N tYyrTtYrrvevroteTEYTTEETYTSYYTYTYTPPYVA — LAHOLMS TIDNING — TrrtyYVTP VF OY TOY YT ETYTYFTF TYP YET FYTTTETTOYYFFFETYYYTEYTTYETTYTYYTFFYYYYTTYYTY ETT rea a YveYv Trevv "Problem på Den ena turistbroschyren efter den andra dimper nu ned på re- : daktionsbordet; den” andra, mer ' lockande än den ena. lustratio-, Det finns hundratals talesätt eller " +] ordstäv: älskvärda och elaka, dåli- badstranden Här, får naturligtvis tas i med hårdhandskarne för att möta kon- kurrensen. Från vissa optimistis- ka kr etsar göres emellertid i. sam-. ga ocH goda, fina och grovkorniga, och det finns tusentals människor, som använder dem, ofta i passande och ännu oftare i opassande säm- manrhang, det senare beroende på, alt de flesta inte vet varifrån ord- stäven härstammar, eller vilken: händelse de har att tacka för sitt nerna. är i, många: fall "göda och man inser utan svårig> het, att konkurrensen mellan bad= och turistorterna "inom kört bi ” bart. På många platser: har man > tydligen redan för. länge sedan, > lämnat «bikinistadiet . bakom sig dium som i all sin' ohöljdhet av- : al är inte utan att man grips, av . misstanken att många badorter i . reklamsyfte importerat skönh . ha gått så långt som det är tänk-= ” och befinner sig:nu. på" ett sta- ' ar den nakna sanningen. Det ' n det påståendet, att det kan ligga en fara även i att locka med pinuppor i turistbroschyrer- » na. Det är ofta för att inte säga vanligtvis så, att det är frun som bestämmer var semestern skall fi- ras. och om turistbroschyrer av ovan omförmälda art råkar kom- ma i händerna på henne — na- turligtvis av rent förbiseende från den äkte mannens sida — så kan det hända att sommarens bad- ir, förlägges till en "insjöstrand ålä höglandet, där fisk- > utifrån," exempelvis från Holly” wood där TV:en uppges ha gjort otaliga, sådana sysslolösa, Det är "sannolikt. inte omöjligt att många on .formfulländade sådana efter att" ha funnit, att det inte är så lätt alt bröstgänges ta sig fram nu försöker sin lycka på en i höft, Det ena goda behöver ju där-; förinte förskjuta det andra... :. a Inte utan farhågor. frågar man - sig vilka åtgärder de halländska s : Tä terna skall vidta för att mö- Ne "denna växande "konkurrens, Lösningen kan ju omöjligt ligga . « i att, den kommande sommarens , ) <> livliga färjtrafik " ytterligare tun-, " nar uta. badgästfrekvensen ,' på . , Västkusten. Om inte 'den å andra '- ” sidan från andra sidan tillför vå- .ra badorter "nytt klientel' är 'det : | väl fara värt att Västerhavets: vå- . gor kommer: att sorgmodigt kluc- ka, mot 'mer. än en” avfolkad - strand, och vindarna: sorgmodigt sucka,. bland gräset på -klitternas os sand. . Ett litet missförstår : | "Den: unga frun som fick ett Na chockkonto. av "sin man och : tyckte: det-var så bra att klara , ulgifterna "på det sättet. Hon ' | skrev ut check på "check i glad. sc | takt, med. resultatet att kontot” smalt undan som snö i vårsol, Vi är nu framme vid den däg ot då hon rasande river åt'sig den ” senaste” framlämnade checken och fräser till den stackars kas- sören: kand Ingen täckning! Ingen. täck- ning! Det är nu .tredje'" gången ni tjatar sm att det inte finns någon täckning. Säg mig nu, hår ni några pengar här i huset, eller vart har dom tagit vägen? (Då gens vim beståndet. i sjön är det enda som utsättes för faror. :Där kan frun alltid hålla ett jga på maken me- dan hon kanske befarar att hon efter en semester tillsammans med "på en : badort vid tiden för hemresan