vererevevrevyvreyvYvYPYyrvTFVY von . vevrreeveyverrYyvretevYVvFYVTYY YryvvYyrYrYYv veryvyeveyyyrYYYeTYPYYFTYVT vv Yvrrveveryvy vet Vere? 7 VTT YT rr RET vrevevveeeveveeroverretrYYYTFEYYYFFYFEEEYYDYYYYSTETTT a : --"2 LAHOLMS TIDNING. . FUND a t , " "Måndagen den 15 februart 1960 [ET i i läggning med Teheran har ett stort modernt stadion. En pampig an! 9 Framför huvudentren en staty av shahen i helfigur på em stilfullt utformad. sockel, erland på reträtt. + Ett Öst 'eheran — Främre östern eller " Bortre västern, vilket man vill Det sistnämnda är kanske! det mest egentliga nu, Teheran är en stad 1 snabb utveckling, . Den västliga "civilisationen” tränger på i jet- fart. Reklamskrikande Pepsi-Cola, ' färggranna plasttallrikar, " pipande Iuloidlelksat fabrik £ "de. souvenirer ” made in Ger- many, made in England. made in USA: Inte heller japanerna ligger på "latsidan" De har snabbt upp- täckt detta krims-kramsförsäljnin- gens Klondyke. Na Till ” kynnet är: teheranaren . alltjämt österlänning. Han älskar det som glittrar, det som blänker + "och det som glänser, Och: han be- talar gärna — om han kan — för att. komma i besittning av också den. allra minsta lilla del av härlig- hetens stt t : En följd kommer detta att få så : - småningom '— Teheran blir en. turistattraktion fattigare. Och 'det" - ” har Teheran inte råd till, Basarerna — det flerkvarterssto- ” ra ”österländska” marknadsområd med kilometerlånga slingrande gån. gar under tak med prång och kryp- in utnyttjade till bristningsgränsen av försäljare och hantverkare kom- . behållning av-att ströva omkring ” möjligt ätt hitta vackert iranskt sil . . graveringar, " med -mattknyining, ' med kopparslagning på förfädernas . försvinner med chanserna att göra ” orginella fynd, försvinner när de mer om tio år, kanske femton, - kanske tjugo, att tappa allt turis- » tiskt intresse, '. . vå . neo . " Fortfarande kan man ha en viss här i skriket, ” larmef;. dammet, "smutsen, Fortfarande: kan det vara - ver-.och koppararbete; beundra ut- sökta 'måttor.' Men, platsen är -på framryckning, och det' dröjer inte heller... länge förrän” teheranarén upptäckery att har. har varken tid eller råd att plita och arbeta med sätt. | i sea bes Och när omvandlingsproceduren från gammalt till nytt är ett falk. tum försvinner också turisterna. De upptäcker, att de kan köpa samma saker billigt hemma," som ' de. får betala dyrt här. 3 «co fYCC5 ex För folklivets , skull komme”: de inte att-söka sig dit Det är enbart bullrande, enbart illaluktande, -en- bart smutsigt, fattigt, eländigt, helt Utan österländskt färgfyrverkeri, > På' några få år har Teheran un- dergått en metamorfosliknande ut- veckling. De äldre stadsdelarna är alltjämt "tämligen oberörda, ” men på nordsidan har moderna byggna- der, stora eleganta hyreshus och villor 1 västerländsk stil uppförts. Någon -mil utanför sladen, högre upp i bergen, har de mera privile- gierade "slagit sig ner; borta från sommarens hetta, damm och smuts, väl skyddade bakom tvåmeterhöga murar, Här ligger också Teherans lyxhotell i särklass, det shahögda Darband, 'med swimmingpool och all tänkbar komfort. Rumspriserna Omkring en hundralapp per natt och enkelrum omräknat i svenskt mynt, . Noa N . SAS distrie manager, E O Hå- kansson, har bott i Teheran i fyra års tid. Han har fått vara med om många förändringar i stadsbilden, . — Lufthamnsbyggnaden som bå- de ut- och invändigt närmast ter sig som ett österländskt palats blev klar för ett par år sedan. Den har byggts under 'svensk led- ning och den går betydligt utanpå det mesta Europa.har att komma med på det här området, säger hr Håkansson, Dimensionerna kan tyc- kas onödigt kraftigt tilltagna, men man måste betänka, att flygtrafiken på Teheran är av myckét stor om= fattning, Och större blir den för vart år som går, Teheran är huvudor- "ten, när det gäller trafiken på Främre orienten och en viktig mel- = lanstation för planen till och från Fjärran östern. . För