det. är: settertiken Lise-Lott och pointern Mackie, > Lis Lott- är nä fyra år och en' avi traktens |: kräste fågelhundar. Mackie är ara årsgammal och ska till hö- "På Bäckagård bow: dessutom en dräng som heter ' Oskar och 'är litet över tjugu år. Anders far som” också bor där, är snart sjuttio. Men han är kry för sin ålder och "hjälper till med lite av -varje.' Det är mest han som hänger med sina nyutslagna gre-. . IFE KEAas Nn torv ret eDLenLTLeTesJosute LTR NER REA "asfalterad, men från den ledde". Degree 2 v-. | OCh" Ungarnasom"att? meta "dår= |. t kan, hända att de vill «| snärja gäddor. Men det: få LAHOLMS : TIDNING . "YTYYYYTTYFTTETTYFFFY TT YYTYTTYYTT TY YYYY YA TY YT YYTY TTT YTYYEYETTT EYE ETT ETT TFT Vaa YYYT | TTEN. Han har gått med barnen i markerna "ända sedan de bäör- jade stulta omkring. Så har han visat och berättat. Varje liten ört har sin historia: hos honom, Han vet så mycket om allt det som sker.” Vie och Stina tycker mycket om allt det' som sker, Ulf och Stina tycker mycket om. farfar. Och han har under de sista åren sedan hans hustru dött haft så mycket ioligt till. sammans med barnen. Da föra driver många stunder för ho- nom, «= CK KRA Bäckagård har en . liten :dal- sänka 'söder om gården. Därne- re glider en bäck fram som går ner till ån. Dét är "silverskim- rande" och kallt källvatten i den bäcken "och där trivs foreller- na söm glider omkring ' silver skimrande | "med röda prickar utmed :sidorna. Söder" omm :går- den är den lättaste jorden som 'har litet sandprägel.7 Nörr om gården" finns ” svartmyllan" på lerbotten, Där tog. mar på: ett par” ställen märgel förr i värl den : och ” därför har: man 1vå märgelgraver. Många" på. slätter. 2. har fyllt: märgelgravarna och r Wahlén. > dikat 'ut våttnet,' Anders Olsson 'vill. -inte' göra det. Märgelgra- ” varnas mörka vatten" och deras .mörka ' gäddor "hör liksom tiil tården. och det "som "varit förr: slån::3 som , ger”. en. fristad &t många" djur. Vid märgelgravar- ina håller olika slags änder'ockz så till. De senaste ' åren Har det häckat. gräsänder. där. Man | vinner så. litet jord och sparar så "ytterst "ringa arbete 3 génom fatt få bort: märgelgravarna ” att Anders ' Olsson helst inte "ens vill tänka, på det; CTU To Och : för gamle” Olof Persson är "märgelgravarna . minnena som hähger samman red flydda da- gar, .Han minns ' hur han som mycket "ung; stod därnefe och arbetade i den. hårda märgeln som: han "körde ut: över åkrar- a att få bättre skördar. Märgelgravårna - håller han” kä-' ra.” Dessutöm:. tycker både han ia några. sh immiga. abborrar en kväll och sådana. finns” det' gott och fligor. Men”mi i te precis, god" som middagsmat. Olof har: "också lärt barn Y endast , göra "om: han” själv är. med, Dat är farligt ”att' luta sig nt över. vattnet: för. små ungar. Även. om" de. kan: simma: kan mycket . hända: Märgelgravarna äldida "vå liter är "så lätt "att. fångas? oc hänga 'upp sig just i -säven, Och [ YC ji gott om tid.sch rd at vara Umea! Han njuter Jika "mycket som" barnen av. att -fånsa en vacker da. Deassutmn. blir det.en kalasmid- dag, ;liksom, av "abborrarna.' gjort. en" sump ne i det klara bäckvattnet" och där släpper .man + fångsten "från" det mörka : vattnet i; märgelgraven. för att laka ur' sig sin dysmak. Sedan är den vit och fin i kö tet 'och smakar finfint, H777 :'Så ger” också märgelgravar- na kltet” inkomster i" förm. av sparade matpengar, t- mar med ljusröda blommor. ” Mönte t ) och Ann W 4 / 4Å . ' oo U - å Cr Mr "HMär: Ulf och Stina allt :det” de Carlo-rallyis deltagare har, haft en ansträngande fä d.' Här ses. brittiska damduon Pat mmans-med dansken John -Roniers "nos; : Bäckagård