LAHOLMS TIDNING verererevverYv Yveryvererervrv N x Treveervv reeyvrvyvtryrpYFYyrTtTT YTryveveoeyvvvvYv Torsdagen den' 81 mars 1960 4 "STOCKHOLM (Trspec) cv Det är inte endast som turist I främmande land svensken av i dag träffar folk .med annat tungomål, Aven "på hemmaplan är ””risken” för att komma i kontakt med främ- .. mande språk i ständigt stigande. In- "för: den ekonomiska omvälvninge i'världen måste det svenska närings livet i högre grad än hittills räkr = med en internationeli markna: ” Detta gäller inte endast de stor traditionell; » exporti d : utan "i 'samma mån alla de sm + företagen." Dessa : kan av. ekono- miska skäl. sällan hålla sig med lister för utlands ' terna; den saken måste i:huvud- "sak klaras av övriga anställda. "Vad bör då grundskolan ge för » att den enskilde skall få bästa möj- - liga användning och utbyte av sina språkstudier? Frågan ställs av Lä- : rartidningen, ” som med utgångs- i punkt -från de positiva erfarephe- terna 'av obligatorisk "undervisning . i engelska i folkskolan resp försöks- skolan - betonar värdet 'av språk- ” kunskaper i allmänhet och kun- skaper i ett av världsspråken i isyn- - nerhet..>. Språkundervisningen - skall : färdigheter, d v s förmåga att prak- tiskt använda språket i olika situa- -"tioner, heter det vidare. I vilken " "ordning dessa situationer inträffar framgår åv anvisningarna: att läsa, "att. höra, att tala och att skriva lb ”För den som har sina erfarenhe- ” ter äv den elementära språkunder- " visningen några år bakom sig fö- refäller' detta måhända som något av en revolution. med hänsyn till "den vikt som tidigure lagts vid stilskrivning, För flertalet medbora gare torde det: emellertid oftast va- ra de övriga funktionerna som. blir aktuella. . + Med lärarens möjligheter att, nå É € gott. fegultat i isin språkundervis- ä timt hans jégna, färdigheter i i språke' t För. att befästa” och, gång vunna kunskaper; och. färdig” ; ,e "den: bildade skogsägareföreningarna uppgifter - som ” upprätt: skogsbruksplaner, taxeringar,' ri ningar o dyl. Även Hallands skogs- ägareförening har en sådan skogs- som bl a vårt "skogsbruk ä är föremål för Inom det enskilda skogsbruket manas skögsägarna till självverk- samhet för såväl skogsvården som på det drivningstekniska pla- net, där det gäller att följa med i "utvecklingen och rätt utnyttja - "alla de nya, effektiva redskap och verktyg, som finns i markna. Som ett led 3 i dessa strävanden skogsägareorganisationen för några år sedan inom de olika särskilda skogsvårdsavdelningar med arbets- iv andet handh der. ägarna i länet. 3 Bilderna upprättas i olika skalor men den lämpligaste torde vära 1:5.000, som ger, en skarp och detaljrik bild. Med. en "sådan har. ägaren möjligheter att över- blicka sina ' domäner, urskilja de ohkå bestånden och vilka av dessa som behöver gallras eller" på annat sätt bli föremål för någon åtgärd. Han återfinner vägar, som kanske fastigheter. sådan. NH plan” heter" k ävs en - kontinuerlig fort- N många, fall. sker den ”geriom -själv- | behövs dervisning, och där har. -skolöver- sens. kurser för, lärare med behörighet » Men ig ylle lingen. Nu: sehövs el rkning- av: stipendi a agen "Hera , gånger "under; sin . göringstid få tillfälle till planl ga "åtgärder : av skogsodling, ; dikning,'. förvaltningen av: ett antal skogs- ”En.:av, de allra. viktigaste arbets" uppgifterna: torde vara. 