bara fyra år sedan hade Te- heran inte något vattenverk i egentlig mening. Vattensystemet Var rätt eget; Vatten släpptes på i meterbreda diken, som löper längs trottoarerna. Varje hus av någor. .Junda klass hade sit egot intag från [tenverket.." Fortfarande tvättar vatten i reservoaren i källaren, öpp- nades . helt "enkelt. en "lucka, och vattnet "rann ner i 'emw behållare: Härifrån 'pumpades det upp i en tunna 'på "taket; -och så- blev. själv- trycket tillräckligt för att det sk le rinna ur kranarna,” 3 " — Jag behöver vi fram la; att det ”vattnet' inte lämpade sig till matlagning eller som dricks- |" vatten, Ville 'man ha sådant 'mås--]. te det köpas på annat sätt, säger hr Håkansson. Ne IN - Fortfarande finns detta vattensy- av fästighaterna i Teheran har. väl signats med riktig vattenledning och användbart vatten från det nya vat- ”, Tilläggas "kan, att' dess; a. spelar .en mycket :'stor roll,” Vatt- net här användes alltjämt till tvätt, till disk, till tandborstning, till att tvätta grönsaker i och till att kasta diverse, avfall i. Jag har sett barn plocka -bortsorterade vindruvor och äpplen ur dessa diken, frukt som de sedan utan vidare ceremonier stop. pat i munnen; ” fl Om teheranarna — 'de 'som ; har det så, illa ställt alltså, och de är många: — haft tillfälle att studera den fattigare: befoli längs gatorna i Teheran, ningen" 90. procent. av. tillgångarna; stem kvar. Endast en' mindre del | ;, 4 4 s a I SEN SS mosaikinläggningar. talrika över 3 miljoner exemplar och he- ter ”Livet i:Finnskogarna”, kan man bara vara hela Sveriges drag- spelskung Carl Jularbo,' «> > Men även Calle har farit kron- prins en gång och det var som så- dan han tog sina första trevande grepp. på :”sängkammarorgeln” -Den gången var han fyra år. Vid fem-var han ”färdig” dragspela- re och spelade på lördagsdanser- na hemma i köket i Jularbo och så ”lånades han ut” runtom i byg- derna, och for på turné i Norge. | På den tiden hette. han Karlsson i efternamn men snart: blev han mera :känd som" ”Jularbocalle” och vad var då närmare till hands än att byta namn från Karlsson till Jularbo? Namnbytet lagfästes år 1922. ie Allt detta och mycket mer där- till får vi höra där vi sitter mitt emot Carl Jularbo i hans 'magni- fika ' villa i' Storängen" utanför "Stockholm. KR "Och villan är verkligen magni- fik. Musikinstrument, tavlor och vackra minnesgåvo; . trängs med varandra om utrymmet. Utsikten är strålande, "åtminstone enligt kung Celle som stolt tittar på sitt senaste nyförvärv genom fönstret, en" jättebil i vilken ”" man ledigt skulle få "rum "med ett halvt dus: I på minimala inkomster, som lever i fattigdom och: elände. Klyftan "mel. lan>de' besuttna och” dem" som - in- genting ”'har” är som -överallt : på dessa breddgrader mycket stor. +. I Iran äger 10 procent. av befolk- sin 'småvagnar..” : N min passion, säger herr Jularbo ä ; : de. Jag har kört i alla ti medan "de övriga 90. procenten, får sn Jag ar kört i alla tider, dela på resterande 10,” fana ken och kan nog säga att jag prö- vat på alla märken som finns. Men. så är det ju inte enbart lyx för jag behöver en rejäl bil.att åka runt. med, när jag är ute på mina turnéer. Hur skulle jag an- Bars ”få ram med mina instru- ment? eve. rg : "Ja, "skulle" man”, försöka. stuva in alla ; hans . instrument . skulle väl knappt en järnvägsvagn mo- dell större räcka till För instru: ment finns det gott om. Från jät- teflygel över sisådär femtiotalet dragspel," alla ' andra "instrument oräknade, till det. unikaste i.sam- Boris Palm En yrkeskunnig. iNil8eess I gor l ee sjomanskår: är : NEJ ELER BEE ROT "= Vad vi cbehöver - STOCKHOLM (TTspec) =" > "= » Både vär Svenska sjöfolksförbun- dets synpunkt. och ur sjöfartsnärin- gens ligger. det. stor: "betydelse i att man får fram en stabil yrkeskun- nig sjömanskår, till vilken” rekryte- ringen 'sker på bästa möjliga kvali- tetsmässiga' plan, säger i tidskriften Seen, en nyckelharpa som Erik Sjömannen + förbundsordföränden | >2! rom egenhändigt under tre Johan 5 Thore: : :- NYC Ta års. tid knåpat ihop åt. vännen. I Det. är: då också uppenbart Men + så - behärskar ' Calle också Ktet av varje. Förutom: nämnda ätt sjöfarten Jiksom alla andra gren | 7 äringdls mstrument har han också prövat nar av. har stort intres- en .' svensk : hälsovårdsstadg: så skulle de: för "länge sedan -ha upp- täckt, att. på detta sätt är det inte. möjligt att leva, lc te. och gör. det tlöynes -utan: knot. De tillhör. ett- tåligt, glatt, "vänligt och hjälpsamt släkte, : > enn "Dyrt att leva i Teheran” Priserna" har tidigare som hasti- gast berörts; , Ytterligare några exempel kan ges: . . Pöorea En fyrarumslägenhet i ett nytt hyreshus med en standard någor- lunda efter europeiska mått; kostar i svenskt mynt omkring ' 1.000 kr i månadshyra. Vill man kosta på sig att hyra en villa om sex rum, får man räkna med att betala mellan 1.500 och 2.000 kr i månaden: Elek. tricitetsräkningarna för en familj i en sådan. villa springer upp till 100 kr i månaden och då måste man ändå kalkylera med att elkraften periodvis är avstängd. VT Ett' kilo kaffe kostar 26 kr, ett kilo potatis 1:50, en rulle toalett- Papper 2:10, 2 . NN För ett Lotellrum ett par klasser under det ingressvis omtalade Dar- band betingar man sig en femtio- lapp om dygnet. Men då har gästen tillgång till egen dusch, > ” . Märkligt i sammanhanget är, att bostäder och hotell. Ju fler hus och ju fler hotell, som uppföres, desto högre blir pris rna. : - Det resoneras som så, att ju stör- re tillgången är,” desto svårare vär det att få uthyrt, och då. måste följaktligen Priserna höjas för att kostnaderna skall kunna täckas, Hur har människor råd att leva här? Det finns många, som gör goda förtjänster, och som kan betala vad det kostar, som kan hålla sig med att köpa goda. bostäder, som har råd bland Impert, varor, av överflödet där utländska konserver intar en lats. Men det finns ssa kanaler, När "man vilie h. framträdande Fp lånzt fler, som måste dra sig fram ungdomar. som: lämnar skolan - för Men teheranarna gör det likafullt | | tigt är "att. det . £es - en realistisk Teheran ingalunda har brist. på | k; se. av. yrkesinriktningen. bland : de | på fiol, : klarinett, . kornett - m, fl. ar man spelat in en 6—7000 i plaftor, varav en 'gätt uti | — Se bilar, det är nu en sång |: har haft så där en tjugofem styc- |, Piglockstraktören . som . blev ; én : äkta spel man CK 3 inte ta en ton. men blev "ändå dragspelskung & Gil- $ lar dollargrin. och hatar ;rock'n” roll Sn | Jularbo. "2740. a : -— Jag har försökt en gång, det var när jag' var: relativt nygift. Det skulle jag aldrig ha gjort, sä ger han, för min fru fick. något brustet i blicken. och bara gick ut. Efter den betan fick jag lova att inte sjunga mer, skulle inte väga heller, tillägger han med ett brett smil on oo ent : "Kan han inte sjunga så är han desto större speleman, Kalla ho: nom bara inte för musiker så nå- gon.av hans vänner i hela landet hör det, då ser de rön). ; >> -— Ja, det är rätt egendomligt, berältar: herr Jularbo, ' men på , landsbygden är det allt annat än fint 'alt vara musiker. 'Är man speleman då är man något riktigt, för folk resonerar alt en äkta spe- leman han' är. född till att spela och han spelar med. hjärtat och det kan inte vem som helst, där- emot musiker; det kan vem som helst bli som kan lära sig läsa no- ter; Jag har haft nöjet. att titute- ras speleman och jag måste säga att ag är mäkta stolt över det, li- ka stolt som övervPetterson-Ber- ni. Men 'sjunga det kan inte Carl Kr Text: Rutk Mareuso Nilson : - Kan gala för många år sedan i Stock- holm. Petterson-Berger tyckte inte om dragspel 'och det fick. alla de andra medverkande nogsamt er- fara men när-han kom till mig så skrev han att: Calle Jularbo har synbarligen inselt 'dragspelets be- gränsning; Han vet hur ett drag- spel skall behandlas 'och vad man skall spela på ett-dylikt instru- ment. — Och nu' på gamla dar in- ser. jag hur rätt hap hade, Drag- spelet skall vara för folklig musik. Jag är: frälst av folkmusiken, har alltid varit det. kanske beroende på miljö och arvsanlag. Det bety- der emellertid inte att jag inte fycker .om klassisk 'musik;. Tjaj- kovskijs -”Blommornas vals” ur Nötknäpparsviten är etf. av. mina älsklingestycken.