Inget referat är framtaget för den här sidan ännu.
vyv veryvveryvyvev wyfpepyyvyFvyT vyvpett tv" vryrvvY rvv ör VEN VV revrvv verveevevevYyYYvyrvvT + Ake 2 i torsdagen den 18 februmvt 180 Det finns få saker, som jag . » bruk skall ha så och så må ”. om ett Jantbruk” skall bära son i Restad när vi intervju ade honom på sextioårsdagen för en tid sedan. När vi härom "dage ”hälsa- de på hos hemmansägar en Arvid " Nilsson i, Lilla. Bastena:i Våx- torp för. att. tillsammans” med]. . jordbruksinstruktör . Bror. Hå- kansson göra ett reportage 1 La: holms Tidnings” serie ”Min jord- bruksdrift”” fick vi ett klart be- lägg sanningen i'detta yttrande. " Att man kan klara sig och klara > sig bra på 18—19 tunnland har Arvid Nilsson visat och nu hål- ler hang: bägge. söner på att gå "i fars fotspå : Meri: man får ing- genting, och bakom - det: som" "Arvid Nilsson skapat ligger arbete; "mycket 'arbete.,. - Februarisolen” gnistrar vackert på det tunna 'snötäcket- när vi viker av från stora a vägen in på gården, "Del vi 'skulle" tro" bortåt " hundra" å undrafemtio år, 0. mycket riv g tycker så illa” om som sig utan på den som sköter. det. sam. Den' är närmast "kring byggd, och vad man. främst frap- peras av är den stora mängden soluta 7 utnyttjande av alla. ut- rymmen, .s ”Min jordbruks centrerad . på en hög nbmalie- produktion med tonvikten lagd på höns, och så är ju ofta fallet med de mindre gårdarna i skogs bygden. Men innan vi kom in på den saken skall vi först be- rätta något. om ” Arvid Nilsson och. hur - intresset för. höns hos honom väcktes redan ' unga år: : Arvid Nilssons fader hade ett arrendeställe i: Råryd där Arvid var ”yngsté' sonen i en stor sys- konskara.. Modern gick'bort' när han var endast sex år. gammal, och det kom på Arvidg lott att passa hönsen. Hönsavel stod in- té så särskilt högt i kurs på den tiden och hönsen hade mest ba- ra ”en avbalkning i ladugården att . hålla” till 1. "för rationell. SKOGSODLING . ov före "Säljer via j järnhandeln. : Skogs: & Lantbruksmäskiner A A- B (Skogsägareföreningens maskinavd.) - ' ” HALMSTAD - Tel. SN 035/18630 och 035/16514. ” = varcalttikandet". — alltså "att ell jords '. nga tunnland för-att vara bärkraftigt. Det beror inte på arealen, ' Så ungefär yttrade” Einar Påls- hus och senare också av det ab- kommit en hönser dit och köpte några. - i Påcså sätt fick han ett iotal | avelshönor + av Svart Minorca och : han : timrade själv ett skjul till dem. Det gick så bra att hönse- "4 gare till Bar, stena , som "annonserade att han” - sålde avelsägg. och Arvid gick riägaren' i Bastena köpte avels- " 5 ägg igen av Arvid som därvid fick: 10 öre mer pr styck än som.' annars skulle. varit fallet. Detta var omkring 1910 men efter nå- got år slutade hönseriägaren upp aveln trots. att man'vid jultid -— då' hönsen på den tiden knappt ' värpte . något alls. — kunde! få” . hela 3.50 för ett tjogi.r ved ” Men. intresset "var väckt, och . när: Arvid Nilssons” fader 1916 "köpte stället i ”Bastena, fortsat- te han. med hönser, Det gick "inte att leva på vad gården gav "och man måste hitta på något, |' förklarar han.. Äggen kläcktes : Men det hade. med, hjälp av: ruvhöns,- vilket var: ett "förfärligt "arbete; var- ör han köpte en fotogendriven kläckningsmaskin,- Där” kunde man stoppa: in 300 ägg och få upp' till 230 kycklingar en rent antastisk/ arbetsbespari ing efter . dåtida" förhållanden. - - nh Arvid Nilsson - -har också för- "sökt. sig, på' både kalkoner och « gäss, -men ; när: sedan" pojkarna började. komma - med » i Icken 4 tyckte de att allt var för besvär- ligt. varför. det. blev: "bara? höns kvar. Redan i" början "på scklit brukade dock Arvids fader föda upp gäss och sedan, när man ha- de huggit säden nere. i- Skåne, körde han till Hasslarp och sål- |. "de gässen för 3 å 4 kr pr styck. » Där fick; de gå på stubbåkrarna "i några" månader och äta sig. fe- ta till Mårten... ” Gården köptes som A "sagt 1916 'och redan från början fick Ar- vid Nilsson 7; "hugga in och sköta allt -mer allt eftersom bröderna | gav sig åstad. Ty redan när han köpte gården var fadem förla- mad och sängliggande, vilket han .