'upprättan- det: av; "skogsbruksplaner: Med en er,' fastighetén; har en större. möjligheter: att lika slag: - vägbyggen bör > förbättras eller kompletteras med upplagsplats.: Mossar; kärr och dikningsobjekt; ja, "hela fastigheten flyttas på: detta', sätt i in på kontoret! Det är. heller; inte ' endast:' som grund vid "upprättandet av ”skogsz ruksplag en” sådan blir Det måste även anses vara ett nöje att: kunna sitta 'hemma" och se på skogen, och "räkna ut vad som -be- höver uträttas där,. En stor fördel med dessa : bilder är att. man kan få fastigheten" att ligga! mitt i bilden, Flygbilden le- vereras alltså i ett stycke, obero- ende av fastighetens. belägenhet och arrondering. Vidare finns möjlighe- ter att få huvudfastighetens gränser inlagda på bilden, som om inte an- nat särskilt begäres levereras upp- klistrad på väv, I skogsvårdens in- tresse” förväntas stor spridning av dessa nytagna flygbilder av Skogs- halland: Broschyrer och upplysnin- gar om priser och leveränsvillkor går att få genom föreningens om- bud: och skogsinspektorer” eller: g tori i Halmstad.” ställning av. bildmaterial. Bla vi m'm, allt. nödvändiga 'arbeten: om skogsbruket. skall bli. lönsamt. : Vid |" upprättandet ' av : skogsbruksplan | underlättas arbetet + hög grad 'om det finns tillgång på flygkarta över fastigheten. . Och nu'är det så” väl beställt - att. hela Halland "så. sent | som ”i' maj" 1959 flygfotograferades..] 1 Det skedde”. genom. Airborne. Mapz ping Lid; AB Stockholm. ; Bolaget det”gjort, ett. "gott; arbete' med frai flygfotografering : och. ins larid skogsägarna var myc ket stort, c och” de, flesta” försåg sig med" eåbild' på: sin fastighet” Ave sikten är nu. att, genom ' skogsäg: eningens + skogsvårdsavdelning dessa ”bildér: bland. skogs? Neva YROK (AED) ” Amerikanska ”National . Geogra- . pule Society” 'konstaterar i i en färsk 3 räpport att Indianerna i reservaten "under det senaste årtiondet härmat ig den 'amerikanska. levnadsstilen - mer än "under 100 år före" andra "världskrigets utbrott.” Det" lever 460.000 indianer kvar i de som rTe- | servat skyddade områdena i USA. . Indianerha Ihar börjat övergå .till Få len "da idri | evenemang - Olympiader; VMS NN msmatcher: rb otis- "och sport Ideas maximala kraft, är man frammé vid det. öns- ing; kappr "0 dyl — ger tidnirigarna gärnas» > brett lagda" skildringar: i ord | och bild av 'de Men” r tid de erkli; träningsprogram." "tydligen en bes ..som leder till to > och :-ansträ tävlandes' hår- | "Det är: värlig väg, den” pprestationerna; : gen all" denna träning”. nyttig Det, synes ; alltjämt : obesvarad fråga. osannolikt alldeles och "behövlig? + vara.” en - Det: är inte att... man : "skulle kunna. nå samma resul= = " tat-med "något mindre" arbete, ” ' Muskelträningen är på det Hela : med hälften. I ndianerna i reservaten " modern industriverk I vecklar modernt jordbruk: i sina + resp reservat. De säljer i'stigande "omfattning inmutningar och malm- letningsrättigheter på sina territo- rier, Enbart under fjolåret uppgick indianernas inkomster ur sålda let- till 33 milj dol- . lar, 165 miljoner kronor. Indianer- na letar emellertid själva på mån- ga håll efter malmer och: naturri- " kedaomar,: De exploaterar sina gru- vor dels som stammens egendom eller också som aktiebolag, Apa- cherna" i San-Carlos-veservatet i Arizona tillhör nu USA:s främsta kreatursuppfödare: De har grun- och ut- ji Det tr strikten "och grannstaterna i för- säljningsdistrikt som de bearbetar systematiskt och intensivt, ..'” Indianernas hälsotillstånd i: servaten har under de'senaste, fyrå åren" förbättrats i snabbt tempo. Det kan inte. dröja mer än ett par—tre år och hälsovården i re- servaten blir lika effektiv som den amerikanska dlantbefolkningens,” reservaten har byggts sjukhus och där bör nu läkare som sörjer för di hälsovård enligt veten= ella res x splacet ett: både viktigt och aktuellt