a - oo Ma [ODD ND a OR | |D ER 5 a na oa a [RE x sa - LAHOLMS TIDNING ” Lördagen den 5 mars 1960” ; "Intressant halländskt ee . kompletteringsprojekt Det är ingen överdrift påstå, att det hittills varit mycket prat och ” värvar. Visserligen ställs statliga I garantilån till deras förfogande, , litet ull när det gäller lstäs diga jordbruks komplettering med skog. Idén är utmärkt, men om men:de får de äl med för närvarande sex procent. Och - fullgod säkerhet för lånen - finns i f: Alltså riske- isheti "den inte kan äl i praktisk handling bereder den ändå inte landets småbrukare någon nämn- värd glädje, Utifrån dessa en rar inte-staten förlora ett enda öre på dessa garantilån. - Den verkliga vinsten av detta örvärv ligger heller inte en- aning p kter är — det därför så mycket mer gläd- jande att kunna peka på ett hal- Jändskt exempel, där denna idé håller på att ta konkret form. Vi syftar på det skogsförvärv, som . sju ägare' av. mindre jordbruk i Våxtorps socken nu slutfört med lantbruksnämnden. . . Som tidigare redogjorts för, rör "det sig om 314 tunnland skog, som köpts ”för 358.000 kr, vilket. k gör i medeltal 1.140 kr pr tunn- land. Avsikten är att skogen skall bart i att äganderätten till sko- gen övergått till de sju förenings- skogsbrukarna. Men genom att de här har tillgång till för dem lämp- ligt arbete med anknytning till jordbruket även under vintermå- naderna, beredes de full och pro- duktiv sysselsättning och därmed även en välbehövlig inkomstför- stärkning. Om inte denna skogs- l ing kunnat skulle sannolikt jordbruksratio- ontakt med kyrkan Forts.” A z " DEN MEST betydelsefulla re- volution, som skett" inom jorå- bruksnäringen, var. då jordskifte- na genomfördes. Den gamla ar- betsgemenskapen, som byn av ål- der varit, slogs sönder. Detta fick också djupgående verkningar på annat sätt, I den gamla byn hade man inte blott fostrats till att ar- beta tillsammans. Man hade ock- så skolats till gemensamma åsik- ter och gemensam tro. Vid tiden för år 1870 ägnade sig 72,49, av folkmängden. åt. jordbruket med binäringar, medan år 1950 upp- visar blott 24,69, för samma yr- ken.. Industrien sysselsatte 1870 14,696 och 1950 42,60 av den to- tala: befolkningen. Städernas och tätorternas befolkning var 1870 20976 av hela befolkningen och i lj våra dagar räknar man med 5096. Tack vare. jordskiftena tre- dubblades under åren 1800—1860 naliseringen, kanske inom en när- , framtid, har medfört att 4; d skötas via en ek isk förening med de sju , jordbrukarna som någon eller flera av dessa bruk- i: öl som själv- del. delägare och med en sakk skogsman som ”driftschef'. Någon fast anställd arbetskraft kan det givetvis inte bli fråga om, utan denne sakkunnige skall tydligen sköta skogen vid sidan av sitt or- dinarie arbete, Detta. sydhalländska komplet= teringsprojekt väcker en del min- nen till liv från några år tillbaka I tideri då fdén om att komplet- tera & k ofullständiga fordbruk med skog först på allvar togs upp » 4 den allmänna debatten. Den mötles'då åv stor skepsis, för att inte säga öppet "motstånd I vissa fall, inte minst från socialdeino= kratiskt och fackligt arbetarhåll, Ibland, anfördes som motskäl, att den iigosplittring av skogen, som kunde befaras genom att till ex- empel, tillföra småbruk skog från domänverket, skulle. betyda na- tl lek isk "förlust" fi det »anses lättare sköta större skogsskifte rationellt än mindre sådana, Frågan ställdes även om meningen var att bönderna skulle få tillskottsskog gratis, Den frå= gun ställde bl a statsminister Ta-" ständiga sådana. Därmed hade