/ i - YYrverer retyeeYeYttEYrYvVYYFYYYYYVYYYYYTYYTYFYF YTV ”Dahl” ”och” Göingegården" | i: nattlig. riksdagsfäktning : z Ibland utspelas små dueller i riksdagen, som <nte når ut till "allmänheten, via, radion eller TT: nyhetsservice, Sådana små bort” . glömda.- korn. kan "man; hitta i . riksd, ht H sk vilka; dock i regel inté brukar” ” betraktas "som best ”sellers; Sär-' skilt när riksdagsarbetet intensi- . fieras. .som-nu före påskferierna ' och sammanträdena ofta” "pågår till . gena nattimmär, blir åtskilligt av . intresse” ”bortsållat. i hatsteringen, + I onsdags natt i. förra .veckarf - 'utspahn” sig? exempelvis ” en "liten ' . principdebott' mellan två, halländ- , järnvägen lades ned. Men hur blev det? Jo, en uppenbar. för- ”sämring äv servicen, och det" råc ” der ett allmänt missnöje därmée framhöll hr Pettersson i Dahl.” -. Dahl” fortsatte och yttrade föl-. jande enligt riksdagens snabbpro-- tokoll: "ee" ” -— Nu tror jag att hr Gustav. . - Nilsson. i- Göingegården inte. be-' . höver ha så förskräckligt bråttom. Den järnväg i vars. närhet. han ” ' bor, kommer 'ändå att':läggas ned, "nämligen Varberg—Ätran, och jag." r inte säker på :att de:männi «skor " som ' bor: där kommer: välsigna hr fustav Nilsson. i Gö- för. den här aktionen.” ska -riksd: hr bi Nilsson i- Göingegå - förlust och för att inte tynga de bäriga järnvägarna med detta un-” derskott — dé behöver sina pen=". + Sedan får jag säga att det inte: " bära är de trafiksvaga järnvägar- - na som går med förlust. Det finns kr pr. år; Försök att rätta till. det, -' så att. det "ekonomiskt går ihop! : «I fort menade hr- Pet. "gar för en - positiv. och .. därmed; stärkt konkurrenskraft "gent emot andra . kommunika-- tionsmedel lämnar staten vissa driftbidrag. , Vid årets riksdag fi . reslår emellertid en högermotign ' att detta "driftbidrag minskas med . 36 milj kr utöve r vad regeringen "redan . föreslagi "Talesman för denna 'h ferm tion i andra kams: energi kämpat för att bevara tra- fiksvaga ' järnvägar — Falkenberg : N Limmared '-- åtminstone så län=". i Anställda automater : som : punkt- - plågsam visshet om tidens snab- . n akta en förklaring. Blott ett bör > bottenlöst -vemod och idel agno- ge'att vägnätet hinner byggas ut: nvägen "läggs" ned - samt d pPostservicen.' ordnas” - tillfredsställande så "att glesbygs' dernas" folk d - vig i Ieken, Men detta skédde' från helt. sandra, utgångspunkter n he ; Pettersson erinrade tr Talen bebyggare fick" "" nikationerna'" för dem;' som : det” rv. fersson; "att man” snarare - borde... höja, än. sänka anslaget till tra- aga järnvägar. "Och motive= +" jén härför löd kort och” gott ; ”Man borde satsa litet på de mäns" niskor som bor i de avlägsna byg-" ” : derna: och "inte försämra kommu: ” > här förslaget egentligen innebär . Ja, så kan meningarna i en fi ga bryta sig mellan två riksdags- män från” "ungefär samma bygd. partiets besparingspolitik, > "men; glömde samtidigt bort att här bet” 1 tyder en sådan politik att. gles" "bygdens . människor, '. som - redan" har -oerhört mycket! sämre. kom-': :munika onsmedel ” til gande : därvid kommer ytterligare ikläm. ma: Hr" Petterssons : i” Dahl "fö svar för : glesbygdsintressena var” påpassligt" utfört; å nattens” sena» | Jordbrukarna” "Erland" Bengtsson;" Vinberg, (Fort fr. sid. 2) 7 2 kornen; sär ”ösmältbara ; passerar dö LÅ | djurens n apparat. Tyvärr" kan :detta Ogräs. inte' bekämpas genom