Éé vyv vryevyvrvvevv Yvyr rer T =" LAHOLMS TIDNING "65 7 N ENTITET EVFY SF IVT YTV TFF TFT FY VETT Tv fi "Tors Jagen den 4 februart 1960 LE Mannen oh i Ölét : och f olkriykterheten - | : > Om någon statistiker tagit. till sin uppgift att försöka räkna ut - hur många timmar des k pilsner- debatterna lagt beslag på inom våra kommunala organ, skulle han sannolikt komma fram till fantas- : LT Den 4 FEBRUARI 1960. LT =" butiker och även för tillverkarnas kringföringsförsäljning. Första, get får ses mot bakgrund av att an” "talet - butikstillstånd - ökat från |. 8000 år 1955 till över 25.000 nu utan att några olägenheter ur nykterhetssynpunkt har yppat sig. ' ö H i föreslås att tiska resultat, Dessa ur J ing slopas ” och | nal punkt relativt ga ärenden har nämligen haft en enastående förmåga att stimulera = till debatter. Givetvis är det om- tanken om folknyktert som ersätts med ett enkelt anmäl- . ningsförfarande. - . : De föreslagna lättnaderna i reg- i betyder så vitt "man b utgjort den. förnämsta drivkraf- ten härtill. Dessbättre ' ser det "emellertid ut, som om farhågor- na för att ölet skulle bidra till. att försämra folknykterheten är åtskilligt överdrivna. Erfarenhe- terna” av den nya lagstiftningen på detta område, som trädde i kraft den 1 oktober 1955, och som innebar en liberalisering av be- stämmelserna för erhållande av kan se att servicen kan bli bättfe |d — inte minst för folk på lands- .. bygden. Att det skulle innebära några risker ur « nykterhetssyn- "punkt tror inte utredningen. Vi är på -väg bort från centilitertän= kande och starksprit mot lättare - och ofarligare drycker. Att han- deln med maltdrycker ytterligare förenklas bryter inte den utveck- lingen. ”. Ne ro Utredni hade också ' till il ättigheter, pekar nämli i denna riktning. = c ” I det betänkande som 1954 års bryggeriutredning nu avgivit sägs . nämligen, alt ingen av de olika p Känd ning, kringföring, utskänkning — i och för sig skapar några nyk-" terhetsproblem. De s k ölmissbru-' « karna är ij starkt avtagande. Ung- domen går helt fri vid utrednin- gens", granskning. Ölets andel i sc En enhällig utredning avvisar den > uppgift att undersöka om det en- skilda vinstiniresset inom; bryg-., geriindustrin borde avvecklas ,— eller sagt i klartext — om bryg=, Beriindustrin borde förstatligas. |” tanken. Vinstmarginalerna är inte I stora i branschen; Det är däremot ».konkurrensen. "7 co adersök . Bryggeriutred ningar: bör vara objektiva och å la verkliga" förhållandet, ' är till för att ge stöd åt. det fri- villiga arbetet i stiftet genom att ge någorlunda "kraftiga handtag på punkter, där: det gäller: att göra en insats just nu: vv | Ky ndelsmässoffer i Göteborgs stift ” Äter vädjar Kyrkan” för in- samlingen ' till sin arbetsfond. Fjolårets insamling blev en stor framgång. Den gav inemot kro- nor 100,009. Nu kommer vi allt- så åter, och vi tänker göra det alla följande år. -' oe Varför? - Därför att vår kyrka är h visad .: till: -frivilliga gåvor för stora delar av sin verksamhet. Församlingarna ” kan visserligen ta upp av gifter av sina med- lemmar för' församlingens egna ehov. Men 'de har ingen 'skyl- ighet att bidra till arbetet ut- om församlingsgränsen, För stif- tets samma. uppgifter är vi i stort sett ' hänvisade till frivilliga bi drag. Både missionen, sjömans- vården: och diakonien. lever av gåvor. Det gör "också det arbe- te, som :är gemensamt för för- samlingarna i ett stift. och ”7rikskyrkans gemen- Arbetsfonden i Göteborgs stifi Några . exempel; i år har; vi kunnat ge ett avsevärt belopp till en. småkyrka i Tolered på Hisingen, Bygget är nu beslutat: Nu vill vi hjälpa Guldheden, så att. man -kan börja bygga också där redan'i år. Får vi tillräck. bryggeriernas produktion minskar N också, lagrat lättöl.och läskedryc- ker ökar. = a Utredningen, som haft.som en 'av sina uppgifter att undersöka ” om. den statliga .kontrollen över bryggeri äringen borde utvidgas, finner förhållandena så pass goda ,, att den i stället glädjande nog . kan föreslå minskad kontroll och minskat krångel, Sålunda föreslås alt tillståndsförfarandet skall slo- ingsfö h Följaktligen torde de s k pilsrer-- "debatterna lugnt kunna avskrivas , från de kommunala förhandlin- garna i: fortsättningen. Onödigt - krångel vid distribution av en va-. |. ön M ra är föva önskvärt och kommu- |3USt kunnat öppna ett hem för 2 . . | Våra” västkustfiskare. . Få initia- nalmännen -och :-kvinnorna' har Få initia mer väsentliga 'samhällsfrågor att or Sa nn syssla' med än om den "eHer den . samhet;", Under :', höstens pensionatinnehavaren eller 'köp- ”|Störmveckor har" hemmet. varit » mannen skall anses lämplig" äljning 1: pas för avhä liga” medel,” kan " vi” understödja även 'andra" byggen; naturligtvis också utanför: Göteborg. I fjol kunde" arbetsfonden anställa. en diakon 'i Egersund. Där har vi tiv har mötts av så varm | tack- våra fullt av fiskare från morgon till kväll? Den verksamheten "hade icke kunnat hållas i gång, om Ne; inbilla er inte att ni är så modig som ni själv tror! Det är "inte så svårt att sitta hemma i den , "sköna fåtöljen och njuta av skräck- . 'fyllda äventyr, men var med om 'dem själv får'ni. se! Och tala inte « 'om jakt förrän ni snurrar omkring :i en liten kanot i en flod där kro- :kodilkäftarna gapar. lika tätt” som . träden står vid stranden och flod-. hästarna frustar i vattenytan. .' Färden ut ur. bushen kan göras 'på många vägar i Afrika, Vi har isett storviltjägarna” i Kenya, tuffa 'boys med. patronbältena dinglande : ver bröstet. De är professionella, e där gossarna, deras liv är att döda och — att själva leva. Men de flesta av 'dem är bara ett slags '- 'hyperskickliga skyttar men de losz sar inte ett skott i onödan, "Deras ' jobb är. att leda' sällskapen av äventyrslystna och — ofta — lev. nadströtta rikemän på safaris, de vet att de skall kunna fälla: hå de lejon och elefanter; Det är don organiserade storviltjakten, dyr men säker. Ingen mer än djuren bohö- ver frukta döden, «> cos. + Naturligtvis gav vi. oss inte ut i bushen för att riskera livet. Mer 'än så är livet värt än att det skall "offras: för chansen att. döda ett djur, Men krokodilerna lockade — och skrämde, -: i - ' - vt "Vi hade" sett dem i den stora na-" tionalparken i Nairobi, Park, ja, det är ett jätteområde där de vilda dju- ren är lika vilda som de alltid varit och där det är livsfarligt att'stiga ur bilen. Där låg lejonen och ka-' lasade på en nyfångad zebra med 7 magen uppfläkt och tarmarna ring= ” lande ut, där promenerade giraf- ferna makligt omkring och sträckte sina långa halsar upp till trädens kronor, där bökade vildsvinen och där låg krokodilerna' och