bygden troligen samtidigt fått vid- kännas folkminskning med allt vad detta för med sig. Genom skogskompletteringen har sanno- - " likt eventuell sammanslagning av åkerarealer här blivit inaktuell för överskådlig framtid. Därmed har själva skogskompletteringens grundidé bringats i funktion. : Slutligen skall även sägas, att - länets lantbruksnämnd gjort sig väl. förtjänt av 'ett erkännande -: dels för det initiativ den tagit i denna fråga, dels för de energis=" ka insatserna för: dettas realise-" rande; God fortsättning. | I Ny Tid klassificeras” hallandsfärjorna + i". = -Åå en artikel på torsdagen, vilken . tydligen emanerar, från. en 'var- bergsskribent, på följande un- derliga sätt: -.. Lo sor ”FÖLJER MAN ståhejet kring de : tre färjorna kan man urskilja två olika karaktärer. Varbergs- och Halmstadsfärjorna bygger på nyt- -totrafik, och skall bli ”nyttiga” örbindel Falkenbergsfärjan ge Erlander till förfi denna ledarartikel under en ra=: ; dlolntervju 1' valrörelsen 1954, då skogskompletteringen , fördes , på tale RA en av - Skogsförvärvet I Våxtorp ger -'. tryck av att det 'skall bli livat i konkreta svar på båda dessa frå= geställningar, Och svaren” föres skall tydligen bli något av ”tjo tjim och inget annat”, Om en de- legation från' Horsens är. i Fal. kenberg eller mannar från Fal- kenberg är i Horsens så ger rap=. porterna endast ett bestående in- -; båten och livat i land, Det verkar som 'om färjan skall: få till sin faller? då vara ptat även för de som tidigare tvivlat” på att skogskompletteringsfrågan kan lösas praktiskt, För det första " förefaller det som om ett skogs+,,. skifte på 314 tunnland kan skötas precis lika rationellt 1 förenings-.. » regi och med en sakkunnig skogsman som driftschef, som om kogssk tillhört d ket eller annan huvudman, I Våxtorp erbjöds faktiskt domänverket kö- , på huvudparten av den skog det här är fråga om, men genom Iantbruksnkrand ånasslichet och positiva intresse för komplet= teringsfrågan lyckades lantbruks= nämnden 1 stället få köpa skogen. För det andra betalur våxtorps- bönderna ärligt den skog de för= ta uppgift att transportera jä: rån Falk | "tin Horsens och en samling ut- fröttade resenärer hem igen.” . ” Lokalpatriotismen » kan ta sig underliga uttryck, ibland, Om re- Pp för turistor; "rerna i Falkenberg och Horsens "besöker varandra för att organi- . Sera. turistutbyte, om idrottsför- eningarna i de båda städerna för- " bereder idrottsligt utbyte o s v, klassificeras detta av nämnde skri- bent som nattklubbsliv m m. Ny Tid-skribentens utgjutelser ärinz H get annat än ett slag under bäl- : tet på dem, som allvarligt strä- var efter att knyta affärs-, tu- rist- och idrottsförbindelser mel. ' Jan dessa två städer, vilka liksom sina grannstäder i norr och söder : kommer "att begåvas med färj- förbindelser över Kattegatt, . Polishusväntan ÄNNU EN vänteperiod lig- ger framför Höks poliser, in- nan man kan byta sina olika lokaler mot det planerade po- lishusets, Det har dykt upp många hinder sedan det första beslutet fattades, «och man tycker onekligen det är un- derligt ' att ett i sak enigt kammunalförbund skall ha så svårt att få beslutet omsatt i handling. ARKITEKTERS och kanske också andras storhetsdrömmar - fördröjde byggandet två gånger och huset krymtes. Sedan flyt- tades väggarna i tankarna ut Igen för att bereda plats för en tandklinik, som landstinget redan : planerat och ritat på annan plats, Den drömmen fick skrinliggas men kvar stod den oenighet om upplåningens stor- lek, som det nya förslaget ska- Pat. Där står man än i dag, och