i I - i Ö j — Gustaf II Adolf. 2 oe tayev OcA dip vride vägas So ”Tukt- och spinnehuset” Icke uton skäl hette huse : blemharn NH a Pr n och lomsbrotts- "lingar är ingen modern företeelse, Frågan har 1 ligt ts joreståndare tuktmistare. | vanartiga barn till anstalten och där fick barnen sedan. stanna 'så att my ster- na i högre elier lägre 'grad under flera århundraden. : Bläddrar. män "i. gulnade luntor finner man att den första :uppfostringsanstalten i Sverige anlades redan år 1624 un- der, högt beskydd av själve. kung s el "Den skulle" vara en kombinerad yrkesskola och uppfostringsanstalt I första hand gällde det att ta hand 'om de, fattiga :barn" i Stockhom : ”som löpa på gatan och inga för- äldrar hava! De skulle lära sig "+ spinna och väva sämticdigt som de skulle uppfostras Och att den upp fostran inte skedde med, precis hu- . mana metoder kan man utgå ifrån — anstaltens ' föreståndare . hette ”tuktmästare”! Klientelet . på . an- " stalten var «mycket blandat; För- utom de föräldrälösa barnen, som helt enkelt blev omhändertagna och | vsända dit, kunde föräldrar föra - Sin faders avbild ; — Vem liknar lillen mest?" . ; i i Mi vå > Han är otroligt lik' sin pappa "Ända 'sen han föddes har .han. inte gort annat än druckit och sovit NN | 1 De två varelserna '- . Det finns två "varelser i. varje ” Bilt man: den ena tror att han kän- ner sin-fru. och den andra att hans fru inte känner honom, :;«: >" - amt möte Det är kontrasterna som nvöts här: En ung man bunden till. sin rullstol på grund av polio och en av Frank- "rikes mest. atletiskt "byggda män. - ssAnledningen är att ran inom kort kommer att kora årets atlet och be-1: "hållningen. - från arrangemanget . kommer att gå till polions offer. i — Vem svar "egentligen den hu- ”vudsakliga skulden till slagsmålet? .— Johansson, herr domare, han ville nödvändigt vara fredsmäklare, Wo. Styrbar barnvagn. En tysk uppfinnare har konstrue- "vat den här barnvagnen, vars fram- hjul är vridbara, så att vagnen lätt "kan svängaait sidan utan att man "som annars. först måst lyfta fram- Ihjulen genom att trycka ner handa länge målsmä kade. Vuxet folk sändes också. till anetaten, bland dem ”skökor, gudsförnekare och bovar”. Alla dessa människor, äldre . och ' yngre, skulle läras ett yrke och ansågs färdiga efter tre år i normala fall, men tiden kunde förlängas efter ledningens beslnt, . Hur. det skulle bli med uppfost- ran på en”anstalt med detta syn- nerligen blandade klientel kan man ju undra. Det.var inte heller så vidare väl ställt med 'det ekonom ka understödet till anstalten, Bar- nen fick ofta gå omkring på gator- na och tigga mat och för att klara LAHOLMS TIDNING > " TYYYTYYFPFYYYYTYFTYTYTYTYT vv TYYYYYTYTYTTTTerT "YTYYYTYYTYYTYTTYTYT TV YYYTYT Nervckur | Jag är så fruktansvärt ner- vös och jag slår sörder fler och ' fler tallrikar för varje daz, sade . damen hos nervläkaren Och det gör mig ännu nervösare... Så fick hon behandii ”De tre musketörernas” .odödlige upphovsman Al dre Dumas d & dog för efter en tid undrade läkaren: — Nå, tycker ni att det hjäl per? : — Javisst, utmärkt, tog hon. — Så nu slår ni inte sönder några tallrikar mer? — Jodå? varenda dag! Men nu roar det mej! J Ingen romantik — Eva har inget sinne för roman- tik, När jag sa att jag inte kunde se mig mätt på henne, gick hon och hämtade en smörgås. Och så var det den uppbragte miljonären som med förlov sagt röt till sin maka: : ” — Tänk nu efter ordentligt! Så kanske du kommer ihåg var du parkerade Rolls Roycen! Det