Vv Yvv verevyyy yet yvTvYT w-yY ” Mr ÖV LAHOLMS TIDNING ”. 4 " Torsdagen den 10 mars”1960 : pirektdrive 30.hl traktörspridare”. Vallberga Lantmannafören t 4 "djur vet väl alla, - Hur, skall ' man-kunna förränta let.,på bästa sätt? Det är ätt .: fråga att svara på, väg "visar lantbrukaren Gustav: Paulsson ' i Hemmeslöv, Östra. Karup. I serien ”Min jord- BKruksdrift” har Laholms Tidning tillsammars med > förste 'jord- bruksinstruktör: Bror Håkansson besökt hr Paulsson: och. vi. skall här nedan försöka redovisa de .in- tressanta. lärdomar, som vi fick där. säs 0 Deere Dan «. Hr Paulsson. är född i Skåne, närmare . bestämt i. Strövelstorp utanför: Hälsingborg, där fadern hade lantbruk. Han är endast 33 år gammal och: efter lärdomar hemma : på” gården: arrenderade han i-fem"år en gård i Strövels- torp. För knappt fyra år sedan " Laholmsortehs. Lantmannaförening — gynnsamma :vårbruket' 1959-- gav med 'rätta vissa.fö höppnin gar omen 'kommande:'god skörd, vilka. .dock. denr intensiva" som- martorkan kom på skåm,:kohs- talerar styrelsen . . Kvalitativt va målsskörden ....tillfred öar ätlande. .. väl. spann- | ra 809,000 kr under: förra året till. 8,5 milj kr konstaterar sty Laholmsorlen Lantmannaförening i sin nu svgivnad redövisning för 1959, förenin- ... näst -minsta' unde 1950-ta- ' De n ttägningen av'spannimål;.som, bärgats under gynnsamma förhållanden gjorde att torkanläggningen i höst kom- mit: till. mindre" användning än ättninge, men kvantitativt däremot i mån-: ga fall rént: av” katastrofalt låg, vilket "också: visat sig .ömsätt= ningssiffran för .inköpt:-spanni mål, som 1 kilogram: räknat var | led kronor..183,594. På de'olika varugrupperna: för- delas omsättningen : sålunda; N KONSTGÖDSELSPRIDARE " Ysta-Yrsa och Wilmo. TRAÄKTORPLOGAR . lisk Iyftv. Välkomna in och För vår Volvo traktor | Bensin och diesel. STALLGÖDSELSPRIDARE Tive SLADDHARVAR Kultivatorer Saxonia Arvika, | RADSANINGSMASKINER : pre POTATISSÄTTARE för traktordrift, 3- ” gummihjul samt 2-vadiga för montering på hydrau- CAMBRIDGEVÄLTAR, 3-delade - sh samt alla övriga lantbruksmaskiner, bese maskinerna, de flesta finnas i lager, serie s N | > sa för +traktor- "och hästdrift, ans N och 4-radiga med Foder och.diverse varor 3,502,195 (3,087,926),' Gödning och" kalk 1,414,447. (1,238,616), "Utsäde och i 56.226), Drivmedel 1,081,175),';.. Rese nvaror 304,346, Bygghädsma- erial m.,m. 302,497 -(362,076).: ”EInköp Från odlare avi Brödsäd 461,319 + (487,730),. Övrig: spann-, 314,360 (268,220).> Frövaror 151,529 ,.(108,068).” S:a : krohor 8,526,871 (T,IIB.2IT). aa ; Antalet medlemmar ' vid.:årets Början , utgjorde«751 "med '9,367 ändelar och vid'årets slut "752 med .'9,425. andelar.. Under. året har” värit ahställda 19 personer varav .11 "arbetare och. filialan- ställda, ;Till- de -senare har ut- i gått 83,642 kr i löner, till styrel- se och andra personer i ledande ställning 30,090 kr och till övriga befattningshavare . : 79,999: > kr. Taxeringsvärdet på magasins- byggnaderna uppgick till 470,5090 kr "och ';brändförsäkringsvärdet till 919,000 kr: -Motsvarande: siff- ror för affärs-. och bostadsfastig- heten ' uppgick: till 260,009 resp. 607,000 -kr. : Brandförsäkrings- värdet å maskiner, inventarier loch transportmedel. var. 387,000 i I bokslutet har' avsatts 91,000 kr "till. en "återbäring med 1,5 Proc, på. av. medlemmarna under året. inköpta. varor. Medlemrnar- nas insatskapital B har dessut- om förräntats med 14,042 kr. - Intäkter. ..och kostnader