svårmodigt måste konstatera att hon ”inte 'sett' maken”. på alla tre veckorna. , " . Så skall det naturligtvis inte gå till på en badort. Där bör i stäl- let den sanna och glada stämnin- 'gen vara rådande och på sin höjd sådana: händelser inträffa, som kunde anas t ex bakom den lilla "'replikväxlingen hos en guldsmed i Mellansverige i den riktigt gam- la "godäå tiden för fyra, fem” år . sedan; Kunden (en ung man): — Jag ka. be att få köpa fem förlov- ”ningsringar. sor Guldsmeden: "em? Kunden: Ja, jag ska på semes- ter till Västkusten, Soliman > Nn Enär förty. på grund därav sen k N länge att Ätrans Iazstani varit mycket" ringa , "har. sommarn givit uselt fiska- fänge. i Förgäves. mången har sitt spö fått svinga. | pi grund äv detta har, vi många : "gånger rätt livligt önskat längre. laxsä- : songer. - Vi kunde. fiska någon” extra - pinne" + när efter, sommar höstens tid och därför. hoppar vi av fröjd i : åt middag : ” Ryske fursten F Jusupov som - år 1916 i uppdråg av sammansvur- na adliga -officerare och farlaments- ledamöter - mördade den. siste tsa- 2 " rens ”onde ande”; munken Grigo- rid Jefimovitsj Rasputin, har i gär "i en elegant" parisrestaurang ätit middag med sitt offer. Rättare sagt var det amerikanske, filmskådespe- laren, Edmund , Purdom som. just nu avslutade” filmen 'om "Rasputin. Furst Jusup r en pinsåmt ele- . vår. — om även laxen gör det åter- 2 Ye står — I "när drätselkammaren nu före. Vv. slår att ; fisket" för förlängd säsong "då år. x Co fn Klippt. "Tre dar 1 rad node, en ung man stuckit in huvudet Johanssons raksalong och frågat: vär det mån- ga före mej?” H När han fick höra att det var tre kunder som väntade, tittade han på sin. klocka, skakade på huvudet och försvann, Fjärde dan, när han upp- repade sin fråga, var det hara en kund före, Om igen såg han på klockan och skyndade bort! ” gant men : medellös garmal herre -och lever i Paris” sedan år 1918 "som flykting.” "Det är för farligv — Ser du den unga damen där- borta, Karl, tycker du inte hon är förtjusande: - EN I jag blott en: gång "funnit en ung dam förtjusahde,' men det gör jag aldrig |» om, det, gör jag aldrig « om, 1J blev nyfiken,; kallade på tvålpojken och sa: . — Inie ens när det bara är-en | kund före så vill han vänta på en klippning! Följ efter honom /och se vart han tar vägen! .; .' ” Snart kom pojken tillbaka" och Johanssoh frågade: ' "'— Nå, vart gick han?.' fö . —' Chefen, sade tvålpojken' dys- tert - - han gick hem till ert > "Norsk översättning Maja och Greta dra bägge var sin barnvagn 'i den lilla stadens - park. '. | Till-sist säger Maja? ", = « — Ja, snart slipper jag, guske- lov ha nå" t mer med ungar att göra. — Så fint då — vad skall du då | göra? frågade Greta, ',»— Ja, svarade Maja; i nästa 4 vec- ka skall jag och Olle gifta OSS. > Replikväxling N — Ni kvinnor- gå på teatern rör att se vad andra kvinnor ha på sig. — Och ni män gå dit för att se vad de inte ha på sig. Det ringde på . nattklockan och jourhavande” farmaceuten gick söm- nigt och öppnade luckan, (d — Får iag för tjugofem öre lakris, . — Lakris. Det hade'ni väl kun- nat vänta med tills i morgon, sa farmaceuten vresigt. — Det har ni faktiskf rätt i'sa kunden och försvann i mörkret.” Jag vågar mitt huvud på, att ing har rätt, . te Jag min plånbok. Men du har ju inget i. den... Y - Men sad vill Hi niel egent. ligen? sh . Tgaste ursprung: . a Talesättet ”stå under toffeln" kan man dagligd få höra. Angå dess ursprung finns det en