"YTYYYYYFYFFEYeEF YT : omkr åttafaldigt. Kolbrytningen i « "kraftbehovet tillfredsställs i stigan- w "första gången distansera USA ' som ” > världens främsta kolproducent Der I Torsdagen”den 4 februari 1960 > Vi "LAHOLMS TIDNING NEW YORK (AEP)/ USA:s ansedda Geographical + H Society Publicerar. en detaljrik ”- översikt över världens kolföre- .- komster, z kolbrukningen "och! + Ber en' miljard ton, i siffror . Sö 5.200.000.000.000.000, av vilka 97. Procent ligger på norra halv. klotet, d v s norr om ekvatorn. Mer än tre fjärdedelar av al.” . Ja kolförekomsterna har lokali- serats till USA:s, Sovjétunio-' nens och Kommunistkin ” statsområden, "=> > "= Bara 12,5 procent av världens kol : ligger i Europa utanför Ryssland, USA äger identifierade kolförekom- & >. ster på 1.900.000.000.000.000 ton, nä- Iften räntabelt brytas med" nu ända metoder, Vid en årsprodukz tion" på omkring 500 miljoner ton, Nn räcker kolresurserna omkring -3,8 > miljoner år till i USA, Kolets ställ; ning bland människans kraftkällor har. självklart förlorat Å betydelse, på. grund :av de senaste årtionde- nas tekniska framsteg, Under de 30 -låren. från och med. 1930 har än- dock mer kol brutits. och förbru- I kats av mänskligheten än under al- "fa årtusenden före år 1930.. Kraft- | utvinningen. ur kol blev sju gån- "ger effektivare under 1900-talet, År 1900, behövdes 3,5, kilogram kol för "att få fram en kwt kraft, nu bara 0,45 kilogram; Sedan sekelskiftet har mänsklighetens kraftförbruk- ning pr:capita ökat med 400 pro- iden allmän folkökning på -100. procent, d v s. totalt > omkrin; > världen har. under samma tid 'en- dast. fördubblats, Det växande de omfattning "med hjälp "av petro- ”leum och dess produkter samt v vattenkraftiy. =. ioxå Varje" USA-medborgaré förbru- | - kar årligen 3.000 kilogram kol, var- je kontinentaleuropé 9.000.. Invå- - nNarnai Asien bara 50 kilogram, 7 Sovjetunionen kunde år 1958 för : totala kraftförbrukningen” . ligger i USA ändock fyr. - högre än i. Sovjetunionen, 1 : - minst på grund av USA:s enorma oljekonsumtion, : . : "> Efter ' Sovjet . och "USA" följer - Tyskland som nr 3 på listan sbland c brytningen; ; Experterna 'upp-, - EE vet uppskattar jordens kända kol- ON Yesurser- till 5,2 miljoner" gån= "| Fastän man i' USA. räknar. med Starkt stigande kolförbrukni S. KJS under de vi mar: räknar ihop kolbrytningen i Väst- och Östtyskland, Kolbrytnin- gen i-Tysklands två delar var nä- rapå lika stör 'med en lätt-övervikt för Östtyskfand. Nr 4 är nu Stor- britannien, nr 5 Kina, där kolpro- duktionen ökar. snabbt. Kinas kol- fyndigheter ligger. spridda, över jät- telandet,. ofta i områden 'som än så länge. inte. Sppnats för -' modern trafik... Flera :av kolförekomsterna är också små, men kolet är över- allt i Kina av' mycket hög kvalitet, också vid mindre fyndplatser. Det lämpar sig väl för järn- och stå hanteringen. : LÄN os - -Det' har under de senaste: åren förekommit spekulationer.om kolets shart. svunna betydelse som kraft: källa för människan. Det är klart ått olja och vattenkraft redan nu svarar för större delen 'av mänsk- lighetens kraftbehov.: Det :är emel- lertid lika klart att atomtekniken än så länge ligger i sin linda och det måste dröja länge innan' atom- kraft i nämrvärd omfatining” kan ersätta. de traditionella' kraftkäl- lorna, bland vilka kolet. för: vissa "indamål ändock innehar ledningen. i USA Tevererade kolet 90 procent "av all konsumerad 'kraft vid”sekel-. skiftet, nu bara en dryg tredjedel. snabb och "ytterligare ökning, av kraftkon' umtionen, anses "det, av "> världens störs a kolproduceniter, Önriexp 'UTrots nya: kraftkällor! har förbrukningen . av k senaste åren, Här ovan en KA "Schlesien. 3 kat” ofantligt”. typisk koljältsbild från - ändå svara för 25 procent av kraft-". förbrukningen,. vilket i. absoluta - siffror innebär t o m ökad kolför brukning. 