ären typisk slät ; vet "om djuren och fågiarna. - Runtom dem" växer buskar och |" om "där," liksom 'silverskimvan—| 3: de :mäörtar som vaka efter myra | huru många” av "dessa lidandets söm ”kunmna finna] :. » | niska, som blir märkt. av. Där får "fisken "gå några dagar | "I ra” värre: Vi leva i själssjukdo- - I skor 'har någon” betydelse. D Nn glädje och frälsning åt ett frälsö gård. Den liknar de andra går- darna i byn. Men en sak skil- jer den från de flesta granngår- darna. Strax öster om gården sträcker en lövskogsdunge ut Sig. Den är inte mer än på ent tjugotal tunnland, men den drar många djur och fåglar "till sig. Människorna bå ”- Bäckagård kommer på det viset att leva närmare: fåglarna och djuren på slätten "än "de andra gårdarna. Kanske är det mest småfåglar, otaliga arter "av sångare, kol- trast och flugsnappare som trivs där: Mitt inne i lövskogsdungen är det én smal remsa med låg- växt bergtall. "Den sattes för många år sedan av en som varit med "och planterat ute på sånd- dynerna mot Västerhavet. "Där satte man 'bergtall' för att den skulle! binda "sånden' som väster ifrån virvlade. "in över slätten och gömde den goda myllan ”un- der ett torrt lager med sjösand. . Det är djuren' och fåglarna på och: i” närheten av Bäckagård som "vi ska se på litet närmare. Mari kan lära känna många 'oli- ka arter där; Ulf och Stina är redan 'mycket säkra att bestäm- ma arten. ; Då ler gamle farfar gott. Hen tycker om att barnen känner ; till. hembygdens' fåglar .Dom ger vår slätt sin egen- art, som prägel, säjer, han. ot » Hå. går, året. sin gilla gång på Bäckagård:, Slättén vilar med si- na "tusen små-ljud, sina många olika slag av: örter "och" blom- mor: och sina många" fåglar och djur; Just nu är det vår och jub- lande" lärksång. ' Ett sträck med svanar: drar över gården. Deras klagande. 'trumpetstötar tonar högt. De flyger i räta linjer. Hal- sarna är så långa.. Kropparna glänser snävita i solen, == 5, '— .Titta! ropar. Ulf, Så vac-' kerbiser dn sn a Ar a "" Och solen glittrar över allt le- Fo r Men det var inte farligare än att man kunde hålla harden framför mynningen och fånga upp den våta kulan; största vå- dan var att få skinnet i kläm mellan laddstaken och röret; när man sköt snabbt, Marna ha- de till att begynna-med' svårt att hantera Viktors tollabössa och bröt många laddstakär, när hon satte kolver snett an mot sin runda barnamage; men Vik- tor var outtröttlig att tälja nya, 0. i ett hål i gärdesgården hade de en hel arsenal gömd, tolla- bössor i växlande kalibrar: — den största var grov som Mar- nas handled och kallades för general Cardells kanon —, sam- mantuggade tollar och ett förråd av blånor och hampa, visselpi- Por, ridhästar av hasselspövr och piskor : med snärtar av torkat ålskinn. Det .var en hel skått Viktor försökte göra en riktig flöjt av pilträd, med flera hål i, men det lyckades "aldrig, barken spände ut kinderna och blåste, fick” 'han inte ljud i den... Den enda riktiga musik som hördes Hå "ängen ' vid Vejbyslätt. va lärksången; men. från en ljus- sta utlöpare kunde de, när mej- vinden kom från nordost, höra gökens fjärran rop, svagt, hem= lighetsfullt.. .Och "under allt låg Skäldervikens" sor.” : sk "Det > var "Viktors . lyckligaste sommar, När han bröt upp i ok-. tober, gav bonden honom fyra daler insvepta i ett papper och sade, att han fick behålla sol ringen — den kunde han ha nyt- ta av ett annat år: Marna räck- te honom vid ävskedet .ett band att hänga den i, flätat av brokigt ullgarn; -han kände sig som en stor dräng med klocka, och. ur= och ett bra stycke sidfläsk.””Du vande och växande: på. slätten. i”Han tog på sig