Måndagen den 15 febriart 1960 hetta Sv acering En svår uppgift torde det vara att representera sitt land vid nå- gon stor Ånternationell idrottstäv- a ling då en stor del av medbor- "Cr Barna därhemma sitter vid radio- och TV-apparaterna "och väntar på » Fesultaten, «=; "og ; .s:Hela den internationella” eliten: , > « "Ställer upp och det skall närmast , - fantastiska resultat till för att stå” sig i. denna' konkurrens, : nerhet ' om" man ställer , upp som något slags favorit, ' Det : hjälper ibland inte att | » . personligt rekord —' man ham- nar: ändå ett stycke nere på pris- vr, -Jistan, Och så drar folk en be- svikelsens suck .,. Varför kunde » han inte vinna? 0. Tänker man lite närmare på ON det där, tittar på klockan ett slag, + så förstår r.an hur .lite det är som--avgör resultaten och att det Nästan är rena turen att "vinna, ifsyn= sekund? "Titta på klockan! Tän- . flera mil i svår terräng, så för- står man hur oerhört jämnt det ” hela ibland är. Skulle en'löpa-- Te stanna ett slag och torka sig om pannan, så kan det. kosta. ho- nom segern, När man kommer in på. tiondels sekunder så förstår man '' ytterligare hur hård kon- : kurrensen är. Då måste idrotts- > mannen helt koncentrera sig :på . "tävlingen och har inte ens tid att ' vända på huvudet. f7:etiöa 0 7 7 Det måste vara jäktigt..:: Men » tävlingar vill vi ha, och då mås- "te tidtagaruret fälla utslaget. Det ' finns ingen annan väg. Och me som är bäst, Men när vi, kon- . ; fronteras med resultaten tänker > vi. kanske inte på hur liten 'tid- »-rymd som egentligen skiljer de ” tävlande åt. Den som vinner med någon tiondels sekund till godo - kän nog anse sig ha haft "Tävlingar lockar, på alla sätt. De, som int: kan eller vill del- taga i idrottstävlingar, har tid- ;ningars. och firmors tävlingar att : tillgå. Och dessa är numera så . många, att man. skulle kunna ha heltidsjobb med att deltaga i dem "utan att ändå hinna: med mer än en bråkdel ce: Tur -. En period under några år lös- te jag korsord och lyckades i re- gel klara dem.' Ibland träffade sw man på konstiga och Iöiofiska rd” 'som konstruktören satt dit endast för att få sitt puzzel att gå ihop. De kunde bereda en timmar av huvudbry — Så tänkte man: Jag " struntar i det! Men så kom den = där envisa tanker: Skall du verk- : ligen behöva ge upp? :'Ska man 7 behålla sin .självaktning blir ju " svaret på denna fråga: Nej! Och « så kämpade man naturligtvis vi- dare mot bättre vetande. Och kla- : rade uppgiften. Så sände man in lösningen till redaktionen. Så gick ” den ena dagen efter den andra - utan . att något hände, En' dag .' läste man-i bladet att andra fått "priserna. Jag höll på att sända ' ån lösning på lösning i flera år utan att någonsin, få något pris. : Man undrade om en sådan hän- ' delse verkligen kunde ligga inom möjligheternas gräns .... Och så gick då korsordsflugan över. Det - f Kindstedt med "1 VM-testen ' -> Bordtennisförbundet 'har' ut- ' sett Glenn Kindstedt, Norco- pensarna, till ”reserv för reser : ven” vid säsongens tredje elit=- "|: "träff, som spelas i Falköping på torsdag. och fredag. Uttagna är : - Björne Mellström, Djurgården, ' Tony Larsson, AIK, Toni Borg," Arboga, Stellan Bengtsson, Fal- kenberg, Reidar Ljungström, Vingåker, och Glenn Kindstedt. . Dessutom medverkar riksträ- - > naren Ichiro Ogimura, +: 0 53 : Tävlingen är den sista gransk- ningen inför EM i Zagreb, - - =... - På damsidan spelar i Falköpi Birgitta Tegner, Norrby, Elisabeth Thorsson och Siv Petersson, Djur- gården,' Lena Guntsch, Högadal, Britt