slog med stjärten. Vakten skalv 'av andakt när han: pekade på krökodilen, den stora väl :bepansrade, som "låg och görade sig i vattenbrynet. Ingen kan vara mer rädd för Afrikas djur än . eat ”dödens' vaktmästare: de är själva i '" Beredskapen var hö Guvernören bjöd 100 dollar - ör död eller levande rövar Är g då jaktexpeditionen gav sig ut på äventyret, ; som dock slutade väl. Det är fotograf Bertil Rubin som lagt ka= . meran åt sidan och i stället beväpnat sig med gevär. hade. de gamla. gevär ''dinglaride V över axeln och 'spjut i handen. Vid bältet >skymtade 'de långa, krokiga knivarna, De vinkade inte. längre, ingen'log. + - : " Hur. tänker en slug, ligger han i bakhåll och 'skju- ter -han några skott i däcken eller vräker ut':några stenar" över. vä- gen. Bara för en tid sedan döda- rövare? Är han Vi bår kanoten den värsta stri "| som stockar, Ett skott, två! De fi e äc- kan. Och däruppe — i lugnvatt- net — träffade vi krokodiler igen, De syntes på långt håll i sanden, ör- svann:'som projektiler ner i vatt. net, det var som. om -en: del av stranden: rasat, men kvar. därippe låg de två — med gapande och stirrande ögon. ;: Det var döden som kom till käftar s I >. Våren blir sen? : Hittills har vintern som väntat var bjudit på exceptionella och som snö, men varför tala om den Z.| Snö som-inte föll i fjol, när vi har nytt väder framför oss, — Så -här blir det om man skall tro den all- tid förhoppningsfulle Waxholms- och isbandet ute i yttersta skärgår- den. IN Na . och : kyla till mildväder och regn och tidvis hårda vindar, I medio av knäpp av det allvarligare slaget sär- skilt "kännbar under ä . Köldrekord i inlandet framför allt i ra ' ostadig men nu får definitivt vintern vika. 00 0: vi Södra Sverin FRÅN MJÖLK TILL VIN skulle vi bl a få ändra våra konsumtions- vanor om professor Bent Hansens teorier om avveckling av 'det sven- iska jordbruket skulle. omsättas i Praktiken, ironiserar fil dr » Helge Kristersson i en artikel i Dagens Nyheter (fp),'i vilken han även kärskåd, isk . ” sot : NM behöver saneras, inte sker det med | sådana inlägg som professor. Han-: | sens. : : fastlandet,,..:erinrar ; Skånska -Dag- bladet (cp), som.numera är tales-' man även för denna del av lan-' vi Säkerligen intet NN - arbetare; "som :utän , någon "som avlöring . arbetar söndag det. Hittills : har . emellertid an-, strängnihgarna varit förgäves och det "verkligt radikala greppet har saknats, fortsätter kollegan: ' Som alltid när det gäller bro-- byggnader är det även här den ' fr prof sidan av saken som: resonemang: ” s Beträffande de äldre företagare som inte kan byta yrke är det väl ändock billigast' för samhäl- let att de fortsätter i sitt gamla yrke än att de inte gör något alls. Men hur beträffande de öv- |” riga? Vi antar att jordbruksskyd- det tas bort och att jordbruket därigenom får den av Hansen önskad fattni S kr sker med p Hansens förutsättningar inte suc- cessivt utan på en gång, och sam- hället betalar uppkomna förlus- ter, Lika snabbt måste nya sys- selsältningsmöjligheter skapas : med allt vad det innebär av in- vesteringskrav. I annat fall blir det för samhället uteslutande en dyrbar utgiftshistoria, mot vilken Inga vinster finns och i jämförel- "se med vilken alla hittillsvarande statsutgifter är rena småslantar, Uppslaget är horribelt. Är det in- » te