|D (0 (Där [änn | Can [än [ann 05 for Jan fa : Laholm tel. 10200, 10934, 10935. FR LASTBILS-, PERSONBILS och TRAKTORDÄCK REGUMMERINGAR och REPARATIONER -Snpoialft 11; för v ing och reparationer av traktordäck i alla förekommande dimensioner, . . EFFEKTIV INJULBALANSERING. | HURTIGS GUMMI AB Specialpump för fyllning av traktordäck till 200 proc. or t Hahdredskap — "Gräsklippare | TAGGIRAD - STÄNGSELNAT — "ELSTÄNGSEL ' FRÖER, .TRÄDGÅRDSGÖDNING RN HOLLÄNDSKA BLOMSTERLÖKAR FL UGMEDEL — FÄRGER — FERNISSOR - — PENSLAR i ; HANDELSBOLAGET Tel, 240157 er Östra Karup, Tel 24015 Å : Mälmström &: Johansson. Seoc Mek, Verkstad +' Tol; 10573 4 Na FANory ihr er RÄDGARDSFRÖER i "samt HÖNSNAT, "TRÄDGARDSREDSKAP - Sö och GRÄSKLIPPARE i lager, "4 gardh J ohansson IN få "> Dyreborg - mm 4 rer UTSÄDES- och TRÄDGÅRDSFRÖER, TRÄDGÅRDS- å GÖDNING, GRÄSKLIPPARE, HANDREDSKAP k s finnes', hos, 0. . oe Åke Eliasson > "> Tel, 61014 Alstorp ' | +" TRÄDGARDSFRÖER, Handredskap, Hönsnät, Stängselnät, Taggtråd.. Olson, färger och fernissor m m i lager. "> Wictor Svensson > Tel, 18036 | VEINGE | Tel. 18036 a IVAR NILSSON Tel, 60035 SKOGABY Lager av Gödning, Kalk, Utsäde, Fröer, : H KRA och Trädgårdsredskap m, m,. Tel, 60053 UTSÄDESFRÖER för våren finns i lager. SÄKORGAR och SÄSELAR TRÄDGARDSKEDSKAP m, m, Wilh. Ägardt Tel, 20 HISHULT Tel, 20 | med mindre” anläggningskostnad, Teen .behövs. snart. VÅRBRUKET HAR. BÖRJAT. Torka, nattfrost och blåst gör sitt bästa för att sätta krokben "för det, begynnande värbruket. Man har ändå fått sätta igång på de sydhalländska fälten, men skussion om foderväxter. i tidskriften Mjölk- propagandan har man anledning att. följa .med stort intresse på grund. av frågans mycket: stora ckonomiska betydelse. Som prak- tisk" jordbrukare vill jag. också gärna "vara "med och presentera en liten önskelista.' : i Döét är ju inte bara önskan att” allting. skall. förändrär, som : gör | att man, nu allvarligt överväger att släpparkö [binder ? lösa medan a man djur - och ; t. o.m svin. Nej,” det en strävan att göra” utbytet "allt! bättre. Det: är. äuc: i'självarverket 'en trängande ckonpmisk nödvändighet! . "a Man- måste - genast. "konstatera, att: i'och med' konstruktionen av slåtterhacken gjordes det största framsteget' på många är sett. ur, foderproducentens synpunk! bara på en så: förträfflig: växt som: fodermärgkålen, ” som nian förut .knappast-kunde skörda -och beredar till: onsilase. Nuwk åÅ ben med lättbåt tsk hackad och lastas f ett' arbetsmornent: "Och det gäller: ju för samtliga: foder- växter, Jag är. nog 'ofin. mot fo- derrotfrökterna : att. inte lähgre räkna. med dem +" "tråkigt fö dem men. realistiskt. ,;Ensileringstekniken har samti: digt. tagit ett väldigt steg framåt i och 'méd att man börjar få klart för sig att det allt avgörande för all. ensilering är sammanpack- i'stört. sett'sluta att erubbla över valet "av. ensileringstillsats o.s.v. och 1' stället .koncentrera' sig på gan' om” "silotyp: Jag ser det som en alldeles ”given. sak, att man på ett eller annat sätt måste sönder- ”på köpet"; om man skördar med slåtterhack.” Silotypen kan vara något värre att avgöra. Plansilo med traktorpackning eller tern- silo "med "den "mekanik, "som då blir nödvändig. För mei svnes plansilon "ha sina givna fördelar ingen mekanisk. utrustning och mäilighet att ordna eventuell siätvntforrfåe. Det minckase ino vesteringsbehovet är ju ofta av: görande. Man mårte emelleriid a, att en noegrann trak- ne av det hackade ma- under heta 'inlägeninsen ningen." Toch med detta kan "man |: - sönderdelningsteckniken och frå-]> dela fodret, och det får man inl: ödvändie och att det blir bättre resnitat ju större mängd - silera på en gång. Den j "vanmt rekommende- ; non var en mycket ! då det alltför ofta vatt-man inte kunde be- vä situationen, utan fedret blev: för: torrt med åtföljande sämre sammanpackning och för, stört foder. Det här var kanske på kanten av ämnet, men man kan inte und- vila; att tala om tillvaratagande! när mat vill "(komma fram till: vilka foderväxter man önskar, Gräsvallarna, så som de vanli-! gen ser ut. ger alltför litet ur ekoncmisk synpunkt, och det är ju den enda synpunkt, som vi i längden har att hålla oss till. Jag tror, att ståtterhacken även där ger oss en möjlighet att bättre utnyttja våra vallar, framför allt gräsrika, - starkt kvävegödslade valar. ” Man är rätt ense om att betes- I tidskriften Mjölkpropagan- "dan har en diskussion om fo- derväxter dey senaste tiden. Ur inlägger saxar vi ett syd- halländskt bidrag. Det är läntmästare' AXEL . KLIN- KER som lägger sina syn- "punkter på denna ekonomiskt mycket. betydelsefulla. f F V "djur med sitt tramp "förstör. "ber tydande' mängder foder, men man | är 'kanske inte lika klar över att stängsel.