Inget referat är framtaget för den här sidan ännu.
:cOch 127 havre, helt, även om de » hette, till brödföda' baka i historien : landsdelar, "' Torsdagen den-10 mars 196077” > "YYTYYV YYYYrYYTYVY YYYYFfYTIYYFTTYV "LAHOLMS TIDSING — ÄR 1959 k lorkperiod Nn et katastrofår, ommer att på Provins skonades : emellertid inte” gå så längt till- för att finna att ksom f, ö. andra , upplevat verkliga svält- och magerår, Innan möra- ingen - och" den moderna jord- bruksmetoderrias Aid tälde den halländska” myllan, då ganska Mager, sannerligen ingen läng- varig torka, Men denna kem e- mellanåt ”—" med givna "följder I, S9ANnmålsbrist, svält "och - barkhröd,; ND I DET FÖLJANDE skola £e några glimtar. från. oljka kal "landssocknat under några svåra år på 1809-talet. 1223 var oM så- dant år. Fi n Lindome 1 i norr behövdes i november det. fa år ”undsättningesäd” .-sam- od "utsäde, . nämligen 500 tnnor korn. 300 råg, 20” havre, Hälffen skulle så till bröd, Man: anm stämmoprotokol!'et man. . måste hämta . snannmålen antingen I » Kunsshacka eller Götehars —— också Halland, 1i " till Varberg hley väden för Jång, Breaved i hälmstadtralkten var : Också en macer 'skogaenpkapn som "även behövde. statshiäln 4 form ”, AV spannmål Man ansås 550 tun> hor säd kunna fela hohovet- ol. ler : 2 tunnor. nå varje :måtlag "> (hushåll). Av. a "550 ctunhorna "önskadd' man 275 .korri,, 1 " mun som Östra ; 37. råg « OCKSÅ i. en dalvis' - Karup" i sydli- gaste Halland slog det slint med «skörden anno 6, Rannorten: på »höstsidan därifrån löd utge Klen, skörd av vårs oc potatis. liksom. f. ö i Halland. . Man fick | I jäl p o till historien som ett å ästan- utan motstycke och för stora de av. nöden också när det göllde egna grödan. ” - ÅR 1831 blev" det åter ett missväxtår för Halland. I Gri- meton oca Rolfstorp, kunde man konstatera att sädes- och pata- tisskörden var mycket klen och att gudslånen alls ej räckte till. Det fattades sälunda för Grime- fon 50 tunnor råg. 100 korn, 50 havre och 50 potatis: För Rolfs- torps del blev bristen 100 råg, 2 0 korn, 50 havre och 200 pota- tis, i I mars 1832 förmälrs, att Kl, ker sockoen-] Majestät skänkt 3006 H:pund soppgryn till Hallands nödlidande -Träslföv var också en socken sm drabbades av miseväxt 1831 och fick begärs undsättning av korn och räg — fast det var slätt KNÄRED VAR on mazer trakt i landskapets södra: dej och Jä- nets hövding hads också fått kän- nedom om missväxt och brist av spannmål på orten och örskade få uppgift hur mycket: som töryva- d28:1 hiälp; få skole folket pe- nom hans försorg b'i hulpet. Upp- gifterna ifråga skulle ges til på- storsämbetet, I maj följande år fick Imd-öättningstagare sina bor- £ensförbindelser underskrvna och kern kom från Halmstads krono- mågasin. Det blov dan såren 134 tunnor kora til 103 hoshåll ivni kom ytterligare" 25 tur kernvara (också genom KB:s för Arg). fill 50. hushåll. "som" alltså fick 1/2 turra var, Knäredsborna visste- vad det vire s «a att vara utan bröd," de' kunde inte bara ta emot. utan ankså se, Det förmä- ler:år 1823 då Norrlapd"'hada hli- vit. hemfökt. av missväxt under fyra år. Detta Aret var emellertid värst. Snö och. frost hada för- stört grödan däruppe i höga Nor- deni"Knäreds församling vill jeke Å vägra sitt ömma medlidande”, he-. ter det” Man besöt ett samman- skott av 4 skilling Riksgälds per matlag, samt en offerdäg instun- . Det räcker inte. Landshövding- en i länet villa ockeå ha mmnoift : her mycket säd det behövdes till” "manades att inte uppgiva mera vän nödigt behov av varan. Spår-'; . samhet och hushållsaktighet var! ” föda och utsäde i samtliva: kam. | muner. Undsättningssäden kam | från. Kronans --masasin -— den var f. ö. dyr — och iman: unna dande - söndag > för domen. Dessutom moattors däröver: frivil liga bidrag. Sannolikt vara buvriga invånarna i länet lika offervilisar och förstående som folket i Knä- red.” ” see Ren eg DET SVARASTER av missväxt- jären: nnder 1800-talet näst: 1868, Ivar .1836. i buro: också bristens och svältens signatur, ör : - De -efterföliande ären å 1800-talet men man gav också väderiekens vägnar abnormt år — med en . lar av Sve. iges' jordbruksbygd ett rent Harplinge och Stenirge' får ja anscs tillhöra de bästa bitaroa i- fråga cm bördi Jord i Ha lard. Så var dot också "På den tiden. Men 1837 begärde man i HarplUn- ge till utsäde 2 1/2 tunnor råg, 73 3/4 korn, 113 1/2 havre. Och till brölföda sammanlagt 265 tun- nor. Steningens önskemål ifråga om ut:äde s:a €0 tunror och till bröd s:a 123 tunnor. ”Skörden var under medelmättan detta är — verkig m'ssväxt inträffat — äf- ven Potatisstörden blivt högst klen.” . Skrivaren tillägger att han heler inte kände till nå- gon trakt i Halland som haft ö- —— vv hovet. Man förstår då också att f£kogskommunen Erslöf i N ssan dalen 1838 led trist — och även På Porgar, Man fick ta ut av s. k. undsättningsmodel. Behovet var 2.409 Rikedrler RiksgFP'ds, varav 1.509 uttogs. Moiidades att nöd lidnde? torpare och saldater kun- de erhåtta urderstöd. . v. VI ATERVÄNDER till den förs nämnda Kräredsbygdea vid På hö ten 1837 kom ett Er Po ut Lagan. ci"kuler fr KB angåerde säds- och uträdesbekov. Dat änrgterad»s starkt att ej b. de irte skulle anteckna sj; -Rte heler' brännvi Spavamålsechovel j F denna gå”g 150 tunnor. . Ja, dat var verkligen missväxt i Halland ock å 1837. Kgl. Maj:t b-etöt koatanthiä!p med 160 000 Rår Parco såsom räntefria lån til" personer red säxerhet. , Landshövdir h tilhan- GAhöll spannmål Till Kn red var anvisat 1800 RD i koutanthjä'p. Dot måste sremensam <äkerhet ”aila för e ö =" för att erhålla Kro- nans rikedalrar. : . yvergkott — d. v. s. fått över be- hetskrav' är ingen billig historia. -Östra stranden. / Den «området. har. tidigare : anslagits "200.000 kr.” Nu har drätselkan.ma- "rens fastighetsavdelning räknat "ut "att det behövs ytterligare' 285.000 . kr för att göra det hela klart. Men då får man en campingplats, 'som torde kunna. anses som 'en åv de bäst rustade vid Västkusten. Hela området är väl planerat och inde. "lat med. gator och öppna” platser . och för -varje: tält är -utrymmet så väl tilltaget att tältarna också kan ta med' sig sin bil in på området och parkera den:vid sitt tält. oe " Vatten och avlopp finns givetvis 'ocoh icke mindre än 6 grupper med toalettanordningar, tvättställ med mera kommer att anläggas. I en hu- vudbyggnad så området, kostnads- beräknad till 100.000 kr blir det Campingplats byggs i år oo ör-bal » milj i Halmstad "En campingplats, som fyller moderna ” I För dränering och planering av. sanitära - och bekvämlig- Halmstad håller just På alt iord- gsställa en ny tält- eller campingplats vid sin stora badstrand, skall vara kilar att till mottaga 600 tält. Det blir en tältstad när så ängen «i gast på mellan 1.000—2.000 invånare.” ,- I Ne säsongen kunna som Jivli- Frankrike leder: "30 I ren alkohol . Pr person och år! Världshälsoorganisationen för bl a en kamp mot alkoholismen i värl- den, och i synnerhet mot den fran- ska som är ett stort nationellt pro- blem! Fransmännen ligger långt fö- , re andra länder ifråga om alkohol- förbrukning, Det dricks i genom- snitt 30 liter rent alkohol pr indi- vid em året, givetvis fördelat på olika — drycker: starksprit; vin, öl ö s v. Tvåan, italienarna kommer långt efter med 14 liter Pr person. och år, schweizarna dricker 12, en- Ismä 8 svenskarna 5 och samlingssal, bbköpsbutik, tele- fon, kiosk, ett sjukrum för ev be- 'hov och en klädtvättavdelning med » slrykrum och tvättrum med maski- nell tvättmaskin. ' Det skall alltså : bli, möjligt för camparna att göra en snabb upptvättning av klädes- 'persedlar, äro va RE 2 - Vid Östra stranden" finns förut "en ' tältplats; "men den har'icke "varit. tillräcklig: för" den” ständigt ökade strömmen rister; till Halmstad. No danskarna 3 liter per person och år. och år. cc 0 Gt ers Det är..vindrickandet som sätter genomsnittet "så högt i Frankrike” att tro att det inte dricks starksprit ket högt. A andrå'sidan' driver vi- net där) i de länderna. Också på det områ- - det ligger särskilt Frankrike mye: |» genomsnittsprocenten i höjden > del halandskommuner vora tjus atshjälp extramedel också utlovades. An: stand måsta ockiå M:t med slatslänet >> ten behöv Bä big.ts ler kortare tid. : - 1838 års elut utbetalat till hn detta I provins. och Italien, men det är ett "misstag > Det tillta'ade inte ala och en ” BOK: NATUR OCH filnsofreka Bortraad Inb, 24: Filssofen Tuussell har under många år utnat ett starkt ins flytande gerom fill ldoga forn Fkararbete, Han har visat sie ha kvar unedemlig upPtäecksre"Vdje ärda in I åNlurdsmen. Netta har YTT KULTUR: Mn utvecklipg av Rassell = 29:50, villiga när dot zaäl- ip — trots att "de by å en längre o- På 1810- Lksom 50-t int före. kom M'ssväxtaår. På sitt sätt ka. | han dotumenterat i EU sonacte Faktläriskt för sö id är en keno färbete. M'n filssofiska utverk- före'sa flån BK. ends hövding | I", Boken ger ov treåondv övers Sikt övr de Ynijer som Reco följt I sitt stadiga sökan ie efter Ffanntneen” Han red4v sat unarika tigt misetqn ovh Cärmod förky'ne 1845, En svår missväxt »drabbade fetta är 4 synnerhet Uppland, Västraslna Sötermanland. Ö- land eh Gotland "hu len"roise rsa' Dagens skämt POLISENS FYLLETRATT Gator och vägar bar blivit mor innehållsrika Ka fort. Atmmaone är det Jonköpinjss-palisens uppdate ning, Man far in LTD ve most saker tnyatuka hittexodsavdelningen, i Föratom pengar, kameror, porto följer osv, skyltdocka, SÅ massor PÅ sida ägare. lerger en halshuggen en elektrisk mätenavla med sprit och våntar Eprien finns förvas - tad bakam en val albommad dörr I men skall snart sväljas uv avloppas fyletrait. växt fö Så Mor hungers-|T2A6 AS'kIrÄrdringar på ott friskt | Fp pyye pFNANI röd at en tjonsthjon blif. | SÄ Pakan kan väl inte säras en man Vit tjenitiodiga vara lättleäartr man detta ha td — — amopa ottede landamäres om heter det i lndetövgilag- Krivelse. Krärra bostöt ett FO Nanskett av 2 killing tiks- gälds av varje n vardsgäst som hiä'p t'P då nödstända, SISTA " SVÅRA missväxten i Halland (och f. ö hota landet I rar 'me nå språket plan nå tot taned'ra InnahAVet. bästa. s - PT..O. N. För don sam är bhittaceorad av denna sen e'aleren Inom förskn'nevn är det. ta ypnorNet arbete viket av som. i värderats som författarens klackar lund, Hans stora hobby KR Hela 400 klockor teshantel och hänger 200 ur, lådor finns Eka inträffade 1868.. som änn star lever i. folkmirxnot, Ea låvzvarig och "ödesdiger torka intiäffade år. Gräs och säd faktiskt eder ha til svéddes bort. Man fick b'anda ;terskapen har omgestaltat jon bark, halm 'och Agnaar i brödet. Emistationen tll Amerika tog väldiga proportioner. uppstod: Detta gäller Det gäller slättbygden, Nya bruk: i H i för Ödesårdar det får vi täcksamt notora -— in också vår|te jämförbart med svurna tider: ” | katastrofår. >. ." Hal änningarna har 'under de Charlvs, sista 300 åren märglat sin jord. I VeX [bruket År 1959 var ett svårt år svenskt jordbruk, men — och HEMARBETE Hyrestanten har väl inget emot >, kvällarna? s egentligen? — Jag är damftrisör. förmanade sin nya gäst alt han inte emot dambtesök på rummet. — Nej, naturligtvis inte, Men nl att jag tar hem ilite hemartete och Jobbar med på a FÖrel, sam bljut polisens veritabla narra Västerbotten bor som kan det mesta om — gåndsätaren Ruben Wiks Är att byta av alla de slag och värden har han under årens lopp skattat sig pehom bys kop, I et glasak p väl nerpackade i många samt cen mängd antika klockkaljor, strängt fick ta — Nec) då — vad sysslar nt mod | bed meg 2 Lima SE bHixloe Pike fs] Fina x>a - Sé HEI v [4 tr SET Isrjar sj GE bild Själen r U ASNIviR iHaRU D:N FN DlvIr REVENCIEN si An He s me sösningen skall som vi Märk kuvertet Storkors, - Lycka till NINVSRNVINPA vinnaren av veckans prisbok. | anligt vara LT tillhanda senast onsdag 1 r Bildkorset "ova nästa KETFOGTOISSENSYÄVESAR AR rn MALA AMS MAAMANSAA 530 PANNA tABAÄNAAA MALA AMA MSAASANARBIANASAADAARANRANRARANMARANKASDA. NANNE AN. n lockar med Å - vecka, j j rvv FIOSPEIFFIFPPISFISEFFYTYEFEN
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.