besprutning. Det enda möjliga är nog att hålla utsädet”fritt, från flyghavrekärnor. I kampen mot flyghavren krävs so- lidaritet i samarbetet, Ogräset ut- gör ett stort hot mot jordbruket, gå Efter två sånger av fru . Margit. sin bok V Världsreligionerna mar- Ja 'scherar upp har G-F Vicedom gång På gång pekat på det farliga i att kristendomen överlägset blun- dat för eller gått de andra religio- nerna förbi, De har också de ett Wallentin = till mang av musikdir Persson läste eleven Virginia Wijk ”Vid vårplöj- ningen”y-av ' Gabriel Jönsson och därefter: avslutningstalade skolsty- | relsens ordf, Tandstingsman Axel Kristiansson, : « Vid avslutningen av en "kurs som denna; yttrade hr Kristiansson bl a, noterar, - man med. glädje att det "finns ungdomar. med önskan. att ta "vid. inom, jordbruksnäringen och som inser , betydelsen av: att i sitt kommande värv kunna bygga på god utbildnii Många skap”, "som ofta tilltalat' nu- ktidsmänniskan och som; säkert är ben av orsakerna: till deras fram- ; en del av vår psy- kiska utrustaing, att alla männi- skor djupast sett är religiösa. Värl- den är kanske åter på väg mot re- ligionen, men” frågan är: i vilka former? Där, råder minst sagt vill- rådighet. Hos Oss är vi. vana vid För buddisten 'och .hinduisten är människan en-del av Guds eviga marsch mot Västerlandet.. Vi har glömt att alla dosa religioner har att göra med Gud, med . Hon och alla i hennes folk har, sin. n medelpunkt i det gu- öde, med själens. frälsning. "Deras omfattande är alltså intet surrvugat för religionen, - underförstått" den kristna, utan ett självständigt svar på frågan om människan och hen- nes gud: Denna' självgoda, kristna inställning visar sig bl a däri; ätt skolornas religions-, och livsåskåd> lämnar jordbruket, men vi har dock en elit kvar att knyta förhöppnin- garna vid, Mycket har förändrats under senare år, inte minst "under de två? "senaste decennierna. Voly- men' minskar, men” däremöt inte produktionsresultatet, vilket måste betecknas ? söm en god prestation av yrkets" "itövare, och ett tecken på att: -»-rationaliseringen drivits långt. Utvecklingen avstannar. dock ej,. den kommer: att fortsätta, vil- ket skapar ett stort omställnings- problem... Man kan räkna med att mycket kommer ant hända: under de k Tal un- visning har mycket rin- ga plats för de utomkristna reli- trygghet lig- ger inte längre i tron, inte i för- tröstan på en utomvärldslig makt utan i samhörighetskänslan med allt levande, Häri ligger såväl ödet som perspektivet”, = "Tron har sin rot i vår osäkerhet och ångest", men "religion, är inte tron på något ber" kant eller. givet.” Religion är inte sökande efter sanningen. Livet le- ves i relationer, religion är liv i från ” gudsförhållandet, . som ” alltid står i samband med människoupp- fattningen”, Kristendomen och dess stora efterbildare Islam tror på en personlig Gud, Skapare och Herre, och en människa som är hans rhot- part.' Bftersom . han : är herre, kan endast han frälsa, Kristendomen betonar ofta i så hög grad männi- skans intighet, "att hennes ' egna derströk a slut rektor Wallentins ord om vikten av. teoretiskt kun- "nande. ock. slutade 'med: att fram- föra ett tack till lärarkåren för god och intresserad insats'och till ele- | verna för intresserat studium, ee Premier; stipendier 'och idrottspriser "Utdelningen av. premier, 'stipen= dier och idröttspriser förrättades av styrelsens