roman- tisk historia, För att fira fredsslu- tet mellan kejsaren och påven för- enstaltades ståiliga tornerspel, och de riddare som kämpade mot var- andra på rännarbanan, bar antingen kejsarens eller 'påvens färger på hjälmen, En av dé tappraste käm- parna vägrade emellertid att smyc- ka sin hjälm med någon 'av dessa färger utan fäste i sin" hjälm sin älskade makas prydliga guidskinris- toffel. Han besegrade. tolv "riddare efter varandra, och då han mottog segerpriset ur den förnämsta da- mens, en prinsessa, hand sade hon leende till honom: ”Om ni , också inte . vill stå under ' påvens eller kejsarens färger, så står ni dock avgjort under toffeln och « dess her- ravälde.” . Denna histcria förekommer i en gammal schwabisk- krönika” Men den antyder i själva 'verket,” att detta ordstäv är äldre och här- stammar från en tid, då skon spe- lade en mångsidig roll i bröllops- sederna.. Det kan också hända att detta talesätt ' är ov bibliskt ur- sprung och går tillbaka till det mo- DoR TORN. : 85 VA RAR : ; Under denna rubrik" besvarar en svensk' legitimerad läkare " kostnadsfritt medicinska frågor ” från täsekretsen.: "4 Förse frågorna . med. lämplig. signatur: och uppgiv helst ålder och köns Det-är givet att envars : anonymitet obrottsligt bevaras, Märk breven DOKTORN SVA- RAR och sänd dem till redako" tionen, ”Gunilla”. När ni nu efter 27 års äktenskap har . börjat fundera över att Ni inte någonsin blivit sexuellt tillfredsställd tror jag inte att det i första hand betingas av att Ni hela tiden under ' detta. långa äktenskap, som ju också av allt att döma varit ganska lyckligt, saknat varma käns- lor för Er make. De problem Ni har och som tar sig uttryck i att Ni inte blir sexuellt tillfredsställd och att Er make får för tidig sädesuttöm- ning är i båda fall vanliga fenomen och förekomma i många äktenskap, Detta hindrar inte att sådana sexu- ella störningar .får anses vara. ett uttryck för en mer eller mindre be- tydande, mer eller mindre medve- ten psykisk spänning. När detta nu blivit ett problem tror jag det är lämpligt, att Ni försöker få kontakt med en läkare, som har: intresse och utbildning i sådana här frågor, en, psykiater,- med vilken Ni öppet kan diskutera problemen och där Ni kan få hjälp att reda ut i vad mån -aktualiseringen av problemen nu kan sammanhänga med Er :'ål- der, eventuella klimakteriska feno- men ' eller 'annat. Jag tror att: det vore mycket tanklöst att. planera en skilsmässa eller låta dessa problem] oförhindrat växa Bå det sätt de tyd- ligen gjort på sista tiden, sv ”Nervsarnmanbrott”, De förhård- nader .som Ni fått i munbotten, på tungans undersida, långsmala svuls- ter på vardera sidan om mitten, tror jag knappast kan vara tecken på en elakartad tumör. Sannolikt rör det sig här om en inflammato- risk eller andra processer i spott- körtlar eller i utförselgångarna från »spottkörtlarna, S. k. spottstenar kan ge liknande besvär, men det är all- deles 'klart, : att Ni bör låta läkar- undersöka Er för att få en säker diagnos; Någon risk att Ni skulle bli opererad, så att hela tungan av- lägsnades behöver Ni absolut inte befara, S . a , i MAT-åsig fundersam fru”. Natur- ligtvis behöver det inte alls röra sig om cancer för att man har flyt- ningar från uriderlivet. I synnerhet ho 'Er, där dessa fenomen före- kommit flera gånger tidigare för flera år sedan. Emellertid är :det naturligtvis all. anledning att söka läkare för att få det konstaterat, då Ni ju befinner Er i en