har under året balanserat på 752,671 kr. varav försäljningsöverskottet na märks egna bilkostnader med 61,840 kr,”kontors-' och allmän- na kostnader 45,251 kr; uigifts- t räntor '202,053 kr, kassarabatter 33,525 "kr, "avskrivningar å in- ventarier och fastigheter 48,041 kr.. Medlemmarnas återbäring 97,296 kr. Driftsöverskottet upp- går till 5,486 kr. Tillgångar och skulder : balanserade vid årets början på 4,211,399 kr och vid årets' slut på 4,539,995 kr. Ensam "Jantbrukare sköter 57 trationell gödboskapsuppfödning får han ofta ikläda sig köpte. han" den. gård i flemmes- ,u löv, som han. nu. har. Den ligger |v: mycket vackert nedanför åsens sluttning och omfattar:57 ' tunn- land åker samt ett par tunnland skog på åsen.' Ägorna”är spridda |e tunnland - medan ' 'det' övriga är fördelat ' på cett,fäladsskifte ut mot stranden på c:a 15 tunnland och ett "fly” nere vid Stensån på 5 tunnland." Det senare» har tidi-, gare varit : översvämmad ärgs- mark, men" är: nu ordentlig åker sedan ån har dikats ut... . : - Boningshuset är byggt fö tiotal år sedan -:och ”uthusen fi 30 å 35 år sedan, 'De senare präg- lades inte' av. någon högre" kva- lité och har varit rätt svagt un- |. derhållna; När han kom 'dit ställ des Paulsson, . som - inte är gift, — Kan, ville "sköta gården. själv utan hjälp, då han ansåg att: den inte skulle bära två man. Dess- d utom ville: han irte kosta allt för — "kring : "finna: c:a" 35 | på en gård. Files e soo ora ande mödan” "Men" det gällde för honom att | den "unge jordbrvkaren, so” talas med rätta om de stora kapitalinvesteringar som . ort att köpa en ma fkläda sig ansvar för, när han i våra dagar ”Dblir sin egen”; Det blir dyr pv 4 "hygglig gård, och även om han ärver den n ' : föräldrar. eller syskon. Att det sedan kostar många pengar. att k > js - utgifter . för att: kompenser öpa maskiner, :. redskap . och Issön. Jag hade "sådana i. Strö- elstorp . men . det blir hepplöst tungt för. en ensam jordbrukare, '- och jag 'var, i A sär: n- fresserad av det. Mjölkningen är Å än något annat”. inte så särskilt in- tt. -värre tvång utan allt för stora investeringar i "byggnader få gården att för- ränta sig och därför slog han sig på produktion av gödboskap och gödsvin, två" uppfödningsg renar, som man -här möter i renodlat skick, Den ' första ändringen gjordes i:'kostallet, där han li foderbordet - vara” kvar -men in. ; redde , gödsvinsboxar vid båda sidor — en utmärkt lösning, Här : ör närvarande . uppföder :: han omkring 300 gödsvin pr år. 3 » På gården har det tidigare fun- ” Jinför ett överskuggande problem |pitg rätt. många hästar, men spil- torna har, ' delvis rivits bort och här är nu — alltså i-samma av- elning som svinen — ett proviso- ned mål: 217,811 . .(199,370); Potatis | utgörs. 601,974 kr. Av kostnader-, mycket på byggnaderna." .. 1 — Skall jag sköta: gården en sam, så var det otänkbart att ha några mjölkdjur,. berättar hr Pa- riskt stall med: plats för 14 göd- boskap i lösdrift..