Å YvveyrY TervrvY Yr - blir frågan om. «+. : '+ Liksom der: bekanta överums- ”"" LAHOLMS TIDNING. "Vr Björka Junior släpräfsa väntar man'skall bli en positiv överraskning för jordbrukarna. — - . Räfså :och -kultivator : =” nyheter: från Överums. En släpräfsa av helt ny konstruk- tion, kallad Björka Junior, är en av årets nyheter: från vår största och . äldsta redskapsfabrik, - AB Överums Bruk. Räfsan har en fi- hess,. som medger enbart räfsning eller räfsning plus transport. Är räfsan inställd för enbart räfsning, lägger "den av grödan i samma ögonblick den, med traktorns' hy- draulspak lyftes från marken. Är den inställd för räfsning plus trans- port, kan den lyftas upptill 30 cm från : marken utan att den lägger av grödan. I det läget kan grödan sedan transporteras till ladan, silon, närmaste Nässja eller. vad det nu räfsan Birka Junior ”tippar” Björka "Junior av grödan, utan att slå runt. Grödan ' faller därigenom i' en luc- med gaffel. ' - tee H Björka Junior tar genom sin kon- struktion betydligt större lass än släpräfsor av konventionell typ, och bidrar därigenom till en snabbare. och billigare höskörd, = oo En 15-pinnars kultivatorsats som levereras som komplettering = till potatiskupare Spader Junior, är en annan nyhet från Överum. På po- tatiskuparens ram fästes två för-. ängni och fem pinnfästen, var- ker sträng och blir lätt att hantera E” torr sommar gynnar skadein- sekterna, det är en gammal jakttagelse, som fått sin fulla be- - kräftelse under 1959, Det innebär bl a att åtskilliga av trädgårdens parasiter är betydligt vanligare än normalt just nu, i det stadium vari de övervintrar. Det är lätt att över- tyga sig därom 'om man gör en li- "ten inspektionstur i fruktodlingar- an so Böre terbespr Av fil lic Bertil Wahlin. de' kemiska vaperi, som "användes. Metoden innebär att man under vegetationsperioden, från april må- nad 'och ända fram till dagarna fö- re skörd, utför behandlingar med skilda kemiska medel, kanske upp till 10—12 gånger per säsong, Den intresserade amatörodlaren, som har tillgång till egen spruta -och som har tid och lust att föra ett sådant uta fruktträden i år del använder man endera av två typer: . karbolineum eller DNOC- preparat, . Vinterbesprutningen har också en förödande 'verkan på de mossor och lavar, som brukar fö- rekomma ymnigt på obesprutade, äldre träd och som utgör mycke tjänliga 'gömslen för allehanda pa- Fruktträdens + beskärning Av rektor Nils Östlind " : Urshult . ve D" finns knappast något annat arbete i en fruktodling som det ' är så svårt att behärska och som blivit föremål för så många miss- rasiter. under såväl sommar som vinter. ' od iskt krig mot 'skadegörarna, na, beväpnad med som, tillåter ett närmare studium av insekternas ofta till, formatet högst obetydliga ägg. Grenverket > är, översållat med ägg av bladlöss -. och. bladloppor, : spinnkvalster och frostfj. mycket annat att förtiga. ” Och det:i-sin tur innebär att vi kommer "att få kännbara påhäls- ningar 'av skadegörarna längre fram "i år, när solen kläckt de myriader av insekter, som nu ligger inkaps- lade innanför, ett 'skal, skyddade mot vinterkylan. — . + Kar också utsikter att nå goda re- sultat i kampen mot. fruktskade- görarna,. De flesta husbehovsodla- re saknar emellertid både tid och resurser att ständigt vaka. över sina odlingar och sätta in stötar i rätt ögonblick. " va Det alternativ, som står husbes hovsodlaren still buds är' att genom ett fåtal allsidigt verkande besprut- ningar skydda träden mot huvud- parten av de skadegörare, som gör skörden "mer eller mindre oanvänd- . |-bar för mänskliga behov. Kort sagt, 1 mot varje terna i fruktodli .XSkadeinsek kan mötas på olika vägar, Inom yr- | kesfruktodlingen har man helt från- "gått den s k vinterbesprutningen och i stället inriktat sig på att möta varje enskilt parasitslag med spe- cialmedel just vid den tidpunkt; då parasiten ifråga är mest känslig för : N ytt utifrån na X je pinnfäste med tre pinnar. Om- ställningen går på kort tid med i 'ytt maskmedel för husdjur ' Tnölvsnaragi skiftnyckel som enda hjäl del, . åsamk USA:s djur "ca hälfteh av de »Pinnarna är svagt fjädrande och ' styva pinnar, De nya pinnarna är utprovade att passa på alla jordar," från lätta 'sandjordar till'styva 1e- ' ror, 7 i "om ene H N - | Vallberga Läntmannaförening - +. Tel, 23260 Laholm. finns hos =: 0. 