d YYFYYYTTVEtFYETYYvYVEFYY Torsdagen den 25 februari 1960 2 "4 s Redan forntidens "lärde häv:. | dade att världsaltet bestod av” stoftkornr som svävade, om- > y kring i ett tomrum utan grän- | ser. och dessa. osynliga - små. stoftkorn hade kommit tillsam- mans av sig själva och bildat ; . skapelsen. Så lades den första +. >. grunden till nutidens atom- '" forskning. även då tärde man "också 'att det finns världar. utan tal och av olika storlek, I” somliga är varken sol eller må- ne, i andra är solen och må. nen större än hos oss, i andra är det mer än.en sol. eller måne... . Somliga . världar " växer till, andra är i sin. blomstring, och andra går till- baka... Somliga är berövade "Vighet...;. sz :-Under århundranden har | otaliga lett åt denna barnslig- - "4 cc. het,och tänkt med Heidenstam : i i. ”Barndomsvännerna”, att: | " "världen är dock ej skapt av en bonde som ej sett bortom ” ägornas gräns”, Och nu tycks | det, är forskarna tillbaka där . de började för ett par dussin: ”århundranden sedan, och än mera, det: finns många ' som” > tror — kanske inte alla de som : skriver . rymd-thrillers,. men . många som läser dem — på : krig mellan världsklot, eller åt- minstone; på - besök ; mellan världsklot. Vem skulle vii ett + sådant fall besöka ?.: Astrono- - merna säger oss, att av de nio "planeterna och deras trettiotal månar, som tillhör solens följe i rymden, kan ingen enda här- - bergera levande varelser utom vå. jord. Alla de andra är allt- : för små och ökenartade, eller - "alltför stora och omgivna av " oerhörda ”gashöljen, allt för ” heta i solens närhet elter alltför . svala i sina banor på tröskeln till den yttre rymden. Endast - på vår närmaste och mindre ; granne utanför, Mars, som nu > syns på: aftonhimlen, vill de medge att det kan finnas vat- s . > ten, is, mycket tunn luft och ">. ett klimat, som tillåter en lågt stående flora av mossor och la- var att leva ett magert liv. Mossor och lavar, som på + Asiens” och" Kariadas frusna " tundror, men ingenting mer, "> dörför att luften är för tunn. : "djurliv och växter och all fuk-" . Måddösanasannar YYTTV "TYYvevrrvYr TYYYTYYTTVYYYYTYYTTYTTYV - LAHÖLMS. TIDNING. YVFYYYTEFIYT TY Yr TYYYTYS TT TF YYYYYY TTT Nyligen gled Mars på närma många år, och jorden förbi många av jor- dens största kikare var då rik., - tade mot hans rödaktiga klot, mer det tycks ha varit en miss. räkning ' för jordens astrono- mer. "svår att se, den doldes av ”gula dimmor”, och ' iakttagelserna” lade inte mycket nytt till vår sparsamma kunskap om mars- naturens gåtor. Finns det då - inget liv av högre art på annat håll?. Inte. i. solens planetsy- stem. Finns det då andra pla- .netsystem? Hur har de upp: kommit? Atomer i tomrummet som kommit tillsammans, sade de grekiska lärda . För tvåbundra år, sedan vå- gade ett par, forskare göra ett nytt angrepp, , Buffon, store fransmannen, tänkte sig att solen en gång i "rymdernas morgon stött tillhopa med en komet av oerhörd storlek och av deras våldsamma möte gas- massor vräkts ut i rymden för att långsumt tätna och svalna > till himmelsklot. Och vid sam- ma tid framkastade Könings-. berg-filosofen Kant en mindre: våldsam förklaring. Solen harr. de, tänkte han sig, småningom 7 spritt ut omkring sig en man- . "tel eller ett släp av tunna ga- : ser " och i -dennå gördel hade bildats knutar eller gashopar.” :som efter hand tätnat tin pla- neter. - Båda förklaringssätten har levat kvar till våra dagar. Det förra togs- upp av Sir James . Jeans i England för ett trettio-” tal år.'sedan, men är nu övers” givet igen, och den nyare X bakom moln som skymmer bort re håll än på de avlägsnaré stjärnorna, och I otaliga fjärran stjärnsystem ser man, virvlar av lysande ma- teria av stjärnmoln, blandade med svagt !ysande eller mörka - stråk, kalla gasmoln eller väl Marsplanetens yta var ' : vår. syn. En stjärna kan leva ' den ', ring gom diga kosmiska rökar, av korn, från block och kringsvävande berg ner till stoft av tusendels millimeters storlek. Det stoftet "och; gaserna, fastän glest, är mycket vida spritt. Det. ligger inte stilla 