I stället så att genom drifts- ekonomiska och strukturella ra- > Htonaliseringar arbetskraft SUCCES= sivt kan friställas inom närings- livet på alla håll för att sedan Sugas upp av expanderande nä- ringar? Men detta är något som står 1 full överensstämmelse med jordbrukspolitiken, - . Med stor självsäkerhet anser sig [Professor Hansen kunna sanera en linflommerad jordbruksdebatt. .Men i infl. | "är det stora" problemet, I statens budget finns sällan' utrymmen för så stora anläggningar som bro- byggen, ehuru sådana borde ord-' nas genom det allmänna.. Staten" - borde byggt broar till både Öland, Alnön, Bohus-. och :Blekingeöar- - "na på ett.långt tidigare stadjum. , Öland borde, med tanke på den. stora trafiken mellan ön och fast. > andet, haft prioritetsrätt till en ro, s : : al Under. fjolårets. riksdag 'inter- pellerade ölänningarnas riksdags- man Fritz Börjesson i Glömmin- ge regeringen om möjligheten att få en avgiftsbelagd bro. Nu åter- kommer hr Börjesson vid årets riksdag med en motion där han begär sådana ändringar i gällande författningar att en bro kan fi- - nansieras på enskild väg och se- dan beläggas med avgift, I första |" . kammaren bärs motionen fram av Nils Larsson i Högsby, örjessonska motioner kan » vid ett första påseende kanske ses som ett avsteg från den gällande Principen att vägar: och broar skall uppföras, ägas och drivas av det allmänna. Men när man närmare granskar förslaget sett ur ölänningarnas synpunkt inne- bär det ingalunda något avsteg » från nu gällande Princip, Det är bättre att Öland får en avgiftsbelagd bro än. ingen bro alls, Gi Vv. ti en afrikan, ” SEA des två europeer i" dessa trakter. dem, |: dra get också i helst efter 'söndag och hittills ofta' fått betala "också " s Samtidigt har vi börjat sätta av en fond -till”ett av våra stora » icke» haft. bidraget från 'ar- betsfonden, :Vi -behöver det bi- år. ö ” Vidare 'har vi äntligen fått ett någorlunda = tillräckligt : anslag till: kurser: för ' söndagsskollära- re, "dessa kyrkans trogna' med. sin” -utbildning. amtitdsmål: ' ett” nervhem i kyrklig regi. + scr el För allt detta och. mycket 'an- nat" vädjar ni stiftet till alla. si na, medlemmar.; Det gäller" våra gemensamma uppgifter. och: vi behöver allas hjälp.. Vi sber Er alla att stödja och Uppmuntra lt: detta. frivilliga: arbeté,. som vi kan vara både glada och stol. ta över.: SNÖ Kollekten'" till : Arbetsfonden upptages i stiftets kyrkor Kyn- delsmässodagen, den 7 februari. åvor kan även: sändas 'direkt .4: Jag vill bara visa er det här, : ! Varnin; — de skjuter han ' Nu :skulle" vi” träffa krokodiler utan vakter. Och det skulle inte va- ra någon enstaka, slö gammal kro- kis,' det 'skulle vimla -av' snabba djur 'i' vattenbrynet. :: Genom moln av ..damm rullade. jeepen '. fram. Torrtiden -hade kommit, fälten låg förbrända, floderna hade blivit. vä- gar —'eller var det kanske fvärt- ] om: "vägarna "blev floder ” under regntiden'. ; Mil efter mil skumpa- de vi fram mot byn, där guvernö- ren skulle ge oss tillstånd för. jakt. Allt" blev" mer och mer primitivt, hyddorna ”allt enklare,''herdarnas spjut” allt längre. Guvernören var en vänlig, man, han” log ett blitt leende och bad oss stiga in, «7 sa han, jag tycker det är bäst innan ni kör vidare”. Ven Me os ' Han pekade i taket, "han pekade på väggarna, Vad