problem, Om människan skall kun- na hålla" sig frisk och kry måste + | kroppen hållas i ordning och här- för behövs-en funktionsduglig mus- kelappärat. I storstaden, där de fles- ta människor har ett arbete, som endast kräver vissa. rörelser, och där de moderna trafikmedlen och hissarna ” gör motionsgivande ' pro= menader obehövliga, där är faran för. underutveckling av. muskelap- Paraten otvivelaktigt för handen, Och skulle alla människor som Il verkligen hade behov därav besöka idrottsplatser, sim= och gymnastik- hallar. etc. skulle dessa anläggnin- gar inte på långt när räcka till. finns numera ingå motståndet mot vita läkare" som var allmänt så sent som under 1940-talet har nu' försvunnit. Det indianbårn, i skolåldern som inte har tillfälle att besöka ' skolorna” Visserligen finns det inga högre skolor i 'reservaten, Med "dessa fakta för ögonen har det'sitt 'stora intresse att ta del av de undersökningar som gjorts vid ett” känt. arbetsfysiologiskt institut i Tyskland, Max Planck-institutet i Dortmund. Undersökningen av- ser förhållandet mellan träning och musklernas utveckling. - Och den bara folkskolor, men det. växande välståndet bland reservatens invå- nare tillåter indianerna att skicka sina barn till colleges, De indians- ka' elevernas antal på högskolorna har givit oss åtskilliga nya erfar renheter, : kade” den: liga” och ' största” tillväxten. Det: är alltså ' -inte , nödvändigt att under träningen ta ut all den kraft mus- keln kan prestera; det kan : Det .visar "sig vidare att et inte heller & är nödvändigt med långvarig 4 nom & ;skogsvårdsavdelningens ” kon- / Dåligt silfiske - svår påfrestning för norsk ekonomi "STOCKHOLM (TT-SPEC) I lyriska sammanhang talar man gärna om sillen som ”havets sil- ver”. Men även realistiskt sett finns ett nära sammanhang mellan sill och my ll. Norges kustbefolk- ning är för sin försörjning till vä- sentlig del beroende -:av: sillfisket. Med "sillen som råvara har' också byggts upp en: vittförgrenad indu- stri, och eftersom dess produkter i stor utsträckning går på export, har sillfisket blivit av ganska av- görande betydelse för den norska handelsbalansen. Det kan' därför betraktas som en social och ekonomisk tragedi när sillfisket nu för tredje året:i rad slagit fullständigt fel, skriver Ar- 2, o : Så.var det 1858: Undertecknad kom av en hän- delse, över några nummer av en hallandstidning för år 1858. Tid- ningen, som var fyrsidig och tre- spaltig, utkom varje lördag och kos- tade 4 riksdaler per år. Annons- Priset var 6 öre raden, dock minst 25 öre, .5 . Numret av den 2 februari 1858 svarar för en kulturhistorisk notis om en svensk tös som sedan vann världsberö Ise. En UWa- lerius i Halmstad hade bland sina sångelever en fjortonårig smålands- flicka för vilken hon anordnat en konsert. Tidningen säger att flic- kan. visade stora dramatiska anlag. Hennes röst som är hög sopran och äger, oaktat, hennes ungdom, en klarhet, jämnhet och styrka, som i förening med stora musikaliska an- lag och riktig metod, säkerligen |” kommer att väcka intresse även : Bibelsprängd York berättar en söt historia från ut premierna i den lilla byskolan ka. ett lockig : liten flicka överräc! vackert exemplar av böckernas bok. Men då högtidligheten var över kom och sa har jag redan läst. = Just det . Mamman (som just hör ett liv= ligt bultande från förstugan): — Vad gör du Kalle? Kalle — Ingenting. Mamman: — Och vad gör: du det med? :- Kalle: — Med en hammare. ' ens oslokorr Ei- vind Flaatien. Under åren 1951— 1957 gav det reguljära sillfisket fångster. på i genomsnitt över 900.000 ton. År 1958 blev fångsten bara 350.000 ton, 1958 