AN ee sionshö ningen 1960,.Nu har rege. "LAHOLMS TIDNING ” YrvYvererrv v YvYrer YrvereveevYvvevYeeYt ere rä FY VY revvr k Löt fi ven Nog har folkpensionärerna haft: i anledning betrakta ållmänna pen-; sionsberedningens förslag att folk- : pensionerna i år skulle höjas med 700 kr: för ensamstående och 820 . kr för äkta.makar, som ett löfte. När riksdagen i princip beslöt att beredningens slutmål, 3.600 kr fi ensamstående och 5.400 för äkta makar skulle vara uppnått 1968, . protesterade den heller änte mot... . detta 'etappmåls realiserande 1960, även om :den inte definitivt fast- 7 ställdé detsamma. Under den hår-' da kampen för och emot den: ob= 'ligatoriska tjänstepensionens ge- nomförande var det heller ingen - som ifrågasatte någon prutning i DEN 28 MARS 1 iet : till: folk pensionärerna "fortsätter därmed även nu. Det är Neva - hela tiden tjänstepensionen uts> reddes, "diskuterades och stöptes i ' de politiska "instanserna. Partiet därför konsekvent när centerpar- tiet i samband med regeringspro- " positionen om höjning av” folk- pensionen den 1 juli i år -.med : .. 250 kr för ensamstående och 350 : - för äkta makar, pr år räknat, mo-- tionerar om ytterligare en höjning med samma belopp den 1 janua-” ri 1961. Därmed skulle höj sonliga förhållanden. Den” infekte- rades: av: olika motiv, som, fastän i ”sak.; ovidkommande, : dikterade' många yttranden. ” Vi avstår därför från att referera de. olika » inläggen, Sammanfatt- «| ningsvis kan sägas, att oppositionen kritiserade styrelsens åtgärd, att sedan iförra årets 'stämma valt Al- got 'Hantoft: till revisor, försöka få till stånd en extrastämma för att upphäva detta val. Svdad att herr . 8 TA Optimism .. (Forts, fr, sid. 1) "vo John Johansson; Ryaberg, (metall= arb Harry Larsson, Torup), riks- dagsman Johannes Antonsson, Dah- la, Heberg, (fabrikör Alvar Pers- son, . Vessigebro), lantbr 'John Jo«- hansson, Vrågård,. (lantbr Anders G Johansson, Vinberg), lantbr Gö- te Andersson, Guarp, (lantbr Evald Karlsson, -Flähult), - landstingsman Fridolf Pettersson, Varberg, (assis-" tent Ivar Pi Falkenberg), ÅA De mycket krävande och tids- ödande mosaikkonsten får stän- digt flera" och flera utövare bland konstnärerna. Detta kan tyckas va- . ra överraskande i vår -hetsade tids- ålder, men det kan kanske betraktas som en: reaktion mot den alltmer Hantoft vid: 1959 års stämma ut- talat-'sittu.misstroende mot en del av föreningens ledning; vilket gjor- de; : samarbete omöjligt. Styrelsens "vid denna "tidpunkt bli 500 kr för ensamstående och 700 kr för äkta N - makar utöver det nuvarande pen= : . sionsbeloppet. Visserligen är inte . " heller den höjningen lika stor som + i dni ”fakten. på. foll - Om någon eller några möjligen ha- " de sådana ' planer teg den,. eller. de,'.visligen "med detta. Då fanns det! nämligen. ingen gräns för vad det! isvenska, samhället var mäktigt ' : ifråga om I social "omvårdnad. Nk. Men sedan dess har statens.fi- ' nanser” blivit hårt överansträng- "da och 'besparingsmelodin har blis "vit ett; riktigt örhänge. En, ”bespa= . . ringsutredning ” tillsattes ”och. den :” ” en: del genom att "delvis under. " nerna skulle trumfas genom å Nr pensionsber edningen : fann bl a att. man kuäde "spara £ . låta infria det löfte folkpensionä= " rerha fått om: den” kraftiga - pen: -ringen, anämmat ”denna', del av .. besparingsutredningens förslag ; andra sådana har den helt strun= tat i att ta'fasta på — och före - "förutsatte, ", men måste dock betraktas” som” en rejäl förbättring. . Men en sådan: höjning kostar | pengar. Centerpartiet föreslår "att finansieringen skall ske genom att ; folkpensionsavgiften höjs från fyra” H tin fem' procent, från 1 januari: . 