-”An der schönen blauen Donau” är ju också klas- sisk på sitt vis och hör ävenledes till > mina — favoriter. Däremot "yråljazz” tycker jag inte om. [Och skriv gärna: att jag. hatar rock'n roll. Det NV "- Någonting mer som Carl Jular- bo fördömer är att gamla klassi- ker översätts. till jazz, och han gers kritik vid en stor dragspels- om: E som han inte kan komma på just ätt träda förvärvslivet. scn AE — I förstår mycket väl Hugo -Alvéns ; e gjordes om, honom oveterligt, . — Alvén tog ju igen skadan . med" ”Roslagsvår”, fast med all respekt för honom måste jag 2n- då säga att första reprisen däri , ä giat av en gammal folk- visa, tillägger han... Len Av de 110 kompostiover Carl Jularbo har gjort har ”Livet i - ligen har den haft 45 år på sig att klinga runt världen men tre mil- joner försålda skivor är väl nära- nog ett rekord. Apropå rekord så : ' har Jularbocalle varit med i mån. ” ga tävlingar." 158 närmare bes stämt. Det vill säga 158 fick han - - lov att vara med på, men när ban - hade vunnit”samtliga” dessa täv- ' in sitt veto, för om Calle fick lov: .- att vara med så var det idé att ställa upp, 2 > >. , om det blev litet mer musikunder« visning i skolorna, säger han.” ' Han gillar. hela” Sverige, -men skulle nog inte: vilja flytta ifrån Storängen, — Det" är 'så' lägom nära Stockholm, tycker” han: 07 Har han då några dåliga". dor? — Jojo men, jag är slarvig. ' han trivs; och det är väl huvudsa ken. "7 Uv på en öde ö mitt i havet, vad skuls -- le han då vilja ha med sig? Und» rar vi nä .— En stor låda. böcker. han." Jag tror inte mån" tärikér bo mycker på musik "då" Men lä: det är underbart. ::Frödi största utrymmet i läslådan. = a oc. Sigge Först som är då med héta” folket, som' Calle uttfycker det.” ker . gärria "en filtercigarretti när : han myc- r bridge, 3 "och”hän | har filmat. Bådå detarna har lan ut-och turnéra i landsbygden men : visste han'pr använda den. Han ku hela familjen i bil; bu flygplan och ge-sig så jorden" runt. . ji; heter för en planmäs- sig rekrytering” måste tillvaratas, och vad'söm”framfö : allt är vik- en orientering” om yrkesval, yrkesut- bildning. och inte -minst de försörj- ningsmöjligheter som yrket kan er- bjuda, '>+'- ie Här är ett område företrä- darna för svensk sjöfartsnäring sj - va måsté vara' beredda att göra in- satser och tillvarata de mö igheter som finns för att rekryteringen till yrket för- framtiden kån ske under tidsenliga -former' och i takt. med den utveckling som -äger rum ifrå- ga om enhetsskolans yrkesoriente- ring. - Till detta kan också sägas att sjö- mansskolorna” nu "fått en alltmer omfattande utbyggnad även om åt- skilligt ännu finns på önskelistan, Sjömansskolan i. Kalmar" och 'Vi- king. i Göteborg; för att nu ta ett par pel, samt sjö lorna i enskilda rederiers regi skall ju undan för undan rekryteras med elever; och det ligger i sakens na- tur att orienteringen på ett tidigt stadium om sjömansyrkets möjlig- heter då är av största betydelse, Men det finns anledning understyr- ars er En svensk fältmarskalk har. en gång beskjutit Akropolis i' Athen och '—' visserligen av misstag — sprängt Parthenon i luften! ' Det skedde :1687 och det kanske 'kan förklara den egendomliga samman- ställningen, för 1600-talet var san- nerligen en tid då människors öden snabbt förändrades, >. > : Denne märklige svensk var Otto Vilhelm von Königsmarck :— han var farbror till den i svensk histo- ria mest . kända medlemmen av släkten, Aurora, som misslyckades i sina närmanden till Karl XIL Han uppfostrades vid tyska universitet, blev svensk överkammarherre, var en tid överste för Livregementet till häst