Andersson, Nässjö, och. Bir- gitta Sjölund, Svartvik." > slå nytt - såvida man inte är totalt över- . lägsen. Hur lång tidrymd ären ker man sig då ett skidlopp på : "7 dess hjälp kan "man avgöra vem ' ; pessimisten få rätt? FrevtrevYYTYVYPYV YrvYYYr "YvYtYYTTYVY FTV VT YYTYYYYTYTTYTTTTTYY TT TY LAHOLMS TIDNING -' ” UTYYTYYYTYTFTYYYTYVTYYYYTTT TTT i v YYYYTYTYTTT MARARMRÄMMARMMARES AMS frnnr . . . vv oe 1 prislistan påstås att man höj "vara sant. O gsord, Det kan nog Något sö ch jag vill inte på ägot sätt avråda från sporten — tvärtom, Jag känner en gammal dam som löser flera korsord pr . vecka och har stort nöje av det. Det är för henne ett utmärkt tidsfördriv. Och hon. har säkert + tusentals gelikar i samma 'situa- tion. ; so a AN Till omväxling med vårt eget språk kan det. ibland vara roligt att läsa danska eller norska. Mån- ga anser det svårt, men med litet + övning går det förvånansvärt bra utan några speciella .förstudier. Man måste ju förstås ha en ord- ' bok till hands när man råkar på svårtydda ord, men en sådan är inte så dyr, att skaffa sig, Och den har man ständig nytta av, så det: är väl använda slantar. Des- sa läsövningar har också den för- delen, att man bättre förstår det talade språket, om man skulle rå- ka. göra . ett besök i resp land. Och så en sak till: att läsa en « bok på originalspråket ger en helt annan behållning än en översätt- ning. Språket och miljöskildringen . har ofta en speciell atmosfär, som knappast. helt låter sig omplente- ras, Den tanken har ofta fram- . förts, att det egentligen borde va- . ra helt onödigt med översätt- ningsarbeten i våra nordiska län- der. Varje medborgare skulle kunna . förstå — grannländernas språk. Man kan inte annat än in- stämma i den tankegången. Men det är säkert långt kvar. innan denna dröm blir förverkligad: Om -den någonsin blir det... sv "+ Det har ,varit en skidornas tid även i våra sydligare nejder, fast vi ju inte har någon tradition som ett Vasalopp att falla tillba- ka på. Det har ju sådan betydelse > om man vinner eller förlorar här i livet. Stenbock fick ett visst rykte i Skåne, därför att han slog danskarna. Dacke i Småland där- emot förlorade" sin "fejd, därför blev han aldrig samma folkhjäl- te, Steget mellan att bli hjälte el- ler förrädare är inte så långt — det beror på vem som vinner det avgörande slaget, Sa Såsom varande skral skidexpert — därför så mycket méra beund- rande niomilalöparna'i Vasalop- pet — gjorde jag istället en ut- = flykt i skogen pr cykel. Det gick : bra — på de 'små skogsvägarna fanns det "breda bhjulspår efter skogslastbilen; som man kunde - följa. Tyst och fridfullt var det i skogen. Enstaka fåglar och ett par harar var de enda liv jag såg. Den lilla sjön var isbelagå men några »skridskoungdomar syntes ändå in- te till, Pojkarna kör hellre moped på landsvägen ... Motoriserat ska det vara i vår moderna tid. - Några unga björkkvistar fick följa med hem. Kanske de slår ut och ger ett litet förskott på vå- "rens ljuvligheter Jag mötte pessi- misten på vägen hem: och han sa att det var för tidigt, kvistarna slår aldrig ut för det finns ingen sav i dem. Nåja, vi får väl se. Med eller utan små tjusigt gröna skott så är kvistarna på bordet en häls- ning från skogen i alla fall... Och de slår nog ut. Varför skall er sin allmän- Fritz Bengtsson dyrt evenemang "pe 3 ige för ångradion STOCKHOLM (TT) Sveriges radios arrangemang i samband : med vinterolympiaden i Squaw, Valley är det största och dyra-. ste som ' hittills . förekommit kring ett enda evenemang. "Det. berättade = radioreportern Lennart Hyland på måndagskvällen strax innan -han klev ombord på USA-planet för att förena sig med olympierna.'