finansdepartementet begär enighet för att tillåta lån, - jordbruksdriften in. det över 600 000. hästar och näåg- ra 'tusen'"traktorer och år 1955 hade vi 300 000 hästar: och 100 000 traktorer. erarealen, och att detta i hög Brad bidrog till'en förbättrad folkförsörjning behöver ' knappt framhållas. Järnvägen spelade en oerhörd roll i. denna omvandling, Från att 1860 ha omfattat 527 km i längd växte det snabbt ut till omkring 13 000 km är 1910. Inom industrien skedde en oer- hört snabb "utveckling med över- gång från muskelenergi till tek- niek energi. Jordbrukets över- skott på arbetskraft förbyttes snart till brist. Denna måste er- sättas av maskiner och nu träder den oerhörda mekaniseringen av 1930 . fanns över « Inom .industrien får i första hand männen arbete och först se- nare .:kommer kvinnorna med. Det blir "allt vanligare att både man och hustru har yrkesarbete utan- för "hemmet, De. flesta nyttosa- kerna kan köpas billigare och hemarbetet: rationaliseras allmer. Arbetskraften i hemmen decime- ras. undan för .undan. Skolan får överta en del av hemmens upp- gifter, då det gällt. ungdomens anpassning, till samhället. ' Särskilda sociala "organ ” fick överta vården av . sjuka, gamla och missanpassade, att man helt enkelt ej var i stånd att ”tillfredsställande sköta "den | såken på grund av de snabba och oerhörda folkanhopningarna '" till städer och industriorter, och dels därför att man på så sätt bättre kunde ge var och en bättre tillsyn med moderna hjälpmedel. Samti- digt övertog nya organ allt som kunde räknas till nöjen och re- kreation ' utanför; hemmet. har dock..en, förekjutning "skett till ” förmån - för minst genom radio och television och genom att projektionsappa- rater och. dylik attiralj ;,numera kan inköpas till. förmånliga pri- ser. dels därför Här hemmen "inte Man skulle kanske vara frestad att tro att kyrkan på grund av dess dominerande ställning varit det främsta instrumentet i denna omdaningsprocess. Men så : blev ingalunda fallet. Något: alldeles nytt träder hä in i bilden; Det a, ideella, politiska är de reli och fackliga föreningarna och or- ganisationerna, vilka på ett helt annat sätt än förut tar sig an människorna och deras problem. Av svar, som erhållits vid un- dersökningar i bl. a...Huskvarna och "Katrineholm framgår . det tydligt, vad det är som anses ha förbättrat. arbetarnas -förhållan- den under de senaste femtio åren. Örkelljunga . .. (Forts; fr, sid. 1) sr sedan svarade gästerna för pro- grammet. Gunnar Karle visade bilder från en tysklandsresa och så visade man den film, som togs upp vid örkelljungaklubbens” tio- årsjubileum. Kvällen förflöt der bästa stämning. = Resultatet av laholmsklubbens månadstävling, tredje etappen meddelades. Stig Olsson, segrade med Lövenkjaer på andra, Ake Nilsson på tredje och Bengt Hans- son på fjärde plats. Sammanlagt efter 3 etapper: 1) Bengt Hans- son 10 poäng, 2). Ake Nilsson, Rolf Bergqvist och Svend Löven- kjaer vardera 8, 5) Stig Olsson 5 poäng, H st un- "Veinge Veinge arbetarekommun 4470 av de tillfrågade svarar fackliga organisationer, 2697, an- ser' att det är politiska rörelser och blott 894 säger att det är de tekniska ' framstegen. Förhållan- dena "är likartade förmodligen bland jordbrukare och tjänste- män. Denna vakthållning från or- ganisationernas" sida kolliderar med den sedvanliga kyrkans upp- fattning :och den går i annan riktning är denna, et : MAN SKULLE kunna tycka, att det är felaktigt att säga att kyrkan ställs utanför, eftersom den trots allt bibehållit sitt 'sam- band med staten. Trots att lagen