våra, rank? ', "och "våra sjukdomar bar Dessa" profeten Jesajas ord täde' ur: söndagens text. den heliga" profetian om - den : kommande ' Frälsaren och karakteriserar hans” frälsargär-> ' Krankheter och sjukdo-. äro något, som uppfyller världen i lika hög grad i våra sjukdomar "av alla slav, många" äro de, som 'ständiet fjättrad bädd Men det' är rent förunderligt, människor, 3 siukdom och t. åt de Tjvatg. « on som. bindas dem. Förklärinsen kraften från ovan: Tv" den män det. får, också kraft at Kroppsligt lidande , kan "vara svårt " nog . att, bära men :'det själsliga lidandet; kan dock va- rmarnas 'tidevatry. Hetsen "sätter sin prägel på tiden. Pengar och njutningar, i det är .det''enda, som för de flesta nutidsmi ha förlorat fotfästet i tillvaron. Deras liv. präglas av. hetsjak-. ten, vårigenom, de få en käns- Ja av rötlöshet. De jaga efter lyckan . utan - att kunna finna den. + Om", de någon gång bli stilla” inför sig. själva, skola de inse; huru: tomt och /'ianehålls- löst ' deras ” liv i själva verket år, .- huru" söndertrasade" deras = - själar ” ha "blivit," huru oro, kåmp' och vånda är det känn tecknande för deras inre män- i meningslösa - tillvaro, .' som framleva. "föll vat oss = +" Orsåken till deras misslyckan- de består i att de'tagit miste om vägen till lyckan. Ty det finnes endast en. som, kan 'skä e ning åt tillvaron: och giva lycka, ningssökande slä Han, sörh själv & vå mer ning och mål, Herren Jesus Kristus. Det är Han, som kom- mit för att 'frälsa det, som var förtappat, och hela det, som var: kte. Mi 4 VANAAAAAAAÄDAA NIYVYTSYTTYYSTYTYNN "var, söndersargat, 2 kan: endast vara en” De ha fått fö : ! G : I niska: De” längtal efter att! bi | lyckliga, att''frälsas från” ”Han :tog på : SADAARA AAA ANhADAd KARA FYSYTTYN gav Marnar och ;mig så många oo okt sig: be sjukdomar bar h >, Dessa "ord gälla "var: och" 'en; som 'tager. frälsaren: på, allvar och söker hönom.' Hur "sönd trasat och tilltrasslat en mä stas liv än är; så kan dock, hjälpa, Och öm vi bli övergivria av. alla människof,. så kunna vi I: vara säkra på att vi i Honom ha |: sprack. och blev-otät. Hur” han .- Pola SNR RTL NTE Nun RN LtvuareA enn grön bokdunge på åsens.ytters :i-: cc. : FEN Ta TRA INTA kedja. Bondhustrun "skickade ett | helt tjog ägg i ett knyte till mor ; | året, plockade" "det. sönder och :|smorde. in "det med fett och ol- ja: För att göra Maria. till lags]: | Men det var också dan sista VIKTOR LEJON vipägg i våras”, sade hon, nästan som för att ursäkta sitt skiseri, "Du har varit en bra herdo Vik- tor; inte ett enda kräk har kom- mit till skada, och räven har in- te kommit åt fylet. Och jag har märkt 'att du har farit kristligt fram med :svinen när de varit genstörtiga; vi. har haft andra vaktepojkar som slagit dem näs- tan fördärvade, Sånt blir Jag så ked av att se på” a Det var en hel orlovssedel: al. drig förr hade det hänt Viktor, att man spillde så många ord på Honom och vad han uträttat, Nör han kom hem med alla sina ägo- delar, 'Iyfte Maria händerna i häpnad: ”Du må då ha varit hos snällt folk.» >. : strimman av solsken över soldat toipet vid Rugered. Strax där- efter bröt ovädret löst, SANDRA KAPITLET > > Örnklona - I + - De. flesta soldater hade gevä- ööRk ret .; hängande ". laddat över sin säng — det visade att de tjäna- dé kronan, och det ver också en trygghet, om någon obedd gäst skulle komma på besök, Bultade ågon okänd nattetid på slugu- dörren, så hände det nog att sol- daten raskt fick geväret ner från väggen, innan han frågade vad som, stod på och gjorde sig fär- dig ått öppna. 