. .. : oe Den svenska radiotruppen består av fyra reporters, fyra tekniker och en fotograf, '. Enbart de. ledningar som behövs för sändningarna kos+ tar över. 100.000 kr. . Totalsumman väntas springa upp till ca 300.000 kr, omtalade Lennart Hyland, Sven Jerring kan tyvärr inte va- Förbundet har gett' återbud till flerlandskampen i Moskva å mars ' på grund av tidsnöd inför sista se- ”"rieomgången och SM, vilket spelas : 11-13 mars vo ON JE Lundquist vidare ; | i fränska mästerskapen Kd +. Den nyblivne skandinaviske ten-| nismästaren Jan-Erik Lundq''st . "hade: stora svårigheter att vinna sn fo första match I de franska fnomhius- "> mästerskapen som började I Cou- terta-stadion på måndagen, ,' ,. be ” . (L at sel ra med denna gång. | Trumans nylonskjorta j Irene Esperancilla var hembiträ- . i de hos president Truman i Vita hu- set och nu har; hon publicerat sina memoarer, Bland hennes avslöjan- den ur grodperspektivet kan näm- nas att presidenten under sin äm- betstid aldrig gick till sängs innan han egenhändigt tvättat sin nylon- skjorta och hängt upp den till tork. Presidenten brukade börja sin ar- betsdag klockan 7 på morgonen med en trefingrars whisky, utan vat- "| namn och få förslag på nya namn Squaw Valley Ao Ke tl ghet. Så bra som nu hade hon. aldrig haft det. Kunde ligga till långt fram på förmiddan, behövde bara ringa så kom en syster in med maten. Annars var det inte stort mer än tjugo steg ner till matsalen och inte ens de tjugo stegen behövde hon gå sedan den snälla föreståndarinnan lärt henne använda hissen. Rent och fint var det i hennes 'rum för jäm- nan, utan 'att hön. själv behövde lägga : två strån i kors, blommor fanns, det i vasarna veckan över, barna glömde aldrig att ta med nya, Pengar hade hon fler än hon 'nån-. sin haft, kunde köpa sej nästan vad som helst, men det hade aldrig va rit stora "och - dyrbara saker hon önskat. Nästan en liten: förmögen- het hade hon ju fått för stugan fast den , var; dåligt underhållen, inte skulle hon behöva ligga kommunen till last fast hon bodde: på ålder- domshemmet, Det var egentligen ingenting hon behövde bekymra sig för. sor Som Underligt när hon nu hade det så bra att hon skulle ledas så; att da- garna skulle vara så välsignat lån- ga. Var det inte detta hon drömt om, så hon velat ha det på riktigt gamla dar? Jo, det:var det nog, men ändå, Så många' småsaker hon saknade, Bara det där med att inte få tända i spisen på morron, inte se hur. lågorna började slicka kaffe- pannan, höra hur björkveden spra- kade. Här behövde hon bara vrida på en knapp, så värmde kokplattan hennes kaffe,. Förresten . behövde hon inte det heller, syster Inga ne- kade aldrig . att .. komma in med kaffe, en en w Sedan 'var det den dagliga mor- gonronden i trädgården som fatta- des." På sommarmornarna kändes det värst. Visst fanns här trädgård och ingen förbjöd henne att:gå ut, men träden här var inte hennes egna,” inte” några som hon själv planterat och ansat, som hon ploc- kat ner äpplen. och päron på om höstarna och sörjt över när de ba- ra gav. henne små sura kartar.: Och så var det så förskräckligt mycket folk här, man gick ju som i flock hela dan, det hade hon aldrig varit van vid. Hon hade trivts bäst en- sam sen gubben dog för många år sen, Nu måste en prata och svara på allt, hur” en” hade det, Teg en tyckte de man var tvär och otack- sam, i ie nian Bekvämli