AX Yvrtryvyvvv vevvryvvvoreryvYyrYyYrrYvyyyyyyveT VT Yrveryv rr rt ar vrverevevevYryrvevYvv , Onsdagen. den 24 februari 1960 inte säga nej Handen på hjärtat, finns det någon som aldrig hört talas” om + + Sickan Carlson? Nej, vi tänkte >> just det, Sickan är ett begrepp, "en institution. : «Vi har haft nöjet att träffa ”in- "”stitutionen”; Trots strålkastarnas " kväljande hetta, trots omtagning- ar en masse var hon Sickan Carl- son. Outtröttlig, pigg och glad med glitter i rösten undrade hon varför i hela friden vi skulle pra- ta med henne. — Jag är ju int elt dugg märkvärdig. : - Nej, det är just precis vad hon inte är, och det är just därför det är så befriande att slå sig ner mittemot henne under en inspel- ningspaus och bara prata. Egent- , « ligen är . det väldigt besvärligt > + också. För Sickan är en sådan ">. människa som bara kommer med superlativer — och det är ju rätt trivialt och vardagligt, som hon "säger, men vad skall jag göra, al- : Ia har varit så söta mot mig i he- Ja mitt liv så det bara är så. Sickans smilgropar är -kände ': över hela Sverige och mången här "> frågat sig: Kan då denna männi- "7 ska inte vara ledsen? Är hon all- - > tid kika glad?, Vi låter frågan gå > vidare; as : — Visst kan jag vara ledsen, "37 Mycket ledsen t.o.m. Och så är jag känslosam. Som t. ex. härom- dagen när Ingegerd, min dotter, fingde från Paris. Jag grät så det skvalade i flera perioder bara för att jag fick höra hennes röst, Det . hela blev ja inte bättre av att hon bar sig lika dumt åt på andra si- dan tråden, . . me ', Ingegerd ja. Hon går som en "röd tråd genom Sickans liv, Man «a kan helt enkelt inte tänka sig vad Sickan' skulle ha tagit vägen utan - sin. dotter, 'Och'så är de. så lika '. Samma idéer, "Samma uppfatt Hingar "om saker och ting. Samma ev Smak.. Bara med det undantaget att 18-åringen Ingegerd, trots att 2" hon är väldigt förtjust i film och téater, absolut inte tänk a sig åt mammas yrke, a . oc Mamma Sickans: ytke ja, hur ">" kom det sig att hon blev hela Sve- riges lilla fästmö? Ligger det o hyggligt hårt arbete bakom det hela? . cv > kom inte förrän efteråt, Jag blev faktiskt '”upptäckt” som det så - 2". vackert heter medan jag ännu satt .”., på skolbänken på Statens Nor- malskola. Det gick så till förstår ss -' du att eftersom Pappa var type. "+" graf så ansågs det att lilla Sickan » > skulle vara' med och sjunga på > Typernas årligen återkommande . och religion. . När kommer OM FAMILJEN 0. RELIGIONEN] holms högskola Socialinstitutet i. Stockholm, Gun- få, I Natur och Kulturs sociologi- ska serie "har han fram : till” verkligheten bakom sta- fest på Tivoli, Jag var med. och . hade jätteroligt förstås. Kar de >; "Mumma, Gösta Stevers och sa- Kg Björn Hodell som tittade på föreställningen råkade fastna för mig, Jag blev ju eld och lågor. ' Var väl en 14-15 'år på den tiden. Men se, den gubben gick inte för. äldrarskapet med på. Jag skulle .ellt.vackert gå ut skolan först se- Sveriges största backfisch fräsch efter '40-talet filmer. + Iar aldrig gått i teaterskola” och kan "I det märks. Jag har lugnat ner 20 "Lika RN dan fick vi se. Numera är jag mi- na föräldrar innerligt” tacksam för det beslutet, för det kan inte hjälpas att trots att folk många gånger inte tror det så har även "filmstjärnor? användning" för skolunderbyggnad. Nåväl, skolan tog ju slut den också. Närmare bestämt 1933. Och då var det jag som tog mitt pick och pack och uppsökte Björn Hodell och blev på stående fot engagerad på Söd- ra teatern där jag var i 2 är var- efter jag köm till