0 rg Säljes via järnkandela” , et - y ! na ” —ERSBYN LÅ EA HABO” . . vr Ledande inom skogsverktyg | - ! Ka Wallberga-Lant mnannaförening ”, Tel, 23260, as ” motsvarar närmast ett mellanting” |- , I mellån vanliga fjädrande och helt ": att framhålla, förluster, som totalt tillskrives pa- ”rasiter och: sjukdomar, näraligen "432 milj dollar av sammanlagt 940 ” milj enligt senaste uppskattningar. ” Fenothiazin har varit det viktigaste hjälpmedlet hittills i kampen mot dylika inälvsmaskar. Efter flera års experimenterande har ' man - fått : fram" ett: nytt. preparat, ' benämnt ruelen av helt annan kemisk sam- mansättning. Omfattande försök har utförts med boskap, får och getter, på i genomsnitt 95—98. proc, Några" ": biverkningar har icke iakttagits va- : re sig i tillväxt eller alimäntillstånd. Storodlingar d i USA” «| ett' fåtal 'bespr :Åå "samtliga" fall. med gott resultat |”. "och en reduktion i infektionsgraden |. , insatta ef- ter ett i förväg utarbetat schema, täcker det mesta av parasithorder- nas altacker, och resultatet blir en fullt användbar skörd, dock inte i ""Vinterbespr "bör under våren —' strax före frukträdens blomningstid '=-' efterföljas av en besprutning, som. siktar mot ett oskadliggörande. av de parnsitära svampar, "som annars, kan få för- ödande spridning i odlingen, och efter . blomningen är det slutligen dags att "sätta in en besprutning mot såväl insekter som” svampar, vilka överlevt de tidigare behand- lingarna eller som invaderat odlin- gen under våren. ” . . + Vinterbesprutning behövs i år Med hänsyn till de gynnsamma förhållanden, - varunder insekterna utvecklades och förökade sig i fjol, är det högst angeläget att alla hus- het li av fruktträd be- klass med den yrl ä produ- cerade frukten. oc, Husbehovsodlarens «2 besprutningssehema upptar : som” första behandling, en vinterbesprutning, . utförd någon gång under månaderna februari-— mars ' vid tjänlig väderlek. Denna besprutning är avsedd att döda de ägg, som sitter fästade på grenar och kvistar 'i fruktträden, ägg av bladlöss och bladloppor, frostfjäril och vecklare. Som besprutningsme- sprutas i vinter. Det kan ske i egen regi, om man har tillgång till en lämplig spruta, men man kan också få hjälp med behandlingen av auk- toriserade trädskötare i fruktodla- re- eller hemträdgårdsföreningens regi, Kontakta länets hushållnings- sällskåp, trädgårdsavdelningen, om möjligheterna att få hjälp med vin- terbesprutningen! ' Växtskyddsan- stalten lämnar gärna alla upplys- ningar rörande val av preparat m m. ee | Jun 11 20 proc av USA:s jordbruk pro- . ducerar 80 proc av de livsmedel . och andra jordbruksprodukter, som går. till försäljning inom och' utom på ooa a tr OP .landet. i gone Nö Ba :!! Svaripdödande medel god hjälp I NOV nematodkampen Ma nå ”« Genom en tillfällighet - har man vid: jordbruksförsöksstationen -"i ' Connecticut, USA, upptäckt att ge- KL Tillåter väderleken, är det lämp-' ligast att stoet fölar ute på en gräs- plan. Om detta inte är möjligt, skall stoet gå i en rymlig box, som förut rengjorts, och desinfekterats, Ri med ren halm bör läggas in, ">" När fölningen skall börja blir stoet oroligt. Det lägger sig och reser sig igen med täta mellanrum. Utdrivni diet vid en stoför- nom att kombinera ett toddö- . dande och ett svampdödande me- . del uppnådde man