10007 : Den unge orskaren Jacques. Pic-- card "är! här fotograferad "ombord as på amerikanska marinens butyskop, med vilken han och den amerikan-/ ske, marinlöjtnanten. Den. Wai härom dagen satte nytt djup ningsrekord på 11.521 m i Marian graven erna ålt är 1975 skall kdlet” Yr - Om "jkansk reklamforskning - genom S är. det antihumana ' drag," som Tofta präglar de kallhamrade re- "I kommit till användning också i I politiken. :Packard-' ägnar. stör- sta utrymmet, ' självfallet ” nog, | het." om”":boken kan sägas "att | Varför köper vi? | EN AMERIKANSK f. d.' tid- ningsman, som numera föreläser vid New York” University, Van- ce Packard, har skrivit en bol reklamens djupforskare. Originalets titel 'The Hidden Persuades har på svenska' bli- "vit VARFÖR KÖPER VI? (19:50 inb. 24:—,' Natur "och Kultur). +; Boken är' synnerligen ' lättill- gänglig och. avslöjar både roat "+ har väl alltid så varit. Det Redan drottning Margareta som en tid: (1389—1412) var ”Nordens fullmyndiga fru”, kun- de. konsten att skattlägga . sina och, upprört de rekl toder, som tar, sikte på köparens un-: dermedvetna, 5,0 sö : MOTIVATION RESEARCH eller motivundersökning har bli- vit den nya given inom ameri- | vilken man söker blotta gemene 'j mans .”komplex,' behov, fruk- tan "och drömmar”. och därige- nom "bli i stånd att ur affärs- synpunkt kunna sätta in 'för-' såtliga angreppsmetoder ifråga: om reklam och propaganda, Det som främst väcker"! indignation klammetoder, som blivit följden äv. dessa: undersökningar, Van- ce; Packard varnar" också för dessa. sidor i det kommersiella Hvets nn re on : Inte: bara i affärslivet har man. begagnat sig. av” de-:rön dessa ' undersökningar > givit till resultat, Mer och .-mer,'har de åt konsumenterna, i propagan-' daris 4 trumeld, ” men.” kommer också in på politiken och skri- ver: där:om Medborgarna i pro- pagandans 'trumeld: Som 'hel- den- i. sanning-' erbjuder ' spän- sken öfver hela riket skulle ut- i halva värdet af en ko, var gan- ikandinaviska undersåtar. Strax- efter övertagandet av r ings- Om rumpeskatt och rökskatt | - En återblick apropå omsen Skatten är ett ständigt sktuellt och dilkutcrat ämne och är säkert inte man på sina båll uttryckt sitt misshag över, bara omsen som sig och våra ännu kvarstannan- de skattetitlar till större delen Gppkommo. Utom den skatt, som af ålder utgick i en mängd oli- ka gärder och besvär efter oli- makten i Sverige lät hon enl histårieförfattaren K. E. Kind- blad (1878) utfärda en del skat- tepålagor. el Ne Först ”drottningsskatten, hvil- göras med en mark penningar af hvar bonde, utan afseende på, huruvida han egde ett stort eller litet hemman”. = cv KR . Denna extra skatt, spm fick utgå antingen i reda penningar eller varor och som motsvarade ska dryg under utarmade tilll stånd, hvari' allmogen då befann sig. Sedermera omtalas tid efter annan flera andra /'skatter,' så- som rökskatten eller stakeskat- ten, vilken' utskrevs för vår rök Jeller - eldstad, boskapsskatter;, : som bestod i en avgift för varje | boskapskreatur och, i synnerhet -lär hafva : väckt: stor harm hos .menigheten,, hvilken länge hån- kr fullt kallade den drottning M garetas rumpskatt”, "1 ss -Drygast : och. kännbarast av alla var. dock "den så kallade " femtonmarkshjelpen eller” Gott- :landslösen, vilken hade till än- ” damål att samla "medel till ' det pantsatta -”Gottlands återlösan- 1 de från Tyskarne” — i Sd |. .- VART. NUVARANDE 'skatte- I nande läsning för ålla som vill - väsen: har emellertid inte så- ål-: veta -mer' om, folks köpvanor — ; driga traditioner att de kan hän- kanske. immer. köpovanor — och ; föras till drottning Margareta. vill; lära sig. något om konsten ; Men väl till Gustav II Adolf och att kunna. gira undan reklamens försåtliga -undervattensskär, Tyr värr "ärvde: legio" och” många upptäcker. inte -förrän ” det är försent att de: gått .