något över "| 400.000, och nu i vinter noterades ett definitivt bottenrekord på under 200.000 ton, . Detta är närmast att jämföra med | en naturkatastrof, och det säger sig självt att stödåtgärder från det all- männas sida är nödvändiga. Men de sysselsättningsproblem och and- ra: problem, som blir: följden av sådana här. katastrofer, ' låter sig självfallet inte "lösa med hjälp av åtgärder 'som bara tar sikte på att avhjälpa nöd och ruin hos dem som satsat kapital på fiskeutrustning. Det kan bl a nämnas att många sill- oljefabriker.i år inte ens funnit det lönt att ta upp produktionen. ” Valutaförlusterna . rör sig också om stora summor, Under ett gott år är exportvärdet av sill och ma- ritima olje- och fettprodukter runt räknat 50 mij kr' eller. nära 10 proc av' landets” samlade export. Det är ingen överdrift att uppskatta va- lutaförlusten som följd av det'fel- slagna sillfisket' till minst ett - par hundra miljoner kr onor.. - Sp Maurice Rat har i en ”ny.etymolo- gisk : ördbok sammanställt "de ord, som: är” av: franskt: ursprung och blivit låneord i praktiskt taget alla civiliserade språk, på jorden. Här ett litet urval, ; ka ordet ”bougette” som var nam- net på en liten lädersäck .(bouge heter; en ”säck): och som under me- deltiden använts för att samla pen- gar: i. Ordet övertogs av ' engels- männen "under . 1300-talet. och 'er- övrade världen som beteckning träning. En” g om dagen med en sekunds varak- tighet kan redan den ge den störs- ta - möjliga : tillväxten" av' muskel- kraften. Det framgår vidare att tex träning "i tre omgångar: om dagen inte ger bättre resultat och större ökning av muskelmassan än en en- da ansträngning . om : dagen. : Och även 'om man gör en veckas uppe- håll mellan de olika träningsom- gångarna . uppnår 'man ändå 'om>- kring 40: proc av: den tillväxt av muskelkraften, . som den dagliga träningen ger. För träning av muskelkraften kan man således använda två metoder I ena fallet kan man träna mus- keln med en övning, som kräver hälften av dess maximala kraft, Låt Oss t ex ta en armmuskel,; som kan prestera 40 kg arbetseffekt i en sammandragning. Den tränas med 20 kg motstånd. När kraftmätaren visar att muskelkraften stigit till - 144 kg måste träningsmotståndet ökas till 22 kg o s v. Den andra meto- den innebär att man utan vidare kontroll varje dag anstränger mus- keln till randen zv dess prestations- förmåga, Då ' behövs inte: någon kontroll av tillväxten. Men den går inte snabbare än vid halv belast- ning av: muskeln. ' Det är endast ansträngningen som är större. - Sett från biologisk synpunkt vi- : .|Sar dessa resultat alltså att krop- börjar muskler växa? De kontrollförsök som utförts har säljer i har: under ' de senaste fyra åren mer än fördubblats. De stammar som äger gruvor och industrier om harpi dat ' p iva - eningar, Nartoladlenerna äger in- dustrisamhällen, fabriker, verkstä- der och säljer sina" produkter en- ligt. moderna affärsmetoder i hela USA, Navajoindianerna driver mo- dier med vilkas hjälp många håll satt upp talrika stipen- a som man kunnat vänta visat, att muskelmassan och därmed muskel- kraften. växer vid återupprepad större belastning, liksom att en muskel minskas till"sin storlek när får studera på h De tar 1 den” inte s. Men när börjar derna motell, självbetjäi ffärer belfabriker 5 med- och mö iker. lemmar. sköter allt enligt koopera- tiva grundsatser. Kärnan av Nava- tjo-industrin är ett sågverk inne i reservatet. Andra > indianstammar också andra stipendier i anspråk. De första wuniversitetsutbildade in- di d från reservaten k -under detta och nästa år att lämna universiteten. Flertalet att