|£ ö var under de sista trettio låren av sin levnad. 1929 övertog Arvid gården helt och än har han den' kvar om än: pojkarna |: -| övertagit. allt: mer av sysslorna. Men vad skall man göra av 18 ” å 19: tunnland - åker, ett par tunnland betesmark ”och-- en skogsbacke,. som 'nätt: och jämt räcker ' till ved för året? -Bara några : meter .' från . husen" går Krapperups:- gränser ' med .' fin : skog,. förut tillhörande: gårdarna i Stora Bastena men undantagen när ”Krapperup sålde dessa, Ha- de Arvid Nilsson haft ett eller ett par hundrå tunnland här ha- de kanske driften p på gården ut- formats 'helt' annorlunda.' ”Min jordbruksdrift”. fick nu bli djur och åter djur, där hönsen spelar en stor roll. Redan på 30- tnlet hade A Nilsson ; ett : M rvid tusental hönor åt "] gången, trots "att. äggen ibland var nere i 45 öre pr kg. Men de tiderna , tog: slut och: det blev bättre för att åter försämras un. .| der andra världskriget, då det främst var fodersituationen, som var besvärlig, 2 ' Nu drives hönsskötseln strängt rationellt med mellan 1200 och 1500 höns på en ' gång. . Kyck- lingarna, köper man daggamla En blev” slut” "med höns- : "ARVID NILSSON och hans fru tror på den inriktning och osorterade — det betalar sig inte alt få dem könssortera- de då det ibland bänder att de blir 'så hårt kramade vid sorte- ringen att de sedan dör. Dess- . hans pojkar upp tupparna till lagom sslaktvikt, ibland en rätt lönande” sak. vo oa + 1500 dåggamla Kycklingar köp- tes för. någon tid sedan och de placerades i. burar i det nu ut- rymda häststallet. där de nu nått fem veckors ålder. Där har, de lagom temperatur och ser ut att må gott. Själva hönshuscet är en lång envåningsbyggnåd i två o- lika avdelningar — en äldre och en. som- byggdes för några År se- dan. I den äldre delen har man ettåringarna, och även om huset fär gamrnalt är det 'välordriat och hönorna ser både friska och väl- mående ut tro's att det" just. nu är ruggningstider, j : . Rationellt ordnade ä också värprédena där äggen trillar ned på nät, snygga och rena. Efter ett år här flyttas hönsen in i den nya avdelningen, där de får gå på nät c:a en meter över golvet. Därigenom --' samlas" gödsein "på golvet och hönorna. får det rent och snyggt. Man skulle tycka, att förändringen från strö till nät skulle ha'en ogynnsam in- | verkan. ' meh så har inte varit fallet .;—' tvärtom har trivseln hos tvååringarna blivit; väl så stor. som tidigare. Hur betalar det sig då med ett hönseri i detta format? En svår fråga," men nog går det ihop ä- ven om äggpriset just nu ligger väl lågt. Allt fodret köpes — det som” produceras på gården räc- ker inte på långt när till "alla djuren, : Men fodret blir bättre och bättre öch med Hå å 80 ägg pr 100 ettåriga hönor och dag under' värpningstiden” går. det bra. När de ettåriga hönorna se- dan flyttas” över till näten får man. en värpning' av över, 100 ägg. pr 150 hönor vilket får an- sesj som ett 'gott resultat. Nils Anders anser dock, att skulle man klara sig på enbart höns "| bordé anläggningen vara dubb- elt så stor. - : Vi diskuterar också arbetsti- iden och" hur: lång tid. det får ta att sköta exempelvis 1000 höns. Man” räknar därvid med en timma pr'år och höna vilket skulle motsvara: drygt tre tim- "mar om dagen för Nils Anders del,': Men "så lång tid tar det faktiskt inte — det beror; ju "rätt mycket på hur man arbe- tar! Vi: skulle kanske också nämna, att man hos Arvid Nils- SN Det lönar sio att använda vaturprodukten till såväl Sc "SA Li ocké Pp. rbetor som ETER. / 16 2 salpeter. 