a” SS Makada sas AAssAAsA YTYYTYFvYrv "”YvYEYTrEYYYvYTY YYTEFVEYYITEENNNNYVI YST YYYYYSYTVEY TY YYVV 2 N v YreYrevrYr) IYTYYYYTYYYYVYYTYTTTYYTYY Manas Yvevv YYYTEYYTYTTYTT IFE TY Att dra ' Ett sparat gammalt "vykort satte tankarna 1 rörelse, Det var från” » henne, som en gång var min allra käraste vän: : I 'sextöh år delade "Vi dagens. tunga' och bekymmer På sämma: arbetsplats." Vi "delade . också i stor utsträckning person-' liga. sorger. Ingen har: mer öppet! 0. förtroendefullt komimt till mig med sina bekymmer. Själv kunde jag aldrig vara så öppen; men hon”. tog mig precis som jag var: Ingen har' heller” någonsin - berättat så . mycket trevliga minnen från hem = och. bårndom som - hon. Hon . var: - djupt fäst vid sina egna, gladdes . och led med dem allt efter om- , .ständigheten, De var sex systrar och en bror, ” den bäste bror nå- gon kan ha”. De varav vallon: släkt, synnerligen: begåvade och högt utvecklade människor, : alla" de jag kände av dem. Brodern är en "man man tänker -på som ett : sådant ideal, Ingalunda skön, men alla goda "egenskaper ' vilka lyste, fram" och håns' manliga gestalt, gjorde honom mycket tilldragan=. . de, Men han. drog en nit när hän skulle gifta sig; Det händer nog, men här fick det svåra följder för många.” Den utvalda var mycket. söt och allt, ja snäll var hon ock-- så, så min :vän sade aldrig ett ont ord, Men det ordningssamma hem- "- met förföll" fort och säkert "och någon "hjälp - ute "fick den: unge . bonden aldrig. De båda flickorna som. föddes ärvde faderns intelli-” gens, smen ingenting av p hans karak- | Språk En engelsman kom'en gång till Skåne och såg där en bonde stå vid: sin gård och spika. Han gick fram till honom och frågade: - »— Can you speak english? — Naj. ja Spigar laudor ser "du vell. -— Oh yes. - Naj grisaboura. - SH emligt En främmande tant möter två små paugar på gatan -och. vänder| sig till den minste och frågar. . — Vad heter du då, min lilla pys? Den äldre vänder sig då till den lille och säger. . + Si'et inte. Ola” en nit. tär "och, duglighet. Det var det tyngsta : av allt: för nonom” och hai nästan sviktade i sin kamp att söka" hålla ”hem "och allt uppe. - Krafterna öll på att ta slut och hän "var" nära. att ' gå ilvån sitt gamla kära hem, Men så vaknade han upp' medan tid var, och jag väll: sluta 'med 'haris egna ord, för "Tentamen | SS na En "medicine "studerande, 'som var uppe i tentamen fick en ? frå ga som lydde: . —, Säg fem-skäl varför mo- : dersmjölken är bättre för späd-- barnen än komjölk! Han svarade — för det första därför att den är färskare, för 'det andra för att den är renare, för det-tredje därför att katten inté kan komma 'åt den, för det fjärde för att den är bekvämare att. ta med sig på bio och" utflyk-" | ter. Så funderade han en stund "och tillade slutligen;; Och för det femte för att'den kommer i att det skall förstås varför detta blivit skrivet: NS ”Jag drog en nit,' när jag sp lade på det lotteri, där folk I all- ” mänhet har för sig att lyckan lät- -tast ska finnas. Men jag har efter . lång kamp och lidande funnit den i det arbete, söm jag ilLland tyckte var tungt "och hopplöst. ' Kanske skulle denna prövning till för att jag skulle upptäcka vad jag alltid vägt: en härlig arbetsplats i skog och mark och tillgivna djur i stal-' let. Vi hade ju ett gott hem och prima” föräldrar, men vi tyckte nog ibland att vi fick arbeta väl hårt. Nu tackar jag dem och försynen för allt.' Och jag vet mitt ansvar för min familj, men lyckan mås: vårt föräldrahems