växa? Jo, först när muskeln anstränges, d v s när den skall sammandraga sig under större belastning än nor- malt, "börjar den att växa. Det är detta "som sär meningen med trä- önskar återvända till N É tillverkar slöjd- och h PI dukter i sina reservat och har or- 1 ganiserat upp var sin | försäljnings- med kiir de för-' säljare som reser i bilar med hus- nisera håll visserli; lett till na och ämnar verka bland dem -för att öka deras” välstånd och moder- i reserva- ten. "Denna aktivitet har på flera ningen. Must ktioner med mindre än”en tredjedel av muskelns maximala kraft verkar inte som träning. Först när muskeln måste övervinna ett motstånd, som ligger något över en tredjedel av dess vagnar, ibland också pr flyg, De - här Ändelat de kringliggande dis inget tvivel råda. gar mellan de äldre och de yngre, men om stridens utgång till förmån för den. radikala ungdomen kan träningens verkningar. dv s mus- största prestationsförmåga, börjar pens muskelkraft automatiskt an- passar muskelns största prestations- förmåga till det tredubbla av vad som vanligen erfordras. Här finns alltså en tredubbel säkerhetsmar- ginal. 2 : NN "Måttlig träning räcker.” - när max nåtts NH När muskelkraften ” genom" trä- ningen nått ett'visst maximum kan den uppnådda: standarden bibehål- las med en relativt måttlig. träning. För de flesta muskler” räcker -det med en träningssammandragning i veckan, resp med en sekunds 'trä- ning om dagen. Detta är rent teo- retiska betraktelser, som endast tar hänsyn till vissa rent fysiologiska förhållanden söm 'avser den er.sta- ka muskeln, En. mycket kort träning, som "tar ” hänsyn | till alla statens inkom och utgifter, . ”Cheque” , är. likaså , ett av ent gelsmännen, från, Frankrike lånat ord. ' På medeltida franska kalla- des' schackbrädet för ”échiec”. Då schackbrädet var likt ett räknebrä- de, kallade engelsmännen 'sina räk- nebräden: också för cheque, varav beteckningen för penninganvisning i allmänhet gi synnerhet. . , - NH . Ordet ”tunnel” har också eröv- rat världen via England fastän det är av franskt ursprung. ”Tonelle” heter på franska valvet och tun- nan, : . . ”Komfort” - kommer '' från — det franska ordet ”confort”, som ur- sprungligen ' betydde "både . toffel och en bekväm stol och något som man kunde stärka med. : -”Flirt” har också via engelskan nått de andra språken fastän ör- dets ursprung lätt kan :spåras till det franska verbet ”fleureter”, pry- da med blommor. Ordet fick sin nuvarande betydelse under 1700-ta- lets rokoko i Frankrike, . / Från samma tid är ordet ”desport” som då betydde alla sorters för- nöjelser. Ordet övertogs av engels- männen och blev ”sport”, Det kom åter till kontinenten under 1800-- talets första årtionden i bemär- kelse ”idrott”. ”Juryn” är den engelska formen av franska ”juré som sedan 1400- talet var beteckningen för edsvur- na män i domstolar och nämnder. Professor Maurice "Rat samlade mer än 8.000 franska ord i sin bok. De har fått internationell använd- ning och av dem har omkring hälf- ten erövrat världen via engelskan. är dock tillräcklig, för att man ska kunna "hålla hela muskelapparaten i ordning. I så falt skall ansträng- ningen dock vara så kraftig som möjligt. För' att man skall kunna ge hjärtat. och blodomloppet till- räcklig träning är det nödvändigt att varannan eller var tredje dag springa så snabbt som möjligt upp- för en trappa under 19 sekunder. Det är således inte värst mycket vi behöver göra för att "hålla vår keln börjar 7 "'n när | musklers samspel; några gånger i|kanske väl mekliga lekamen i form muskeln snåste | veckan inom hemmets - fyra väggar. Å, : Dr Helmuth Gottschalk ADA