om religionsfrihet genomförts har den "nära 1009: anslutning från folkets sida. Sådana kyrkliga handlingar som dop, konfirma- tion, vigsel och jordfästning visar ovanligt höga siffror. Enligt upp- gift från Diakonistyrelsens sta- tistiska material så sent som 19359 ligger dopfrekvensen fn op 85.767: och konfirmationsfrekven sen på 86,2256. ser Ändå kan man peka på dess min- skade inflytande på uppted och socialvård, de alltför få an- talet präster till den växande folkmängden, de oerhört växan- de stadsförsamlingarna och de sjunkande siffrorna för kyrko- besöken. Från 1800 talets början höll I går års -- till mitten av 1900-talet har vår » NU MÄSTE ett beslut fat-| hotell med nr Guctc Åndersauir | befolkning tredubblats. medan tas, som omöjliggör fortsatt | Cöstorp. som ordförande. Kom- | Antalet präster under samma tid munen n manövrerande i denna fråga. Har man blivit överens om ett polishus måste man i konsekvensens namn också bli överens om att låna pen till det, Det har den sydhal- Vindska allmänheten rätt att kräva, Prenumerera på LT har 68 medlemmar. Till Anders Salomonsson, Vein; visorer: Edvard Karlsson och Helge Karlsson, Veinge. Repre- sentant 1 kretsstyretsen: Erik Nilsson, Uppbördemän: Ferdinand Karlsson och Harala Eklöv. Kon- ukenten ler oförändrad, Ombud Partikongressen I Vi : Oskar Andersson. Varberg: risering satte minskat med 500. Ar 1800 finns det 684 invånare Per präst, 19148 har siffran stigit till 2$41 per präst. Ar 1950 visar storstäder- na I medeltal 27 440 invånare Per församling och övriga städer 10 730. Det egendomliga är att nästan hälften av befolkningen nu kver i städerna, som - manlagt kan uppvisa blott 232 församlingar, Då byenheten sj rängdes sön- der, uppstod ett Mömrum där både Väckelserörelser och sekula- in, Men detta be tydde mindre i jämförelse med industrialiseringens genombrott. Den nya människan i industrin fick treva sig fram till nya syn- punkter och nya ståndpunkter. Och då kyrkan fortsatte att för- kunna som om den alltjämt blott hade haft det gamla samhällets invånare till åhörare, märkte man, att man ej fick någon väg- ledning i det nya, och att det nya som man själv kommit: till inte godtogs av kyrkan.' Därför. blev för de flesta förkunnelsen i kyr- kan något av en utmaning, - Från kyrkan sida . har . man trott: sig finna orsaken i religi- onsfientliga idéer, . som genom marxismen förts in i arbetarrö- relsen. Det kan ha visst fog för sig, men det gäller i så fall inte blott arbetarrörelsen. Én annan viktig sak bör påpekas i-detta sammanhang. Det är att man ej kunnat finna några ' fasta upp- rätthållna antireligiösa program- punkter... Kyrkan synes därför i stort. sett ha felbedömt situatio- nen. Kyrkan lärde vid denna tid- punkt — ”en kristen underkastar sig med ödmjukhet det tillstånd, som för honom blivit bestämt och tilägnar sig hellre den. ring- are än de förnämliga lotterna i den jordiska ordningen.” Något annat än konflikt var därför ej möjlig. - . sa > Det var därför ej så underligt att 1886 års program: för :fack- föreningarna krävde - inte "blott fullständig religionsfrihet ' utan också kyrkans skiljande från sta- ten 'och skolan: Men .vi finner också att arbetarna ingalunda stod likgiltiga för. etiska och re- ligiösa frågor vilket framgår med all tydlighet av den; roll, som minnen från. bibeln, både profe- terna och evangelierna spelat i dess agitation. > ; En stor barnskara blev för industriarbetande " fadern och hans "ävenledes utanför hemmet ofta arbetande maka en stor. be- lastning. Därför blev frågan om barnbegränsning. ett