jord”, ” . Detta är citat ur ett brev, I Ypp- läst för nig under tårar. Där stod stående syskon m m. Men det hör inte hit: —' och länge sedan är|. « det, Detta skulle bara påminna om att den s'k ”lyckan” kan sökas |; och finnas, kanske där man minst anar r det, t H Signe Wibeck ” rer al '— Kunde ni inte ta och" gå på io i kväll? : . Plånboken” - En korpral beskyllde en gång un- der beredsk iden en civil person för att ha stulit hans plånbok. . -— Jag är skyldig, erkände den ci- vile, när han kom inför domaren. Var vänlig ge mig min dom, och så Fortare an tanken . : En lärarinhna i en liten småländsk skola frågade en dag sina elever om de kunde säga vad som gick for- tare än allting annat. Barnen gis- sade på flygmaskinen, svalan, blix- ten, ljudet m m men lärarinnan ba- ra skakade på huvudet. .— Ingen av er har gissat rätt, sa- "de hon. Det som går allra fortast är ” tanken. En liten poike viftar då ivrigt med handen. -— Jag vef allt: nånting som g fortare än tanken. Häromdan när jag. gick hem från skolan skulle j2g hoppa över ett brett dike å då kom de i byxorna, å de gick fortare än ja tänkte. Hundkoja med luft: : konditionering » En specialaffär,. som säljer allt som ädelrasiga hundälsklingar kan behöva, bar I dagarna körfat för- säljningen ”av' luftkonditionerade "resp hundså med Madrasser , som. håller stabil,och - hälsosam temperatur under natten. A iskt fr de: ter svarar för jämn temperatur, allt ef- ter behov, mellan 16 och 24 gra= 'der, Hundkojan är tapetserad med sidentapeter och försedd med glas- fönster så att hundstackarn får en titt på matmor, Komforten kostar allt efter utstyrselns art mellan 600 och 3.000 kronor. — AEP, akut slut på ditt krut? : . - Varför vill ni ha skilsmässa? frågade domaren. — Det enda som fanns i plånbo- ken var tre fotografier av .min hustru, svarade 'civilisten, Förlåtelse Jag hade en liten livlig och osty- rig sjuåring i en klass, som tog sig för att under skrivtimmen rita på sig ett par mustascher med bläck till allmän förnöjelse i klassen, be- rättar en lärarinna, Jag ledde ut honom i tambuten, där han fick stå och begrunda sitt tilltag. Om en stund gick jag ut och tvättade ho- nom och när den proceduren var gjord, frågade jag honom:- — Nå, Göran, hur säger man när man varit olydig och burit sig illa åt? Varpå Göran svarade: -— Jag förlåter fröken! -"Inte' riktigt sant Gossen i Luleå ville pr telefon säga gott nytt år till sin fästmö i Hälsingborg. - ' Det hördes litet dåligt, och fäst- mön fortsatte att fråga vad gossen ville. "= Jag ville bara säga gott nytt år! — Jag hör inte. " — Gott nytt år, sa gossen, gustaf, oskar, teodor; nisse, yngve, teodor, Åke, rickard, ' i Det är visst inte sant, sa flie- kan. Det är bara Åke som bjudit mej på bio ett par gånger. te jag ha endast i arbetet 'och | ; glädjen att få sköta och trampa på | mer, om tacksamhet met kära för- |. ” Tsöka få färt på tarmverksamheten >: ]i stort sett okända: men det sam- : lav föda som vi i ett civiliserat sam- -| sa ämnen, som hos primitiva indi- "Loch nu i 50-årsåldern uteblivit se- -] talade med försäljningschefen och "dana trevliga små kä Under denna rubrik besvarar ' en . svensk. legitimerad läkare MN kostnadsfritt medicinska frågor. sc från läsekretsen. Förse frågorna med lämplig "signatur och uppgiv helst ålder och kön. Det är givet att envars . anonymitet ' obrottsligt bevaras. . Märk breven DOKTORN SVA-. : RAR och sänd dem. till redak= » tionen.” a ” Snarast”. Edra förstoppningsbe- svär behöver inte tyda