1961; Det blir 'med andra ord en skatteskärpning, . vilken ” "drabbar den nu :'verksamma generationen för” att förbättras . pensionsförmå= nerna för dem som redan har slu- + tat sin + produktiva ' arbétsinsats.” "Detta kan emellertid. -inte anses ; vara mindre korrekt än att kom-" ; mande generationer får vara med: om att betala till allmänna tjäns- ' tepensionen för de. nu produktiva ; medborgarna, "ve Nog? kommer I cchterparti ts i ion att väcka en slagit en' höjning av folk nerna:från: den 1 juli i år med endast” 250 kr. för ensamstående och 350 för äkta makar. Det var : betydligt blygsammare än: vad som ivlig: debatt både nu och. "längre. - ram i valrörelsen. Partiet har en. "gagerat sig hårt för en 'standard- - höjning för de nuvarande och” de; » | röster.”, sedan en 'redo- görelse för, Hantofts förhållande till : föreningen 'under, flera år "tillbaka, en. redogörelse ' som herr Hantoft på åtskilliga punkter, ansåg felak- - ANSVARSFRIHET ' j Styrelsen "beviljades sedan enhäl- ligt »ansvarsfrihet. och överskottet överfördes till; reservfonden. Snabbt fick styrelse, revisorer. och. ombud samma arvoden som förut; Så var man framme vid styrelse- valet, Valberedningen föreslog om- val på:de i tur avgående Arvid Andersson, Ålstorp, Kjell Backman, - Axelvold, Herman Nilsson, Eskils- torp och Alfons Olsson, Klägstorp. Åke Gottfridsson föreslog nyval av Algot Hantoft,' Hansagård, Egron Kronkvist, Ränneslöv, Gunnar Paulsson, "Östra' Karup och Jörgen Bendz, Vallen. De två sistnämnda >J avsade sig dock. . Efter en långdragen votering på närmare fem timmar blev resulta- tet att : Arvid "And "Artur And Bua, (lantbr "Lennart Gunnesson, Stråvalla), lantbr Gustaf Lagerstedt, Lundby, ”MValinge, . (nämndeman ' Georg Larsson, Kagelöse), entre- prenör Bertil B Hedåker, stora måleriprod , av vilket en stor del måste betecknas som hötorgskonst. :" Fastän : en sådan massproduktion ' av konst alltid har ägt rum, jämsides med framställningen av konst. av (lantbr Arvid Johansson, Nygård), landsti > Iohå S 1 son, Hoffors, (händelsträdgårdsmäs- tare Carl. J Tingdahl, Asslöv) samt lantbr Julius Henriksson, Höglanda, (lantbr ' Kanl. Andersson, Norb Cd vallda). Revisorer . blev, Täner | Rudolté och lantbr- Bertil Johansson, Nys gård. All Ledamot i förtroenderådet blev riksdagsman '. Alvar . Andersson, | Knäred med landstingsman . Axel Kristiansson, Särdal som suppleant. ' Förbundsstänimoombud: Jantbr: Z2ars 'Jönsson;' Veinge, h bi de värde, k det dock då: och: då perioder då mar kan tala om en .'formlig översväm- "ning, som hotar med att dränka all sann konstproduktion. Pen sådan : situation, som faktiskt är för han- den just nu, är det glädjande att det ännu finns konstnärer som icke viker undan för besväret utan kon- :sekvent strävar efter -- att skapa "konst och inte "massprodukter, 4 . Konsten är som ett magiskt öga 'som genom tiderna berättar oss öm vad -som: rör sig'i människornas «sinne från tid till tid, Många konst- ” :verk har gått förlorade -— inte bara på grund av krig och ofred utan också på grund av materialets ohåll- ” trädet. "Lennart Pålsson, ' Våxtorp, barhet, I ik marmorskulptu- rer och i den byzantinska mosaik- konsten har det emellertid använts röster, Kjell Bachman 201, Herman Nilsson 277' och Alfons Olsson 235 varigenom de . avgående omvalts. Närmast ; (i. : röstetal - komi Egron Kronkvist Li6, Algot.' Hantoft 111, "I Gregor” Bendz, Vallberga 60 och Rune ” Jönsson, Kövlinge ' 33 ' var- jämte det förekom en del stänk- Därefter ' omvaldes snabbt och enhälligt "fill personliga 'suppl i nämnd Sordning: Ragnar Åkesson, Edent -: Gregor - Bendz, Vall- : årens'. folk ansågs möjligt då rer; som”. nu. får nöja sig -med ycket blygsam, pension; Även: ingen: arbetslöshetsförsäkring at er: "Avsikten är god. Centern. vill att Cbarnbidrag. r Dråb- da des. de av "arbetslöshet hade 'de' mycket att dessa