var: det?' Ingen Sehövde tveka: här hade kulor nyc ligen "vinit. Möblerna var slängda huller om. buller. u AO :— Vi" har rövare här, , fortsatte den vänlige" mannen. De skjuter | . utan att tveka; Jag -vill. bara tala!) + . Något kallt mot benet: N N -. Kanoten .såg mycket säker ut — på land.. Och floden; verkade be- skedlig, Det 'var .från kanoten vi skulle se dem; krokisarna; som de säger, de tuffa jägarna, Vi la ut li- tet stilla :— det. här: var ju ändå in- te riktigt detsamma: som hemra i Svedala. Vi paddlade. varsamt.: Men vad nu?. Med rasande fart drogs vi -nerströms, in i en strömvirvel, upp mot ett. jätteträds rot. Aporna där- uppe i kronorna vred sig av skratt. Det var. snopet.;. Genomblöta skul-. le vi kravla oss upp. Plötsligt, kän- des något kallt mot benet — den första krokodilen! KE Man sitter med. geväret i knäet. och låter pipan sticka ut genom fönst- . ret. Vem skulle skjuta först? - Inte - var .det..stor.:'chans 'att det skulle bli vii bilen . rv - Antingen trodde ri inte hade något av värde eller var de: någon. annanstans, De. långa, mörka , männen ; vid , vägkanterna glodde argt.' Men” övde inte vänta. rokddilerna sbe- I Med blod i båten arna att vi till dem som själva dödar med era vassa fänder; varje dag, hela livet. Död mot död. Blodet rann i ränniiar längs. kanotens "botten när vi gled nedför floden, mot lägerplatsen. . "På kvällen såg vi dem i mörk- ret, deras” släktingar. De låg. nere vid floden, några meter från täl- ten, med glimrande, ondskefvlia ögon. 'De' rörde sig inie ur fl ken. Vi hade kunnat tända lampor” na'och skjuta” igen, Uppe i' skogen tjattrade aporna. Vi lyssnade till al- Ja der afrikanska bushens ljud. Där var hyenorna, de vädrade redan en del av bytet, där var det stora mor- randet — var det ett lejon? Ingen tvekan. Vi tänkte på det vi såg i Kenya — vad skulle bytet bli i natt? vo ere " Det: var svårt att sova. Myggorna surrade och vände vredgat när" de kände doften av djungeloljan; men dem kände 'vi igen. Vad rörde utanför tältet? sig "Vi hörde smygande mjuka steg; vi hörde 'gurglande' ljud, vi hörde apornas skrik i panik. Var det leo- parden som:skulle ha sin supé? ' Ingen natt kan ha'så många ljud som den afrikanska. Medan 'mänen liga och i början hårda, överhand. sv månaden 'i södra Sverige blir både ter i inlandet. Största nederbörden faller i de västra delarna strax fö- re, under och efter sydliga då. - >. von och det första vårvädret bli om jag märkena, : tecknen 'och - väderleks- "Ja, så ungefär skulle' senvintern - till Kyrkans Arbetsfond i Göte- borgs stift, Göteborg ro 525694... - H, postgi- on FA pet. Göteborg den 1 januari” 1960. Nb Bo Giertz. en, vända, FN TIS Vända? Nej, det hade varit sno- dad n oe — Ni får 100 dollar för var och om det ifall ni skulle föredra att e. . Vi tog fram gevären och lad- död eller levande, sa guvernö- ren och vinkade farväl," " Sakta kämpade vi oss uppför flo- den, Vi skulle njuta på återfärden .. Strömmen var starkare än vi hade trott när vi stod-på land, Vi kände hur den drog och slet — den ville betvinga oss än en gång, Vi behöv- de "inte vänta länge. En våldsam virvel, och vi var, aningen från att|ar kastar sitt kalla sken över den för- NE torkade jorden "och: tusen, stjärnor|: ;> CU ov Gert Wikner ... blinkar. utspelas dé stora tragedi : bot erna, djur. som lekt och älskat för en stund sedan är nu blodiga kött- stycken i. gapet 'på de stora. Och människan ligger i sitt tält och vän- Nn. ce Växtsgydds-K uriren - | färgrikt tillskott > Båstad +» Karups Centerpartiavdelning har hållit årsmöte.