Karl Gerhard där jag stannade fyra år. Unge: fär samtidigt började jag också filma och 'den ovanan håller jag å med än. Som du förstår blev det aldrig tid för mig att gå på någon teaterskola. Jag fick sång- lektioner "och dansundervisning, det fick räcka. so os, 2 " Att få Sickan att tala om vilken film hon tyckté var roligast går inte. — Alla har varit lika roliga. Det finns ingen jag tycker mer eller mindre om, säger hon. Hon saknar litet att få spela teater. — Men det har varit så olyckligt att varje gång jag fått ett erbjudande som. passat mig, så har jag just varit kontrakterad till någon film -| och så "gick det inte att ordna. För filma och spela teater samti- digt, 'det går bara inte för min del. Jag måste helt och hållet kon- centrera mig på en sak i taget. ». Med litet vemod i blicken kry- per det fram att Sickan haftsen verklig önske- och' drömroll som hon tyvärr aldrig fått spela. — Pygmalion. Men nu är det tyvärr försent, r00000000000004 tenn MN ' + N Fote: Bertil Nilson": 3 so | Text: Ruth Marcuse-Nikson a : : - . 3 SS pd Inte alls säger vi, fru Carlson är ju så ung änvu., "nm. . sv. Fyrtiotvå är jag, säger hon. Skrattande över vår förbryllade min fortsätter hon. Jojomen, Och mig betydligt. Visserligen är jag fortfarande impulsiv men inte så till den milda grad som jag var förr. Fastän fortfarande har'jag inte lärt mig att bli 'arg. Tänk vad det skulle kännas skönt att få bli” så 'där riktigt rosenrasande och få ur sig hela eländet någon gång. Istället blir jag bara led- sen. Så finns det en sak till som jag kan nämna när jag nu håller på och drar upp mina fel. Näm- ligen det att jag har så' svårt att säga nej. Jag har visserligen bli- vit litet bättre på gamla dar men min :oförmåga att .säga nej har allt ställt till med litet för mycket rackartyg för mig.r =: 13 MV Sickan ; som . älskar . blommor, framför , allt. liljekonvaljer och luktärter, skulle vilja träffa Chur- chill. och spela mot Cary Grant. — Tro nu för all del inte att jag är politisk säger hon, för po- litik är hu en gång en sak som jag inte, alls förstår mig på, men jag tycker att farbror Churchill verkar så ”gullig” på något sätt. Tänk att få krypa ihop vid hans fötter och bara lyssna på allb-vad han :har att berätta, och det är nog inte"litet det. Att jag skulle vilja spela: mst Cary Grant beror på att jag tycker att han är en-så rasande'bra och rolig artist, Men, tillägger hon med en suck, höga vederböranden skulle väl aldrig låta mig göra det eftersom det. är hopplöst alt variera mitt utseen- de. Hur jag än bär mig-åt så blir det Sickan Carlson i alla fall, Att det: skulle. vara något fel, har ' alla 'vi som ' dyrkar henne svårt. att- begripa. ' Men. Sickan vere inte den hon är om hen inte » : roll. och vänlighet... hade en sådan ohygglig självkri- tik. Den går igen i kläderna ock- så, Ilon sälter inte på sig kläder hur som hipp. Ju diskretare dess bättre, resonerar hon. Och älsk- lingsplagget är dräkten: Hela hen- nes garderob består nästan bara av dräkter. Älsklingsfärgerna är marinblått och vitt. Så tycker hon: förslås, mycket om pastollfärger. En sak har hon mani på. Näm- ligen. att städa, Hon har helt en- kelt städdille och titt som oftast går det ut över omgivningen, när-. mare besämt hemmet, Vilket hon trots sina turnéer med Dagens Revy och sina filmer sköter oc klanderligt. Det är bara en sak som hon inte gillar. Att laga mat. Allting som har med ”spis” att göra får henne att rysa, '— Visst kan jag laga mat, det är inte det, säger hon, jag bara tycker att det inte är något roligt. Sickan