medborgår dens pensionärer rohar: + gjort örtjänta” äv en "sådan, Just. di prutning på den” Center partiet slog Ho bestånd vakt om folkpensionärerna unde arbetade under > sådan. förmåner de saknäde, av något sytterligare för: att gi gem: derna?» Frågan: kan lämp pen diskuteras” i den kommande k berga; och Rune Jönsson, Stinehov samt :nyvaldes Agnar-- Bengtsson, Vrångarp i stället för Yngve Jöns= son, Svensfält, som . avsagt sig. « Ifråga :om: revisorerna. föreslog ju beredningen omval av Richard nå” föreslogs: av ' Åke Gottfridsson, som också begärde votering. . / I Rn Pettersson; Berg . 166, Algot: Han- toft: 114. och. "Åker Nilsson;"-Eden- berga" 96. Dessutom "skall-man ”an-- lita Lantbruksförbundets 'revisions- -fjbyrå - Till révisorssuppleanter:' ny- valdes "Anton. "Bengtsson, ”Trulstorp. Cfoch Gustav Nilsson, Klockaregår- den, Ränneslöv. Då” Erik - Petters; Axel. Kristi N Särdal, lantbr ' Knut B Slangemöllan,'. Holm, riksdagsman fick : 305 | Joh A Dahla, He- berg, lantbr Gunnar Jörnlid,' All- berg, Heberg, landstingsman Fri-' dolf Pettersson, Varberg, lantbr Per Svensson, Derome, landstingsman Johannes Samuelsson, Hoffors, samt fontrollassistent .Svän . Rehnström, Fjärås. - Representant i SLKF:s. styrelse blev Jantbr John Johansson, Vrå= gård, Vessigebro och i SLU:s lantbr " Filibert Hvalgren, Veddige, , Framställningar och motioner. Styrelsens förslag om tillämpning. av enhetliga minimiavgifter' från” 1 jan 1961: bifölls, liksom att "valfond: - Insamling ordnas på sedvanligt sätt. > En motion” med herställan öm att ” den pågående utredningen öm par= tiets "centrala itidningspress "måtte påskyndas bifölls av. stämman: ef= ter en stunds dekak ine ev relsesuppl, : samt - Erik: - Pettersson, Berg...Att' representera. vid övriga stämmor valdes ordföranden: med vice ordföranden som . ersättare. : ' Styrelsen "fick bemyndigande att inteckna ” föreningens |: fastigheter, Till sist framställde Rune" Hans- sön: tidigare varit sty för Fk "Johansson, "Åstarp, "måste 'en " sådan" « väljas. > Här föreslogs : Einar: Jönsson;' Skråmered. och. Al: .|got Hantoft, men sedan Erik: " |tersson” "förklarat, att Hantoft repre-- Pet- senteråde. &n :så stor. del av” före: ningen; att denna inte. borde egli- geras;" valdes 'Hantoft. : Till ombud vid Centralföreningens stämmor utsågs "styrelsen med :un- dantag äv ” Arvid Andersson, som” är självskriven, "samt - Richard ma t: och till" 1 sty- son; det ålet att styrelsen skulle skicka" ut'eir- kulär om "att kvantitetsrabatter är införda och: hur. dessa verkar, . Så beslöts att inte välja valberedning, och till'sist tackade Gösta Görans- son ' stämmodeltagarna” för ' att". de så "troget ' stannat kvar; ett bevis på "stort intresse "för. föreningen. Arvid Andersson .-framförde .: ett tack till. föreningens anställda och Erik Pettersson tackade Gösta Gö- ransson för att har, på ett utmärkt sätt lett stämman i nio > timmar, 7 ”känger ”Sommarsvalorna"” från Hua- röd och MMT — den av alla kvin- nor efterlängtade vårkollektionen 1 tretejersey — har nu haft be- jublad Sverige-premiär inför mo . deexperterna 1 Malmö och Stock- holm. Några axplock ur den uni- sona .hyllningskören kan för de . mademedvetna - vara av intresse: > det börjar sin Sonika I Sydsvenska Dagbla- ”- Vår internationell berömda modeska; HK atja > sa för ögon och balsam för sjä- len är det att se en kollektion som den MNT och Katja of Swe- den presenterade för pressen. Des- sa tretejersey-kläder hade den självklara enkelheten, så svår att uppnå, 'och den harmoni mellan material och modell, som är fri- heter av att samma person ska- pat bådar Katjas stil är allt flera "En li: s stil. — den blon- perska, Katja of Sweden, omgiven” av sina stjärnmanne- | of Sweden da brinbbda kreatrisen från Hy- aröd förstår på