viktigt: led i byftet "att höja levnadsstandar- den; Redan under 1800-talets för- sta led hade man bland 'jordbru- karebefolkningen inriktat "sig på detta framför allt på Gotland för att förmodligen -undvika : delning av ” gårdarna. Professor: Knut Wicksell propagerade. för en fri- villig barnbegränsning och mötte som . sina -främsta : motståndare just kyrkans män: Man glömde vad kärleksbudet och försynstron krävde "för. tillämpning 'i: derna ofta: livsavgörande: situation; "Från arbetarna: kom" krav på sociala reformer, 'söm . inte" blott skulle ge'dem-'ekydd "i utanför anställningen utan också förbätt- "den | ' angelägenheter. och vilka det enligt RE Reflexioner kring en epokbildande bok 0 lingsrätt fastställd. Dess' toppor- ganisation Tjänstemännens Cen- trala Organisation har blivit en betydande faktor. Efter mönster av arbetarnas fackförening fick lantbrukarna : sin fackliga orga- nisation Riksförbundet Landsbyg- dens Folk eller RLF år 1929. : "Som en intressant iakttagelse kan nämnas, att ingen av de tre folkgrupperna , arbetarna, tjänstemännen och jordbrukarna — torde vara med i så många föreningar som just bönderna. "Enligt — opinjonsundersökningar på 1950-talet lär kyrkfolket ha minst lika stort intresse av fack- föreningsfrågor som den övriga befolkningen i genomsnitt har i vårt land, De stora yttre föränd- ringarna i böndernas liv mot- svarar .också av en omdaning i deras sinnelag.' Kyrkan står inte längre. mitt i byn och ateister bli de inte. De är alltjämt kyrk- folkets :kärntrupper. Men -: det gamla fromhetslivet har fått maka åt sig för rent världsliga sedvänjor och tänkesätt. . Efter hela linjen här kyrkan alltså förlorat sin gamla kontakt med ett av.människans viktigaste livsområden. Vissa mindre under- sökningar visar, att. konfirma- tionsundervisningen uppfattas så- som långt ' mindre betydelsefull för arbetslivet än för livet i hem och familj. Att detta inte kunnat undgå att sätta spår i den kyrk- liga. förkunnelsen och undervis- ningen och i kyrkliga : engage- mang från folkets "sida säger sig självt. i DTS Hänt... (Forts, fr, sid, 1) - köksväxter och: potatis brukar gå bra. För. de något äldre poj- karna är gallring i ungskog ett bra företag, som kan ige en väl- skött skog. Av djurskötseln kan ank-, gäss- och kalkonuppföd- ning ge ganska gott resultat om Även kalvuppfödning brukar gå bra. För svinuppfödarna ser det för närvarande ganska dystert ut, men en sugga som :grisar i maj—juli bör med lite svina- tur och normala skördeutsikter kunna 'ge ett gott netto. MEJERIFUSIONEN i Hallan är nu åter aktuell. Denna gång gäller det att slå samman hela länet till en förening. Vad blir nästa steg? 'Vore 'det inte, lika bra att ta hela SMR på en gång, det är väl (ändå dit vi skall? Insatserna i den nya fusionen är, dock väl höga. 14 kr på 100 kr leverans verkar mycket. En nystartad jordbrukare har svårt nog' att 'skaffa pengar utan att satsa "tusentals kronor i ekono- miska "föreningar. Fö "Innan hishultsborna gå med bör-de göra: en noggrann be- räkning på vad de ha och kan väntas få. Kan den nya före- ningen. garantera mjölkskjutsar- na fram: till gårdarna i samma utsträckning för överskådlig tid? Få vi lika stor procent skum- mjölk till samma pris? Går det att hålla samma 'kvalitet på mjölken utan ökat arbete och den sköts rätt och turen är med. 1 Stör see (Forts. fr, sid.' 1) . ” frostbitna förvinterdagar sedda genom färgkamerans ögon sam- manband de olika programinsla- gen och stämde åskådarna till vänliga tankar. inför det som isades, fe . Sägas bör också, att filmerna bjöd