2700 5 > ” Men Maria tyckte inte om att se geväret på en armslängds av< stånd,'. och hon var alltid. rädd att' Viktor trots alla "högtidliga förbud och dyra löften skulle ge sig " till att” fingra 'på det, Itan brukade stå. med andakt och se på, när far, minst två gånger om nen. ' utan: att skottet: gick -av, mer Ho v "sig likväl intel tll freds förrän han fästat, två knag, 'gar i stocken övånför .stugud » tryckningen brukade komma till vita omnt 300 gästor., med skrot och hagel — 1Ww pipan var slätborrad —, och sköt tjäs : der i skogen eller knäppte någon hare, som kom för nita slug knuten; men Johan Viktor lät vackert bli, ty det var egentli- gen förbjudet att nyttja kronand gevär till jakt, och bönderna skulle ha klagat hos rotchålla. ren, om han rört villebrådet på deras ägo, Han kunde into ta sig sådana = friheter som korpral Träff, som hade sin stuga gömd - bland 'skogsdungarna uppe I Nöttebacken; vad Träff tog sig för I Ängeltoftas djupa skogar lade ingen, märke till, och för resten stod han särskilt väl med rotehållarna och. hade en del af- färer med dem, som knappast tålte dagens ljus. Det var åtskils ' ligt smusslande mod persedlar= na, de förslitna bytte han bort hos sina karlar I halvtroppen och fick nya i stället. Johan Viktor kände ingen lust att gå. med: sladder, men ögon, hade han i huvudet, och han hade ett horn bsidan till Träffen, som vid In- Ängelholm med gästgivareskjuts från Margretetorp, där han bll- vit bjuden på kaflfegök nuv stor- » bönderna., Ingen konst för ho- nom, ' tänkte Johan Viktor, 'han har varken hustru eller barn att sörja för; men nog finns det de, som ' kunde haft mera an- vändning för en havstek eller en rapphöna än Träffen. En rhttrå=" dig man var Johan Viktor, men : hen var inte fri för att vma missunnsam,”' och ' Mårla visste, att han sent släppte gammalt groll." Da or " Att Johan Viktor varen bätt- re skytt och en större jägare än Träff, det blev likväl: till slut uppenbart, Det 'händé en vår, att en örn valde ut Bjäre härad till sitt" jaktrevir, Han hade sitt ho, påstods det, bland de höga, otillgängliga strandklippornu vid + Hovs hallar; andra menade, att hans hona ruvade -sina ; ungar I en av de vindslitna ekarna ute på Hallands Väderö. - Mon var eftermiddag kom han söglanda över åsen på sina breda vingar. - | - a KE «OFNGA RINGA PLANER , "> Et tvåvåningehus, nästan alr. kelrunt motell ska unpföras ute , .; vattnet på den danska, badplata J. son Igesor på växen ut mot Öra- emd sörer om Vodbeks hhmn, I-motelletea mitt fkall. stora sim. . hbasgäneer placeras, Motellet skul- ' 16 InnevA'la 150 rum och kunna | t som: brukade "ladda" utom: på målskjutningsba- vid Ljungbyhed. Det få e'jast flera” av hans” kamrater, ss IB na NU Cd NSL /MEDDINGA : GÅTT LA 0 NÅ TVINGADES. ÅTER - VÄNDA PÅ GRUND AV" FARTYGS- > : KRÅNGEL. HADE "STÄMNINGEN ist gevär. . 2 : JAMES. COOK "Kom TILL” HAb 1778: TRODDE. INFÖDINGARNA ATT. HA VAR: GUDEN . RONO, SOM, SEGLAT BORT. MEN LOVAT ” ATERVÄNDA': FRÅN Dr HAVET." COOK. OCH- HANS MÄN”. TILLBRINGADE” EN > LYCKLIG TIP : PA ÖN. DE AVSEGLADE I. ; FEBRUARI -17Z9-MEN Ag LL.” COOK BE ra DV NT = MD? BRP dta foesA SIA FÄRGADE "> VÄNNER. MEN HAN -OMRINGADES AV VEALANDE «fp io oc 7 > KRIGARE. OCH, BLEV - NEDSTUCKEN. "Wo i i - STÖRSTA SJÖFARARE "VAR DÖD. a CE GRAVDE, HONOM I :HAVET. cv » PÅ takot ämnar man bygga ett V nhbaervatonium, så att gästerna på ,. rällarna kän roa sig med. att "tta På stlärnorna! , . H | Vifore tänker” man ordna hell-' kapterförindelso ' till : Ven, där . ; ; mag "Bom bekant har starka pla. ” ner .på ett fnternatisnellt gasino, => < , £ 4 FA i EN AV: VÄRLDEN AE : HANS "MÄN "BE" I ” + i orre AA ense NAM AS AA KA SAMA RANA AAMAAAA.
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.