-på. grund. Därför. är. det mer än tacknämr- ligt ratt ”vi-får tillfälle att veta mer 'om.';den' propaganda; som ä : hundraprocentigt : tar | sikte. "på ” våra. verkligt. svaga punkter, "vår. stolthet + och ' vär fåfänga, var : ; Å | 1600-talet, "och det är ju vackert : sånn RT NYA - Om den saken heter det i - ut citerade: framställning: "Det var under. Gustaf II Adolfs re- ” gering "som - vårt beskattnings- ' väsen . hufvudsakligen "utbildade iv + 1 w 2 teet 2 Mr och social "prestige och d:o d:o. arför dock något ka landskap naturliga beskaf- fenhet och hvilka till sammans utgjorde ' den så kallade årliga räntan, infördes nu tid efter an- nan. landtlågsgärden, till krigs- folkets underhåll; boskapspen- ningarna, uti hvilken beskatt- ning äfven frälsebönder måste till hälften deltaga; lilla Jfullen och accisen, eller en beskattning på alla inom landet till förbruk- |” ning. : ämnade varor, hvilken skulle drabba adeln lika välsom de ofrälse stånden, och kvarn- tullen, hvilka några år senare förvandlades till: den personella afgift” som ännu utgår under namn af mantalspenningar.” ' ALLA "DESSA skatter bevil- jades till en början blott för viss tid, men : blev" likväl sedan be- ständiga, Samtidigt med beskatt- ningens ordnande: företogs en allmän ”refning 'av landet, och för att hålla ordentligt reda på ronans alla inkomster — vilka vid början av.Gustaf Adolfs re- gering beräknas till något över tre millioner kronor men sedan ti betydligt ökades — började man föra en. årlig rikshufvudbok”. :. Om själva skattepengarna, får man också veta något: ”På den- na tid begynte äfven först kop-| a parpenningfr - allmänt myntas i Sverige (under en' kortare tid kom 'dylika till ' användning ve- dan i' faderns, Karl IX:s tid). De. första" kopparmynten' voro fyrkantiga. (var, det. för” att "de inte. skulle. rulla så lätt); men efter några år fingo kopparslan- tärna, lika som silvermyntet, en rund form,” — Som man ser var man inte” precis skattefri — trots att man levde under Sveriges (RES BENS MHYSER- MEDLI- STAD) BANDE | VAPEN ANNAS YA NEJ LER; VÖCKEN| Företagens. . . > skattejobb Den tunga ständigt ökande ar- betsbörda som staten utan er- sättning pålagt företagen kom- mer att behandlas av riksdagen I och med att frågan tagite upp 1 en motion av herrar Stefanson och Nordgren, De har föreslagit att riksdagen skall besluta att utreda en förenkling eller som- manslagning av vissa av Hig. Fandena och över. ersättnings- frågan. sn En sammanställning av de ol. ka statiga arbetsuppgifterna upptar en skräckinjagande lång - lista: : | Jan: käll skatt, febr: pensionsavgift; mars: källskatt (prelskatt och ev kvarskatt), allm Vvaruskatt; ov april: penslonsavgift; > maj: källskatt (prelskatt och ev kvarskatt), allm varuskatt; Juni: Ppenslonsavgift; Juli? källskatt, allm varuskatt; » BUF! pensionsavgift; sept: källskatt, allm varusikatt; "okt: penstlonsavgift; or ” nov: källskatt, allm varuskatt; dec: pensionsavgift. Men det räcker inte med det. Ett normalföretag — exemplet är hämtat från en kombination av produktions- och detaljhan- delsföretag — skall lämna in föl- jande uppgifter til olika statliga myndigheter: = ' '-&) till Socialstyrelsen på -sär- , skilt formulär: uppgift angående omsättningen (en Bång per kvar- al); : H H bj) till Kommerskollegtum: upp- gift angående industristatistiic (en gång om året); =. t , « €) till:: Riksförsäkringsanstal- ten: ; löneuppgift - (en. gång om: Fetjje forsen a d) till taxeringsmyndigheterna: 15 gifter jämte ev - ställning (en gång om bret); e) till länsarbetsnämnden: Sys« selsättningsuppgift (en gång 1 månaden); — : f) till sjulckassan: anmklan av, varje nyanställd löntagare liksom : anmälan av löntagare, vars an- ställning" upphört; + ör . : 8) till sjukkassan: anmllan av + varje «. löneförändring betr, an- ställd. . ,:+ . svg ön a er Vidare ' skall arbetsgivare för sel på lön, , ” Inom vissa branscher kommer det sedan till ytterligare arbots- uppgliter för det allmänna, Det gäller: t,' ex. sådana där tillverk- ning -eHer' försäljning är.bolaga med: speciell skatt, «= SNS ; M statens räkning, verlställa:; Inför. . = '. RYSE SAKARE ATOL Nas ENTER SINDI FIVITTTT a LAS AARAAAAAARANA RAMA PESTEN
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.