ordf, landstingsman Axel Kristiansson, ” Harplinge. Penning- premier "tilldelades ' följande elever: Lennart "7 Kristiansson, ; Sibbarp, Hugo Bengtsson, - Valinge,”. Sven- Henry Johansson," Svartrå, Kurt - Ivarsson, Stockholm, . Kurt Ivarsson,” Stock- holm, =" Arné > Bengtsson, > Valinge, strävanden blir befydelselösa och ett. hinder för henne' att nå Gud. är människans egna strävanden av= görande för hennes "frälsning, och hon känner sitt värde som en del av enheten, en djupare samhörig- het med allt liv, ja med. livets yt tersta ursprung. + a " Religioner man föds in i I Kristendomen - vill föra .männi- skan ut ur världen, göra henne: till medlem ' av. en'. Kristi : församling, dit hon: kallas ut ur världen och genom” dopet upptages i församlin- gen, : De : utomkristna i religionerna har ingen -sådan. exklusiv gemen- skap." Den religiösa och: folkliga k bildar en enhet. Man Karl Gunnar B Karl-Erik Larsson, Ränneslöv, Ru=" "timmar , då k led ne'B ' Valinge,' Inge . Pet- Ö nas stridsiver i regel brukar ebba ut. Inte. minst därför bör denia' ”I N "spara: 30 mi Sstrida fö äl gas kan, att riksdagen: ”” bekostnad = TT arp,. Karl-Rune, Johansso; | tersson;? Våxtorp, «Klas Gustafsson, "Eftra, Karl Åke : Jansson," Laholm; Virginia Wijk,. Göteborg, Thore Jo- 'hansson, Träslöv,'. Nils : Arvid ”Jo- kansson, Söndrum," hansson, '« Onsala, isLejf, I Sibbarp, Göran "Anders: ås, Bengt Stener;'. Sibbaj | i. ' Bengt-Erik Bland de” i finlandssvensk pro: "salster, somai höstas: med nya verk återfanns ,på bokhandelsdis- karna,. tilldrok: sig Tito Colliander och "Göran .Stenius den. ztörsta uppmänlksamheten, > I Orsaker härtill var bl: a den långa tystnad Båda hängivit sig äl! Ingen av dem hör till dö tids- ligt återkommer. med bok. efter bok. För. Stehlus har tystnaden varat” sedan 19535, då hans Kloc- korna i Rom skördade ampla lov. ord "och rönia välförtjänt fram-” Bång Inte minet i Tyskland. Col- lander har som:romanförfattare tigit' avsevärt längre lid. Hans övergång Ull den. grekisk-arto- doxa kristendomen resulterade i en konfliktsituation, som för hans del omöjliggjorde on förening av konst, främst skönlitterärt -för- fattarskan, och kristendom. Istäl- let äsnade han sig som författare åt essäer och meditationer. Det vilar en Suggsestiv stäm- ning över ColManders roman Vi som är kvar, Den är skriven i en ba flykt. och vår oförmåga att på den korta' tid som står: oss till buds hinna genomlysa och bringa reda I. människolivets" virrvarr. Redan bokens anstag är”en frukt Av "denna tunga insikt, ”Ni som läser detta, jag ber er, lämna alla överdrivna krav på sammanhang och reda, Jag är en förvittrad människa; inne I min själ har allting ramlat” ihop till-en svår oreda.” Att se in I livssamman- hangen är huvudpersonens och tveklöst författarens högsta ön- skan, Att betrakta "några oför- änderligt unprepade mativ: moti- vet om smärtan, motivet om dö- den, Motivet om hjälptösheten. Och om gråten. Om vår tro, vårt hopp. Vår otillräcklighet och sorg. Motivet om tacksamheten. Moti- vet om bönen. Om glädjen. 'Trös- ten". Vi kan inte förklara livet — därför skall vi heller inte eftör- vi göra: söka det som är och är och åter är. Det kunde. ha blivit en djupt resignerad bok med ett sticism. Men det vore I så fall inte Colliander, Jämsides med smärtan och. gåtfukheten finns också den smala strimman av ljus, en förhoppning, som allra bäst i bokens slutrader. "Först sedan kom jag att tänka på, att nu måste jag gå till mjölkbuti- ken och slå alarmnumret på te- lefonen: ambulans, läkare, polis. .'