ålder, då cancer kan «uppträda, Den vanli- "anledningen till flytningar, vilket dessutom är en utomordentz ligt vanlig. åkomma utan några som helst, allvarliga sjukdomar som ir.atorisk : retning i underlivet och Fint! Då är ju insalserna lika, tför detta kau man få behandling, Att ”stå under följd eller som orsak, är en inflam- |" : toffeln” saiska ”påbudet, att en anka hade rät'ighet att begära den' avlidne mannens broder till äkta; Vägrade svågern att gifta sig med broderns änka, anordnades en slags domstol inför vilken" den, försmådda avtog sin ena sko och kastade den för svågerns fötter Detta arisågs för en stor smälek och därför föredrog många män att böja sig för tof- felns tvång och ingå ett icke öns- kat äktenskap, i vilket de ej sällan kom riktigt under toffeln. " Ett ordstäv, som också står i sam- band med.skodon, är att ”leva' på stor fot”. Det fanns en: gång i ket elegant och mycket fåfäng her- re; Gottfrid Plantagenot, greve av Anjou,' som på grund av en elak- artad svulst på na foten hindrades att bära den tidens moderna skor. Han , lät ' därför. förfärdiga åt sig skor med mycket långa spetsar, och hans smickrare skyndade sig att ac- ceptera denna skoform' för att be- haga honom. Denna sko å la pou- den tidens sprättar .ståtade i'skor med så långa snablar, att dessa måste "fästas vid knät. Folket kal- lade de förnäma: herrar, .som be- stod sig lyxen av sådana skodon ”sprättar som bara lever på stor fot”. Modet. försvann, men ordstä- vet lever ännu kvar, « Om - fölk, som det gått brå för, | brukar man säga, att ”de har sitt på det torra”. Ordstävet torde' ha] kommit till oss från Tyskland, där det ordagrant heter ”ha:sina små får på ' det torra”? Talesättet. har emellertid ingenting alls med får- avel att göra, utan mera med fiske "och sjöfart. Man var nämligen för- vanskat” det” plattyska ”Sechepken” (skepp) till ”Scäfchen”. (små får). Att ha räddat:sitt.”lilla skepp” från havets stormar och ha det på det torra betyder således act kunna le- va "”sorgfritt, 'i senare överflyttad mening att vara välbärgad. ; . YAtt stånga. hornen: av” sig” , är ett. talesätt som har sitt ursprung i en gammal tysk; under 1500- och 1600-talen även hos oss gängse, stu- dentsed. De: nybakade studenterna, recentiorerna, måste sätta på sig en med horn prydd hatt och med den- na stånga in en dörr, varvid hornen föll av. Detta upptåg bildade en del av de' pennalistiskt betonade ce- remonier genom vilka en recentior upptogs till de gamla studenternas krets, Just detta att stånga hornen av sig var den definitiva avslutnin- gen, på, .den ; vilda” recentiorstiden och”öbvergånger till $i möra stad- | gad : period. .I.. denna. mening ' har ordstävet fortplantat sig ända till våra dagar. ve Kawi : Att t fördriva vintern I en uråldrig |1 sed som tyrolarna alltjämt upprätt- håller i Telf vid Innsbruck i sam- band med karnevalsuppfågen. Man nöjer sig dock inte bara med att fördriva vintern från jorden utan man 'sänder, som bilden visar, även jen man upp till ”månen” för att fortsätta där. vo PÅ En "sä KRARE Frankrike en mycket förnäm, myc- | a L läine urartade slutligen därhän, att |" " : annojlunda ä än man påstår... Nn Da var "mycket: lättsinnigt - gjor av Pylle, men hon var också något för sig. Driven av sin'lust till en: samhet hade hon kommat bort från de andra hönsen, ända, bort till skogsbrynet. Här, .var det. härligt svalt... én sv - "Plötsligt, liksom "”uppstigen ur jorden, stod Mickel framför henne, Av ren .skräöck' slutade? Pylle upp med att tänka. Hon kacklade väl- deliga, fläxade 'med vingarna och sprang vimsigt' fram och tillbaka, medan Mickel muntert. betraktade henne med sina gröna ögon, ” C:s — Vad är du' rädd för? fråg äde han "och satte sig på baken — Är du då inte Mickel .