Nej, hon skulle aldrig sålt 'stu- ” gan sin, nog hade hon klarat sej där några år till och mycket bättre än här. Nej, så fick man inte tänka, så bra som man nu hade det, varmt och skönt och bekvämt. Men ändå, undra hur, det såg ut hemma nu, trädgården /' måste :" hon väl. ändå känna igen, stögan var omgjord efter vad hon hört. En dag måste hon fara dit, en dag när det blev alltför långsamt här på hemmet, - Förtroliga stunder a + an ”Qviss framtid 1960” 1. Ni behö- ver inte vara det minsta orolig, det kommer inte att stå någonting i era pepper om det korta straff ni un<« dergick för så länge sen, Det var ju dessutom endast fråga om en mind- re förseelse. 2. För att byta efter- bör ni vända er till Statistiska cen- tralbyrån, Linnégatan. 87, Stock- holm, Att byta namn kostar ca 20 kr. Med hjärtlig hälsning och hop- pas det går riktigt bra för er och att ni :blir lycklig med er rara fäst- mö. Med hjärtlig hälsning, - t : lea + > "Gallie” os . : ”Liselott”, 1. Ingen människa har rätt att döma en annan — det är så mycket vi inte vet om varandra och v dras. bevelkelsegrunder även om vi är goda vänner, Är ni så ogynnsamt stämd mot er vän för att hon ska skiljas och dömer ni så hårt, så sluta att umgås med hen? ne, Det kan inte bli något utbyte för någon av er på det sättet, I svå- ra situationer i livet är det'för- stående " vänner vi behöver, inte fördömande. Den juridiska saken tycker, jag inte ni ska grubbla över, det. är ju en sak som faktiskt bara angår de båda parterna. Under alla förhållanden kommer: barnets: far att tidvis. få ha den lilla hos sig. 2, Om alla fega äkta män vore mentalt sjuka så skulle mental- sjukhusen vara överfulla. Det är mer än vanligt att en gift man upp= yaktar en annans fru men samti- |” ivt tycker det är bra och bekvämt cha en egen hustru som pysslar om honom därhemma, Och visser« ligen, tycke och orätt a den' bakom ryggen ten — men än en egentligen ni fon vill skriva direkt till mig'och ag gärna för- klarlägga fallet ska jag gärna I söka 2 henne ett råd. Någon tred- je inblandad part tycker 'jag 'är tt ha, kärleksfröhållan- én på andra par-, gång, vad har absolut onödigt. Med hjärtlig häls- finge NN vn - hgallie" r jag det är både fult! med den saken: att": Hälsa den där, frun att om |, ” Storfilmen” Fe " hundar | finns begravda”. i ”Jungfrukällan”, och den son anar ugglor i mossen anar på egen hand, | försäkrar Ingmar' Bergman om sin nya' film, På heder . och samvete har han alltså lovat. att filmen om stolts Karin som enligt den urgamla' visan blev våldtagen och mördad 2 fågelfria skogsmän, inte är något annat än en, berät- telse som i stort sett handlar om att våld föder våld och att män- niskan kan leva sitt liv, släta över och gå vidare endast efter försoning med Guds, oe an " ”Jungfrukällan”" har: kommit till i samarbete ' med" Ulla Isaksson. Hon skrev manus till. ”Nära livet” och den nya filmen är hennes and-' ra. bidrag till Bergmans repertoar. Filmhandlingen, följer både nära och närgånget den urgamla visan om Herr Töres dotter i Vänge som på sin väg till kyrkan med ljus till Den heliga jungfrun råkar stöta ihop” med tre ,vallare "som våldf Ju "Birgitta Pettersson som stolta" Karin och Tor Isedal som den stum- ns oc ME vallaren i Ingemar Bergmans ”Tungfrukällan” "ra ”- > maa sig på henne och tar hennes unga liv,, Själva "möter. de "sin baneman i flickans far, 'som "i" raseri "dräper alla tre på sin egen gård. Namnet hänför sig till den källa som sprin- ger fram ur jorden där jungfru Ka- rin mötte sitt gruvliga