på mycket att ta vara på både för den avancerade hus-: holmsflickan som går i giftas- tankar, och inte vet så" värst mycket om varken , bästa sättet" att "sköta gammalt familjesilver eller om varför man just skulle ha den eller den köksmaskinen. ; Det bästa "av allt var dock tyckte damerna: ett par karlar, och varför skule dom inte tycka det. Tore: Wretman bjöd Folke Olhagen på middag, och gjorde det på ' ett. sätt, som uteslöt och tillagning. '- Råd om fåtöljtvätt, möbelmålning och fint sätt "i äktenskapet var annat, söm -la- holmsdamerna kunde ta med sig gång —60. + —. kostnader? Hur mycket mer förslits . vägarna av de tyngre bilarna som kommer att trafi- " KA-BE, kande höst. och. ända fram. till Biskop Bo Giertz: i bör Problem.på kyrkans område : kyrkliga organ reda ut STOCKHOLM (TT) Biskop Bo Giertz, Göteborg, har nu till « JO sänt ett 13-sidigt svar på JO:s remiss angående lagligheten av : Kyrklig Samlings '17 riktlinjer, mot kvinnliga präster. tni is säger. bisk att frågan inte torde kunna ; "bedömas enbart ur . ministrativa åtgärder. | :y'Spörsmålet . kräver också, hän. synstagande till omständigheter som hör till-området för kyrkans inre vår av grundlagen erkända bekän- ra deras sociala och ek iska ställning i stort.” Gentemot detta oförstående. De det gällde vård- förhållandena och: reformer av dem, . kan man ” konstatera, : att kyrkan gjorde betydande insat- ser. Kyrkan betonade den enskil- dan arbetarna krävde en i' fastställd skyldighet av samhäl- let att hjälpa. Välgörenhet i ve- dertagen bemärkelse fann” man förödmjukande och självhjälpen var för | som ej regleras enligt lag söker man i den. moderna företagspoli- tiken att reglera genom avtal... ” Litterärt sett -har industriens vådor fått sin tolkning i Viktor Rydbergs ”Den nya Grottesång- en.” I en bok från 1895 — Social evolution av Kidd — beskrives störande produktionssystem, som måste ersättas med ett annat för att en sedlig och fysisk pånytt- födelse skall vara möjlig. SÅ SOM VI i det föregående sett återstod endast en möjlighet att slå vakt om den privata män- samhället. Det krav, som denna svara mot kravet på kärlek och rättfärdighet, och .den kunde hon endast få i ett kollektivt uppträ- gande, Te blir här fackförening- Tr av olika slag, so; i i bilden. Utan Dressa degen krav för mycket finner vi tydli- gen att de har en religiös förank- ring, trots att den i fortsättning- en ej kunde bibehållas, Co >> Fackföreningarnas frä uppgift blev att göra den enskil- de arbetaren till fri man inom näringslivet, Och det innebar från början en strävan efter pästa möjliga arbetsvillkor, inte blott 4 | med tanke på rent materiella för- delar utan även med åren en realitet, då m i sjöng "Giv oss vårt människovär de tillbaka.” Den direkta kyrko- fientliga ståndpunkten i 1886 års Program föll snart bort och "i stället försökte man i-ett utlåtan- de till Landsorganisationen kon- &ress 1936 iaktta religiös neutra- kitet. Försök att skapa en fack. förening -På religiös grund har fjonts i vårt land ats. Konflikterna löstes andra ord så, att kyrkan ställta utanför i kampen för en ny ar- betsordning. En, som såg denna förvandling klart, var Särskilt biskop J. A. Eklund. Han hävda- de, att bildandet av fackförening- vilken etiskt måste po ing främjas. gillas och Arbetarnas fackorganisatio Töodsorganisationen bildades Tjänstemännen, som under ställde sig kyrkans' män i'stort | des ansvar i sociala frågor, met! nelse tillk : kyrkan ensam att ” Kyrkomötet har i médvetan- ” . det härom dragit upp huvudlin2 "derna för, en lösning. som inte” - äventyrar