'utan virvfår runt; rör sig beständigt fram eller . åter, och genom dessa Tymdens . moln. och. .dimmor stryker då. och då en ensam stjärna. . . Här finner vi troligen den lag ur ivilken. skapelsen :fått . den form som nu ter sig .i för länge, millioner. århundraden eller, mera, och under sin vand- i rymderna glider » hon kanske förr eller senare : genom en av dessa trakter av ' himmelskt .. stoft eller gaser. : Vad är det då som sker? "Så . vitt man känner, lyder all ma- teria i un'versum . den lagen, : att två kroppar i rymden drar varandra till sig. med en kraft som växer med deras massor ' "Och avtar med deras växande - avstånd, Och mellan all mate- ria verkar troligén magnetiska a och elektriska kräfter. Den en-; samma 'stjärnan i stoftmolnet ' drar till sig under sin rörelse virvlar ur molnet, virvlar som :' bildar bälten, och bälten som : " bildar planeter, först glesa och : svala gasklot, sedan allt tätare, ' allt hetare, och åter småning- om avsvalnande på sin yta, lik- som jorden, några tiotal gra- forskningen går på Kants och der varm eller sval på ytan, het hans efterföljare Laplaces vä- gar — och den forntida atom-” lärans. Det har kommit till något nytt sedan -Kants—Laplaces tid; man trodde att bortom jordens luftkrets, mellan pla- neterna och mellan stjärnorna, var rymder fullständigt tom. Sedan några få årtionden har: astronomerna funnit att den inte är det. Solen är. omgiven av mycket tunna vidsträckta, töcken, 1 vintergatans mest ly- sande stjärnmoln skymtar de störa spegelinetrurrenten man - i sitt inre, där järnet ännu kanske virvlar långsamt ”som" en glödhet, förtätad och klib- big gas i det djupa centrum. :'-. Sådana händelser upprepar sig då och då, medan stjärn- milliarderna vandrar långsamt i "väldiga kretslopp kring en vintergatas hjärta. Det ser ut som om nästan varje stjärna i vår vintergata en eller flera gånger bör ha glidit genom ett sådant. moln av stoft, eller. ga- ser och genomgått världsfödel- sernas process. Professor Han- ' nes Alfvén vid Tekniska Hög: ANS SNR 7.5 ser "TAVLAN skolan i is tockholm har i ett ge- nialt försök dragit grundrit- ningen till en sådan, eller rät-. - tare, han har trott sig finna spår av två sådana; en då solen - glidit genom ett, moln 'av' ga- ser, som alstrat de stora: pla- neterna, en annan då passa- ' ger genom ett” ”stoftmoln har . . skänkt solsystemet de smärre -: ; planeterna och vissa av de yttre 'månarna. En annan va .riant av planeternas födelse ur kosmiska moln” har nyligen byggts upp, .: man till och med eh förklaring rymden på olika. avstånd från ; Solen, Buffon "och" Jeans: behövde inte mer bevis. De kunde säga: ' Se här är solsystemet, och desa uppkomst : var "en väldig” och .. . enastående kollision eller halv= > kollision, en händelse. av unik art, Kants och Laplaces, och de senaste forskningarnas förkla- - -ringar fordrar att planetsyste-' - men skall födas oavlåtligt i. .:molniga stjärnsystem. Vad har vi för bevis? Vad är, fakta? | Finns det flera stjärnor med : planeter än vår egen sol? : Om vi reste söderut 'med lju- sets hastighet, skulle vi efter. drygt fyra år komma till en li- ten sol i stjärnbilden. Centau- till vår egen sol. När vi kom fram dit, skulle vi utan svårig- ' het: se - vår egen. sol, som en svag stjärna. på natthimlen. Men av jorden ingenting alls, . hörda avståndet av fyra tusen milliarder mil. Om där vore en klarare luft, och starkare in- strument än här så skulle det . finnas er. möjlighet för Alfa- ”. Centauri-astronomen "att ur- skilja ' några . utomordentligt svaga rörelser. hos vår sol,stör- ningar i hennes läge, som framkallats av de stora plane- terna Jupiters och: Saturnus "vandring i små kretslopp. Där- a skulle Centauri-astronomen : kunna”, sluta sig till att det fanns små kroppar, osynliga FINNS DET LIV PÅ PLANETERNA? | Fil dr Per Collinder - och där" finner - till. planeternas placering i + ren, rymdens närmaste granne >'så inte'av Jjätteplaneterna heller, .” . alla skulle utplånas av det oer- : 4 jords ”ästronomer. kare: De'har funnit hos vissa av de närmaste stjärndrna obe: ; tydliga ändringar i läget. CM « små att de knappast kan mä "tas. Och dessa rörelser gör de . sannolikt ' att kanske flertalet . av. solens likar i rymden är om- givna av planeter; och väl ock- ”av.. månar, ; stjärnfall; - Och de där'otaliga planeter "na, finns det. då Jiv på dem, ; eller: för "att tala tydligare, : finns det levande och medvet- na varelser? Svåra frågor. Vi vet inte riktigt vad liv är. -"biologerna kan inte ena sig om. en definition;' Låt:oss se efter. om det kan uppstå Hkartade. . förhållanden i de andra planet.” system vi anar, som .de villkor vi möter och som' vi lever” un | der här": Sljärnforskarnas, fysikernas "och kemisternas ” instrument säger: oss sen sak fullt tydligt På allä--himmels: kroppar. mån har kunnat: un dersöka med ljusets avstånds metoder, : 1 alla stenprov som ur, rymden fallit på jorden f för honom, söm-vandrade runt ner; man att'de-är "byggda ”av »>om den stjärnan, som vi' kallar . solen. Sådana "upptäckter 'I här” vår” PUSTP så ” M LäTT TILL ZTALA v samma , ämnen : som . här ock inga andra, - ungefär. samma verkligen gjort, den första av observator.” : Gösta Holmberg i' Lund år. . 1938 och sedan av' andra fors-. : - på. ungef; från sin stjärna, så borde den: kometer . och ' känsligaste ” liknande grundritningar och : styrda av samma naturlagar. För att. ta'ett exempel, om i . Oriona bälte det finns en av- . ' lägsen sol. med planeter; en sol liknande vår. —: och "de är .ota- liga.—; om bland dess planeter » finns en av vår jords storlek, "samma ' avstånd ha kunnat få en liknande natur "som vår, en av otaliga jordar i ”Vintergatan,-'en av oräkneliga i vintergatornas större världs- "allt. På en sådan planet; bildad av elektroner. och atomkärnor. efter samma lagar. borde kolet och kiseln vara de. vanligaste .: elementen, och kolet, som här, . ” det som kan bilda de talrikaste <:föreningarna, kolet bör; som r ha blivit bäraré av livet.” Om liv en gång har uppstått på vår jord — på ett sätt som vi inte, känner ”—" så bör det ha: kunnat .: "alstras också på . ändra ställen,. ur :vatten, kol- syra, 'kväve och solstrålar. -— ”woven: out of air by, light”, :som en engelsk författare: sä ger: vävt ur luften av ljusets strålar.” + Detta liv, som "bygger levan: 4 ter, djur ' "och kanske. också - människoraser. - ens svennar FLÄNA SS hd MMS NSVAMSRAAA NS NEAR KURA- SE ERA OCH Zir de organismer: ur livlösa ato-: mer, skulle kunna ta liknande” former som här, bildande väx-- "Ba fantasieggande ' utblick mot det svindlande kosmos som omger c oss riktar. fil. är Per Col linderi denna artikel, Ovan spiralnebulosan Andromeda, 'som ber äknas behöva 45. 000 är för att fullborda e ett: varv kring « sin "lysande medelpunkt. » skilda." från "dem av avstånd, se et neten Tellus, och vid jorden . | . : binder oss oåterkalleligt vår " > Ur "Mars har inga kanaler grävda I . ; Man måste stanna vid detta kanske”. Människor som vi » skulle kunna leva på otaliga ' : ställen bland rymdens svala : och glödande klot, men vi är ' | som de snabbaste tänkbara rymdraketer "skulle behöva hundratals 'år ja hundratals sekler: för att tillryggalägga redan till de. närmaste. stjärn norna. a va . ” Mars, vår mindre granne SA med sitt rödglänsande sken, är den enda. Med sitt klimat, väx- . lande mellan ett tjogtal gra- - ders vårme och ett hundratal graders kyla, sin luft, "många: .7 gånger tunnare än 'på Mount ve) Everests " topp, 'sina mossor "eller "lavar, skiftande på dess tundror med. årstiderna, som ' ett svagt skimmer som växlar, . . från gröngrått till gråviolett. Ett liv som blivit” stäckt och " ” ofullgånget, a ov ee > Således' är jorden inte en: . . sam. Kanske är människoarten ' - Homo Sapiens inte unik i uni versum; Men' vårt hem är pla- , framtid och vår skyldighet. av 'människor, och rymden har . hide rd ar "inga. vägar. till: en annan i , ot "mänsklighet: | NER a /D SAMANBILE |. LAT WLATSV PEUUTIVETTYRTEYILYTIYTTYYYYYTY TYYES AMA ANN NESSESTYCTN / KIKA. ryvveevsvvi FETIYTTTTYYYYTi AAA. AMA FYSYTVI AR NYTT TYVTT! rev ry
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.