öde, > i I ”Jungfrukällan” -Tanserar' Ing- mar Bergman, ett” relativt 'okänt filmansikte: Birgitta Pettersson som Karin, Hon har' visserligen setts i både ' teater- "och .. filmsaräman- hang tidigare, men detta är henries första riktigt stora uppgift, Tor Ise- dal, som på senaste tiden gjort sig ett känt 'namn inom TV-teatern, liksom" Axel" Diberg, ''spelar till: | sammans. med den lille nykomlin- gen Ove Porath, 12 år, den mors diska vallartrion. I övrigt möter vi Max von Sydow som Fader, Töre, Birgitta Valberg som hans hustru och Gunnel Lindblom som, styv- systern, Ingéri, hon som ännu inte kristnats utan offrar till Ode NN : Fotograf är Sven Nykvist, - nom, > han vet, sa en nom, : ' >. "SVARAR Under denna rubrik besvaror en "svensk: legitimerad läkare ' kostnadsfritt medicinska frågor från läsekretsens: > : : Förse frågorna med "lämplig .«Bignatur och uppgiv helst ålder ' . och kön. Det är givet att envars . anonymitet obrottsligt bevuras. Märk breven DOKTORN SVA- I RAR och sänd dem till redak-' tionen.” >”Ung hallänning”, Jag förstår att Ni är besvärad o. orolig, när Ni nu sedan något år har en sviktande sexuell potens, Det är ingen tve- kan ori att hos en 20-åring, som Ni, praktiskt taget alltid ett'sådant Syr är uttryck för nervösa vänningar.. Givetvis har Ni vissa möjligheter ' att få hjälp och be- handlingen därvidlag måste alltså rikta sig 'mot orsaken, de nervösa med en psykiatriker och Ni bör för- bereda Er på att behandlingen kan y bli tämligen långvarig och att N får lov att själv göra en del upp- offringar och lägga ner en del ar- bete tillsammans med den -läkare Ni får att samarbeta med. Ju förr Nitar itu 'med detta dess bättre. - ”Rökare”, Den beskrivning Ni ger av upphostningar med små ”talg- kulor” av en ärtas storlek, illaluk- tande och bestående av avlagringar för . omedelbart 'tanken till att Ni skulle : ha, svullnade' halsmandlar med ”kryptor -ärrbildningar efter gamla halsinfektioner infektioner i mandlarna,; I. desså kryptor' spric kor' och urgröpningar i mandlarn samlas gärna avstött slemhinna oc" diverse annat i vilket infektione kan ligga och gro och ofta dål: lukt uppstår av sådant, Det är svål att förebygga bildningen av dylika men vid en-läkarundersökning kan Ni få råd huruvida man bör bort- taga dh eller Ni skall an«= m- "Lexikon: för: en. vär - av: dr IVAR EK i År "1858 'hade Preussen — det Tyskland som vi lärde känna under krigen 1914—18: och 1939—45 fanns, inte då ännu <-år:1858- hade alltså Preussen -: inberäknat -':; Schlesien, Brandenburg och Westfalen sam- manlagt en: befolkning som utgjor- de "endast ' omkring 17: miljoner människor: Armén räknade då en-|z dast sammanlagt 160.000 man, offi-" cerare och soldater tillsammantag- na. Örlogsflottah". hade endast 55 fartyg med satnmanlagt 265 'kano- ner av olika dimensioner. Den sam- 'manlagda' besättningen, av" marina soldater och officerare utgjorde en- dast 3.500 personer," C Ne I Säkert finns det mång kat att dessa siffror varit ungefär desamma både år 1914 och särskilt år 1939 — och det torde väl knap- past vara någon som numera und- rar. över 'den” saken: Men redan 1914, alltså på omkring 55 år, hade respektive siffror ökat ungefär det dubblå' för" befolkningssiffran, men inte mindre än ungefär tio gånger för armén och flottan. . a ” Många av våra numera moderna folkdahser' har turer, som faktiskt kan anses vara tillkomna både för tusen år tillbaka' och till -och med ännu längre in'i hedenhös. En: så- dan låt är den värmländska ”Skrä- låten”, ." som "visserligen