. ett tåg med ett' oerhört brak för- bi'och ljuslågan i min handa fläm- tade till. Men den slocknade: inte ändå." Subjektivismen i romanen kan leda tanken till Joyce Carys To be a Pilgrim, i Collianders bök är den dock -så 'mycket . mera bräddad 'av lidande och: vånda. holm. . Larsson, pr Sibbarp Olsso Slöinge, Hans Friberg; Tön- nersjö," Sven-Åke Svensson, Övra- by, Tryggve Nilsson, - övraby, Bert Andersson, ev Vinberg - " Bordtennis: 1) Sven-Agne Lars- son; Laholm; 2) Karl-Erik Larsson, Ränneslöv, : 3) Osmo. Jönsson, La- hol: "Terränglöpning: 1 Lennart Chri- stiansson,/. Siboarp, 2) 'Sven-Agne Taholm, 3) Keif Tvarsson, . Damklass:. 1). Mona Bengtsson, "Ränneslöv, 2 Ingrid Sonesson, Gö- teborg,; = Kulstötning: , 1: Leif” Ivärsson, Därtill är hans gamling i'full av- saknad av'den milda humor, som präglar Tom Wilcher, Den förtä- tade. stämning och genomlysta | ordkonst i denna bok. innesluter : en -litterär upplevelse. ritöv r det vanliga. : : . Göran Stenius hår liksom Col- liander,. också lämnat protestan- Lismen, men för att bli romersk katolik. Gemensamt med Collian- : äcr är också att Stenius har Ka- : relen sem bakgrund och skåde- plats för en del av sina romaner. Efter utflykt till Rom är han i Brödet och stenarna tillbaka till: det strävsamma livet i Karelen igen. Ett rikt npersongalleri med många skarpskurna profiler före- kommer i-boken och Steinus in- tresse för människorna träder i dagen, Starkast är han i de be- rättande avsnitten, replikerna 'fly- ter tyngre, Hans kärlek till natu- ren tar sig många skiftande ut- tryck i romanen. I det fallet är det inte ur: vägen att tala om "franciskansk ödmiukhet , inför skapelsen.” Boken kan läsas som enbart historisk roman. även om den kanske får svårt att tillfreds- ställa . kraven på spänning och lättillgänglig dramatik. Under ytskiktet vilar deck spörsmålet om förhållandet mellan materia och ande, mellan jordiskt bröd och himmelskt bröd om man så vill. Vi behöver bådadera men där måste finnas balans emellan dem. En rätt avvägning måste också finnas ifråga om utnyttjandet av jorden och dess gåvor. Naturen får inte användas så att den bju- der den ene bröd och den andre stenar. O. Lindström. " "Tito Colliander: VI SOM ÄR > KVAR, Natur och Kultur. » 18:50, Inb. 23:—. ” . Göran = Stenius: - OCH STENARNA. Natur 't och Kultur. 18:50. Inb. 23:-. BRÖDET ÄR DET pf - som låter Ditt barn springa : diefond har Bertil B: singe, Sven-Eric Johansson, "Onsa- Sibbarp; 2) Bengt Stener, Sibbarp, 3 Göran I Andersson, Spannårp, ” > Schack: -1) Karl-Erik Larsson, Ränneslöv, 2) Arne Bengtsson, Va- linge,. 3). Bernt ' Andersson, Vin- ; ber, > rt Idrottsp isej olika firmor. I studiebidrag och "stipendier av Je] - omvändes inte till:dessa religioner, man kömmer inte in i dem genom tro, man föds 'in i:dem. Varje in= dier känner sig som bärare av sitt folks religiösa" traditioner. och" liv: Därför : sätter man — från denna utgångspunkt med, rätta. — -likhets- tecken: mellan Kristendomen och de vita folkens ä Inom buddismen och" hinduismen |" gionerna. förbindelse med andra”, -s > ” "Om vi vill få” frard en verklig |. "Här möter oss en iv, kanske mer skillnad” - (mellan religionerna) kt betingad av skriver Vicedom,”.”måste vi utgå | människan. Både världen och hon själv" uppfylles av. det