— just nu fanns där nio. Men så småningom kom- mer detta, stall.att ersätlas med suggboxar;, ;' och... då kommer:hr: » [stått av Hugo Larsson, "Veinge, Erie;' Månsson, Borrarp, Joel ' Henningsson," Knäred, ”Ar- Jacobsson, Veinge, ... Evald Nilsson, Ösarp, - Tore . Bengtsson, Östorp,» Bertil” Olsson; Genevad, Birger' Svensson; Ahla;' Gustav Hishult, Nils. Persson, och '., Gösta ; Johansson, ord Nilsson, Mellby + Mestocka. ; : Föreningsstämma , Stadshotellet "i 'Laholm” fredagen di | . hålles åå Paulsson" att' ägna -'sig ' även. åt smågrisuppfödning. +=" -- Elen : ”Vinkelrätt med: det "gamla ko- stallet "> "gchk- 'sammanbyggt med detta ligger det gamla svinhuset och "den.::' gamla" halmladan;' och här försiggår just nu en OMLYgg- nad, som man utan några som helst; överord "kän beteckna:som epokbildande." Det. gamla svinhu- set ; var "mycket kallt och som ål "andra > en riktig. foder- Men: nu "skall 'det i stället bli" göddjursstall Pte . Här "blir först sju spädkalvs- boxar ; "och -. två större -boxar :för djuren där. de kan gå tills de blir ger rikare knölskörd högre: stärkelseskörd bättre smak "+ "oc minskad risk för mörk- : färgning -: sr ökad lagringsduglighet'. Giv potatisen .— det betalar sig : Styrelsen har under året be- sig att använda naturprodukten till såväl sockerbeto; LPET ' SOm foderbetor 16974 salpeter. kväve f 2695 natrium 0,05 24 bor samt dessutom mindre mängder magne- sium; jod m.m, "] mer han att odla fodervä "Hi fjol satte han $ ma grönraps. och 2 tuonlan några månader gamla — i en av dessa finns redar 'sju tjurar. Ena halvan -'av:'svinhuset blir en stör- re "box och' här skall 15 djur gå tills: 'de" blir. årgamla. .då. det är tid för” dem” att flyttå in .i den stora :”ligghall” > som skall inre. das i en del av' den gamla ladan. Denna skall rymma ett trettiota] djur, "och här. får de så gå tills de blir; Slaktfärdiga " vid ”18—24 månaders "ålder... 2 CA. Denna :"”ligghall”. står i direkt förbindelse 'med en rastgård- sö- der om gården, och här skall ock- så en "imponerande tornsilo på.5 :m i diameter "och 9 m hög byg- gas. Den är. så konstruerad : att nsilaget, kan kastas direkt från denna och ned på foderbordet — Spara på stegen. är parollen 'här SOM på många andra gårdar, som ;». Vi besökt.i denna serie; Foderbor- det är under 'tak och ; här skall : djuren äta både, vinter" och som- mar. Inne.i ligghallen. får. de fri tillgång. på. halm: då denna” grän- .fAr omedelbart "intill. hahnladan -öch kommer att skiljas från den- Na enbart med. några stänger. ,-. ;'Sextio. a sjuttio djur beräknar hr Paulsson” samtidigt få plats . med och "en det kommer troligen att: fällas som "halvfabrikat för » Vvtterligare - gödning hos” någon ANNan om det inte: skulle gå att få plats till dem ' Det har varit mycket funde- ” rande innan hr Paulsson nu fått ;det SOM han vill ha det och fått : det ritat av LEF: men det är en intressant planlösning, framhål- "ler hr Håkansson.. Här har äga- : Fen av en gård av gängse typ med relativt små, och billiga änd- Tingar — en mycket stor del gör .han Själv — skapat en ”elastisk' ” Planlösning där det mycket enk- la. medel. kan” ändras' fill andra diurstag, Ligghallen går t.-ex, lika bra att använda till miölk- in ett mjölknings- havegat. Vill han ha gödsvin i hela är det också lätt ordnat — 'uvudsaken är att ha allt väl/| samlat ur arbetssynpunkt, - son tigsena lösning är hr Pauls- e så förfärli a en söndag kan än t. oc utfo på Mörgonen och sedan köra bort ör dagen. Ändå driver han inte gården kreaturslöst det skulle Vara hemskt att inte ha något att syssla med på . vintern, tycker en ös utom gäller det att hålla Omsättning på gården, så att det också pi över ti honom själv. — Aågot över tl aväxtföljden "på en sådan här fåra - hur ställer 'den sig? I Så sta > rummet - skall gården dd ; Vv. försörja kreaturen. Däröver | odlar hr Paulsson, dock i fjol tio storland . Potatis, "vilket 08 Väl ut, men i är bir det nog fanns också med, men det är inte Så säkert att det