är född glad och frisk det är det som gjort att hon ”s! rycken”. för alla, motgångar. För motgångar har. hon haft, men dem avfärdar hon med: Jag är tacksam för dem. Det är ju av dem man lär sig något. Det är dem som formar ens. liv. >. « . Hon skulle rakt inte vilja leva om sitt liv. Inte ens om hon skul- le få starta från början och ha all den erfarenhet hon nu har; Det säger kanske en hel del om hen- ne. Och så vill hon inte spela hög- 1 dramatiska roller. . . — Min uppgift är att roa folk. Att sprida glädje, Det kanske kan tas som en begränsning, men så länge folk tycker om mig så län- ge är jag nöjd. + - : Och visst tycker folk om hen- ne, Tusen- och åter tusentals be- undrar henne, och friarbrev inty- gar den saken, vo oe 0 Hon är bilfantast också, nästan all ledig tid ägnar hon åt bilen. Så ' gillar hon ” deckare; modern musik, fast lugnare än Rock ”n — Nej, skrattar Sickan, arbetet FASER FER RTR Sickan Carlson, hela Sveriges lilla ie oc Jag förstår ime, säger hon, si att folk inte är vänligare mot var- andra, det kostar ju så litet men "< lyser upp den. trista vardagen så "+ otroligt. Tänk om människor kun- de lära:sig att säga tack ochivar- sågod "med cett' litet leende, 'vad allting 'skulle bli 'enkeh då! i Sickan har'en hemlig last, Det är "bäst att' avslöja den" också. Hon röker "rätt. mycket, ”— Det -bara blir så under' inspelningar "na. Man går där och väntar. äl. ' tar sina repliker och röker.. Fast "Jag röker bara mentholcigarretter - med filter, så det kanske blir litet mer förlåtligt, 270 00000 . Sickan ' har en figur 'somYen "sjuttonåring trots att hon bar an. lag att bli ”rultig” som hon själ. : uttrycker det, Hon får ju lov a! undvika potatis, såser och smör gåsar. Men det är nog ingen ris' att hon blir fet, Drivhusvärmen ” ateljéerna sköter nog om att'de' inte blir några överflödiga he! ..;.+ Sickan är inte särskild road 'a storstan. -Hon bor en bit utanfö Stockholm "och när'hon är led; + blir det inte ofta av att det ät år till stan. Hon är precis sådan si: hon är ide flesta av sina filmer «en lugn liten hemmakatt mec glimten i ögat och solsken i rös ten, vv st | -o 3 av Professorn i sociologi vid Stock- rektorn vid nar Boalt, är en flitig skribent som S i utgivit inte mindre än fem arbeten på kort tid. De båda senaste behandlar familj Gunnar Boalt är inte rädd för att återge siffror och söka tränga tistiken, Tabeller, diagram och illu- bar strationer av olika slag gör läs- ningen av de båda böckerna till en trivsam sysselsättning, I boken Familjesociologi tar Boalt upp den lebatt, som. förs om familjen uti- från den omstrukturering av sam- hället "som pågår och 'medför att familjen undan för undan får andra Uppgifter. Han söker analysera ut- vecklingens tendenser i västerlan- det, besvara frågor som t, ex, När gifter vi oss? Vem Bifter vi oss med? Hur skall kvinnorna kunna förena jyrkesorbete och hemliv? barnen? Vilken upp- fostran ger vi dem? bo staden 5 m? Hur ser bo- oken bygger för det mesta nå utomsvenska, i första hand, men kanska opinionsundersökningar, men Boalt redovisar också många siffror från vårt eget land. Från pärm till pärm kännetecknas dena bart klasserna, könen och söker han verkan gifta och tidi barnlösa ' j och landsbygd, Boalt har ett ' undersökninga ska kyrkolive deras, det tyä laget påstår logi är ”sj lekt. som lärd”, reda och åskådlighet och det är barasatt hoppas att boken skall finna vägen till många läsare, - Det senare gäller i lika hög grad volymen Religionssociologi. anknytning till vårt land ifråga om siffermaterialet. är . dock betyd- ligt fastare. än den förra bokens, Boalt arbetar utifrån en ”uppsätt- ning hypoteser”, där han jämför S i den första, men. Dess till antalet. tio, verige med USA därefter begrän- hypoteserna till att gälla en- svenska förhållanden. jämför Socialgrupperna med varan- dra, utbildni i Han på våerna, inkomst. de politiska partierna, åldersgrupperna. Vidare analysera religionens in- ogifta jämförda med idigare gifta. Han jämför ämförda med föräldrar slutligeh förhållandet stad— stimulerande : ma- N sin granskning av rna rörande det svens t. Boken rekommen- är verkligen som för- att av tort intresse för såväl Religionssocio- O. Lindström, N > kända, Det är > |— Denna bok handlar om en hand- full män. vilkas "anspråk på rykt- barhet' är av sällsamt slag. Enligt alla regler 'som ' gäller. för skol- böcker i historia var de personer utan ' betydelse... Ändå var vad de uträttade mer avgörande . för historiens gång än lingar av statsmän som solade sig i en klarare äras glans; och ofta fick det: mera djupgående verk- ningar än arméernas tramj Dn tillbaka ' na OR ev en mäktigare faktor på gott och ont än kungars och lagstiftan. de församlingars på fund. Ty de danade och i styrde människornas sinnen. hört UTOPISItOna Septakt till CH ' SAMHÄLLS- OMDANARE (Natur och Kultur 21:50, inb. 26:—). har författaren Robert L. Heilbroner kort men träffande antytt arten av det port- rättgalleri, . som . passerar :revy i hans bok. Den digra volymen är inte alls så torr och tråkig som en bok i ekonomisk idéhistoria kan befaras bli, Heilbroner har förmå- gan att med t. o. m. nationalekö- nomi. roa och .s apa ' spänning Läsaren ledes rakt in i samhälls- problemens medelpunkt. Förf. visar hur till synes abstrakta teorier ifråga” om ekonomiskt tänkande. i grund och botten alltid varit för- sök att ge konkreta svar på ak- tuella, svårbemästrade Problem. > Välkända gestalter som Adam Smith, John Stuart Mill; Robert boken Öven och Karl Marx, Present til liv och idéer liksom mindre en brokig skara, som många hand- g) över - gränserna ' och |. . . UNDANTAG - En fransk officer hade under Napoleonkrigen blivit tillfånga- tagen av engelsmännen, Den eng- elske kaptenen skulle utbringa en skål och sade: ses ——. Jag dricker inte för frans. män, de är'skälmar utan undan- tag." >" see sArtigt höjde fransmannen sitt as: . ! ee — Jag dricker för engelmä nen, de är gentlemän ... med un- dantag! : sa a , . FÖRFATTAREN och kultur- ministern "André Malraux: ”En människa utan fel är ofullkomlig människa. Likaså är det med re- geringar. En regering som aldrig begår misstag är tyrannisk och bör Så snart som möjligt avgå.” LL - Ånnonsera i LT: lever upp framför läsarens ögon, 1 vissa avseenden 'var, det också en bråkig skara med revolutionära drag. Inte många av dem fick se sina idéer segra i sin livstid, men de tankar de tänkt och de åsikter de fört till torgs levde vidare och hur mycket wutopister de än var i 'sin Samtids ögon blev de trots allt så småningom samhällsomda- nare. Det är en fängslande fram- ninella : och färgrika ” Tänkares a &Q Lindström. / Laholms. Fotbollsklubb. hoppas : ee i sin årsberättelse se tillbaka på ett ungefär medelgott år. . 