-Medlemsan- talet vid årsskiftet var 247. Til ordf: återvaldes Harald Johnsson, Il vice ordf. Henry Nilsson, sekr och kassör Karl Nilsson och vice vem det ?. frågar SK D, vilket förefaller | ä:o Tno Holmberg.. Övriga ' sty- dr Kristersson och svarar: Om den | Vara en axiomatisk sanning. relseledamöter - blev Erik Söder- s ” ” man, - Algot Carlsson, Bror Pe- 2 SS ” tersson,. Erik Widén och Karl N. ” - " mä ar Persson... Suppl: : Gunnar - Krock ere 2 Sv esor Och en lördag" gick det son och Gunnar Söderman. rn rn . , illa, Redan på" fredagskvällen Valledare: Carl E. Svensson, (Forts, fr, sid. 1) hade "han druckit en. del sprit] Sven Hermansson, Bertil stefans- hade dagen innan bogett sig till |9ch På lördagen ett bar pilsner. | Gunnar ppteetis Nilsson och en släkting i närheten och bör- jat lördagen med ett redan vid sjutiden. förtära tre kaffegökar om c:a 15 cl brännvin. Så hade han vilat sig och slikt törsten med ett par pilsner, Mot mid- RN SPEPFEFISEPIEg dagstid hade han tagit sin bil och kört till stan där han par= kerat allt för nära ett över- FÅångsställe för , gående. Detta såg en polis som satte en lavop På bilen att äsaren skulle in- finna sig nå Delisstationen. Så gjorde f. 'varanden ock- så och på poliss ationen märkte man genast spritlukten, Det blov sedvanliga Prov och dessa klar rade mannen bra, vet, som togs kl. 1243, visade 1,51 promille. Mannen uppgav att han inte kände sig påver. kad. ' : sor Kärkorlet drogs in men detta hindrade inte att svaranden men blodpro-' På/ middagen köpte han tio till, av vilka han drack innan han startade återfärden. På hemvä-| S gen kom han och hans sällskap att tänka på att då kunde be- höva grädde ”och letade efter en mjölkaffär, Medan de gjorde detta blevo de bakifrån Påkörda av en last- bilsförare och när denne ringde efter polisen blev det uppdagat att föraren av personbilen lutk- tade sprit, Även nu klarade han Proven bra, men bloäprovet vi- sade 1,08 promille ech åklaga- ren yrkade ansvar för rattonyk. terhet samt för grov olovlig kör- ning. Svaranden hade först upp- gett falskt namn för polisen men sedan han på måndagen konte-|f, rerat med en advokat meddela- de han det rätta. Domen för alla tre förseelserna blev två månaders fängelse, gjorde ytterligare ett par Skå- Åklagaren hade även. åtalat kasta sin bil åt krocken blev rätt Han bestred därför vårdslösnet men -det hjälpte inte utan det blev 13 Gunnar Ebbesson. Ordf. i full- mäktigegrunpen: Erik Widén och representant i . SLU Karl-Sture tefansson med Ake Karlsson som suppl. samt i SLKF Joel Hultin med Karl Svensson som suppl, . s bt : Moa Det lär vara Aldous Huxley som fällt det nog så aktuella vtt- randet att jordens folk inte kom- mer att försonas: med varandra |” förrän de får krig mot' folk möjlighet att föra På andra, planeter. den påkörande lastbilsföraren för vårdslös körning. Denna ba- de, inte sett något fordon men helt plötsligt befann sig den tilla Personbilen bara några meter Hana lyckades höger så att obetydlig. ramför honom. dagsböter a 6 kr, Vem skulle skjuta först? Ed ingen var obeväpnad. Herdarna