gudomliga. Hennes strävan "måste vara att nå, att gå upp i detta gudomliga. Detta kän inte ske genom ett enda liv, en enda 'tillvaroform. Hennes liv i nu- et är en följd av en tidigare exi- stens. . Vad 'en' människa sått, det får. hon alltid skörda. Människans liv är därför” inte, hur det än må gestalta sig, resultatet av ettnyck- fullt öde utan en del av: den eviga rättvisan. i Ödet” — vårt förgångna I - x Det s k' ödet: är bara vårt för ett nytt'liv, ett liv' välsignat av Gud;' ”Det är överraskande”, skri- ver :Vicedom, "”att läran om åter- -| födelse och vedergällning också gör ett djupt. intryck på 'vä gångna liv, som vi kan höja :genom sanningar, sammä i Gud. Skillna,- mellan dem beror på att de fra växt i skilda historiska former, Till sist bör vi kanske påmim om att religionen är något så al det kanske självsäkra svaret, ar, "vår" religion, kristendomen, en sam äger svaret ' på de. religiös: frågorna. Detta kan inte vara rim- tnänga andra tecknen på ”kristen- domens kris” är en: dålig värde- mätare "av" tidens religiösa behov och dängtan.' Denna finns där, och den lever, trots: den- kristna kyr- kan, och den söker sig fram på andra och egna vägar. s s En religionernas, samverkan . s framtiden? L se . Måste inte det "ekumeniska" sam- arbete : mellan religionerna, som r | skymtat fram i det som ovan sagts och i de 'små och verkliga ansat- serna, "måste inte detta samarbete växa ut till en religionernas sam- verkan, kanske; till". ett -samman-' smältande, av” de bästa .tankarna hos 'dern ålla. De är dock alla ofull- komliga uttryck både. för mänsklig religiös längtan och för. vår myc- ket begränsade förmåga att upple- va rikedomen 'i ett andligt liv. De högre, de historiska religionerna" ä är alla belastade av en'd ligt. De tomma kyrkorna och dej. tr. ba bat - Wr Yr Meg, Nie svgfrnde smash, Sr Man kan verkligen” inte” låta a bli att tycka synd om det stackars dju- ret som blev, skinnat, för det' här, sa hustrun och strök ömt över sin ” nya nertzcape.: vo > — Tack, mumlade! Hennes man” med skrovlig röst. - rr. religiösa , meningar kommit i up” Sn kel Ur penbar ; motsättning till mänsklig 7,” forskning och mänskliga framsteg, är en "meningslös och farlig utväg.” Det är de tomma kyrkornas och te>loggrälets väg; i kristenheten, i alla religionet. Om inte religione na kan ge människan. ett bätre bud, så "måste hon på nya vägar söka sig fram till sin Gud, Det nya ljuset, den. nya. ”uppenbarelsen” kan komma att stanna vid en myc=.. ket "stark känsla för :de kosmiska” ' : en lärobundenhet, som gör dem il la skickade att'visa” den. moderna människan” vägen, Att hänvisa hen- ne till. tvånget att tro, även där för alltings sam-. hörighet, en mystisk-personlig ge- menskap med det: oändliga;' med det levande i hela universum, ja med livet självt. . gen.' Den ger honom förklaring på livet”, En till "hinduismen omvänd får" kontinuitet genom denna lära. Det: ger henne: en ' förklaring. på hennes existens, och blir samtidigt en moralisk hjälp att utforma nästa liv: bättre.” Jaget "jagets herre, Till. doms "över människan sitter endast hennes eget handlande. Hon ensam 'är. herre över sitt öde och är ensam ansvarig för: allt hon ta- lar, gör och tänker. Le > Den! gudsuppfattning, som bud- dismen : och . hinduismen 7 ” omfattar, tilltalar ofta den moderna -männi- skan, emedan den på. ett naturligt sätt 1 still hennes , naturve- självhävdelse, materialism "och. ra- bar vant: sig vid: att betrakta reli- gion och liv.som en enhet och be: döma religionen efter livet hos dess anhängare”, ' Asiaternä ' gör ingen skillnad "mellan . västerländsk . otro och. kristen mission : utan betrak- tar dem båda” som skadliga. och farliga. Det är beteckriande att ”Äinna; at att man anser kristendomen ha stelnat tenskapliga ' vi läsåskådning. Män- hiskan kan "inte; så» som kristen- domen”. uppfättar ” "det; genom” nå- gon uppenbarelse få veta; vem Gud är, När. hon . kommer. till : klarhet om tillvarons problem; kommer hon också "fram ”till en "uppfattning om Gud." En hindu” anser sig inte ha någon lära om Gud, ttan det är varje människas" rätt och plikt'att på nytt fastställa - begreppet. Gud, säger '. Vicedom. - Hennes ' gudsför- hållande : svarar mot hennes egna 1 Bensd i sin egen Kri; anser va- erfar är så rik eller så -fat- ra. en 'syndare; oförmögen till något gott. Därför litar hon på ”nåden”, "Kött. och +blod "kunna "icke ärva (7uds' rike”;- heter "det, ”För den rättrogne kristne” tig hon själv är i sitt 'eget andliga liv, I en sammanfattning av -mo- h bud och västerlänning påvisar, ätt historien | P n 1 Istorp i febr :1756 'föreställte herr magister och prosten socknemännen, om de ville äv varje 'matlag lämna honom 4 öre silvermynt för all:den” kost- nad och små reparationer han haft på prästegården i många år? Sva- rade enhälligt ja. Frågade . prosten, vidare, . om de ville giva till” herr komministeren i pastoratet : Torell (Johan JT "kom hit 12135, "död i772) någon kappa eller.: fjärding : korn .-på matlaget |! var den nytillträdde Samuel Sthe- nonis Helling, död 1792) SA uppväcka de sovande ocknemän, vilka : jämt samlade i..sept .:1762,' föreställtes av” kyrkoherden, att. det . är ' ganska nödigt att antaga och löna vid kyr« kan en 'kyrkoväktare eller så kal= lad kyrkostöt att icke: allenast än der. gudstjänsten, uppväcka. de. till: hjälp och. hugnad -för” honom som ” måste "för, dem hava' mycket besvär och -så tidigt och träget skö- ta. predikoarbetet? Härpå svarades icke just enhälligt" ja. Oansett herr mag och probsten föreställte ätt så- dan gåva är vanlig'i de andra pas- toraten i Mark. : Sedan: -förra : :'sexmännen Erie Markusson ' i. Borghult; och": Lars Carlsson i Kransbro avsade sig den innéhavde' sysslan, "tillsattes efter de mestes röster Erik G Strömmare "Östergård Pehrsson i Liungås. '; I högvälborne herr” greve Fried- rich "Cronhielms: närvaro: förmantes i juni 1759 föräldrarna, här i byen tillsäga sina barn det de icke om ech : Erik hinduismens etik skriver 'Vicedom: ”De tre ' rellij är ense om kommande « en katastrofal händelse och icke 'den- fredliga följden. av en evolution som oavbrutet pågått,' ett fruds' ingripande. som ingår i his- lorien”, ' skriver "en modern hindu. ett:: att” människan är en fri 'per- som 'det gudomliga 'inte kän : bortse” från. Ingenstädes talas det -om att människan enligt sitt väsen är en syndare. Om hon. har « Vid sista årsskifte uppgjorde förteckning över antalet: registre: rade. fartyg i de nordiska länderna Oslo : behåller" sin ställning som största sjöfartsstad med 667 fartyg et 15.157 kr Från SLU:s stipen- , Staf- på lagt 4,571 miljoner. brut- toton, ' följt av Bergen med 462. Köpenh med 359. och Stock- la, Leif Nilsson, Ränneslöv, Bengt Skantze, -Hanhals, erhållit" 50 kr vardera.'