& den södra ik YrevTtrYrvev Washingtons politik i de Jatin-" « amerikanska staterna präglas av en mängd tidigare missgrepp. Den politiken är inget plus för repu- d. tik ds DEN 7 MARS 1960 : LIT = betslönerna är mycket Jåga och' medelinkomsten stannar vid 350 dollar pr år. Faran är under dessa förhållanden stor att de fattiga skall lyssna till extre- inför det i är då natur- presidentvalet. Vad är pat ma politiska doktriner, som lovar de .d en snabb kö Egare än att id Ei - wer nu gör en good will-resa i Latinamerika och därunder för- söker göra opinionen där nere li- det vänligare. stämd mot USA? Lyckas han därmed betyder det- ta ett bättre utgångsläge för re- publikanerna I presidentvalet, Ett " sådant-resultat av Eisenhowers resa kan givetvis ses även ur vi- "lösning av problemen. I själva . verket har den brasilianska re- -geringen redan gjort betydande " ” eftergifter genom bl a nationali- ”sering av hela oljeindustrien och all gruvindustri. Resultatet här- - av är närmast nedslående. Men ”. Brasilien får säkert nu, på grund Kärleken s vådeld. av” den g - kanska k llativ betydande ” dare p ktiv. Den k is tiska expansionen betraktas inte -meéd blida ögon i Washington. nya = dollarförsträckningar - från" USA. Om USA får en framtida. bundsförvant i Brasilien är där- Det syd: ikanska kynnet är " lättrörligt, och det är inte alls uteslutet, att den yttre vänskapen för en tid blir lika entusiastisk, - som för utt år sedan hatet var hälskt då vicepresident Nixon för- sökte sig på att agera good will- ambhassadör, I realiteten är ett Aära samarbete mellar USA och emot inte lika säkert. ös :' Argentina, -som 'i motsats till : den väldige grannen i norr har en nästan helt vit befolkning har "också svåra ekonomiska problem. ". Är 1959 blev ett prövningens' år för Argentina främst därigenom, ' att ihållande regn och svåra över- ämnii örstörde. ca 80 pros ' halvan med dess väldiga ekono- miska potential en tanke, som rik- tigt fullföljd kan bära de rikaste . frukter för alla parter. Men detta cent av hela skörden, den argen-" tinska ekonomiens ryggrad. I mot-, i sats till Brasilien har emellertid. Argentina ograverat bevarat den. fö heten. USA- Id. är fi ds ik. Vad SVashil I första hand vill, är att göra in- tryck på publiken hemma och att köpa Sydamerika fritt från den ryska trollmakt, som bl a totalt ' föl firmor, som har oljekonsessioner ' har redan producerat olja i såda- na k il att det inhemska” behovet år 1960 väntas: kunna - helt tillgodi "Även Argentina förvridit h det på den kub ke diktatorn Castro, : "Aven de tre stora bland de syd amerikanska länderna, Brasilien, Argentina ' och Chile är vad vi " fick under 1959 över 300 miljoner dollar i bidrag av USA för utvecklingsprojekt, : » Chile har i stort sett. samma bl ilien och Ar- olika kallar. efterblivna och tveck lade länder, Brasilien är den vak- , nande jätten, som börjar röra på sig på allvar nu, liksom väckt ur sin törnrosasömn av: de, nationel= ' Ja: rörelserna £ Afrika och Asien, Ett av uttrycken härför är den - nya, huvudstaden > Brasilia, som byggs urider'en tid av mer än vanligt svår kapitalbrist, Av det enorma Brasiliens — till areal lis P som B gentina, Prisnivån steg under 1959. med 37 procent och en svår ka- pitalbrist är rådande. Chiles eko-, ”nömli är ensidigt byggd på koppar, och Åndustriellt , är landet prak- »tiskt. taget helt outvecklat. Poli- tiskt är'de socialistiska och kom- munistiska vänsterpartierna star- "ka och ' välorganiserade 'och mot- arbetar av princip inte bara pre- sident ” Al dro ' Rodri, å ka stort som USA — 85 milj invånare bor