ett alldeles spe- . skötta kläder, av 3-te jersey i mo- derna och inbjuder till va atio- » blom på allvar och: det är bara gå ger förr men tål att uppre- «pas: Vi har bara att säga tack till Katja för att hon gör så fina, " vardagsbra' och lättskötta kläder också här . hemma!” : ”Katja ”of Sweden — Sveriges "Chanel —- som” i samarbete med " MMT gett i synnerhet yrkeskvin- norna ett: gott handtag med lätt- deller,-' vars ”självfallna enkelhet gör dem" både: klassiskå och möo- ner med olika accessoarer. skriver Eivor'i Göteborgs Tian gen, Signaturen Rips i Svenska Dag- bladet slutar med föjande ".+. >; Sin smala stil har Katja haft gan> "ska: länge; men:'nu slår den ut i att glädja sig åt dessa mjuka, el- -diga, naturliga och i-bästa me- ning nuti dskläder som presenter rades.” "Som: det vettiga inslaget” i mo- "dets vanskliga vågspel är Katja of Swedens kollektioner, skriver tidningen Arbetet . och ur ' Sonja Fregardhs : anmälan: i Skånska . Dagbladet "saxar wv 'I. tvådelad vit yllejersey — med cardinblus- hing på höften hälsade Katja of Huaröd : välkommen. ... I den kläntvirgen har. hon rest över. he- la "Amerika och man förstår att uppköparna föll till föga... idealisk kollektion helt enkelt med många modeller som. är lättburna även : för . icke idealiska figurer. Särskilt uppskattar man enkelhe- ten i Katjas stil, frånvaron av o- nödigt Pynt och tidlösheten, som "gör att en sådan modell smidigt glider in i modebilden säsong ef- ter -säsong. Sedan är det «en an- han sak att tretekläderna i RPris- ' hänseende hör till de mycket ö- verkomliga i svensk konfektion. "Man kan alltså både unna sig .va- riation och låta favoritplagget fänga med så länge trådarna hål- ätas kollektioner . är även ut- omlands högt uppskattade, sär- a DE i Förenta Staterna och Ka- nad: - "För närvarande är vi den s S örsta svenska exportören av ciellt sätt att, göra kläder, som kvinnan trivs i och som mannen vill se henne i....” - . - Anita i Dagens Nyheter: ”,... Tretyjerseyn « som man bara tvät- tar, torkar och tar på hade den- na gång sytts i om möjligt ännu mer lyckade och lite mjukare mo- deller,.,«- Det har sagts mänga ES. säger MMT- disponenten” Agne Thorsson. Plag- gen säljs över hela den amerikan ska kontinenten och i New York har de sedan några år varit ett av Lord & Taylors stora slag- nummer, ” terial som är sy li mot- ståndskraftiga mot tidens tand. Karakteristisk ' för . skulpturen, : ''den. - ”rumsfyllande” konsten mer och mer viker för mo- saiken, som man kan kalla en ”yt- mässigt rumsformande konst”. De tidigaste mosaikerna. på europeisk mark frambringas redan under sis- ta århundradet f Kr, men sin fulla blomstring: når: inte denna - konst | förrän” omkring år 400 f Kr. De | första > o.saik, var golvmosaik sammansatt av små runda naturstenar. Av välbe- varade arbeten finns bl a mosaiker . från. 400: £ Kr i Olympia. . Senare övergår man ' till att forma 'sär- skilda ” stenar .— errassomosaik "— | den. och för att uppnå större färgvaria- och; tion ände:man' tillsam? å tillfällighets-- ' & övergången . från antiken till medeltiden är att : v. Bodil Gyllenbor g : . Biskop Ursicinus, s Abotlinare in Classe, Ravenna. intill omkring 1.000 e Er framstår i en festlig och lysande färgprakt |tades ännu för ett 25-tal år se- visar 1.100-talets mosaiker i Grek- dan — och delvis ännu — som" en land en påfallande av å iod i förhållande till den dämpade kulörer, Det är mötet mellan. de varma guldt och medeltida konstperioden betralk- och som : följde efter. de: kalla färgerna söm ger dessa verk" deras” prägel. 1300-- och 1400- talets: mosaiker "i Konstantionopel och. 