är den fjärde vagnen på en vecka som du har glömt var du ställt, oe C l Ett och annat Parlym i håret 60-talet skall bli det parfyme- rade årtiondet — för nu skall dac mernas hår inte bara ligga snyggt i moderna frisyrer utan det skall också "'-"kta gott, anser den engels- ke frisören William Trovack. Han har varit frisör i London i 20 år och chef för-stadens förening för frisörer, ' perukmakare 'och par- fymhandlare, Härförleden medde- lade han sina kolleger att alla h i del .skall tillsättas fi na drev. tuktmästaren 'en krog på anstaltens område, där gäs- terna understundom förde ett gans- ka utsvävande liv. Ett annat sätt att skaffa pengar var att locka för- | möget folk till anstalten, där de ihtagna förevisades, varvid dessa passade på att tigga allmosor! : "Stad till salu” ' - För några dagar 'sedan annonse- -| rades i den engelska pressen under ”Till salu” två historiska. slott i närheten av Perigord i Frankrike, Det var för första gången i moderh tid att' franska "slött salubjöds i Englarid där man numera inte ens kan sälja dyrbara oeldade engel- ska' "slott. ' Fastighetsmarknadens nyaste rekord "är dock'en annons som. 'dagligen.-återkommer i de sto= rä : londontidningarna" :och enligt uppgift står varje dag också i au- straliska och kanädensiska tidnin- gar under rubriken" ”Stad till salu”. "Staden som utbjudes till försäljning heter ”Warrangamba” 'och ligger: 5 "svenska' mil från Sydney i Austra- leri;” Tidigare." fanns "där mér än | r ingen enda människa kvar, fastän staden har ett modernt utrustat sjukhus, flera affärslokaler och en'kommu-. nal restaurang. 'Allt”är i förstklas- sigt skick, ”Fastighetsfirman ; som äger den döda. staden: påpekar att platsen lämpar sig för nya industri- anläggningar, då det där finhs fina "arbetarbostäder, = A ingen skall fortsätta på'tre kontinenter 3.000 invånare, Nu bör - parfym, så att kvinnornas hår stän- digt kommer att dofta lika gott. Re- dan nu finns det olika slags parfy- merade shamponeringsmedel, "som passar - olika kvinnotyper ”— den exotiska och vitala kvinnan har sin parfymdoft för häret, den svala kan välja ett annat slags, doft och den som är mera. diskret kan också välja passande doftattribut,. Passa cigarretlerna . så att inte småbarnen får tag i dem, och vakta cigarrettstumparna i ask- fatet lika noga. De vanligaste för- giftni rsakerna är nämli, just tobak; "läkemedel och 'kemisk-tek- niska preparat. Och av dem är to- baken den vanligaste orsaken. Har ni. småbarn, i hemmet . eller får gäster . med småbarn, - placera då askflaten så, att barnen inte kommer åt dem. I 1—2-årsåldern är de små så kvicka i nyporna ati man knappt hinner vända ryggen till, innan de är framme — allt som är. nytt är lockande och spännande... Och för det mesta hamnar det i munnen. För. er egen och barnets — ställ askkopparna så t barnen inte når upp till dem, Även om det .kanske är lilet obekvämare för den rökande. : « ox I 20: Allt-i-ett-korsetten är väl egentligen ett plagg som de flesta, kvinnor drömt om”. Inie för att i första hand få en 'vackrare fi- gur, men väl; för. att slippa "de drägli ö i form av tills lämplig köpare äl Förtröliga stunder ”C, O.” Tyvärr ger vi inte direkta svar men hoppas ni ser mina ra- der. i tidningen, Dessvärre vet jag inte själv hur långt ett ””stenkast” anses vara, men säkert' är det nå- gon av våra vänliga läsare som kan upplysa om den saken. Något offi- ciellt mått tror jag dock aldrig att det har varit, På förhand tack! . So ov ”Gallie” 7 » ”Fberg” vill