nu 92.procent. vid kusten och 5 procent £ Sao Paolo, varför hela Brasiliens" enorma in= land är praktiskt taget obebott. En av förhoppningarna' med Bra«- hans försök till konservativ spar- . samhet 1'statshushållningen, utan även allt 'samarbete med det ”ka-" pitalistiska” USA utan då det gäl- ler"att ta:emot "gåvor, då är alla 4. ”sllia är att åstadl «en änd= ring I detta 'och så småningom ' kunna utveckla det rika och jung« fruliga djungelområdet kring den nya huvudstaden.: > ou ningen 1 Brasilien färgad, främst avart, och både lältja och fattig=' dom gör att bred I dessa befolk=- » ningslager. Sakerna har. socialt > Inte förbättrats av en hejdlöst. fortlöpande inflation, som fört priset för en dollar upp till över 250 cruzeiroa, Detta trots att uni der år 1939 USA gav landet 300 miljoner dollar I krediter och di- rekt hjälp, De brasilianska ars ikaner lika rörande eni-' ga, Inte'heller' Chile kommer att sträcka ut handen förgäves, . +- '' Få väntar sig mirakel av Eisen= . «ov howers. Juftfärder! 1 västra hemi- . Vidare är 75 procent av. befolk=" . sfären. Försöket att fiska efter po- ' ltiska! tillgångar ” för” president- " valskampanjen är alltför uppen- bara, Men det utesluter inte att: : ett förbättrat förhållande. mellan . - Washington och Latinamerika om ; det vill sig väl kan få vittgående . konsekvenser, Redan om USA . kan "sätta stopp för marxismens vidare" utbredning från Cuba till de amerikanska kontinenterna, så är detta ett jätteresultat. .”w Lå Nu börjar det or gen | VID VALEN 1958 riktade såväl högern som folkpartiet skarpa angrepp mot centerpar- tot för att detta Parti ställde upp I städerna, där man enligt de två Oppositionsbröderna inte hade någon chans att erövra mandat utan endast hjälpte socialdemokraterna genom att försvaga högern och folkpartiet, Efter centerns segerval, där män tog mandat i flertalet stä- der t, o, m I de större trodde man att dessa an för all- tid skulle ha tystnat. Så tycks inte bli fallet har redan börjat, Först ute denna Rången är .Eskilstuna- Kuriren (fp), som med tydligt välbehag citeras av Sydsvenska Dagbladet (h). Kuriren anser glömsk av valen 1958, att det VOre mer än ansvarslöst av centern att ställa upp I Stock. holm och Fyrstadskretsen, där man ännu saknar mandat, . UTOM DET orimliga i att ett Parti för alltid skulle Vara ute. stängt från möjligheten att erövra nya områden kan man fråga sig hur högern och folk- Partiet egentligen kan veta, att det just är höger= och folk- Partiröster centern kommer att ta I städerna, Anser man möj- ligen sin ocen politik så svaj, att den inte tål konkurrens från traterpartiet? Verkliga förhållandet var annars det 1938, att där Centerns fram- ryckning var störst, där var också socialdemokraternas till« bakagång störst VI kan bara peka på Laholm. TILL SIST en fråga till Hallands folkpartister, Kam- 4 a . Båstad: Fil, Mag;-examen har vid matematiska naturve- tenskapliga fakulteten i Lund av- lagts bl. a av Leif Nilsson, Mä- singe, V, Karup, foo Domsagorna. | Göta hovrätt tillstyrker att e o kontorsbiträdet Marlanne Pers- Klagovisorna | son i Södra Äsbo och Bjäre dom- saga får tas upp om sökande till en kontoristtjänst I. Sunnerbo domsaga, utan hinder av att hen: nes ansökan kommit in för sent. Som skäl för förseningen har hon angett sjukdom, Hon är, har ve- derbörande häradshövding anfört, avsevärt mera meriterad än de sökanden, två rättidiga s Centrum, Laholm, ger tisdag och onsdag "Okänd soldat” — en film efter Väinö Linnas berömda bok. "Väinö Lin- has lysande krigsroman har bli- vit en storfilm. Den gjorde ett starkt oc OT