med sina stora flockar drev längs de uttorkade fårorna-ner mot den 'stora floden, krokodilfloden. Alla Där ligger krokodilen och gonar $:g i solvärmen intill floden, "0 $ vettnet då fara hotar. kantra. Men däruppe vid sandban- ken plumsade det! Krokodil efter krokodil släntrade ner i vattnet. Skulle vi behöva simma tillsam- mans med dem? Det var :'inte cis vad vi drömt OAL ns pres TIDNING — tidi vid sin sida, > På soluppgången med geväret. f Text:. Lars Braw. ' Bilder: Bertil Rubin ma Snabbt som en Projektil försvinner den [d . | naturligtvis" påvisa i texten, "Istort reportage. Fo det biologiska institutet i Leverku--- re har i dagarna fått ett nytt till- skott till den redan förut rika flo- ran av facktidskrifter, Det är det vudbolag Farbenfabriken Bayer AG frågor. En viss del reklam kan man” bortsett från detta torde tidskriften ha mycket av både nytta oci tresse för växtodlarna. Farbenfab= riken Bayer i Västtyskland, vilken ef gång startades i en tvättstuga mer nu sysselsätter 52 000 männi skor och tillverkar 14.000 oli säljningsprodukter, rskningarna vid sen har också ski bild, 'och vidare behandlas svenska” lantbruks- och växtskyddsspörsmål i flera artiklar. Av stort intresse är också en artikel om orkidéer, 'och' den är förnämligt illustrerad med ett flertal' färgbilder, : Idrats i ord och skriftens upplaga eller. ut takt, ' men ,vi vänta på fortsättningen, . N Bivnings- N En skådespelersk. kom "va skådespelare skadoden. och ; Ouss med ett teatersällska., då "en a vägen och ned 1eten av. Laquilla i - lien, (TT-Reuter) i mellersta, Ita. > Waxholmsgubben:: Två köldknäppar - - till i februari ; = nm. tvära omkastningar. Julvädret ine" friade minst av allt förhoppningar= na, nederbörden kom men. inte. . + februari kan vi vänta oss en köld- : nätterna, - Norrland tangeras på några ställen kända som köldhål. Februari blir nederbördsrikare är normalt. Mars a och då framför allt dess början kommer med en påminnelse om att kung Bore ej gett tappt. Aprilmå-” naden gör skäl för namnet att va- Februari... Månaden ' börjar med nederbörd, rikligast i de östra de- larna, Kyla följer” med ' nordliga vindar. Ytterligare två nederbörds- perioder 'först' i medio och sedan" ” vid månadsskiftet. Vindarna då först sydostliga senare sydliga till väst- Mars, I sydligaste Sverige skulle . nu våren normalt ha; gjort sitt-in—=—4=-- träde men nedkylningen av vattnen i samband med stark nattkyla un- der månadens första hälft gör att våren som: helhet försenas, - Efter" - medio släpper dock vintern defini- tivt sitt grepp. Det är regnen med de sydliga vindarna som då har sx gubben när han kom in från kust=" " "' >” Allmän översikt cc sc Vintern . fortsätter. som hittills 2 a med sina tvära kastningar från snö April. Den första verkliga vår= .. oe ombytlig och med tidtals kalla: nät= medio. Vindarna -. N än en gång lyckats tyda de gamla ..' i tidskriftsfloran < Lantbrukare och andra växtodla=" svenska bolaget Agro-Kemi i Mal- . mö, som tillsammans med sitt” hu- ' i' Leverkusen; : Västtyskland, gett uten ny tidskrift kring växtskydds. > > 7 men ' ka för=- Presenteras i ett - Ännu har ingenting sagts om tid= - RE Sn | reglerna rätt tror: Waxholmsgubs-.- .:. h ine so Yr med intresse . KN ngen för sydhallänningar oo . a >
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.