på någon "| sina, Milano! - fnister Undén, Winston Churehi kanalen ' utan får nog i likhet med de flesta andra fall av förstopp- ning, ett ytterst vanligt symptom, tolkas som 'en funktionsrubbning hos ett för övrigt normalt organ. Jag tror Ni gör rätt i att hålla igen med laxermedlen och i stället för- med . fruktmoser ” och . sådan diet, som Ni ju vet är lösande, Orsaken till att så många människor nu för tiden lider av förstoppning är nog manhänger -sannolikt med den typ hälle använder oss av och den 'av- saknad av slaggbildande volymniö- vider erbjuder tarmen riktigare ar- betsförhållanden. . . "Mor till 5 barn”. När reglerin- garna Värit "oregelbundna i flera år dan 10 månader för Er, tror jag att Ni i princip knappast kan räkna med nya graviditeter. . ”Banvakt”. Den smärtbeskrivning ni ger med : utstrålande smärtor från vänstra bröstkorgen upp till kinden ut i armen och nedåt och mot ryggen stämmer nog med de smärtsensationer, som kunnat upp- fattas av 'patienter. med: minskad cirkulation i hjärtmuskulaturen på grund av. rubbningar i de därva- rande kärlens funktioner. Jag. tror att Ni bör söka läkare för att få undersökning, särskilt EKG-under- sökning, för att utröna hur det lig- ger till med förhållandena i hjärt- muskulaturen. Ni 'kan därefter få mediciner, som ger Er lindring med största sannolikhet, - : F örtroliga stunder ”Våren 1960”. Då ni tydligen inte har någon kopia eller annat bevis på att ni återsände ordern inom, de tre föreskrivna dagarna torde det bli "svårt för er att slippa belala bokverket, ' Vi besvarar visserligen inte juridiska frågor men jag vet att en sådan rekvisition tyvärr an- ses juridiskt bindande. Men hur vo- re det om ni ringde till Förlaget och framlade era synpunkter eller'med- delade att ni.skriftligen kommer att göra det, Eventuellt kunde ni ju också tala med Rättshjälpen i länet eller med en jurist. En konsultation kan inte kosta mycket Men om er make är' med i: verket så kanske han ändå tycker det skulle vara roligt att få boken ”i efterskott”, vare det inte lika bra att ni frågar de honom? Skriv gärna hur det går och hjärtlig hälsning: + . : ua - ”Gallie", an Viljan. : - Arbeta » flitigt, sade en bonde allvarligt till sin son; medan de bå da en dag var sysselsatta med att hem i mjölk '., om Gud vill, ' - Säljer far det? svarade pojker. och såg fundersam ut. Jag ska säja far, att om Gud så' vill det tusen varken gröt eltar mjölk. Hon har sin vilja för sig, IMO, oc Me allvarligare sjukdom i mag-tarm-!? nen, Testningarna ' utföll tillfredåt hugga ved i skogen, När vi kommer : afton, ska du, få gröt och : gånger men mor inte vill, så får vit "r Ordna i i "ordning efter deras invånarantal: Uppsala, Gävle, Häl- singborg, Örebro, Jönköping! 35 2, Ordna i ordning - efter deras rang (uppifrån och ner) ryttmä tare, generalmajor, sergeant, fan- junkare, generallöjtnant! 3. Ordna i ordning från norr till söder Florens, Rom, Neapel, Mes- 4, Ordna i i ordning efter deras' ål - der" "(den - "äldste först) . Kungen, Statsminister Erlander, Utrikesmi så vel Björling! === i : Ordna i ordning efter "deras 3 länsbokotadad! Gotlands län," Väst- manlands län, Uppsala län Kalmar län, Kronobergs län! + "6, Ordna” i ordning vide en bättre fowejW > "uresäuas | : fösespnfreg middag [ör h [öl a. BWJAL ” ..'sofewqesauag . ueu Kanapéer,” Citronsufflé, Rådjurs- zonexuon Zz Burdeyquop tforagn sadel! firat "7. Ordnä Yrdning. "efter deras storlek (den: :största först) gråsug- ga ar marsvin, en vanlig grist len or eåänsgrs fntastevs stag 2 -ues Ux? L 'AInsuoxr Jroquisurea pessmfpea "aumuosuoa '2a9deues » "URI SPLe[ueunsgA "uep spuej ådo "upf Jewf[esp upp SsBIadouors 'uep efesddq ”e "Burolg mssng' top -Uep 'uspug "usfuny Utgdanyg 'Fp. PUSSaW "Pden Imog: SUBIOLT 'demien '. på ” 1800-talet?. ;(FI6T) foN "ET -(S6LT--0PLT) föN "ZI »"(LT8T Bop-uoq) "ep :IT "(002E Duo "oIgax Fegesäd, Ms slerodeur AT . i Grundlades kolonie Nya Sve- rige" i "Amerika 'på . 