ha text och förfat- tarnamn till ”Niagara” och ”Spas- T taras död'. Den första är skriven av Johan Nybom och:den andra av Bengt'Lidner, ”Niagara” finns bl a i Richard Steffens ”Översikt av sven- ska litteraturen, del 3 eller 4”, Åt-' minstone i den upplaga min man använde under skoltiden, ”Spasta- ras död ingår i Sten Selanders an- tologi ”Levande svensk dikt”. Båda antologierna torde finnas på när: maste bibliotek. Med hjärtlig ning. Is os en ”Gall | genhet att visa var de finns isydda. ” | fint och tillsätt småskuren jordärts- strumpebandsknappar som'syns ge- nom 7 klänningstyget, den: spändå bh-kanten, ja, t o m fjädrar i de smidigaste korsetter har en.benä- Nu har emellertid korsettbranschen ö öjligheter än någonsin tidi- pa oss tillrätta på den punkten "och. det genom 'de nya elastiska material som kommit ut i marknaden. Korsetterna blir stän- digt smidigare, lättare, mera porö- sa t o'm bekvämare att bära än mången ”lastex-baddräkt! I Tysk- land -har man producerat en "ny allt-i-ett-korsett, som” absolut i te lämnar några som” helst ”mäj ken”. utåt, varken av strumpeban- den eller bh:ns nedre kant. Även stussen på korsetten är sydd i en form, som gör att man verkar sma- lare än annars. 0 . - ”Paris-ljust > SA Det allra nyaste skriket från Pa- ris är elektriska "kontakter, som doftar. D v s när man tänder ljuset i ett rum, sprutas ' samtidigt en dusch parfym ut i rummet och ger en behaglig doft. Ack ja. H | " Rå rödkål . : kan man goit använda även om det inte är juletider. Vad sägs t ex om rödkål i råkostsalladen. Strimla den skocka. — rå förstås — och en -rå riven rödbetå. Man kan också an- vända äpplen och hackad rå vit-: kål. Saladdressingen gör : man av, 1 msk ättika, 3 msk olja — försök med den mångomtalade. majsoljan. den ger friskare smak än matoljan — och litet salt. Men inget socker - ” Även till den intagda 'sillen sma- kar strimlad rå rödkål verkligen gott. Dessutom ger'den ett aptitligt 90 år sedan 37 ar gammal, Han är fader till talrika äventyrs- böcker, bland dem ”De tre ”musketörerna”, odödlig och underbar för alla Pojkar från TN 207 år. . Dumas var en frodig, saftig typ, kvick och stagfärdig som få, full av sjä vkänsla, men också ful! av värme och gene- rositet. Dumas ägde en sprud- lande fantasi och en enaståea- de fabulerinssförmåga. Över 280 volymer bär hans namn, men han hade talrika medhjäl- pare. Idéerna var dock hans. Dumas var flitig, men han äls- kade det bullrande glada paris- livet för mycket för att kunna isolera sig från allt i likhet med sin store samtida Balzac, Självfallet vimlar det av anekdo- fer om Dumas. Dumas blev en gång intervjuad av en reporter. Det visade sig snart att denne likzom så många .andra tidningsmän var särskilt intvesse- rad av Dumas" släktskapsförhållan- den; det fanns ju negerblod i den store franske författarens ådror, = ' — Är det sant, undrade journa- listen, att Ni är en GQarteron (d vs barn till en mulatt och en vit)? — Ja, svar ide Dumas. Det stäm- mer... = — Alltså var er far... > — En mulatt, ja. — Och er farfar... — Var neger, Dumas befann sig på kokpunk- ten och hadt all möda i världen att inte förlora självbehärskningen, när reportern ställde sin näst: frå- gar ln on sön — Och : får jag fråga, undrade denne, vad er farfarsfar då var? .