blir några i år. - I rätt stor utsträckning kom- pg em t id foder- - Lantbrukare boskapsuppfödare. . märgkal efter tidigpotatisen. När; det var färdigt att skörda hade hr Paulsson inte någon stans att göra av.detta foder men han är en både duktig och påhittig man; På en lagom stor jordyta grävde han ned 60 a 70 cm i'ven 'rundel, och "runt". denna : satte : han tätt med? krakstör, förbundna . med kraftiga 'ståltrådar. -Längs' med dessa sattes också en rundel med halmbalar. tet s ue sor fl Med en slaghack-och en eleva- tor: placerades. sedan - allt" grön-. fodret in i.denna. ytterst impro- viserade” silo; där- det; packades väl och täcktes med ett. tunnt la- ger halm" eller "potatisblast och där ovan ett. decimetertjockt 'la- ger med, jörd..”Silon”” var inte mindre än sex meter "hög till en början men. sjönk givetvis 'sam- man. Nu: finns: det c:a fjärdede-] len kvar och ensilaget är .utomor- dentligt fint och! bra alltjämt. Ett gott 'exempel på.-det gamla :ord- stävet "bättre brödlös än rådlös". Eller som "Håkansson -. uttrycker saken är roligt med er karl, som inte" står handfallen ' inför en oväntad situation. Paulsson själv förklarar "kort och gott att han inte . hade. någon "annan utväg utan "tog "chansen och det. gick brass Ar SA SN : Foderstaten skall vara" så enkel söm möjligt för att spara arbete; och det är ej meningen att diuren skall .ha något annat. än ersilage och fri tilgång på halm — s spädkalvarna skall få hö. Därför stra Karup ST on Å Gustav Paulsson iHemmeslöv, ung och energisk göd- finns inte här." De fordrar för- mycket arbete, Möjligen kommer” grönmajsen också med i bilden — den ger stor massa men låg proteinhalt." : . se : På gården finns endast tjurar” och det är meningen att uppföd-. ningen skall koncentreras till så- dana. Har man. bara: tjurar och dessa är avhornade "går: det bra cch. de slåss inte:med varandra. Men det gäller att vara lite för- -- siktig med dem när 'de, börjar bli . slaktfärdiga och inte-minst”'när” de: skall föras till slakt — en kloss på 600 kg som mycket.lite. komrnit i beröring med männi- skor. är inte så lätt att tas med. Man får leka. cowhoy och: snara dem innan man sätter grimma på dem. Men" har. man hunnit långt brukar det gå. lätt. : set "Det är. som tidigare framhål- lits, "delvisinva" vägar 'som hr. Paulsson beträdet uch över huvu taget finns 'det många problem". - inom 'göddiursuppfödninger som” ännu inte 'fått sin slutgiltiga ut-' formning. En hel del har han lärt genom alt kvista upp åsen och ta: del av de förnämliga försök, som - Hushållningssällskapet i Halland bédriver på Brödalt, försök som står i- främsta rummet i'sitt slag i Skandinavien. ' : : Skall.då köttproduktionen , bli lönande" även: sex- "och sjustats- snökena kommer med i.bilden. Hur försiktig hr Pawsson än är i sina uttalanden svarar. han tvek- löst .ja :— under den förutsätt-. ”"fFoörts' å. nästa - sid). blir: växtföljden - enkel kålrö ter « redan k Mest överallt i landet är Problemei torra sommaren gav både knappt med hö och ett karö- tinfattigt hö; Symptom på i ie t detsamma -— den : . Å-vitaminbrist har också räkt sbesvä duktis störningar hotar och vårkalvarna risker; Behovet av A-vitamin måste täcka: lättast genom att ge ADESAN form (granulat), Det är billiga bota — ”friskförsäkra” korna och r ar att bli svag: as och det gör — i lösning eller m re att förebygga än att med en ADESAN-kur! « AKTIEBOLAGET EWON' SÖDERTÄLJE - N x
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.