Budget” kommér. från det frans- bland h kä hundratal personer ur arbetarklas- Tidningen slutar med att tillönska henne en lyckosam framtid på den inte alltid törnefria bana, som hon genom försyneéns "underbara skic- kelse så oförmodat kommit att be- träda. . Tidningen fick mer än rätt, flie- kans namn var — Christina Kils- Ison! La Warbergs Tullkammardistrikt med- delar, att under 1857 inga skepps- brott 'ägt rum i distriktet, endast två strandningar, vilket var an- märkningsvärt då annars vid denna kust. många :svåra olyckor årligen brukade inträffa. Redan första må- naden av år 1858 hade däremot en' brigg 'strandat och blivit full-- ständigt vrak, trots att inga svåra- re stormar ännu inträffat. För 102 år sedan 'var det inte så lugnt i Halland som nu. Kyrko- herde Comstedt blev på resa mel- lan staden och Träslöv överfallen av fyra personer som sökte bemäk- tiga sig en koffert fastbunden på vagnen. Han klarade både sig och kofferten ' genom att köra upp på gårdsplanen" till ett -hus i -närhe- ten, Ungefär” samtidigt blev en bon- de'i Enslöf ikfälslagen av sin dräng. Under spritens inverkan hade. de råkat :i' gräl... Men inte -endast i Halland "var brotten grova; från Uppsala "meddelades det, att en kvinna" av 'misstänkt utseende blev anhållen, Hon tillfrågades om hon varit på tukthus.. Jo, det hade hon varit, -men alldeles oskyldigt. Hon hade aldrig gjort något ont, endast hjälpt sin: mor. att slå' injäl sin far, som var en elak karl, . i gemenie man var in- te-så-stor här ”i-landet-på -den-tiz den. En skomakaregesäll i Väster- vik hade : begärt ' att. få” uppsätta skomakeri i staden,” men magistra- ringen, . att gesällen tillhörde den , |religionssekt som kallas ” "Sista da- gars heliga” (mormonerna). | I Oskarshamn måste horgmästa- ren läsa upprorslagen för, en del av sina medborgare, Förhållandet Jag inte var att Jeka med; sen utanför- och förde oväsen samt förde ett mindre. lojalt. tal sins- emellan. Borgmästaren åtföljd av stadsfiskalen skyndade till och höll ett lämpligt tal till folkmassan samt befallde' denna, i konungens namn, att skingra sig. Men då uppmanin- gen inte hade önskad effekt an" modade "borgmästaren stadsfiskalen att häkta några av de uppstudsiga, vilket också skedde, varefter folk- nare, varvid beslöts 'nedsätta av- sök hos" barnmorskor, och läkare. Man trodde ' därvid: att” missnöjet skulle vara avvärjt. Men arbetarz ombuden var inte nöjda: härmed, varför borgmästaren uppläste 'upp= rorslagen" och förklarade att denna vek ' Det har funnits tider” å Sverige var ansett för att vara ett fattigt och insolvent land. År 1858 skulle Sverige upplåna tolv millioner ”för de inhemska näringarnas underlä tande”, Ett konsortium i Hamburg var villigt lämna lånet mot en rän-; ta på 6 proc och en 'provision på 2,5 proc: eller tillsamman 8,5 proc. Pengarna skulle sedan utlånas. till. näringslivet "möt 9 proc ränta. Nu hör det till historien, att-den vanli- ga låneräntan: ute i Europa var.3 proc, givetvis till: "solventa . lånta- gare. a " I för till penningvärdet ' vär en del varor dyra, en del billi- håltandi ten avslog ansökan med motive- | var att på Karldagen, då man hade goda varber; iensarr Ia, att bal. på : Socitetshuset, samlades ett.