skrev DN. STipande "intryck", Koäreds Biograf fr tisdag Paramount-filmen 1 rg Pang! Pang” med Jerry Lewis och Dean Martin, » Filmen äj ; Ni rn från 11 är. r tillåten för — Ränneslöv Kura I kamnietdans, BNeslövs folkdans le mer, som framgått av and kom Nnordna en kurs i Bammeldans I IOGT-tloka!, kväll. ch I Edenberga onsdag upp I valet i Halland, där ni mer ni att låta bli att ställa Ju saknar mandat? » Jengar över. . " i vid "bordet i :vardagsrummet och ser på sin son Bengt: - = Du menar väl inte allvar när du säjer att. du vill sälja gården? - Rösten darrar till, Det vita håret ligger "struket tillbaka från pannan. Tan är ännu en ståtlig karl, fast an går mot de: sjuttio.. Bengt är "ka lång 'som fadern, hans hår är 'nnu mörkt brunt. Mi ser li- nade bilen och vände 'sig inot henne: — Vad säjer du nu, Doris? sa han. Kan kvinnfolk ' begripa ' ett. lantbruks värde. Och en "gammal ' släktgård som Sjögården måste ju ha' dub- belt värde. Var kanske inte åkrar- ra fria från sten! Och raka fina skiften vart man såg. Här låg geé- nerationers ' shårda . arbete bakom. sådan gård kunde- inte "nog värde- ras, « ; Tal åa "Doris visste” ännu ingenting om s lickan. Bengt mindes den 2t'förargad ut just nu. Han ser nte på fadern då han svarar: — ” = Jo; varför inte? Det är pri- er på jordbruk nu, vi får gott om Han sa ändå "”vi”, tänkte fadern, Ien -bara själva tanken på att älja gården upprör fadern." i re . Här har, han gjort sitt livsverk, vär. har häns' far, och" farfar slitit re honom ' och ' gjort Sj irden ll vad den är idag. En vacker gård ed gul manbyggnad, "stort stall, ch loge. med; hiss. och, moderna naskiner. NER sta 7 Vad.si Doris? . frågar -An- son sin son,e = se ae Då: reser. Bengt sig, Han-ser 'ald- rig på fadern, Han vill: bara komma oris bestämmer ' väl inte över Innan Bengt "hinner ut" säger fa- degn med darrande röst pan Jag är glad .att. mo uppleva detta! I :.:. sr ss Då rusar Bengt ut, Haj te höra mer. Han springer neråt slänterna' för "att "få" vara” ifred. Bengt tog'vägen ner till ån.” Nere i det höga gräset under alarna slog han sig ner, Han hade 'så mycket att.tänka över. ... so 0-4 »- Varför var han själv. så vankel- modig? - Ville han inte: sälja? Ellér ville han sälja? Var det. bara av hänsyn till.fadern som han tveka- de? ine pl ee Det.var så svårt att komma till-. ätta med sig själv. ana " Det började en dag på somma- ren. Under semestertiden 'då folk kom från staden ut-på landet med sina tält," Många slog upp: tälten nere vid ån här, strax intill stora landsvägen. De kom 'upp och frå- gade." Varken Bengt eller fadern brukade neka någon. Men man sa- de alltid: åt dem att inte, smutsa ner., Det var, så otrevligt med pap- per i naturen, H . "En dag; kom. två unga: flickor. Bengt var ensam hemma. Fadern hade cyklat ner till” byn för att klippa håret." Bengt 'satt på veran- dan och drack kaffe, Han hade ar- betat hårt nere på ängarna och var svettig, Hade en röd skjorta På sig, öppen i halsen, Ingen hatt, det bruna håret lockade sig och ansiktet var brunt och kraftigt. De två flickorna som frågade om de fick sätta upp tältet nere vid ån tyckte väl att han såg bra ut. De frågade om han ville komma ner på kvällen och prata en stund. En av flickorna hade ljust hår, knu- ten i en knut i nacken, Hon häde blå, skrattande ögon. Bengt hade blivit förlägen då han sett på hen- ne, Hon hade också slagit ner blicken, Han hade tackat ja, och he- la eftermiddagen hade han tänkt på flickan. > Bengt hade varit förlovad med handlare Olssons dotter i byn. Det var två år sedan han och Doris förlovade sig. Doris kom ofta hem