— En babian, Mosieuz! dundrade Dumas, En babian! jar där er slutar, min herre! Alexandre Dumas utvecklade som skribent en enorm flit och förstod sig även på ekonomi. Han krävde i likhet med Carl Jonas Love Almqvist ochi våra dagar Hemingway. att få betalt per. ord, En gång hade han lyckats erhålla ett förmånligt kontrakt med en för- läggare och tidningsutgivare, . Han skulle. skriva ' en följetong för 10 centimes per ord, vilket var lysan- de betalning på Dumas' tid, d v s för bundra år sedan, RK ; Dumas, börjad, med stor energi sitt. bestållningsarbete. " Huvudper- sonen var en mycket rik och, ex- centrisk . adelsman med inte' färre än 22 förnamn, Var gång. han fram- tas, Skulle Ni nu vilja ha godhe- vad begravmngen kostar? Dumas tog.frem sin Porimonnä och överräckte besökaren 30 francs och sade; — Ni har bett m's om 15 francs, min herre, för att kunna låta bes Srava en skittmas Här har ni nu den dubbla summan, för den hän- delse det skulle finnas en möjlig- het att begrava tv ål . + Dumas överraskade "i afton sin vän Eoger de Beauvoir i sängen med hustrun ida. Dumas blev för- stås rasande över d nna biltagsen- het, men då det i sunma veva bröt ut ett vildsamt oväder hade han inte hjärta att jaga ut vännen ur sitt hus, Småningom gick Du- mas" raseri över: trols att vädret blivit hyggligt bad han Roger att stanna över natten, Båda lade tig atl sova i den breda äkta sängen på var sin sida om madame Dumas, som dock redan somnat. . Dumzs vaknade först påföljande morgon och väckte genast sin vän: — Roger, sale han, Jag är oer- hört förkrossad över att jag be- handlade dig så illa i går kväll Mitt anfali av svartsjuka var inte värdigt. Jag är ju en betydande man, inte någon vanlig bocknodd eller a'fons. Roger gamle käre Ro- ger, låt oss vara vänner igen! . ., — Nej,” nej, protesterade Roger, du släpper glödande kol på mitt huvud, Jag uppförde mig skamligt! : - Roger, svarede Dumas med sublimt lugn, när två vänner i det gamla Rom utsattes för ett miss- förstånd och sade överilade” saker till varann, möttes, när vreden väl hunnit lägga sig, på ett offentligt ställe för att försonas. Ge mig din hand! Rakt över Ida här, Det lär knappast kunna vara möjligt för oss att finna ett mera offentligt ställe att fira vår försoning... =. : : ko: - Dumas var en gång närvarande vid en litterär. soaré, där några noveller av hans son, den icke obekante Dumas” fils, lästes upp. En Jam, som inte kände till att de båda författarna skrev under. sam- ma. namn, vände sig till Dumas pére och sadet' - or — Är ni fader till dessa två mäs- terverk?. a och — Nej, det är inte ulldeles rik- dess värre endast farfar till dem, Trots sina ansenliga "inkomster befann: sig Dumas öfta i ekono- miskt trå ål, Han var skyldig trädde på scenen pr 2des har med alla sina förnamn. Och elter- som han var både rik och excent- risk, så krävde han ovillkorligt att tilltalas med samtliga sina förnamn. » Förläggaren blev förstås förtviv- lad "över detta honorarslukande på- fund och skyndade till sin advokat, Denree "lyckades "så småningom övertala Dumas att inssränka sig en åmula, Dot . . , Men... Dumas var inte rådlös. I sjuttonde - kapit'et. började adels- mannen stamma; en egenhet som ju vem som helst kan råka ut för. Förläggaren blev. emellertid ännu en gång förtvivlad. Men advokaten framhöll att det nu inte fanns nå- got att göra: En person, också en adelsman här laglig tillåtelse att stamma flera kpitel efter varann, + Förläggaren bönföll i brev efter brev Dumas att adelsmannen skul- 1+ botas och börja tala som.”van- ligt folk". Men utan resultat. Han fick bara följande svar: Dis — Om Ni inte slutar besvära mig med Era brev, så låter jag i resten av - romanen "adelsmannen : både stamma