1600-talet? ' 2. Föddes' Karl. XIV Johan: på 1700- talet? :'3,' Ägde' Uppsala möte rum på" 1500-talet? 4, Skildes Finland från Sverige på 1800-talet? 5. Lev- de' Magnus Ladulås på 1200-talet? 6. Levde Sten Sture den äldre på 1500-talet?" 7. Grundlades Uppsala universitet på 1400-talet? 8, Grund- lades : Lunds : universitet ” på -,1400- talet? 9. Stiftades Vetenskapsaka” | - :10.: Var Stockholms stad. på 1300-talet?. 11. Levde "Anna. Maria Lenngren- på 1800-talet? -12, Levde Carl Michael Bellman ”på 1800-talet? 13. Ägde Bondetåget rum på 1700-talet? 14 Ingicks -. Kalmarunionen " på " 1400- talet? 15. Föddes Gustaf XN Adolf på 1500-talet? "(pesT) er « (eter). foN v uepas) ef "01 "(6ELT) foN '6 ”(9997) fon "8 "(LUPT) ep i (2087 Bop uey) ef 9 en tg (BOT) er 'p (E6ST) ef 8 CE9LT) ef tg (BE9T) eft maskin som konstruerades av Dr Gilbert W King och står under byggnad vid International Business Machines, , IBM i Yrktown Heights i New Yrok, presenteras i-en' öm- fattande rapport av Washington- universitetets". forskare. "Rapporten fyller en tjock bok, lik en tele- fonkatalog for 'en ” storstad. ' 'Där meddelas bl a att den elektroniska hjärnans minne omfattar 300.000 glosor; "Tidigare kända elektroniska räknemaskiner förmådde -”lagra” högst 5.009 ord. Maskinen kommer att översätta ryska texter till en- gelska. Den hittar det lämpligaste uttrycket bland sina 300.000 glosor inom en :tjugondedel av en sekund, Listan om glosorna sammanställdes ka flysvapnet för Projektets finan siering, Flyget är. synnerligen -in- tresserat - för snabba. och 7 pålitliga översättningar "av de ryska veten- skapliga” texterna: Med: den : nya maskinen "kommer en vetenskaplig uppsats på 30 irycksidor-att kun-' na översättas under en enda timme, hur komplicerad texten än blir." ...; Översättningsmaskinens. > ”minne och tänkapparat” utgörs av en ro-: terande glasskiva på 40 centimeter |" i diameter, 'På glasskivan Ylagras” de 300.000 'glosorna i form av rek- tangulära tecken som .står' under kontroll av-fotoceller och, elektrö- niska apparater. Tecknen är så små att. maskinen ”läser” resp ”väljer” det lämpliga uttrycket med hjälp av mikroskop) Andra” elektroniska av Wast itetets' språk- forskare," under ledning av den i Österrike födde professorn 'i kine- siska och ryska vid högskolan, Dr JF Reifler. I IBM:s forskningsin- stitution har en rad experiment och testförsök genomförts med maski- ställande och maskinens pålitlighet överträffade ” förväntningarna. "Att tälla "den omfi de ord- listan " med "allehanda variationer tog nio års'acbete som utfördes av elva professcrer och ett;hundra- tal " kvalificerade : vetenskapliga medarbetare 'vid Washington- versitetet och andra högskolor. s : Dr Gilbert W King började kon- struktionsarbetet år 1950., Då var han anställd hos International' Te-' lemeter Corporation i Los Angeles. 