till Sjögården och städade och la- gade någon god rätt åt de båda ensamma manfolken. Gamla Lovi- Sa som brukade komma någon dag hade länge känt sig krasslig och ville helst stanna i sin Klla röda stuga nere vid vägen. Men Doris älskade jordbruk, För henne var Sjögården mer kärt än något an- nat. Anton väördade sin blivande son- hestni Hon var sådan som han ville ha en kvinna, Nog måste TALLBARRSDOFT MOT INFLUENSA Arbetarna inom Rydboholmsbo- laget i Viskafors går nu omkring och inandas frisk tallbarrsdofi iften som sprutas in I lokalerna : | flickan hette Jane Willm: -I ne. Ha första kvällen därnere. 'Den ljusa Hon stod i en damekipering i S ing, staden som bara låg ett par. mil från gården. Jane hade 'på något vis snärjt in Bengt så att han var” ken visste: ut eller in. "Han hade - |annärs' alltid: ansett att han "och Doris passäne bra tillsammans." In- te” älskade :-han . henne :så där stor- mande, : nen. han. högaktade henne och tyckte om herines sällskap. Men det "blev, något "ahnat med' Jane: Han drogs; oemotståndligt till hen” kunde inte värja "sig för flammande :'känslän : av | kärlek, . Och då" de for från Sjö- gårdens ' marker hade de. kominit överens. om att träffas i staden på lördagen. "1 OAS be ; Han: hade känt . äckel "med. sig själv. Hur: kunde? han bedraga en sådan "kvinna.som Doris. Har; ville -| säga till henne genast. Men då har träffade : henne och "hörde > hennes glada pladder och hennes framtids- planer kunde han ingenting säga: Så träffade han Jane många gånger. Han blev, ännu mer. förälskad i henne för varje gång, Han lade av sig förlovningsringen då han träffa-. de henne, Han. sade till Jane att han brutit sin förlovning, Meri Do- ris visste ingenting. Eller, visste hon Jane ville inte gifta sig med ho- nom 'om han :behöll gården. Hän hade sagt att han skulle sälja Sjö- gården.och för de pengar'som blev «| över "kunde 'de: väl. köpa en stor ekiperingsaffär. Där var pengar att göra. Bengt kunde gå finklädd all- tid. Han behövde ingenting.annat göra än se över räkenskaperna, . - Bengt var med på ' alla. hennes planer. Hans kärlek var huvudlös. Den hade flammat ' upp. som - en förtärande eld. Han förmådde inte hålla igen. Vad betydde Sjögården om han inte fick Jane?. Han skämdes på något vis inför fadern, Men denne kunde ju in- genting göra, Bengt hade köpt Sjö- gården av . fadern efter moderns död. Han hade fått allt som det stod djur och gröda. Han vet med sig att han fått köpa för halva värdet. Hän hade själv ganska mycket pen- gar på banken, morsarvet var in- te så litet heller. Han hade nästan ingen skuld på gården, Han ska få över 100.000 kronor för egen del vid en försäljning idag. Jord- bruken har stigit i Pris för varje år. Och idag är det lördag, Han har bestämt med en mäklare i sta- den för att bestämma om detaljer- na kring en försäljning av gården Fadern hade kanske hört något för- fluget ord från sonen innan om att det var rätt tid att sälja. Men först idag har fadern förstått att det var allvar. - ” — Vad sagt. : Det var här taggen satt och värkte. Han kände hur uselt han handlat mot henne denna tiden då han inte orkat säga henne hur det var. Men så snart som hon var i hans närhet tyckte han att det var henne han tyckte om Men då hon var borta tänkte han bara på Jane. Han längtade efter Jane. Hon brann i hans blod och han måste träffa henne så ofta som möjligt. Ibland tycker han att Doris måste ha för- stått. Men hon har aldrig sagt nå- got då han sagt att han skulle re- 5» till staden i något ärende. Kan- säjer Doris? hade fadern I ”morgon' ska Doris komma hit. Då måste han-.ha