— Jo, men jag har. nyss kost. Pe Jag har alltid hört. att Mickel -| Räv är "vår fiende. nummer ett. — Förtal, kära puälan'; o—'Jag heter Pylle. Vt — Pål det viset. Kära" Pylle! det finns + visserligen ' mindre . lyckade exemplar av. rävrasen, men vi är. inte 'på. långt. när så : svåra som mården. - Mården "dödar - av blod2 törst.— "vi blott av hunger. I natt hörde jag händelsevis mården prata med sin fru. De smidde planer ' på att besöka er hönsgård i natt. Och jag tänkte genast: Tänk så synd det är om. alla de små rara 'pullorna, Hur ska de kunna räddas? : — Det 'var: förskräckligt! dagmåsal, te gedast hem och varna dem, ti —iJag har, en bättre idé sa Mic kel och försökte se ärlig och hjälp- sam ät. Ta mej med in i hönsgår- grymma och lömska bestarna. ' «- Pylle. tyckte det var en utmärkt idé, Och hon och Mickel begav sig hem till gården. Mickel höll sig där. gräset var högst och släpp .verkli; gen igenom ett hål i "stängslet in” det "tomma hönshuset utan att bli upptäckt; .Där. kröp han. ihop i en vrå — och gladde” sig åt natten, då alla' hönsen skulle sätta sig på sina pinnar. :: - Men Pylle” kunde” inte ' bära « så : | länge på sin stora hemlighet. Och då Trofast - gjorde. en : runda till| hönsgården, "fick hon, sig en prat- stund med honom i ett hör där de andra inte kuride höra de re > Du må tro, Trofåst, att jag har ordnat det bra. Hela hönsgården svävar i en fruktansvärd fara. Men tack vare mej 'så blir vi räddade, : — Vad är "det för. en: fara? und rade Trofast." . = Mården och hans. komme i natt. för att slakta” oss" allesam- — Hur kan du veta" det? :-—, Det har Mickel Räv ialat om: Han har själv hört det. ' HD — Har du talat med Mickel Räv — och lever än! ; — Hån är. snäll dn hjälpsam. Han vill skydda 'oss; Vi kan känna ']oss alldeles lugna. Han sitter be- | redd inne.i hönshuset, > > "— Vad gör han, säger du? Är du tokig, Pylle! Hur kom han in?v iv ' — Genom hålet där. Han är helt "Men Trofast hörde inte på. I näs- | ta ögonblick: hade :han. kilat in ge-' nom: hålet . och flög i' nacken "på Mickel, som med knapp nöd slapp därifrån' och det i ett mycket ömk= . ligt tillstånd, ',. tte vi'ha lagat. "Och den kloke Tros den, så ska" jag: försvara er mot de |" le, Han är jur. vår gode vän! Vad ska 'vi”nu ta' oss till när smården kommer? "du" är verkligen |' dummare än till .och med en höna har lov: att vara. Har jag inte alltid |. vaktåt er? Ni kan vara alldeles lug-: na, det kommer ingen och gör er, något — om ni förstås inte rent av själva hämtar. dem hem till er, Men det där hålet i' stängslet mås- fast sprang bort till sin” herre: och skällde ' och drog iväg med honom och fick" honom med, till. hålet i stängslet. SER Jag plockar fram ” min”: gamla Chronschough igen" och läser om : den underbara stilövning han fick sig förelagd av prosten Stålbort I Glifaminge: = . "Just som Hjuset tändes - gick "Julius ner till den sköna i sjön för att njuta av” nöjet salt ljustra, gäddor” i ljumma juninatten. Han göt tjära ”, "för blossen i en pannå av gjutgärn ', och lät gerna sin hjerna hvila från ' tanken. på” "att ljuta döden. i. den I djupa sjön. Det'va ej ännu tid att . "Pplocka' njupon; w ”m "sin monumentala