och hicka! : . Dumas uppsöktes en morgon av en man med likbjudarmin: — Hr Dumas, sade han, jag vet mycket väl utt Ni är on stor väl- görare för hela Frankrike. Net har gett mig mod att framföra en bön -— Och:ved rör den sig om då, NAS. - . spordé Duan en gammal skattmas. En av .mina vänner, en kollega, dog" igår i' största armod. Han lämnede inte. ens så mycket efter sig, att hans begravning kar. bekos- alla människor pengar, och så snan det flöt in pengar var det bara att betala ut...” Pr tfn - En dag greps Dumas av svår me- lankoli tillsammans med en. god vän, ogkså han bekymrad över pen- gar som aldr'g vill förslå. De satt på en krog och drvack vin. ' rr — Vad skulle du göra, sade .vän- nen; om du fick en miljon francs? — Guld,. svarede Dumas. utan minsta betänkande, 3. srt ot -" Dumas satt & kväll djupt för- sjunken i en bok. Sonen slog sig ned vid 'dan av fadern och frå- gade 'vad” det. kunde - vara som fängslade fadern så: a — Du får inte störa mig, utbrast fadern en smula otåligt. Det är oer- se hur det går. de. sonen. Vem" har..skrivit. .den? — Det har jag "själv, men det måste ha varit länge sen... =: >: så >" Christopher Jolin Läskunnig ” En "amerikan berättar, hur det gick till, när han blev inkallad till militärtjänst. När hans: fysik be- funnits god, togs han om hand av en sergeant vid ett skrivbord. — Har ni gått i skola? — Ja. Folkskola och högre all- mänt -läroverk Jag har avlagt stu- dentexamen och i vanlig ordning blivit fil kand, fil mag, fi! lic. Jag har legat tre år vid universitetet. Sergeanten nickade, tog en gum- mistämpel och smällde den i for- muläret. På stämpeln stod ett enda! ord: Läskunnig. -' : ne jen att ge mig 13 francs — det är. tigt, svarade. Dumas leer.de, Jag är. Lört spännande just här, Jag måste H — Vad är ae! för en bok? undra- |" SVARAR Under denna rubrik besverer eh svensk lequimerad läkare köstundstritt medicinska frågor rån läsekretsen . Förse trågorna med lämplig - Signatur och Hppgie helst ålder och köR Vet är giret an envars exonumiter obrottsligt bereras, Märk breren DOKTORN SVA- RAR och sänd dem till redak- tionen, | . H ”Ida”, Haemorrhöjder brukar ofs tast svullna vid avföring, €å de bledfyllas på grund av ändrade tryckförhålltanden i ändtarmsregio- nen. De obehag Ni sålunda får efter avföring är helt naturbhga och så länge Ni inte har blödningar eller svarare smärtor anser jag att Ni kan sköta Era haemorrhöjder ges nom att se-till att Ni har regol- bunden avföring och i förekom- marde fall med salvor, som lindrar klådan eller värk, Ni kan inte hop- pas på att” dessa haemorrhöjder skall försvinna helt, såvida Ni inte underkastar Er operation och om denna fråga bör Ni rådgöra med en kirurg om Ni vill ha besked och tycker att besvären är betydande, > "Ryttare 15 år”. De pollutioner, som inträffar då och då när Ni ri- der, kan absolut inte anses skadliga, och jag tycker inte Ni skall Vuta med Er ridning för detta. I Er ålder är retharheten t könsorganen stor och med tiden kommer Ni att vänja Er och få ett mognare sätt att fun- fAera med - avseende på dessa kroppsliga retningar. Det finns allt= så ingen anledning atl bekymra sig över detta alls £ nn. "Oviss", Metropol är en samman. i? + ä | Sagt oc; . : skrivet Ezentkgen var skapen större I barndumen, 74 den år så har ot Par år Ivor det absoluta medrlåldersstives t, Gängandan diev och nammnan mm 8 en solidaritet, I många fall I sed äver allt fullvuxet fornufi, tet förenklade utan tvekan hvet - man hade något att falla ulibka