. Delliens minnesfond 100 kr ti Idelades Hans Friberg, Tön- nersjö. Från' Faurås krets av SLU har Bert: Andersson, Vinberg, er- hållit 25 kr. Från Hebergs Inköps- förening "Arne Andersson, Bagga- gård, 50 kr och från Wellerska fon- den i Gryts församling Söderman- lands län Kurt Lennart. Tvarsson, Stockholm 100 kr. - Skytte . Sk. Fagerhults skytteförening hade i söndags sin första. skjut- ning' på hemmabanan i Sandhult. Gott skju'väder och stort deltagar- antal förekom. De, bästa resultaten blev: Veteranklassen: 1) Anders Olsson, Sk. Värsjö 75 poäng, 2) Ivar Johanss son, Sk. Fagerhult 74, Klass 4: 1) Sune Sturesson, Yxen- hult 71. Klass 3: 1) Assar Bring- sén 70, 2) Filip Hjalmarsson, Sk. Fagerhult 68, 3) Stig Johansson, S. Össjö 66. Klass 2:-1) Folke Pers- son, Sk, Värsjö 69, 2) Leif Hå- kansson, rnholm 67, 3) Rune Fast, Sk. Värsjö 66, 4) Ake Ols- son, Trulsabygget 63. Klass I: 1) Stig 'Thorné, Trulsabygget 75, 2) Roland Johansson, S. Össjö 73, 3) Gerth Olsson, Trulsabygget 67, 4) Kent Nilsson, Sk. Fagerhult 62, Rekrytklassen? 1Yy Lennart Stures- son, Sk. Fagerhult 48, 2) Göran Gladh, € :o 35 poäng. Nol? noll noll. I detsamma dånade ” ut... tillsyn i trafiken, Prenumerera på HT. holm -med 300 fartyg.-I Göteborg fanns 267 'inregistrerade fartyg, i Tönsberg, ” Sandefjord, Haugesund och Stasanger mellan 100 och 200. Först på tionde plats kom Helsin, her fors med 73 fartyg. När Tandsfiskalen tog Tjyv- Johan säger gubben Sjöblom, som haft ett gott öga till Johan för mycket och mångahanda som kommit bort un- der årens lopp; — Ja, se till att du sköter. dej dit du kommer, Johan, så du får be. hålla platsen. so len rätta fattningen...om. livet, ir hon fri och kan: frälsa sig själv. Dessutom : visar religionen henne vägen”. ” Te ET g Tre världsreligioner spr nger - " sina gränser 7 ir CAsiens och” Afrikas: nationella uppvaknande har: bl a lett till att de tre :världsreligionerna spränger sina gränser och gör anspråk på att bli. universella. Och de'ta sker inte endast . med tanke: på De menar .sig bättre än kristendo- men kunna medverka till skapande av världsfred och mänsklig enhet. Hinduismen och buddismen gör det av inre nödvändighet. Enligt deras själavandringslära kan människor- na i en kommande tillvaro födas in i'ett annat folk. I hinduismen har framförallt den moderne reforma- torn Ramakrishna förkunnat det allmänna” broderskapet. ”Bekännel- sen. av att: det (er.dast finns en Gud,” säger han, ””betyder ingen- ting annat än att man fastslår, att det bara finns en mänsklig gemen- skap”. ”Vänskap med hela mänsk- ligheten”, fortsätter han,” är inro- tad i vårt väsen, Vi är medlemmar i en världsvid gemenskap”. Bakom hans ord står inget profanhuma- nistiskt” program ' utan ett- bud i hans religion, som varje buddist och hindu måste 2fterfölja. "Starkare än. kristendomen tycks de stora utomkristna religionerna religionen. lgedi >eller "på "annor..tid slå sönder rutor i fenstren i eller göra annan skadå gården," och 'skulle” lekeplatser än kyrkogården. » Socknesnickaren, Börje Ande son . ville erläggå' till kyrkan” på askarfna; sony böra:nu klippas > sex daler. silvermynt för i år, var- med församlingen var nöjd. Klagades över att: sockneskoma- - osed att hålla. "slåtter- ko gräset på kyrkogården, och lövet som är:igen' av "skogen -älldeles förö es, 's : och samtyc t, att inga sådane köröl vid 10 daler silvermynts.. vite. få ällas, dock-r ö sd ck obetaget att ki va ett lass ved sina soldater. :. 