idioti; - men " så sent som" i. mina" folkskoleår fick, vi skriva sådana krior och j jag kan "ännu ' i dåg'skriva. om” gelbgjuta- "rens sjubbskinnyäls | fast jag aldrig - ” mött vare big en gelbgjutare eller” jubbiskinnspäls i ilevande livet. Man kan inte konuna till I "kan drömma" om efter e svensk vinter, det, är sol; lång k niskö ÖR "Men :de har: >inga cigarrer, Det finns. förstås i Rom att köpa” en med ett vasstrå i ena ändan, men man 'ser aldrig någon Htalienare röka sådant. . Ne Därför 'måste man opp. " halv sex på morgonen i . köpa ett väldigt förråd. — Aj, aj, sa husbonden, det” må: vi allt" strax' se till ätt det blir” lagat.” i "Pylle går fortfarande "och tänke - på. "den rare Mickel. Räv. Och de låter underligt, men hon tror verk” ligen alltjämt att han är snäll och hjälpsam, ' ' dig ;, tonåring”. Så rolig att ni trivs på skolan och med um= gänget med andra. ungdomar, I er ålder är det bara naturligt att man vill flyga, ur: boet: och :stå på egna ben,.så ni behöver. inte ' ha några samvetskval för att ni inte ”trivs hemma”, Vad er pojkvän beträffar, ! begriper jag. inte varför ni gjorde. slut. Det kan väl räcka att ni be om "litet betänketid och att ni är goda: kamrater under tiden. Ni är] båda två så pass unga”att ni inte är mogna att: binda er för livet. Se tiden: an, så löser sig nog det pro- blemet, Vad er utbildning till hem- syster beträffar så får ni svaret här: -| Hemsystrar: (hemvårdarinnor) ut- bildas förutom vid herisysterskolor; även" vid eh” del. lanthushållskol |iag, svarade bonden: : — Men varför har somi liga”, vila NN ut hästen på seden och En dam från sioden och. hennes . dotter' gjorde en promenad utåt lan= " tet. De passerade förbi en bloms fande "potatisåker. i : «> Vad är det för växter? frågar unga dottern en mötande. bonde; ', -— De! där — det är potatis, vet blommor .och andra blå -— Ja, det skall jag: sä en, upplyser 'den illmarige lantmannen; " det ena slaget blir kokpotatis. och det andra stekpotatis. ... '— Och det visste du inte, 'Ann- Petronella! infaller mannany; högst | generad jer: dotterns okunaighet sade Per: De här må du tro är en" "riktig" .ilen för hästköpet kommit ifrån, TT Jag säger då de”, hade "inte ra en hemlighet :— bara 'hén inte 'vet att det är 'en hemlighet, säger vår. k djuppsykologiske medarbetare. te [f ”Tillräcklig garanti — Detta är "absolut sis det kan vi garantera. - och husmoderskolor: Samtliga är "|interhatskolor, "Kurstiden är > van van« omkring 5 månaders , barnhem; sjukhus: etc. In lesvill- kor: Lägst 29, högst .-30 år, 2 års med barn, Elever med bärnsköter- skeutbildning kan: befrias: från 3 :| månaders kurs i barnavård, som vanligen ingår i hemvårdarinnekur- sen, ' Likaså kan befrielse : ifråga- komma beträffande sjukvårdsprak-. tiken, om eleven. tidigare förvärvat sådan praktik. Undervisningen är kostnadsfri. 'Under,, den praktiska. 15-—16 .månader, vari ingår i praktik pål. praktik" i husligt atbete, "helst i hem vb utbildningen; utgår. För Er ' lämplig skola” torde vara - Byske- Hösmoderskola;- Byske tf 175 "eller" Dototea hemvårdarinrie- 'och ; busmoderskola, ; H Dorotea” tel, 201, Hycka tillt, N utan cigarrer; Italien är allt man: - odenx ljufliga, . : grö lätt vin: och skrattande medmän-- - sorts kvartsmeterlånga' negerben' - +. ASADSAANSAARAAAALNDKADMAMADIKDA AKAN ADAAARAMSNDDARASADAA PETTEETTVTET TYTEN ADARNARANAKANDADAKNAAMARDAR p. Font y TYYYYTYTYYYYYTYYYYVYYYN
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.