klara papper. Då måste han bryta sin förlovning med henne.: Det gör ont, men han kan ju inte vara gift med två. kvin- nor. Och . Jane måste.ju' vara :den rätta sv oc | Sgt : Ännu -då han satt:i bilen och körde till staden var han på nå- got vis osäker om sig. själv. Han körde fort. Var en säker chaufför och brukade" gärna hålla hög has- tighet. Men idag pressade han far- ten, ännu mer. Han tyckte att det lättade ' inom. honom. - Hela "tiden fanns frågan inne i huvudet: Ska jag sälja Sjögården eller inte? Och han tyckte att Doris talade med ho- nom. På sitt. lugna och "sakliga' sätt. Hennes grå och lite sneda- ögon såg på "honom. | Han :.. sade . sig brutit. med: henne" för. länge sedan: Han hade' burit 'sig-åt' som. en knöl mot båda kvinnorna. Men -han Ka- de "ju inte k inte : kommit sig för., NLA A . Han parkerade” på Stortorget och gick- hem ' till" Jane, ' Hon bodde: i]. en. liten a” stans utkant.” Han brukade köra ända fram till villan, men i dag tyckte han om att gå. Tyckte om utt gå. här i staden där han > var sen sänonym "och - ingen Slännade, honom” och frågade" om något. 'Han var; bara sig själv, Jane hyrde. en "liten dubblett på andra | . våningen. - Han/. gick - tyst. ' uppför trappan, plötsligt fylld 'av-lust att överraska .henne.'. Dörren stod på glänt;';' Harr" hörde, någon samtala därinne. ;: Hån” hörde / en 'mansröst och stannade instinktivt till. .: : "— ...; menar du alltså att: du ska |- gifta'dej med den bonnasonen?;.; - Så kom. Janes röst,' full av otå- lighet: += ; - 3 ag' ju .sagt dej, = Är du alldeles galen? . - : Nej, jag är; klok, Han ' har pengar, över hundratusen när han sålt gården, se As ” Mannen skrattade till, : i > Jaha, ja” modern kvinna, gif- ter sej till pengar. -. .. a : — John: Erik; var inte löjlig. Du vet. att jag tycker om dej, men det " här: håller inte. jag 'vill 'ha egen. affär, tjäna. pengar... vi kan väl träffas nån gång i alla fall... men nu måste du gå Bengt är här vilket ögonblick som helst. Bengt stannade inte längre, Han kom ner och ut på gatan och gick upp mot staden. Han tyckte att nå- got rasat inom honom. Något som han aldrig mer skulle kunna byg- ga upp. Tilltron till människorna . ,. till kvinnorna :.. Men då han kört fort några mil, han tog en omväg för att hinna” lugna sig, kunde han skratta, Han stannade bilen och" skrattade som en vettvilling. Vem "var han att döma. Hade inte både" han och Jane burit sig lika dumt åt? Han hade aldrig brutit sin förlovning Han hade ännu Do- ris — och plötsligt visste han att han alltid älskat Doris. Det andra var en vådeld som brutit ut inom honom och som. han inte. själv kunnat släcka. Men han kände att han måste vara ärlig nu, tala 'om alltsammans för Doris. : Annars skulle det aldrig gå att bygga upp ett riktigt äktenskap. Men innan han kunde köra till Doris måste han hem. Fadern stod På gårdsplanen i skymningen. Bengt gav sig inte tid att hoppa ur bi- len. Han stack bara ut huvudet och Sa grinande: ons — Gården stannar i släkten, far! Jag har varit ett ärans fä, men nu har jag fått vettet tillbaka. om "Anton stod där och såg förvånat På sonen, Så uppsluppet glad hade han inte sett Bengt på länge. Men så fattade fadern vad sonen sagt. ske var hon så säker På honom... Ansiktet lyste upp. : — Så ska de låta, sa ban: mun- hd ” . blir: 750 NEW YROK (AE) eo Amerikanska arb s ”riet har nu publicerat sin eko- + nomiska prognos om ,Pärigs- USA:s nationalinkonist 1970 blir: 7 miljarder dollars? stora kullarna efter kriget. Den är= ij ökninge: | öar pr år vid 1960-talets slut. Ål dersför ande förändringar. livets och ' arbet: sannolika — utveckling under: 1960-talet. Departementets ex> . perter serverar den amerikans- ka allmänheten en bild av rosa- färgad optimism. Enligt -utred= . ningen kommer den amerikans- ka nationalprodukten att från ” nuvarande 485 miljarder dollar i dagens priser öka med 3.2 pro=- cent pr år. De kommande 10 årens totala produktionsökning - antas öka med 4 procent pr år i dollar 'och uppnå en total ökning på minst 45, kanske 50— - 55 procent. Är 1970 blir brutto- nationalprodukten " " 730—750 miljarder dollar. . -. = : Arbetsministern tilläkger visser- ligen att den. skisserade utvecklin- gen beror på nationens förmåga att utnyttja "chanserna resp anpassa näringslivet till arbetsmarknadens nya villkor.. Den snabba befolk ningsökningen kommer att under 1960-talet tillföra arbetsmarknaden så många nya arbetssökande som aldrig tidigare i USA:s ekonomis- ka historia. Antalet löntagare vän- tas öka med i runt tal 20 procent och" skall "är 1970 uppgå till 87 miljoner, : Under de kommande tio åren" inträder. 29 miljoner: USA- medborgare i den yrkesverksamma åldern, Bara 15.5. miljoner väntas dö, resp gå i pension, Netto-ök- ningen av tillgänglig arbetskraft blir därigenom 13.5 miljoner större än nu. Mer än hälften av nykom- lingarna på arbetsmarknaden kom- mer: år 1970 att utgöras av ungdomar under 25 år. Arbetartill- gången ökar nu med omkring 2 miljoner pr år, men tempot kommer Trots lägre pensionsålder kommer år 1970 att finnas" i produktions- processen : omkring 25 procent ler personer i' åldrarna under 45 är Arbetsdepartementet anser bla a tt. år 1970 mer än 30 miljoner kvin- nor 'skall utöva yrkesarbete, mot nuvarande 24 miljoner; Trots den starka tillströmningen: av/de yngre årgångarna räknar experterna med äldre personer över' 45—50 år att all diskriminering. av "arbetssökande måste se till att vid anställning över 46—50 års de skall stå sig i der internatio-- I nella konkurrensen. Vissa bransc-'" på lämplig arbetskraft. Byggnads- industrin och de industrier som levererar. byggnadsmaterial, såsom ikerna rin,. cementfak antalet anställda . med mer än ,30 väntade byggnadskonjunkturen. ” : Rapporten påpekar emellertid att ' placera. den nytillkomna arbets- ; kraften, men att lokala svårigheter ten över hela landet kan uppstå. In- dustrins lokalisering kräver vettiga fiska och 'befolkningspolitiska syn- punkter, Antalet . sysselsatta inom . jordbruket väntas ytterligare mins- ka, fastän i långsammare tempo än hittills. Jordbrukets totala inkoms- att accelereras 'i enlighet med de minskade arbetsbördan.. 2 På Bibelns tid: ” Förstfödd kallades på Bibelns tid inte bara den äldste av flera syskon utan "även ' föräldrarnas enda barn. Allt förstfött var helgat åt Herren: . ”Och allt av människan skall du lösa, När din son i framtiden frågar dig skall.: du. svara så: ... . Med stark hand har Herren fört bort oss ur Egypten, ur träldomshuset; ty då Farao i sin hårdnackenhet icke vil- le släppa oss, ' dräpte Herren allt förstfött i Egyptens land, det först- Ti Guds , förstfödde" son. och ordet och de kristna. ... 