'Tessalonika har” in: pirerats. av möter man” på nytt "en mäns” med "glasmassa, ”smalto”, - Omkring 80 £ Kr överföres mo- säikkonsten-.. från .' Grekland ” till Rom och Pompeji. De ' konstnärer som”. utövade » denna .: i - Italien var tydligen greker, ty de signa- turer som bevarats i de flesta mo- saiker från denna tid'bär grekiska namn. Så tex är Asoraton-mosaiker ("det ostädade golvet”) från Aven- tinen. .omkring '200. e Kr'signerad Heraklit; Färgskalan sträcker sig i början över »svart-vit-röd-gul, men i Roms Fkamnstad Osia finner man dock ik ln I prakt - och : rikedom «i färgerna liksom djärvare färgsam- samänsättningar. vr Fn Medeltidens mosaikutveckling var I emellertid inte begränsad till. de byzantinska ; områdena. och Italien; Man ”har "genom " historiska källor kännedom om. mosäikverk i Väst- eruopa, "men ytterst få av dessa är bevarade, t ex ahsid-mosäiken i St Germain-des-Prés i Frankrike, som . dock 'är starkt restaurerad. = Detta synes dock meningslöst i beiraktande . av att det,: som re- som "sträckte: sig över. mer: än. tu- ser år. Det skall dock genast med- ges ”att detta nedsättande - omdöme väsentligt” ”revidi rats på se räre'” år, ta konstnärerna" terverk, under a Krig och inre stri s sresul-, terade i'sänkt, Skonomlsle standard, och mosaikkonsten 'kom att spela svart-vit: marmor” (200-300 1 Kr). : De äldsta mosaiker som. bevarats är som nämnts golvmosaiker. Det- ta" innebär: emellertid inte att det inte redan då varit tal om att ut- smycka väggar med mosaik, Några få bevarade nisch-mosaiker från ti- den omkring 50 e Kr har man fun- nit i. Herculaneum :- vid. Pompeji. Men någon mera betydande vägg- och .. valvmosaikutsmyckning : har man belägg för först i Hadrianus villa vid Rom omkring 200 år e Kr. Under det att det tidigare var pa- en "mindre d de roll; Den västeuropeiska målarkonsten inled- des med Giotto di Bondone, f 1266 i Florens, Med måleriets genombrott kom "det ena konstmodet att. av- lösa det andra, och sedan dess har det. inte "kunnat ' skapas en fort- löpande utveckling som i den by” zantinska konsten, som sträckte sig över en period av mer än 1100. år: Det, har :i alla fall skapats bety- daride : mosaikverk ända, in I våra dagar, t ex:i' Spanien, där Antoni Gaudi (1852—1926) verkade i Bar- celona. I Skandinavien fick mosai- lats, patricierhus, badanlä rederikontor .m fl som utsmycka-' des med olika mosaikmotiv,' börja- de man under det tredje århund- radet e KY att sätta upp mosaiker i: kultbyggnader, först 'och rämst i religiösa helgedomar och med mo- tiv från de berörda : religionerna. Exempel härpå är Ostias Mithras- helgedom med guden Silvanus samt Lupercal-templet : med Romulus +; och Remus. Man anar här förebil- ken en r genom den dans- ke. konstnären Joacim Skovgaard (1864—1938), som i många år. ver- kade i Sverige, närmare bestämt i mellersta Halland. Ett av hans mest betydande arbeten finns i Lunds domkyrka: Att man värdesatt hans banbrytande arbete inom mosaik-. konsten framgår därav. att det" på | K demin i Kö har upprättats en speciell professur som sedan .dess blivit ..utgångspunkten tak den för de kristna ' ky kerna. s . . Mosaikkonsten ”förbindes med rätta med den byzantinska kultu- ren. Staden Byzanz, anlagd 700 år f Kr av grekiska sjömän på: den europeiska sidan av Bosporen, blev för nya fr åend nordiska mo= saikverk, trots ae RR ik vilken stor”. ; konstnär, han. är och vilker robust "styrka som” är nöd= vändig för att kunna fullfölja sitt: verk. Det: är emellertid ett" fak- tum ätt: många. konstnärer dukat under, för sådana ' svårigheter, och . vi vet. inget om hur många lysande upp kampen. det är klart att. ett solitt.” samhälle ” under ” ekonomisk utveckling. ' är den bästa | grunden ' för sk de av”ett' kult häl- le. Konst i ordets verkliga betydelse : är en lyx som. är "intimt förbunden med framåtskridandet.” det -samhäls le som har råd till denna lyx med- verkar till att skapa impulser .och