Pa, alt vara lojal med, Och nu I fullvuxet tillstånd saknas deta I denna enkla form — det krävs så mycket mer, lojalitet ived kanse hälle, fosterland och idéer, Jag vet Inte om del var det, sam Rjorde, at jag I skoltiden med en I hög grad obervarad kärlek hga nade mig åt lagspel I fotboll och bandy, Men nu efteråt tror jag att detta måste ha varit förklaringen till att man I timtal kunde hänga på förbollspianen I hopp om att få tväda in som reserv — ordinse rie var det aldrig tal om. ” tMéchant I Sv D) friahgenens Snabbuss till arbetet. Tidkortet stämplan På edra platser! Håll sekunder! Fem minuters Paus on Fång i timmen (räcker det ne med en?) Tid för snabblunch: == eller bara snabbkräm — och ses dan åter till den givna platsen, Var och en har sitt moment, Vem har drömt om ett liv framför en knapphålsmaskin? Men vem hinner tänka — ellep drömma? Snaabbuss, snabblunech, snabbköp; öka produktionen, min= ska produktionstiden, vinn schun« der... « Tid lir pongar! " Vad är tid?.' (Simon I BT) Duktig flicka. satt medicin, som dels innehåller lugnande mediciner men också sti- mulerande. Användes vid en del! ningstillstånd av psykiskt ursprung, Trafikens' högre makter >. skipar rättvisa « Utanför den kanadensiska staden Toronto körde en bilist på en mo- torcyklist, Bilföraren och motorcyk- listen måste föras till sjukhus med vid varandra och fick efter några "dagar göra varandras bekantskap — på nytt; De konstaterade nämligen alt de precis på samma ställe och på dagen för fem år sedan häde kört på varandra, Skillnaden var att 1955 års motorcyklist körde I år bilen och bilisten från då satt på motorcykeln. Vid båda tillfällen var det bilisten som var ansvarig för kraschen, 1955 års: bilist, som nu körde. på me, dömdes då till dryga höter. Nu vän- tar samma bötesstraff för 1955 års motorcyklist som nu satt vid ratten, Trafikens högre makter skipar rätt- "Om man.onte bryr sig om . myggen och .myrorna 1. smöret - och brännässtorna och vatten-- bärandet så är der faktiskt lika nervösa besvär och vid en del spän» var sin hjärnskakning. De låg bred= |? = Lillan har mycket a't atå I när hon skall sörja för alla ana dockbarn, Hon har just tndanstökat tvätten och nu skall dockikliderna strykas på den lilla nätta strykbrädan med det lilla järnet. Lillan kommer atl= kert att bli en bra husmor en gång, Fo Skillnad: sv os -— Jag skulle inte gifta iwig med Carl om jag vore som du'— ho- nom kan man inte vänta sig något — Men Ake då? ' " — Aldrig 1 livet — ay uonom can man vänta sig allt! ” Det berodde på 1 ett .intelligenstest ställdes föl- jande spörsmål till en ung man: "Vad är det första nl lägger miir- ke till hos en flicka?" « et ""Det beror på åt vilket håll hon, . En man som tröttnat på slitet på åker och äng, fick anställning len mcetallinduztri. En dag då hon träl= fade en gammal arbetskompis, frå« gade denne hur mycket han kunde tjäna per vecka. oa + — De''vet jag Inte, blev svaret. — Vet du inte: vad du tjönor, spordo den andre förvånad. : -— Nej, du förstår, jag har fler: påsar” hemma; "som "jag inte har ni: När brukar den börja? ' |. skönt här som på rain balkong. — Så snart jag kommir på kon= toret, doktorn. Sör Eg. AYKLADNING PÅ STRANDEN Mumilleial olyckstal, oo fa seende åt anrättningen - "4 utseende å " — Fru Clara ' TOKALNYHETERNA — LOKALREPORTAGET ” wu a ' 2 , — DE LOKALA BILDERNA FINNS I LAHOLMS T IDNING | EL takten — tidstudiomannon jagar - — Ni lider av sömnlöshet, säger -
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.