1' fjol råkade har i konflikt med arbetsgivarna och lämnade firman Han' fick anställning hos IBM i New Yrok, dit han också lät trans- portera sin halvfärdiga maskin, Den kan nu snart tas i bruk. Under det senaste året svarade det amerikans- räk ki arbetar ; med mag-. neto-elektriska” valsar' som” "röterar med hög hastighet! Fördelar! na med "minnet” "på. glasskivan' är enligt sakkunskapen oberäkneliga till an- talet och omfattande rörande elfek- dag kunde aldrig ana att detta skulle ; . 'de' flesta av dem var byggda. av ; [dessa glödgade kanonkulor träffa "lorna, : .| de, men sämst H världen. | plåtslagare även här i Sverige höga hättar,: sk stormar, på sig under "J arbetet "dessutom har. det funnits början av 1500-talet under de dans- ka krigen ' och. Gustaf Vasas ber frielsekrig, hade den svenska hu- vudstaden "Stockholm endast omkring 10.000 ' innevånare, Husens antal var heller inte så många och trä och sålunda :mycket antänd- bara. Särskilt "fruktade man” för glödgade järnkulor, avfyrade an- tingen från fientliga ” fartyg utan- för staden eler från kanoner på malmarna, särskilt från Norrmalm, som efter slaget på Brunkeberg fått ett dåligt anseende inne i huvud- staden, eller rättare på den s k Stadsholmen, som numera mest kal. las "Gamla Sta'n, Speciellt kunde trähusens . spåntak : gch "antända dessa. För att undvika detta fyll- de. man 'spåntaken: med torv, På torven sådde man gräs och saftiga örter . och . vattnade flitigt. Genom den våta torven och de saftiga ör- terna | undvek ” man" att: få eld i taken” genom de glödgade järnku- : Samtidigt : gav eellertid också torven under de kalla vint- rarna ett visst mått av värme. "vår tids uniformer, s te €x '"postfolket, männen, polisen m.fl, även militä- ren, har, är bara en kvarleva från forna dagar » då vi hade det 's k verkargillena,' Då hade all; " hantz verkare. sina olika kläder —' eller uniformer, som. vi skulle säga idag |" "och man kunde då t' ex genast se” att "man "hade skomakare, en garvare, en Skräddare. osv fram- för si; Det är klart att "dessa 'skräkläder fyllde en uppgift på sin tid, likaväl som "våra olika unifor er av idag sin uppgift. Ad et första positivet -- kom till trodde att det skulle kunta kon- kurrera ut pianot, men snurt visa: de det. sig att det mest lämpade |” sig för. marknader och gatumusi- kanter, Något hemmus'! kinstrumeni |; blev därför '»Idrig positivet, Efter |: tillkomst har 'det nu. konkurrerats ut av bla grammofonen och ? radi a Kina finns det . över tvåhundre Under slutet -av 1400-talet och - ; järnvägstjänste- |. skråväsendet, d''v s'de olika hant- |: Sverige i början av 1800-talet. Man I: något mer än hundra år efter dess |: ÄNAUNNmanman:s am 3 Sagt Bel. skrivet " Det gäller ju också ” att spara > litet. pengar till utlandsreson 4, ju. noggrannare man läser an. nonserbjudandena, ' 1. senaste - Numret.” av : Svensk Hem- och Trädgårdstidning frestar Se s Tocyrå med kryssningar 1, sr, liga. vatten a lockn "välj Grekland i vår” vx: eget. Det kan synas särdonligt att SJ Propagerar för lustresor. till . sjöss, men den som till ävenhrs undrat ” våd ' farao söm mn ; med ångbåt, vet ju att menas" ett lokomotiv i badd-”xt, Bortsett från detta, så med to- lar annonsen. "K yYSsninss- priserfrån 300: —" En & förtjust ung dam, som upp ” sammat SJ:s nya giv, ringer ! och undrar om det ändå intt ä att gå litet "väl långt. a : Svaret På detta är ett obetin= "gåt jo. Ä andra sidan är detin- -te alldeles uteslutet att det rör sig om ett tryckfel. Det ska väl vara "3:90 och inte 390:— som det råkat bli. Det räcker ju näsa tan till ett par skidor på NK: > (Cello. i -Expr). Rad vänner som ler - mot honom, ” ;. (Havamal) "Du känner dig" uppfriskad vid . samvaro med