vecklingen av konstnärens fria per= ger: — just genom” denna är / det : som . Konsten skiljer” sig från det: rena hantverket, som 'inte öppnar” öjt, för den barelse och den” anda, som. ger . konsten hetens historia, Ars longa vita brevis.; > nr att "det - var, ytterst . framstående konstnärer som skapade de byzan- tinska och medeltida mosaikverken, Det är en särskild konstart, grun- år. 320 e Kr erövrad. av. kejsar | dad på materialets egenartade na- Konstantins och fick namnet Kon- | tur, som "kräver ; inte ' enbart em stantinopel.” Mosaikk första | k ärlig inlevelse utan också en. stora blomstringsperiod i denna stad inleddes med kejsar Justinianus 527 2 Kr. Han lät bland annat uppföra Hagia Sofia som var kristenhetens största tempel. De mohammedanska makthavarna gick efter erövringen År 1453 hårt fram mot de stora Mosaikskatterna, av vilka många gått förlorade. De stora centra för studiet av mosaikkonst är framför allt Rom, . Ravenna och Tessalo- nika, och av de enastående mosai- kar som man 'där finnr kan man få en föreställning om vad ett rikt samhälle "under framåtgående har kunnat frambringa av yppersta konst. 'Från omkring 600 e Kr går man över från de enklare färg- skalorua ” till: en glödande prakt med användning av rel- och halv- ädelstenar, guld och silver. I de väldiga kyrkorummen måste de 1e- vande ljusen" ha framlockat” ett a kåd bländ: och b d betydande arbetsinsats av konst” nären, Medan man. i måleriet bl lo "Vetenskapen är numera enig « om j. . ”Huvudjägarna och Graziela av Alfred Boeldeke' är berättelsen .om en. sällsam resa i Sydamerika, ' genom ett av världens - farligaste områder.. I sällskap med hustrun och. deras femåriga dotter. startade kan da föreg] äni till mellantoner ;' är mosajkkonstr 2 ären tvungen alt vid sidan av varåndra ställa flerå stenbitar (”terrasser”) i olika förger, silka först i betrak- tarens öga smälter, samman till den färg han önskar "återge, Eksom de enskilda stenarnas lutningsvinkel i förhållande till grunden kan bidra- ga till att markera ljus och skug- ga i mosaikkonsten finner man där- för en spontan impressionism, vilket understryker att detta begrepp rier på Sydamerikas' västkust färden i en hydda placerad på ett bilchassi. skogarna. När färden där tog slut fortsättes resan på en flotte, en färd som kom att ta fyra år. Med jakt, fiske och frukter livnärde. de sig bland indianer, kannibaler och huvudjägare. Författaren har mye- , Kursen' satte emot ur-: ket. att berätta "om dessa vildars liv och om slavjägares' verksambet i våra dagar. Genom stora okänra" områden kring Amazonfloden ' går färden, som skildras stundom med. ser, stundom än tusen årföredeni den : målar ka i i ippl ” [som rent idyllisk, men genomgåen= I Inom |de 1 av intressanta upplevel-. målarkonsten finns det inga element som inte allaredan har utnyttjats inom mosaikkonsten, Av det före- gående kan man förstå att försö- ken att använda industriproduce- rat material — kvadratiska glasbi- av ljus- och färgreflexer i de otaliga mosaikstenarna. : > Medan mosaikerna under tiden tar — i beten :är dömt att misslyckas ur konstnärlig syn- punkt sett. Såväl den byzantinska som den 1 ser, Folket i Bilds förlag. Inb 5:95. DAGENS NTF- MANING Mörkertrafik” — farlig trafik, kräver ansvar, 'omdäma, har: avgörande inflytande för. ut-. sonlighet. Och — som” Marcus 'sä-', antika perioden, som föregick den > skapa stora verk, bevisar däremot | begåvningar. som" aldrig vågade' ta”. dess enastående" plats i mänsklig= ligen en lika duktig ambassadör för 'svensk konfektionsindustri, som hon är genial modeskapare — även med internationella mått mätt. Det är Katja sjläv som presen- terar sina kollektioner i USA. Skånetösen från Huaröd är tyd Dr /
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.