kyrkans' enhet, Den «. framtida :iutvecklingen = torde . bäst gagnas om det överlämnas » åt de kyrkliga organen att i fortsättningen komma till rät-". ” ta med" de problem "som här verklighetsfrämmande. : De områden i det: sociala arbetet, " ” maktmedel som står dem till buds "ra handla mot sin kristna överty- industrializmen som ett folkför-" " ; och i fråga om sakens kyrkorätts- Nniskan inom det industrialiserade privata . människa ställde, skulle, att pressa dessa kan uppstå. oe : Ett ingrepp "från statsmaktens sida torde inte kunna undgå att .Jeda till. att. staten nödgas med de försöka tvinga människor att ende- ' gelse - eller lämna ' kyrkan, därför att den tro som; de hittills bekänt och efterlevt . nu förklaras vara Om åtskilliga av. de juridiska problem som vidrörs i JO:s pro- memoria.. saknar biskopen förut- sättningar att yttra sig, säger han liga sida hänvisar han till en PM, som på hans hemställan upprättats av institutet för offentlig och in- ternationell rätt i Stockholm; Ingen skärpning av motsättningarna Kyrklig Samlings riktlinjer är in- te att ”skärpa förefintliga motsätt- ningar inom kyrkan” framhåller biskop Giertz, De finns där redan, Uppgiften har varit att få kyrko- livet att alltjämt fungera trots mot- . sättningarna, Att det måste före- komma vissa svårigheter att be- reda kvinnliga präster lämpligt ar- bete är ett faktum, som med nöd- vändighet följer av att här förelig-. ger olika övertygelser, a Riktlinjerna har på en rad punk- ter sökt dämpa dessa motsättnin- gar genom att inte tillmötesgå de många önskemål om ett radikalare ställningstagande som funnits. Det är här inte fråga om en mot beslutad "lagstiftning rik- - tad aktion utan om att bereda enskilda människor en möjlig- -. het att med oförkränkt samve-, te alltjämt kvarstå i den kyrka som de tidigare tillhört och i "vars församlingsliv - de aktivt deltar. : . ” Riktlinjerna kan anses vända sig mot en beslutad lagstiftning endast om man underkänner det av kyrko- mötet gjorda. förbehållet om att Präst inte bör åläggas att i tjäns- ten utföra sådant som uppenbarli- formellt juridiska synpunkter, Eftersom det är en fråga som :berör en kristen människas rätt och plikt att tro på : . Guds ord kan det inte regleras enbart "genom rättsliga eller ad- och anser att. denna, lagstiftning så som annän . borgerlig "lagstiftning utan "Undantag måste lända till ef terrättelse. Detta skulle emellertid ofrånkomligt komma att leda till en sådan åsiktsförföljelse som eckle- stastikministern förklarat vara oför- enlig med: ett demokratiskt sam. : hällsskick, "= Nee . " När det i JO:s PM heter att an- visningarna utgår ifrån. att en prästvigning . av kvinna inte kan vara giltig ”oaktat den med kyr- komötets - godkännande | tillkomna lagen tillerkänner' prästvigning av kvinnor giltighet” och PM häri tyd- ligen ser en uppenbar motsägelse mellan lagens mening och innehål- let i riktlinjerna innebär detta, häv- dar biskop Giertz, en missuppfatt- ning av hela 'problemet, Kyrkomö- tet har nämligen räknat med att en sådan vigning inte kan framstå så- som i religiös "mening giltig för somliga av kyrkans - medlemmar, Kyrkomötet har sökt. tillförsäkra dessa ett skäligt hänsynstagande. Skulle det från den dag då- : lagen trädde i kraft verkligen föreligga skyldighet” för alla kyrkans medlemmar att betrak- ta:en sådan vigning såsom gil- tig "även i religiöst. avseende måste detta leda till åsiktsför- följelse. Att däremot en sådan vigning är i formellt juridisk mening giltig så att en kvinn- lig präst äger rätt att erhålla vissa