- " ga. Vete betalades” med 18--22 riks. havre 6—7 och potatis 4 riksdaler ” tunnan. Brännvin kostade”t riksda- ler 28: skilling kannan:.och kaffe 23 - skilling - skålpundet : samt socker 20 skilling skålpundet; Nöjena i Varberg” var Så inte så många, ett tiotal subskriberade soa- réer hölls 'och då och "då kom .nä- Zon attraktion "till staden. Den 23, 24 och' 25 februari 1858 visade .sig den berömda dvärgen ' amiral Pi colomini från Bresslau, 26 år gam mal och 'endast 30 tum hög, för de "— Morgonstund . har guld ' i: mund, upp och hoppa gubbar, här ska krigas, oj va de va livat i holken, akta er killar ska ni få höra... . Det strömmade en käskad ur munnen på Person, när han hurt- friskt hoppade ur sängen i lä- gerhyddan, för det här tilldrog sig på ett läger för frivillig försvars- utbildning "av något slag. Flesta deltagarna stadgade män. — Morgonstund har guld i mund! upprepade han, ja nästan halvsjöng i jublande ton, medan han puffade till kamraterna till höger och vänster, flåsade och ' hade sig på alla de vis, ” . — Morgonstund = ska = hålla murd! röt Tiburtius argsint, för faktiskt var han också med. Jag tror de fiesta höll med Ti- burtius, ty det är något, hemskt, "viduellt.. Man hänger sig åt nå- » gon sorts privat ”morgonsamling"” or tillbörlig! moörgonyrede” den så att säga lyhörda morgon- tystnaden, Morgonen: kan vara skön, se-"" "dan man' väl är uppstigen, om ..det får vara eri ensamhetens och tystnadens : skönhet, Hjärnan : är . - klar, så klar den över huvud ta- get kan bli, och det är ju in som inte får störas, Det är en sin- - nesstämning, ' laddad av en till-' ' ”börlig vrede över allting som vill " störa den, men med något av den -, stramare andliga ' livsföringens . bistra vällust, Pladder känns som smuts i öronen, och så länge mar inte själv" yttrat ett ord, förnim- mer man något av ”läpparnas he- liga oskuld”. som Tiburtius ut- trycker saken, | Ja, det var han som förkunna " de mig och oss andra på ”luckan” avskyvärt, hö de med folk som är alltför mor- gonpigga just på det sättet att det går ut över omgivningen. Så tycker Tiburtius. Så tycker jag. Så tycker nog de flesta: Till och med de små barnen har denna sunda instinkt i krop- pen och själen, Vänliga, pratsam- ma och med en mun som går i ett nästan hela dagen i ända, hel- gar de dock morgonstunden med att vara tysta. Nästan argsinta, i varje fall buttra och tvära, sitter de vid sina chokladkoppar eller tar dem helst med till någon vrå, där de slipper se sina äckliga med- syskon. För en ätande medmän- niska är äcklig på morgonen, hur angenämt det än kan vara att se- nare på dagen :"ka bordets nöjen tillsammans aed henne, Klunkan- ie, svätjande, smackande, tuggan.- ” märks pa «tt skrämmande sätt, " Ienom'vst" som det är av det a, hårda morgonijuset och . gång, detta d och den tillbörliga morgonvredens evan- gelium, Han gjorde det förstås in". kunna Rn — Ja ag skulle väl inte byta den mot en annan, För den här - daler ” tunnan, råg 13—14, körn ' 10," / Den jovialiske ärkebiskopen av i sina yngre” prästdagar. Han delade ' : och hade glädjen att till en Ijus- .- den ljuslockiga fram. till honom ' + massan upplöstes, Följande dag hölls -- sammanträde med stadens innevå= gifterna för arbetarklassen vid be- . " te på själva morgonen, 'Då var han tyst och sluten, Han gjorde > det någon gång fram på midda- ot gen, då redan för länge 'sedari ” den okränkta morgonfriden var bruten, pratkvarnarna kommit i" pladdret skummade om Munnarna, hjärnan var i. ett. otäckt uppmjukat och sladdrigt .. ” tillstånd — ja, allt det där ni vet " som kännetecknar vardagens be--'- teendemönster, sedan man :' väl : öppnat sig för omvärldens ytlig- heter. — Morgonstund är guld för ' mund! invände en kamrat, dyme. delst brytar.de mot den oskrivna sedelag som säger att det är syn- digt att vara skämtsam före fru- kost, Det är en sund sedelag, Så tycker Tiburtius, Så tycker jag. Så tycker nog de flesta. 2 « Camillo Av ARADAAMSARAMA, ARADA, NYFEFEIYE AR vest Ar
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.