betydligt större effekt i kampen mot nematoder: ä lossning är jämfört: med en koför- lossning kort och intensiv och bru- ar. vara över på 15—20 minuter. Om ' en stoförl drar "ut .på ; enbart genom det ddödand medlet. Vid-en närmare undersök- ning & denna intressanta upptäckt ' fann man, att det använda svamp- - dödande medlet framkallade en ut- veckling av nematodäggen och där- smed gjorde "det lättare att komma dessa till livs. Det nematoddödande " medlet var nämligen ganska litet aktivt "mot äggstadiet.' Det svamp- dödande medlet; i detta fall nabam, - stimulerade ' också utvandring av - Unga, nematodlarver från skyddan- de cystor, som annars varit särskilt . resistenta mot alla slags bekämp- ningsåtgärder, = SS ee i RA "Potatisodlingen i Europas - 2 EC > Pfribandelsområde” ."Potatisodlingen i det s k frihan- | delsområdet omfattar "2,8 milj har, I jämförelse med förhållandena fö- oe kriget har arealen minskat, i Frankrike med 27: proc, i Belgien 24 proc och i Italien med 8 proc, - L Tyskland är Ppotatisarealen oför- ändrad medan den i Holland ökat : i med 25 proc, Totalresultatet för he- Ja frihandelsområdet : innebär, att ” Potatisarealen minskat med 14 proc, .Arealskördarna har däremot stigit "och är 1 genomsnitt 20 proc högre än' före kriget. Största skördarna : erhåller man i Holland med 26 ton "per har och lägst i Italien med 8 ton per har, I senare fallet är dock f att odlingen huvud- . sakligen utgö; idi i: i orter " Å "8 av tidiga Potatis- i: Totalskörden ligger. 14 Proc över förkrigsnivån men har” icke för- > ändrats till sin totala kvantitet un- der de senasie 10 åren, Jun :NY.JORDNÖT GENOM "or BESTRAÄLNING : - År 1948 underkastade man vid North - "Carolinas ' jordbruksför- söksstation jordnötter -röntgenbe- strålning. Efter denna behandling erhölls inte mindre.än 11.100 mu- tationer. De flesta visade allvarli- ga defekter i ett eller annat hän- seende. Emenlertid framkom en sort betecknad NC-4X. Den slut- liga frukten är. avsevärt större än normalt och' visar sig dess- utom anmärkningsvärt välmatad. Den har en icke fullt så fördel aktig egenskap i det att nötens skal är avsevärt hårdare än hos sedvanliga jordnötter, : numera. i Englands frukostkorv. RR Stoet går dräktigt drygt 11 månader (vanligen -335 dygn). Fi sn "ningen kan ibland komma mycket överraskande och utan att någ- - ” ra tecken på förestående förlossning visat sig. Det vanliga är dock, att stoets könsorgan och juver, några dagar före fölningen tydligt .- tilltar i volym, Ett klibbigt sekret, som 'i spenarnas ändar torkar . Ån, ”vaxtappar”, brukar vara ett tämligen säkert tecken 1 ing är att vänta inom de allra närmaste dygnen. Räd vid hästuppfödning + Fölning och fölets'vård "Av professor S Dyrendakl ov på alt fö på förhand ha legat i desinfektions- lösning. . Givetvis ' måste den, 'som håller på ,.med fölets' navel: vara ordentligt rentvättad om händerna. S t navelsträngen "brustit av sig själv, ryckts eller: klippts - av, skall nävelstumpen penslas ordent- ligt. med 'jodspri . Senare kan man stryka : på, trätjära för att skydda stumpen mot bakterier, - i . Kastning hos sto sv kan ha många orsaker, såsom bak- tiden, kan felaktigt fost läge be- faras, Veterinär bör då snabbt: till- Efterbörden avgår snabbt hos 'sto och har vanligen släppt 1/2 timme efter fölningen. Medan en ko van- ligen utan större fara kan stå med en efterbörd i flera dygn, utsättes stoet för stora risker, om detta inte blir av. med hela” efterbörden på några timmar. Livmoderinflamma- tion och förlossningsfång är vanli- ga komplikationer "till länge kvar- bliven efterbörd hos sto. Har efter- börden inte släppt inom de nå maste timmarma, måste veterinär Snarast tillkallas. -. en När efterbörden avgått, bör allt nedsölat strö 'avlägsnas och ren halm inläggas i boxen. Genom att fosterhinnorna är sega hos