5 ;' Laholms Fotbollsklubb k amn I A-lagets seriespel har väl inte gett de framgångar man hoppats, men i gengäld kan man ska tillfredsställande ser ma "Vid "en tillbakablick på "det gångna året kan man konstatera att ungdomsavdelningen varit det största glädjeämnet. Beträffande det ekonomiska kan man med till- fredsställelse' peka på ett litet överskott I kassan. Härtill bidrog 1 icke ringa grad vårt deltagande IL. T. cupen, där vi nådde finalen och flck spela inte mindre än tre matcher mot, Markaryds IF Innan avgörandet fil, till Markaryds fördel, H + : "Under året har A-laget delta- git 1 Halländska DM där vi först mötte Våxtorp och Örnia, för att sedan bli stoppade I tredje mat- chen av Halmia med 4—0. Under midsommarhelgen ' gästade = vi vänorten Stege I Danmark, där vi mötte” deras fotbollselva och vann med 8—1. - . . I likhet med föregående år har vi startat med såväl A — och B- lag som junior och pojklag 1 se- rie. Under sommaren har som ti- digare år spelats en lokal pojk- lagserie.. Denna serie har, visat sig behålla sin popularitet. A-laget belade en sjunde pla- cering 1 en ytterst jämn serie. Det ungdomliga reservlaget. gjor- de en ganska god insats och pla- ceradö sig på" övre" halvan i'B- lagserien, «oc. ee fra on Såväl junior ' som ”pojklaget har gjort bra ifrån: sig I sina respektive - serier, :; Juniorlaget nådde en hedrande tredje-place- ring efter HBK och Halmia. Mot dessa: båda lag spelade de våra oavgjort på: hemmaplan. :; Pojk- laget blev vinnare "i: sin serie, och sedan ven i södra sonen ge- n framtiden an med optimism. glädjas åt' juniorernas och de'yngsta pojkarnas framgångar, Då därt ill! ekonomin är gan= tagit i samtliga matcher, Äveni Träningen har under året. letts här har Kennet ”Throncé varit !på ctt förtjänstfullt sätt av Nils . bäste målgörare med 29 mål med Bengt Pahle på andra plats med 14 mål. - Johansson, Halmstad. Laholms IF och Knäreds IK... - "> förekommer i friidrottens årsredogörelse för Halland | Inför: sitt årsmöte i Falkenberg den 28 februari har Hal- lands Friidrottsförbund presenterat sin äårsredogörelse. Man ig tillbak konstaterar I denna en viss resulta ång, fram- förallt i lång- och medeldista nslöpning, men en ökad bredd i "flertalet grenar. Nu hoppas man på krafttag både av aktiva och ledare för att göra 1960 till ett bättre år, samtidigt som man tackar för värdefullt stöd under det gångna året. " Laholms företrädare i förbundsstyret har varit Harry Bengtsson, I svenska serien har Sydhallang representerats av Laholms IF och Knäreds IK. Laholmarna har haft fyra lag i elden me- dan Knäreds IK deltagit med två. ” a ee ANSLUTNA FÖRENINGAR, Antalet till Svenska Fri-Idrotts- HALLANDSKA ARSSTATISTIK ' I FRIIDROTT 1959 förbundet anslutna föreningar var HERRAR: år 1959 39 st., mot 36 st. år 1958. LANDSKAMPER 1959: I Löpning 100 m: 2-4 Knut Svens son, Laholms IF 112 sek. CC oc Löpning 400 m: 7-8 Nils An- Under tävlingsåret 1959 har i dersson, Lahelme IF .53,9 sek; tlandskampssammanhane föliande : idrattemän och kvinnor från Hal- land. renresenterats och därvid upnnätt föliarde reswtat: : Sverise—Jtalien i Ma'mö 9241 Löpning 800 m: 1. Yngve Thörn qvist. IFK Halmstad 1.54,7 min. 4. . Nils ; Andersson,” Laholms IF :2.02.0 min. «oc Löpning 1000 m:. 3. Leif. Axels- 27 juli: Fänsdhönpn 2, Arne Eriks- son. Laholms IF 243.2 min. - son: Varberes GIF 718 em. .: I . :Norge—Sverige i sept... Längdhonn 4 Arne Eriks- sön. Varhergs GIF 706 cm. . Oslo ' 5—6- holms IF "46.1 sek.l . - 0. fö 6-1L Jan "An- - Frankrike—Sveriee i Parie 25| --27" seot!: -Tängdhonn 4. Arne Anders Paulsson, Laholms IF 284 Eriksson: Varheros GIF 714 em, -JnpDiorlandskamnen Sverive Finland-—-Naree i stockholm 22— holms IF 170 om. : is Sune | 28 ane 110 im: häck 4. Fäldt. Varberes GIF:15.2 sek. -Kvinnl.: Jandskamnen Nederlän- derna ive 2 ave.: ANN m 4. nom "vinst - över. Rä löv. I slutspelet blev det förlust :mot :-Halmstads. BK .som vann. mat- 'chen här i Laholm med 1—0. Vid pojklägret på Malmahed del- tog en'av våra pojklagspelare. : "A-laget har under året spelat 36 matcher, av vilka 16 vunnits, 14 förlorats-och 6 slutat oavgjort, mäåälkvot 70—69. 