200 Zn natrium . 3 570 bor samt dessutom mindre 2 foderbetor sium, jod m.m. i i sa sängder magne- "sitt: jordbruk, även . om .äggpriserna nu är , utom föder. Arvid Nilsson och |har. va: it lite besvärlig i år. man gett låga. , son. sedan ' gammalt håller 'sig till enbart Vit Leghorar — den sorten anser han är bäst « och värper bäst, Men vi skulle kanske titta 'på gården i övrigt också. Vi nämn- de inledningsvis de många' hu- sen, . Stuglängan, lång och låg i trivsam Hallandsstil är som- manbyggd i vinkel med ett äld- re uthus.. Genom att. de förenas av en po:t får man ett intiyck av en-kringbyggd gård. En ny loge kom till 1934 och en ladu- gård 1938. Det'äldre hönshuset är från 30-talet och den nyare de!en. kom till- 1955. Det scnas- te nyförvärvet är ett - garage för gårdens bil och bägge t:akturer. Garaget är egentligen värt ett särskilt kapitel. Det är nämligen sammanbyggt med ett potatislå- gerhus rymmande 40 ton potatis. Det går bra att odla potatis i Bastena, även om knäpparlarven När man ' sedan ' fyllt lagerhuset. på hösten 'har man gott om plats i garaget att harpa potatisen” på vintern. ' Pojkarna - har själva konstruerat både säcklastare och en enkel men fiffig elevator. Så- dana där små enkla men aibets- besparande 'anordningar ' möter man. f.'ö. lite här och var” "på gården? : Det är föga mer än 20 år se- dan, närmare bestämt 1938, som man : fick : elektriskt på gården och det utnyttjas väl. Egen fodr- mjölskvarn och mjölkmaskin hör till nödvändigheterna.' ”. «. För hönsen har man dock in- te > glömt bort andra djur och vartenda utrymme är utnyttjat. I en byggnad har Arvid Nilsson 8 å' 10 modersuggor — antalet varierar — och smågrisuppföd- ning har gått fint hittills. Där- emot lönar det sig föga att föda upp 'gödsvin '— det: går åt för mycket foder till dem. Men för att spara utrymme brukar man släppa två suggor i samma kät- te, . sedan . grisarna tagits från dem, , För; att det 'skall gå bra binder man den mest aggressiva av dem, något som sign. aldrig hört talas. om förut. Det fick Arvid Nilsson lära sig redan i mycket unga år på den tiden när han .: arbetade”: hos . framlidne landstingsman Janne; "Bengtsson på Oskarsfält. ' Vi tittar. också i i det 'välord- rade stallet, där. det är .så- gott . om "djur... att man ' har. fått, göra en tillbyggnad, där man har sju alvar och "ungdjur -medan 'ko- stallet rymmer sex kor och" "två tjurar” De senare är: förstås' in] te avsedda för. avel utan "nu är de snart två år gamla och får de gå till slakteriet i Halmstad”. « Den .< trevliga :- "och. givande . rundturen avslutar vi i den triv- samma storstugan med bjälkar i taket och 'här bjuder mor i hu- set på en välsmakande kopp kaf- fe allt medan vi beundrar alla de "vackra : krukväxterna, inte minst en rikblommande men nå- got försenad julkaktus.' Kontentan av besöket blir att det visserligen inte är någon | modern gård Arvid Nilsson 3 äger, och den är inte stor: Men en klok uppläggning av 7 Suite och ITALIA NR ERA - si gen halländsk sportkröni .Åsom bjuds, går det bra att klara Heder 20000 åt den som kan "ändra uppfattnin påhitt att skicka Hasse Wilhelmsson ansågs vara + > Efter: OS«testen 'i tisdags evymakarens, in på samma linje som ri a Fn SR den stora överraskningen och kollegans tidigare skriverier, ”Hans Wilhelmsson var mycket biältre än man kunnat tro sätta allt för mycket lit till de hä "gprinters som skall vara med H en av har tongångarna ändrats och spårat 4 TA För några "veckor sedan utgjöt kör över Bkridskoförbundets kostsarena "mindre representativa” skrinnare' till Bquaw Valley. dem, . då han prowsterade mot hans tid honom" pm. Nu