sto hän- der 'det inte så sällan att fölungen kvävs, om inte rask hjälp finns till hands. ' Stoförlossningar bör alltid övervakas, ba Skötseln av fölets navel En mycket viktig sak i samband med förlossningen är skötseln "av fölets navel. Navelsträngen är hos föl seg, varför den inte alltid bris- ter av sig själv vid förlossningen, Den bör då: slitas eller klippas av någon tum från fölets buk. För att inte riskera blödning inåt buken på fölet, måste man hålla väl emot med den ena handen invid -buken på fölet, när man Tycker av strän- gen. Denna får inte slitas av ända uppe vid. bukringen. Är strängen grov, kan man behöva binda om den med ett snöre och klippa av den, Såväl Snvict som: saxen skall E Kött från 'Sydrhodesia RHODESIAKÖTT TILL NGLAND : ingår För god kvali. "tet på grödan ktion, tvillingbörd, överan- strängning : och ' skadade N foderme-. del." Mögligt stråfoder och frusna rotfrukter är särskilt farliga i detta sammanhang.” MG : Om stoets juver blivit nersmort under " förlossningen, är det av största - vikt att det rentvättas med tvål och ljumt vatten, gärna med någon tillsats, av desinfektionsme- del, t. ex. 1/2-procentig kloramin- lösning, och därefter: torkas torrt, innan fölungen får dia, Jun Mr Bulldogg Man kunde gott tänka sis safti £ g ett saftigt kotlettben till. lunchen i dag, tycks den distingerade mr Bulldogg säga samtidigt som han låter tungan be- skiiva en talande rörelse, örstånd som just beskärni En beskrivning av” detta arbete kan endast bli summarisk,, och några allmängiltiga regler kan inte upp- ställas, eftersom träden är enskilda individer, som kräver enskild be- handling. . et Tid efter annan framkommer det inte minst ifråga om beskärning nya åsikter. En sådan håller nu.på att växa fram på grundval av er-- farenheterna av det 's k ”Spindel- buch"-trädet, som varierats i Hol- land till principen ”Vrij spil”. Des- - sa åsiktsströmningar tillhör den avancerade fruktodlingen än så län- ge, men fruktodlingens ekonomiska - förhålland kräver 'kvali - bättrande och rationaliserande åt- gärder, och de nya erfarenheterna kommer säkerligen att efter hand accepteras. en M I det följande behandlas den kon- | kvävegödselmedel i " Aaturprodukten : salpeter Weibulls Arsbok' för wäxtför- ädling och växtodling har ut- kommit med sin 55:e årgång. Det är i år 90 år sedan patron Walfrid Weibull i blygsam ska- la började det arbete med .växt- fö terhand sgkulle växa ut till den för vårt land så betydelsefulla ventionella träd så- dan den för närvarande tillämpas. Ursprungligen ... byggdes träden upp med ”grenvåningar” Detta har man alltmer börjat gå ifrån. När : flera huvudgrenar, ofta tre eller fyra, drogs ut från praktiskt taget samma punkt på stammen, gren- våning, . blev konstruktionen ofta bräcklig, vilket medförde att hu- vudgrenarna utsattes för fläkning samtidigt som : stamförlängningen försvagades. - - - ” Odlaren reglerar grenarnas antal . En gammal god regel säger att ör få forma sig självt så öjligt. Därför skall odlaren i första hand ingripa reglerande, så att antalet grenar inte 'blir för stort och se till att grenarna sitter rätt placerade — d v s där de kan och får utveckla sig. Däremiot är det viktigt att han inte låter någon verk het, AB 'och Weibullsholms Växt- förädlingsanstalt bedriver; Artiklarnas rad inledes av di- rektör ' Gunnar Weibull, . som skildrar > Weibullsholms : korn- och vetesorters spridning under 1950-talet inte blott inom 'lan- det utan också på export. Wei- bulls' Kärn- och Weibulls Sven- no vårvete täcker. vid 1950-talets slut över 90 4 av vårvetearea- len och Weibulls kornsorter 3/4 av allt odlat ;tvåradskorn:-” "Kan 'höstvetet bli-ännu. strå- styvare”, är. ett bidrag från agr. lic. Fajer- Fajersson.; Han kon- staterar att den :så viktiga egen- skapen tycks" kunna. förbättras. Samme författare- lämnar