2 3 fn " Förstling är” i Bibeln synonymt vara må, men särskilt gäller det den . årliga skörden, Mårkens: gröda val Herrens gåva. Israel skulle påmin-' na sig detta genom frambärandet av förstlingen.' » Förstlingen användes även i bildlig bemärkelse, . I Nya . kallas : de som först födda såväl bland iskor som boskap, Därför offrar jag åt. Herren allt som öppnar moderlivet. ,.” he- ter det sålunda i Andra Mose Boks 11:e kapitel, ' Tanken bakom detta är att. när det första är invigt åt Gud är allt invigt åt Gud. Israel betecknas som tert. Vart ska du nu? Till Doris? Givetvis far! Vi kommer , nog om en timmas tid, du kanske sät- ter på kaffepannan, pe = Ska - bli, ska bli, sa gubben och stultade in igen medan bilen startade och sprätte grus neråt vä- gen, a ” "Bengt tog Doris med i bilen. Han allt. Doris satt stilla och lyssnade. Då han slutat tala stannade han och vände sig mot henne, . — Vad säjer du nu, Doris? sa han lågt. Kan du förlåta mej? — Visst kan jag förlåta dej, sa hon, mjukt och slog armarna om hans hals, Jag undrar om vi män- niskor inte behöver såna där små lektioner i kärlek ibland... nu vet jag var jag har dej. Han kysste henne. Plötsligt visste han att hon hade rätt. Nu var han på det klara med sig själv Nu kän- ner han klart att han aldrig vill mista varken Doris eller Sjögården, Det är ju här han hör hemma, .— Nu kör vi hem till far, säjer han muntert. Han har nog kaffet klart. i . Hon sitter tätt intill honom då han kör hemåt. Nu kör han sakta Plötsligt behöver han inte den höga farten, Han har fått ro med sig själv... ” körde sakta medan han berättade / LL lingar, : procent, om de skall motsvara den : ter väntas dock stiga trots "den delningen "kommer att. att det då -blir lättare än nu för ' få arbete, Industrin och affärslivet , . ålder upphör, om . - her kommer att få känning av brist - os v kommer att tvingas öka s + det i stort sett inte blir svårt att insikter och åtgärder enligt geogra-' u Henry Markert - . . förstfödd brukas även om Kristus + + med första alstret äv vad slag det . blivit omvända på en ort för först- Motornytt i korthet Den första engelska Ppersonvagnen' '' med dieselmotor som standard har nu släppts ut, Det är Standard= Triumph-koncernen som -i en del av sina vagnar av märket Standard Four 99. - « Säkerhetsselar för samtliga pas. sagerare ingår nu som standardut. rustning i de 28-silsiga bus: tillverkas riken Perkins P 3 eller P4 drivkälla, för skoltransporter, säkerheten tvåfaldigt sta minskar de riske händelse av trafikol det andra gör de kö ligt lugnare" för föl de tvingar barnen a sina platser, ' diesel som ' — för det för. rningen betyd- tt sitta stilla på På fen står 3 grund av den ständigt ökade efterfrågan på di / Perkins - Engines ieselmotorer har fräcka D mig av, + Den där sökte tränga ningsbanan | fär. Pp - indi; han togs för rattfylleri 'ute a Kausas' Oj tionsvätska, som Eenom luftkonditloneringssyste- sätt skall förbättra de influensadrabbade met är bemängd med en desinfek- ä har en frisk och angenäm tallbarrsarom. Initiati- vet kommer från företagsledning- ” ” en. som hoppas att man på detta hälsoläget + fabrikerna. skrivit til Vilken /verkandet har kan ännu inte 'uttala sig om. HAR VÅR FÖRSTÅELSE: En fd. a man | Hill-fängelset och anhållit om att få tillbringa tre veckors semester Där var han motorbuller. förklarat sig vilig att strafffånge i USA har | betala håde mat och logi. direktören för Beaver 1 sin tidigare cell. nämligen i fred för Han har > Min her djärvheten — Ja, när 4 : z a : vendljus erkänna Cl henne vid "Ben var väl djärs. att jag: a Ensign monterar in Perkins diesel - + av ' Seddon-fabriken = ;-- OÖidham, Seddon-bussarna, vilka har 2 är i första hand avsedda '- | - Selarna ökar ” n för skador il yckor och för ” rarna, eftersom, ' C ran förs” Gregory Jones, 29, myceen, sade - vid jämn fördelning av arbetskraf« :" Måndagen den: 7. mars 1960 n blir mer än 3 mils 4 I vissa grenar av verkstads- ' och ee 1; re, i går häde sena MN ati e ni den i trädgården... YS8Sa min dotter - av X TT rg om mr sr nee
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.