glada människor. Varför inte göra en allvarlig — > kraftansträngning "att överföra > »denna glädje till andra? . . (Lydia M chile Under emigrationens tid var ; de värmländska”. vägarna ofta åligt underhållna (ungefär som nu) "och : på våren, i tjälloss- ningen, var 'de nästan i ofram- komliga, En person "från Norra Gärdsjö i Värmskog, som hade gripits av Amerikafebern, skrev ' hem till de anhöriga för att be-. tta om hur resan' hade varit. — Den värsta beten va-mella Gärdsjen å å Grums, Senna mella dialekter, av vilka hälften faktiskt kan kallas" ”spårk,: ty -de är ofta så skiljaktiga att kineser från nor- ra. Kina't ex' inte kan förstå ki" "Grums 'å" New York seck | de bara bra, . Vs neser från det södra:Kina; Det lär emellertid. ska finnas två: kinesiska betydelse på så gott som alla ki- nesiska' dialekter och språk." Mar måste : i dylika" fall : vara: "myc ket försiktig med "uttalanden när det "gäller Kina, ty ingen —' int: ens eh kines — kan ”tala eller en: förstå mer än én: liten del av åll. de kinesiska språken. Man får där: förhåller sij mycken försiktighet, ty 'inte' bar språket är olika i olika. landskar utan även många av. sedvänjornö. Som :sagt finns det emellertid två ord, som” sammansatta inte bara ut- talas lika utar: också betyder det samma på de' flesta kinesiska språ- ken. Det är orden ku och li, sam- "kuli”, och vanligt: vis . uttalat. i Kina -som Ordet ' kuli är -benämning på en tyder. bitter och ordet li. betyder blend” annat arbete” Till för ta varje påstående om "att de” så eller så i Kina med $ "kola ord, som sammansatta har samme & I dagarna här en stor nylonutställ- ning öppnats i London. Trots fe- betyder - de” alltså. "bittert arbete" eller på svenska ”grovarbete” hårt |arbete:; Det är också en riktig be- ruari, en är dessa .båda unga mannekänger inte rädda för att på Sppen:gata reklamera för utställningen : genom att visa hur läd: man kan få . > ty den : kinesiska . kulin lad, är säkerligen den hårdast arbetan- |” i nylon. arketaren i a jen hade både sotare och "Förr I flera versioner beträffande namnet på hatten, Varför” har ”den' höga hatten” fått slangnamnet, ”Storm"? Svaren på båda frågorna är inte alls så märkvärdiga, som. man ve- ' pröva vindstyrkan. Var det så hård blåst på taket att ”stormer” blåste av visste både sotaren och plåt- slagaren att det inte fanns möjlig- het för dem 'att fullgöra sitt ar- bete på taket, De gick därför ner. Det är också på grund av detta förhållande som den höga hatten har ; fått - bi-- eller 'slangnamnet "Storm", Hatten var. helt enkelt en lat göra dém. Både plåtsl och sofarna hade sina höga hattar un- der. arbetet därför att det ofta var ganska" farligt att arbeta' på höga höjder under 1 ex blåst, eller helt säkert « Ibland kallades före. också den höga hatten för ”skorsten”, Orsa= ken var givetvis den att sotarna an= vände densamma vid sotningen av och att plåtsl enkelt ”storm”,' När en eller ' sotare gick upp på taket för att utföra sitt arbete ' hade” han' na hade hatten på när skorstenarna ”stormen”. på hut enkelt för att belades med den skorstensskyddan- de plåtkransen. . - LOKALNYHE TERNA ANAMMA. AAA AAA MAMRMAAAAAAAÅ REFUPTVTTYSVYTEEVTVYVYTYY? NYYFSFEYTYV TY FEFETSYTVYTTYYTTYVYVYYNYYTS SS LOKALREPORTAGET - — DE LOKALA BILDERNA FINNS: I LAHOLMS T IDN FIVTYTTYSETTTYVTVYVYY som blir mer och mer lockarde : | En oklok” man tror att alla är >” 2 Li Cd YYYYYYTYTTFYTYY YTAN ARM AMMAAMMAARASAMAAAAAA. ADA. ADA
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.