anses ha satts ihop i sitt nuvarande dansade skick år 1846,' men 'som bland sina tufer har sådana 'som" tydligt ha hedniskt ursprung, alltså både tölv- och trettonhundra år på nacken, Många av våra folkdanser är wk- så svåra att lära och flera av dem tar ganska lång tid i anspråk, in- skräcka er kära unga blivande folk- dansare, ty äldre. folkdansare, som anses både utlärda och lättlärda när de dansat: omkring tio år, anser att har. man bara kommit in 'i en folk- -| dans, riktigt, så finns det ingenting roligaré än att dansa dessa danser. I de ' gamla ' folkdanserna .finns..en sådan rytm och i allmänhet en så- dan, glädje, redan..i,. de olika ,”ste- mödernare.: »danserna”.. kan ;. mätas med dem,. Det är också möjligt att det just däri. finns den "orsak som gjort att allt fler ungdomar numera : Förr i tiden d lyckosåmmast att':så årets gröda under den vecka på våren omedel+ | bart: sedan , jorden ”rett sig”, som det hette, då det var fullmåne, Det- ta' hade en viss gemenskap med må- Inens redan då — kanske i högre grad än nu kända inverkan på väderleken.” FF of ff tyrnvartet ; Under s'den"s' k kloka” tiden i slutet av .1800-- och början av'1900- talen bortförklarades' böndernas in- ställning till . månens, inverkan ' vid sådden såsom varande, enbart. vid- skepelse.” Numera :har man, dock genom "vetenskapens - utveckling kommit på 'det klara med att. åt- .|skilligt- av vad den "”kloka”; tiden lärde oss var mer, oklokt, än klokt, bl a är detta:förhållandet med såd- den, Den / statistik som under en följd "av år förts beträffande, väder- leken har nämligen med all tydlig- het visat att månens olika faser un- der vissa ållanden "faktiskt åt- följes” av. förändringar i väderlec ken, precis sorå ”de gamle” trodde. Statistiken - visar- att kvicksilvret faller. vid tiden för fullmåne, men att : temperaturen stiger åtskilligt när ”nedan”-perioden inträffar. För såddens del betyder 'detta'faktiskt en”.och ”turerna” att ingen av de. vända något lämpligt lokalt desin- +” fekterande. gurgelvatten eller ”dy- er likt. : Mot själva fenomenet riktar sig ingen behandling,” endast mot de infektioner som bruka vara fal- let. hos personer med detta spmp tom, a Ne Barn och grymhet blir bet Många f de: Tr - $agt skrivet . Den som in att han inte vi vik honom, Den som inte vet, men ve N Å t att han inte vet, är en olärd; lär ho= Den som vet, men fite vet att , är en sovande, väck hox ; där våra föräldrar i några eller för det Det är tydligt före det första mån” en rimlig fanns till hands, mum av trivsel och möbler. Efter 1918 blev miljön skylld för att vara skuld till get, inredarna bör 'och "mamma, spänningarna. Ni bör söka kontakt Judisk "Kyr a blev - kliar Men den som vet, och vi ” n vet, är en vis; att Den riktiga inredningssnobben är « På väg mot den borgerliga milj föräldrar eller far- mest SS s att Israel inte har så många på nacken som stat, håller man -. sig likväl med en nationell baletten= . semble, som gjort flera uppmärk= of sammade gästspel, på utländska sce- : ner, Här: ses tre av balettens med- lemmar i en verkningsfull scen un- sler repetition på baletten ”Drott- ningen av Saba”, > . NS te vet, och inte vet et, är en dåre, und« Okänd tänkare? att människan strax ' världskriget, I den s, nådde ett maxi”. os och människorna som skulle sätta bo fick bära följderna, Nu är emellertid denna" gamla borgärmiljö toppen, | LL balett | | ANT och. följ honom, få fall dvaldes ta längtade till, summa pengar äma bes a kris» jade hata pappa (rolo i DN) kraftverk =... | Bdinoureh 