3 och skördöl lögerdagarne' eller" dagen, före nå=- gon. högtidsdag, varigeriom' de som "Islika skörd- och. slåtteröl bevista, ” dagen a åtföljande; 7 eller st vätteligen, ; Och belevä= ”Ides att hädanefter inge dylika” ter och. skördöl få, på någon” dag eller annan näst före em ” tidsdag -irfallaride dag hållas, vid: 107 karna icke. tillräckeligen” betjäna församlingens. "inbyggare, vilket; dem rnåste påminnas. ' KEN "Året därpå klagades över den nu kanske mycket inritadé oseden att ungdomen i 'socknen söndags ef- termiddagarne ” -samlas : på" vissa ställe och förnöta aftonen och nat- daler silvermynts vite av de brotis- lige till kyrkan.” Nn 2 "I nov 1771 I bedöle 'f anledning av e anställa," det: "lilla ” ädet «och : högaktad herr Anders 7 | Ausele, voro uti socknestugan för-". "blev - år: 1765 + belevat '' vår allernådigste konungs försame ten med de ”ocH 'drickand sende och Guds förtörnelse förövas, utom det att-sabbaten ohelgas och den tid, som borde ” -användas till Guds ära och själens, nytta, för- spilles till synd "och fåfänga. ' Att förekomma detta blev en- hälleligen” beslutat, "att den som lämnar "sitt hus till sådant och säl- jer starka dricker till' dem som så-" ledes sammankomma eller tillåter lek och.dants, varvid mycket ovä- | lingen” - varning angående” -sädens besparing - och försiktiga; hushållning därmed, att ingen, 'eho det ,vära' må, skall an= vända ' till brännevins brännande mer än högst 2 skäppor sämre säd nu i höst, och lika så, om, foder- brist skulle bliva, till nästkomman- de vårdag, vid 5 daler silvermynts vite, börande den ene grannen has" - va härvid ett noga uppseende med den andre,” och". böterna ' istrax ” sådane skadeli; i sitt hus eller gård, skall utan gensä- gelse erlägga till kyrkan 4 daler silvermynt, den som spelar 2 da- ler och var person som finnes uti sådane samkväm 16 öre silvermynt, vilka böter fördubblas, så ofta nå- gon härmed beträdes... » Kyrkoherden efterfrågade," höra barnen i deras kristendoms kun- skap undervisas, och vem som dem ' undervisar, socknemännerna gåvo tillkänna, att de antagit till i' sock en man vid betona också enhet Också Mohammed m”nade, att Gud uppenbarat sig för alla folk. Alla folk har därför del i gudsuppen- och buddis- — Kunde: vi inte gå i bi "någon gång, söta Anton, för jag skulle så gärna vilja se en sådan" där Mjudfilm, mör tocer en liknande uppfattning. Alla religioner anser de ha del i varandra, De förkunrär samma namn: Lyselius, som skall försvar- na uttagas, - Blev" ock beslutet att vid Y da- ler silvermynts vite icke till något ' resande, som strax” kommer och går, giva mer än en ' sup bränne- vin, om han det behöver (!), men skulle någon god vän eller frände bliva kvar över natten; får man gi- va honom '2 å 3 supar, nen icke i däröver. H . I anseende till de: många krings . strykande och okände tiggare ifrån Halland, Småland och flere orter beslöts, att ingen tiggare, som är hemma utom socknen eller gäldet ligen undervisa Kyrkoherden skall själv hava till- syn, att denna skolemästare full- gör sin skyldighet, och vart halva ( ) får hädanefter emotta- gas eller härbärgeras vid 16 öre silvermynts vite, utan böra sådane strax vid inkomsten ij socknen ut- år ingiva förteckning på de barn han lärt läsa, samt huru långt vartkvuwe. drivas å den väg, därifrån de äro H KE. nod S TIDNING — tidningen för sdlläming - SN
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.