tjänster och uppbära den därmed förenade lönen har in-- gen bestridit, framhåller bisko- - pen. ör Vad beträffar frågan om särskil- da utskottets uttalande verkligen tog sikte på den rent straffrättsliga frågan eller om inte uttalandet sna- rare avsåg önskvärdheten att tjänst. göringsförhållandena praktiskt ord. nades på ett sådant sätt att präst inte behövde försättas i en kon- fliktsituation så torde förhållandet vara det att båda dessa sidor av problemet beaktades vid behand- lingen i utskottet, . Ej åtal mot präst Å andra sidan måste m å - an också räkna med att det kan förekom- ma trakasserier och Som avser att påkalla nas ingripande gZente; ler lekmän som på övertygelse i denna frå i Å ga och i en- lighet med kyrkomötets Principut- rande ha a gör vad som annars kulle ålegat dem i tjä, sådana fall har k, fet givet. vis ansett att & jyrkomötet givet- att ätal inte - ma ifråga. borde kom. anmälningar Myndigteter- mot präster el. gen skulle kränka hans samvete — — oo, . "HÅR NI HÖRT historien om flickan som skulle gå på bio med en ung man, - åren 1920—1930 fyrdubblats fick först 1936 genom lag sin förhand-ungdom. DA kund Farmor tyckte inte om det: Sådant gick inte an i min e en ung flicka Vidare frågas i JO:s promemoria om inte anvisningarna går vida aldrig tänka sig att gå ut en man. Såvitt det inte var hen- nes fästman förstås. : "-— Men då är ju allting bj Sa flickan, han är 4 ; mina fäste är ju en av mina präst”; Här anser biskopen att det föreligger en missuppfattning av riktlinjernas syfte och innehåll, > utöver det "av kyrkomötet uppställ- . da . förbehållet då detta knappast rimligen kan ha ”avsett att get ex -.. en kyrkoherde befogenhet att vägra upplåta en kyrka för en kvinnlig : präst 'eller att vägra verkställa : i kyrkobokföringsförfattningarna 'an- befalld anteckning rörande förrätt. ning som "utförts av kvinnlig” " Riktlinjerna innehåller ingen rekommendation till en kyr= koherde att vägra upplåta sin: "vc kyrka utan endast ett konstates : . rande att han utifrån sin över- tygelse. knappast kan ' upplåta den och att hans ställning dära. för torde bli . ohållbar : så. att det måste bero på överlägg-' ningar i varje enskilt fall vil | ken utväg han bör. söka i en sådan situation, : kera dem? Blir mjölkpriset, så mycket högre att det även :be- talar räntan på insatskapitalet? modern och för 'den unga la-" misstag ibåde i frågan om inköp ” . | maljakt, : hem från Husmors Filmerrår- rn Biskop Bo Giertz.” Fölra - Att konstatera att kyrkoherden: . . yrkoherdens' - sitaation blir ohållbar om han för- De sätts i en sådan situation torde inte kunna betrak ligt förfarande, - - : Vad beträffar frågan om anteck= ningar i kyrkoböckerna "så har rikt= linjerna uppenbarligen inte rekom... tas såsom. brotts- menderat att man i vissa fall skulle, : ' vägra verkställa 'sådana, Där redo- görs summariskt för ett. svårt och ännu ganska outrett etiskt pro. blem där det överlämnas, åt: den . enskilde prästens semvetsprövning; att - välja - mellan två . tänkbara ståndpunkter, Biskopen kan per- sonligen inte finna att det förelig. ger tvingande -Samvetshinder It verkställa sådana anteckningar o hi anser det egendomligt om nå Ni skulle, kunna hävda ' att e fon, sion av ett sådart .pr. : redovisning av olika am ek in skulle kunnå vara ' ett ot förfarande, ett Samvetsfrihet även Fastän kyrkomi håll endast r för lekmän, Omötet i sina. förbe- - . ämner prästerna må- . Sämvetsfrihet gälla också lekmännen, alltså Kyrkor kyrkotj änare,. m. n diskus- . fö Ad
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.