7 sig grymt: mot ett yngre, bärn. eller, Kyrkli mot ett husdjur; De börjar .undrz , upplöste: vecklas” till sadist "eller få” krimi- nella tendenser och tanken härpå får dem” 'ått' skynda till en läkare eller. att börja: läsa böcker i psy- "när :deråkar bevittna” eller höra har förvandlats till kraftverk. El- s talas om att deras barn har uppfört' verket fick köpa kyrkan av en fri= . / I : > församling" son... nyligen . ' Vid ;ombyggnaden tog . om deras ' barn ' kommer: att 'ut.. den nye ägaren. historiska - betydel: i fått stanna kvar oförändrad, Kraft- verkets måskiner dånar inne i kyrkan. rn Bea emellertid Detta är en "myc normal reak- tion, men den' hjälper dem inte. De" måste. försöka förstå vad det är. barnet 'söker genom denna till synes meningslösa grymhet,' hur sätter de att. dra, utan att ha | för sig att detta | mot djuret. : . När barnet bli lir litet äldre ser det klart "00. lo innebär grymhet.” ot i den kan 'stoppas och om den' gör barnet varaktig skada, I 1. första 'hånd "måste man” tänka på att. riktigt små barn inte har. någon" uppfattning om den -åkada eller plåga de tillfogar en katt el- ler en ”"hånd. Fö dem' är' katter och . hundar. inte ”mänskliga” "och kan ' sålunda, inte ' erfara: samma känslor av smärta och fruktan som vi, Eftersom de inte uppfattar dju= fets tjut soni en' bön om att tor- tyren: måste! sluta, så fortsätter de att dra i svansen eller ;vrida om benet. Detta är inte grymhet så! som vi vuxna uppfattar det. ” På samma sätt är barn nyfikna och frågvisa. För dem är det inte grymhet: att . undersöka hur hårt med förtjusning hur katten jagar en råtta eller springer efter ett torrt löv. Eftersom kattungen inte vill göra samma sak efter uppma= - ning, måste. man få den att:göra det :genom att man binder: något vid "svansen på den, eller. på lik- nande sätt, Detta innebär för net inte någon grymhet; : =. - En helt annan sak är det om > barnet: slår en hundvalp eller en: kattunge. . Detta :ser man. sällan, men' om det skulle hända är det bättre 'att föräldrarna resonerar med barnet förståndigt än att straf- få det st ietbe eo TT ”Det kan hända att barnet verk= ligen inte menat att' skada djuret, och ' om barnet får stryk kar det bar« : bör | man kan dra i svansen på en katt eller hur långt tillbaka man kan dra valpens ben, ' 0 En del. barn inbillar sig att val- pen eller' kattungen pratar med dem när den tjuter och därför fort- . hända 'att det. hämnas på djuret - vid ett annat tillfälle. . För det andra är: barn inte fundamentalt grymma och 'man kan snart lära : dem att inte vara elaka mot djur. "=" . . . Syster Lisa att' den som sår under fullmå den «så gott: som alltid kan'räkna nan både spelmän och folkd e kommit in i de riktiga svängarna. En . sådan ! låt: är bl a den ovan= nämnda Skrälåten, som det tar om- kring ett år för en redan tränad folkdansare, att dansa riktigt. 2 : Låt nu emelletrid inte detta .av- med "att ned ioden följer. med varmare väderlek, som omedelbart sätter fart 'på grödan, :”.. EN > Det finns många som fortfarande säger att gamlé tecken står sig bäst — och det är nog något 'som många Yey till den där "Sänd ”Hjärtekortet = ==; vännen som” Ni tänkt skriva. SJ till andra kan intyga i avin soak id "4 t tv LOKALNYHETERN a 2) NS ) MARAAMMAA RAMA AASAAASADAAANANMADSABAMNKAANANSASAASAADAAA + rä 3 s j j . rv NIFFIVITVITTIVYTEYYTETYVYVYYV FIVTVYTETYR TIL tem "FINNS I LAHOLMS T s q ; PESNNS NIUFETETYVYTTYSTVYVETVYTVEYTATI RER är IDNIT AnAAAMAR
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.