får man nog inte är proven, Man vet inte om alla os åkt för fullt och man vet inte sin fina tid. Kan han heller om Wilh prev är 1 att det är han väl värd sin OS-biljett även om det inte skulle bli pla- ccering bland de allra bästa” Just det? Han har hela tiden Slött, slappt och l varit värd ehansen. ikgiltigt'- går de olympiska funktfonärerna till sitt värv. Lika kallsinnig inför världens vinterstorheter förhåller skara turister som hittills infunnit En Sqvalley-iakttagare berättar : sig publiken. — om nu den sig i indiandalen kan kallas publik . ”Skrinnarnas olympiska prov blev i mycket. en tävling med en underlig ram, Inte tara de amerikanska arrangörernas tafatta hand- skande med detaljerna, utan kanske mér den 'stillsamma för att inte säga dödstysta publik som denna. strålande ;vintermorgon fick vara med om hur världsstjärnor. noterade tider som' aldrig tidigare. Detta utan att röra en hand för en applåd eller höja ett hurrarep.” Och ändå exploderade ryssen Grisjin i 590-metersloppet på -. 40 sek. blankt. D. v. s. två tiondelar under' sitt eget världsrekord från Misurinasjön 1936. .Ytterligare fem man rann under 41- strecket, Hasse Wilhelmsson som sexa hela nio: tiondelar under Malmstens ,41,9, som sedan ' Kanske var det — 56 - gällt som sverigebästa tid. n halvtimmeslånga väntan på. försenade -funk- . tionärer som dämpade entusiasmen, : ok "Skridskohabituéernas chock" | blev 5.000-meterstest Visserligen. överlevde ” "sjäköve” vå världsrekord : från Alma Ata på 7.44, men Pesmans 7452 och 8 minuter, vittnar om en fantastisk provtävling.. = sor Ak fyra svenskar . under Arn Några rekord kan'inte .rad. Varje nation fick. själv. plocka samman sina Åkare Hill par: Men ändå har - Sverige hade som sagt en vacker bästa kortet. i botten. på leken, sa . Ivar Nilsson : som för dagen var ledig Sk id provet . - Vv blev i det närmaste utan värde” legio. Allan Andersson stakade åt första varv och kom bort totalt i ri finge- dag.”— Inte illa när. man Hjallis Andersen, och nickade mot Felvallainzar. ”och förvillningar vår fel hill under” 19-kilometersbanans” herrarnas uttagningsli : «0 0" Än värre var det a damernas. Sonja Edström var den enda ” " som hittade rätt spår. Alla andra åkte fel. På en punkt av” banan "möttet. o..m. Sonja en del av sina konkurrenter. ' : " Lennart ”Lill-Järven” Larsson är inte så nygift längre, utan vi-' sade glädjande form och vann. Han får tillsammans med tvåan Ro 'Rämgård, trean Per-Erik Larsson och b försvara "de svenska traditionerna lade Sixt I i OS-tremilen. - s " Björn. ' "77 DIV... SKÅNE”. F. 10—Hörby 6—1. ' : 1080 2611-2716 Hördy. ' F10 10 6 2:12 71-39 14 Mörarp 10 6 2.2 5439 14 Lund 1060 4 52—30 12 Hishult 10 2.0. 3 35—59 4 Torekov : 10 0,0 10 19—85 0 Från idrottssekr tor "BTK Serve. . | | Träning i kväll nybörjare kLl. 18. Seriespelare kl. 19.30. Genevads BTK on första pojklag gästade på tis- é med utnyttjande av de resurser, sig på den även om man inte får, vara rädd för arbete, ' dagen S BTK och besegra- de deras första pojklag med 6—3. Genevads andra pojklag vann med 5-4 "över Skedalas andra pojk- he. är sammansatt efter en vetenskåpliga «7 rön A med hänsya tagen -u.. till produktionsehonomiska faktorer, Sålunda utgöres Ån svitamån källan av torrtran som tmiehåller håde Ar och AM ur prima fc har visat att torrtran och fodertran ökar egen Itärigenom wnderlättas handeln med de ömtålig - och både producentens och konsumentens triveck ökar, ar r det sig | Leholmsortens | 2 tt . Tel, Laholm 10025, Lantmannaförening 10425, hönsen visat sig trivas "med Pullfor. > Vart lämna högsta möjliga produktion, alltid att Entfodra med efter kontorstid 10007, anvdäatens k 0 VA 4. VT YFYYYVYF AFP PYVIOP PI RINNN
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.