också kalksat gren med spetsig grenvinkel få ut- vecklas. till huvudgren, som senare skulle utsättas för fläkning. Under loppet av. några år efter planterin- gen uttages ett antal väl fördelade och allsidigt 'riktade huvudgrenar från: den genomgående stamför- längningen, 5—7 beroende av sort, grundstam m ingen anledning att låta toppen växa vidare utan denna kapas utan- ' för den sista av dessa. Ofta är det bättre att ta ut bara en' eller två huvudgrenar varje år än att välja otjänliga sidoskott för detta ända- mål. N : För att så snabbt som möjligt få trädet bärande bör utåtriktade si- dogrenar, som inte skall användas för 'kronbyggnaden,' redan från första" åren lämnas orörda för blom- bildning, Dessa kan t o m gynnas genom nedbindning. Endast träng- da och konkurrerande årsskott av- lägsnas eller kortas in, Te Utgallring i trädkronan ” . Efter hand som trädet växer till, ' företages utgallringar i trädkronan så att den hålles tillräckligt gles. Detta är en av de viktigaste 'kvali- tetsförbättrande åtgärderna. Sedan . ungdomsstadiets i regel kraftigt ve- getativa utveckling av trädet brom- sats upp genom fruktbelastningen, inträder 'snart ett stadium, då för- yngring av fruktgrenarna måste fö-. retas. Det är nödvändigt att vid- makthålla en god ' balans mellan tillväxt och fruktbarhet, ja, detta är egentligen fruktodlingens vik-- tigaste . grundregel, Denna. uppnås dels genom lämplig gödsling, dels genom anpassad beskärning. För- yngringen tar främst sikte på in- skärning av svaga, hängande frukt- grenar till en välplacerad och kraf-. tig tillväxtpunkt. > > oe Gamla trädkronor mår ofta väl av kraftiga utgallringar i förening med föryngring, som syftar till att skapa nya växtpunkter. Det är sär- skilt tacksamt att företa sådana in- grepp under år med rik' blony- knoppsanläggning, De tar sig då samma år uttryck genom högre fruktkvalitet, : ” . .Såren efter större borttagna gre- nar bör lämpligen bestrykas med» någon av handelns förträffliga sår. salvor. ec . Första sändningen av kött där- ifrån anlände till England i janu- vari 1959 och utgjorde: 90 ton, Le- Veransen har sedan fortsatt täm- ligen regelbundet. Man räknar med 'detta som en ny: pålitlig köttleverantör för England, som ej kan få från Argentina och Au- stralien. vad det behöver: "KOBOLTKAPSLAR FöR aa DJUR on Sedan ganska länge har de au- straliska fårfarmarna använt. sig av små koboltkapslar Som inym- pas. på djuren för att. motverka koboltbrist. På grundval. av: de erfarenheter man därvid gjort har "man nu utarbetat en mot- svarande men större kapsel vä. gande" 20 gräm för kreatur. Får- kapseln väger endast 5 gram. Då och då måste kapseln förnyas för att garantera "att djurens mint mibehov av vitamin Bi2 är fyllt. Kalvar under 8 veckors ålder bör ej förses "med dylika kåpslar, det- ta enligt experimentella ' resultat Metoden har Prövats både för får och kreatur med god effekt både i Sydafrika, England och USA, —— LL Prenumerera på LT . Det finns i regel ' Om Weibulls? Marma foderärt skriver' fil. + dr. 7 Olle "Gelin och om ”Förädlade stammar äv stort värde " "i " vallfröblandningen” lantmästare 'Gunnar Wirén, me- dan :agr. lic. Yngve Hörberg.på sin.sartikel, satt. rubriken : "Ges kornet -full> rättvisa agens växtodling”. | > Från 'Weibullsholms''växtför- ädlingsanstalts > avdelning = på Bjertorp "lämnar. agronom Mag- nus Roland en redogörelse” om område, om fodermärgkål, majs och höstkorn." -- nr - Årsboken " avslutas med. en fullständig och utförlig :sortför- teckning. t "LT:s ännonsörer -s "> större vallskörd > "bättre klöverbestånd . - "ökad vinterhärdighet N Giv vallarna "Weibulls årsbok -: ling och fröodling, som ef- som W.. Weibull” en jämförelse. mellän urea--öch l gödsling ' till vårvete. lämpligt -vallmaterial för” detta ”
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.