och utförde åtskilliga militära och diplomatiska uppdrag, bl a var han svensk minister i Frankrike vid 32 års ålder och senare svensk ö äll re i P tern, där han gjorde ett utomordentligt gott arbete. Men han blev” ri id med Skall sjömansyrket göras attrak- tivt, och skall det bli möjligt att få en fast yrkeskår, som stannar kvar inom yrket, så måste löne- och arbetsvillkoren ägnas tillbörlig uppmärksamhet, ' ta sa Kjöbenhavns telefon aktieselskab skall höja sitt aktiekapital på 125 milj med 25 milj. Det är den störs- ta kapitalökning som bolaget gjort sedan 1956. Fi Kamp- nann har fö sit att staten skall h ver äverta aktier för 12,5 milj. kr. (TT- RB) SN förhållandena som Karl XI:s re- Plötsligt sprang en stor del av templet i luften, set fo 7 marcks stora förskräckelse iv. | Ungern och fick uppdraget att bli /MERR till von Königs. duktioner' framkallade i hemlan- det och sökte krigstjänst i främ- mande länder, stred mot turkarna i republiken". Venedigs överbefälha- vare till lands i striderna mot tur- karna i Grekland — förhållandena / i Europa var verkligen ganska till- trasslade på 'den tiden, Hars rykte flög över !änderna och befästes yt- terligare när han :i spetsen för Ve- nedigs här 1687 erövrade Patras. Korint och Athen, Och det var då ropolis ägde rum. :' | Fiendetrupp :rna —turkarna allt- |: så — hade utan 'större känsla för historiska minnesmärken placerat sitt krutförråd i Parthenon, Pallas Athenas tempel "och det kanski främsta byggnadsverket'i det for VÄRLDENS STÖRSTA: KANAJ enligt "traditionen och :som ett yttre tecken.på denna "I värdighet bor de i romantiska och praktfulla . palats. ' Rajastanfolket hörde till de mest. stridslystna i'he- erövringen av Indien lyckades'ald- rig hos dem, Ingenstans i landet är heller" kvinnornas klädsel mer färg- ” rik eller. bärs med mer stolthet än . just i detta område., allmänt "problem; vid: sidan" av de tusentals speciella svårigheter, som varje trakt har: sin 'del-av,'och det vattnet; - Rajastan, eftersom det för övrigt är joner människor här, men om fem befolkningen med 5 miljoner invå- nare, eftersom man då kommer' ätt ha ”tämt” den stora indiska öknen, av en kanal med en längd av sina modiga 700 km. Detta blir då också världens "längsta ' bevattningsh 1 la. Indien,. och den. mohammedanska | Landet har. emellertid. ett stort är att man ' saknar det" livgivände" Detta är synnerligen penibelt för . ett av de:sundaste områdena i hela - Indien, F.n bor ungefär 14—16 mil. år räknar man med en ökning av Detta kan ske genom byggandet . Kartskissen visar var den nya ko 2 nallen skall.gå, , . joner har ökensand trolla fram ett fruktbart område, "Via den”stora Meéd tusentals arbetare och miljon- na "Athen, Königsmarcks "artilleri sköt iväg en missriktai bomb son träffade så "illa att krutförråde | skilligt av templet. Men :1el var ens olveiehändels som Oito - Wilhelm '- von Koni sprang i luftén och med? det åt - 7 tals kronor utföres här ett projekt, som har som slätmål att av 4 mil marck själv." ligt beklagade Det finns ingen anledning att betraktz enne framgångsrike pi are kulturens förstöraret :. : SM H 'rikedamme "kanalen ätt få vatten från floden” Sutlej; varef. ter kanalen måste sörja "för det väl. signelsebringande arbetet att leda In vattnet i, de tusentals sidodiken, som ska komma detta n N land att blomstra."' Finnskogarna” slagit bäst, Viseers '- lingar la alla” andra dragspelare - - ju ingen as Fantastiskt slarvig t.'o. m. Men > E = + N Nn: aa N ” ja ät storslaget' projekt för ett stort "reaktion när ”midsommarvakan”. Calle Jularbo tycker att svens- .. karna är mycket musikaliska. — ++ -. Fast det skulle förstås inte'skada > - Om Carl Jölarbo skulle fastna >: Karlfeldt, skulle nog få ta upp - " Carl Jularbo som bela.'sveriska folket är du med, till-skillnad från ös sc skulle han "inte det, eller fick "han > någonsin "ex, lång ledighet. Trdå ya förlovade
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.