21 spelare har använts, av dessa har John Jo- hansson deltagit i samtliga 36, Kurt Svensson och Bo Axelsson i 34. Bäste målgörare har även i år varit Kjell Nilsson med 21 mål följd av Bo Axelsson 16 och Rolf 'Vernersson 8 mål, . B-laget har spelat 29 matcher, av vilka 15 vunnits, 10. förlorats och" 4 "slutat oavgjort, målkvot 60—49. Ingemar "Svensson har deltagit i 28 matcher, Bengt Arne Malmström" 25 och. Lars, Johans- son i 24. Ingemar Svensson blev bäste målgörare. med 11 mål Kennet Throné har gjort 9 och Kurt Dalgren 8 mål. 2 » Juniorlaget: har spelat 13 mat- cher under året; 7 har vunnits, 3 förlorats och 3 slutat oavgjort, målkvot 27—7. 15 spelare har an- vänts, överlägset bäste målgöra- re har Kennet Throne varit med 16 mål, därefter Ingemar Svens: son :'4 mål... no . " Pojklaget har 'spelat ' 17 mat- cher, av vilka 12 vunnits, 3 för- lorats och 2 slutat oavgjort, mål- kvot 57—9. Kurt Johansson, Lars E, Teddeby, Sven E. Andersson, och. Christer Hägerström har del- ftunvar Andersson, Varbergs GIF 2.249 min. >. sar tvvärr en fortsatt minskning, Särskilt . i, unedamseerierna har | Ljun antalet deltavando Jag minetati kraftist, vilket tl en del dark torde" bero på ändrade bestäm- metser. | - SVENSKA SERITN I FRI- er INROTPT 1959: : DISTRIKTSSERIEN. KLASS TI: 1. IF Ricor. Kunsshacka 7554 p 2. Läholms IF, Laholm = 7.069 p. 1 OKVINNUIGA TISTRIKTSSERIEN: ' 1." Faltenhores IK, Falkenberg : 10887 nnäne, . 5. Laholms IF. Laholm 1.694 p. DISTRIKTSSFRIFRNA: Grupp I: 1. Falkenbergs IK, Falkenberg 7833 poäng, 3. La- holms IF, J»holm 4.065, 4) Knä- reds IK, Knäred 2? 650. Gruvop 2: 1. Falkenbergs IK, Falkenherg 7.657 poäng 381La- holms IF, Laholm 6. 449 4. Knä- reds IK, Knäred 4.657. : Grupp 3: 1. :1IF Kamraterna, Halmstad 5.812 voäng 3. Laholms IF, Laholm 1.253. 0 - - > Grupp. 4: 1. Falkenbergs IK, Falkenberg ' 7.295 . poäng.3. holms IF, Laholm 439. BÄSTA INDIVIDUELLA RESULTAT! Grupp 2: Stav Sven Palmqvist, Laholms IF 330 poäng. , ” NATIONELLA FRI- : H IDROTTSSERIERNA 1939: DISTRIKTSSERIEN: - 1. IF Kamraterna, Halmstad. .. 2: 44:00. 279—186 8 p. 5. Laholms IF - -Laho'ms IF 11 . mera 6. Hansi Svensson; Lahol "Intreseet för Svenska Serion vis, 37,47 m i La- | å > Stafettlöpning 4X100 m: 3 La- .Höidhonp u. a. 1 dere Paulsson, Laholms IF 136 cm Längdhopov u. a.:r 14-135. Jan én, La- Höidhonpn: 9-10. Bo Ro: "Stavhonn: 3-5 Sven Palmqvist, Lahatms IF 330 cm: ”. M --Kulstötning: - 9.- Rolf. Larsson, m. : Diskuskastning: 1. Tare Jo- hansson, Laholms IF 4201 m. ' s IF 73 Sviutkastning: - n.. gberg, Lah olms IF 46,50 "m. DPAWER: : s Tänedhann nu". ar 2: Marsareta Benston, Laholms IF 249 em. - Häjdhopn: 10-14. Loretta Hä- gerström, Laholms IF 135. em. TUMBA SIDSTEPPAD. Sven ”Tumb2” Johansson, Tre Kronors och en av europas stör- sta spilare under fiera år, har ställts utanför det svenska lag som i. natt går i elden mot Sov- jet. Anledningen är helt enkelt den att Tumbas insatser i de se- naste matcherna varit skrala. ' Från idrottssekr Laholms IF. - | Oldboysgymnastik i kväll kl. 19. Husmödrar kl, 20. ” Sizten Jernberg är ett eftertrak a : z ett par japanska tidningsmän so 4 1,03, 204—259..2.. SE > FSA ES intervjuob. tat É jekt inte bara för nordiska mn har fått en äratstund med jo urnalister, skidkungen. Oonnar
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.