är dyrbart i. anläggning,” underhäll och kontroll. På åker- jord, . där. man -kan' tillämpa, en bra växtföljd, bör. man nog: inte ha' djur ' gående i" inhägnader kring stora fält, där .de själva skall ta sitt foder direkt på växt- platsen. I varje fall kan. man 'in- te tala om: att detta är en billig utfodring..Utan' tvivel ger vallen mer till: mindre-kostnadr-om;, den. r slås av och transporteras till 'dju- ren: "> - Om man sedan skall gå in för betesgång på minimiareal eller för ständig stallfodring kan vält FLY MASTER : har kommit — - "Superaerosolen” 3 aerosoler i en RÄCKER TILL 12 000 M2 ELLER 60 BEHANDLINGAR AV EN LADUGARD OM 200 M3 STOPPA VINTERFLUGORNA NU? os Sv. Sanerings AB, Tel. Stäket 319 50 SALPETER 16 9/4 salpeter- kväve es sönderhackning', precis sem tr ingen säga - rak arm. Det får "bero på de lokala förhållandena. Kanske blir i många fall lösdrift. med stor cementerad rastgård det : rätta, Där kan utfodringen som- martid ske gencm att köra med en .självavlastande vagn längs ytterkanterna, Vallarna har fort- farande sin givna och domineran- de plats i denna metod på flerta- let svenska jordbruk:' Sedan 'kan vi komplettera -— sommartid med teträploid."råg,'. ranvs:' eller." balj- » växter och vintertid med ensilage av ”bladkålväxter ' och .majs. Jag föreställer" mig. ' att: man på: del sättet 'ekall kunna producera 'sto- ra: mängder prima saftfoder till lägt pris, Och det behövs säkert; om vi skall kunna hänga ned i frihandelsvärlden. ee : "Ett önskemål om: bladkålväx- terna. Jag har på min gård i år gott om. ensilerad fodermärgkål, som kerna inte är riktigt glada i. Jag hoppas att de väntade blad- kaäli ed > mindre benägenhet att ske framför allt mindre växttråd- rika och träiga.. Det är ju nöd- vändigt vid odling av fodermärg- kål att få grova, märgfyllda stjäl- kar. De små, kompakta är trots pinnar, och jag förmodar - med samma fodervärde som spatsor- käppar. jag 40 kor, permanenta beten. utanför ladu- göra två - fodervagnar, 6—7 -m. långa, ungefär :scm :foderbord. Med . slåtterhackens hjälp skall dessa rullande 'foderbord; två gånger om dagen fyllas med grönt från slåttervallar och ställas in till korna.' som själva lastar -av. Genom att varje dag ställas vag- narna "på olika ställen minskas risken för upptrampning. Jag väntar mig att få en iämnare ut- korna ”siälva får beta. De tar all- tid de bästa bitarna av växten först och Ae sämre" senare. även om man har små fällor och dry- oa stängselkostnader. Någon kan vända, att man kan köra med "barsystemet” och ge djuren en I'ten bit varie dag eller två gång- er om dagen, men man kommer aldrig ifrån alla Pe- nackdelar, som är förenade med vanlig be- tesgåns och som förut påpekats. Det skall bli intressant ätt se hur detta utfaller, ech om jag framåt hösten kan göra likadant m>2 frdermärgkål och majs och med grönraps, som jag sår efter konservärter. "Fill sist vill jag framhålla att jag anser en liten kvantitet hö vara mycket önskvärd i småkal- varnas cch mjölkkornas foderstat. Detta är närmast att betrakta som medicin. I övrigt hoppas jag. att våra nuvarande foderväxter, hårt gödslade slåttervallar, foder- märgkål, grönravs och tetraploid råg. av värtföräd!arna begåvas med syskon, som överträffar fö regångarna i kvalitet och kvanti- tet. Vid animaliepreducenter be- höver dem. om vi skall kunna få ut ett skäligt re-ultat av mjölk- och köttproduktionen. Gynna LT:s anvonsörer xterna kan göras smakliga-' sätta. smak på 'mjölken och kan-' fodring nå detta sättet än när. Till instundande sommar, nav. som skall gå på 6 ha: i gården, och det är min avsikt att . Tel: 10104 . Fullständig sortering och hög: gcta kvalitéer nu inkomna hos. -N a . : Carl Henrikson” LAHOLN” "Tel, 10104 " EDENBERGA MÖLLA . Tel. 22226. Ränneslöv . : Tel, "23066 Vallb TORMARPS' KVARN En klok lantbrukare utsår 3 endast betat utsäde Låt dävför beta Edert utsäde med CPANOGEN Ne ” betningsmedlet mot växtsjukdomar eller "ALDROGEN betningsmedlet mot både växtsjukdomar och knäpparlarver . oa äriogån- "och .. , Aldrogén — preparat "ombesörjes av: : N 22 AR . Rensning av "utsäde och betning med Vallberga Lantmannaförening Vallberga'. tel ; SKOTTORPS' KVARN i Tel" 20037 ;Skottorp - . Je "MELLBY: KVARN. : Olle, Gunnesson G el. 22019 inneslöv "MÖLLEGARDEN - Evert Carlsson figess STACKARPS KVARN . Tel, 33004 Stackarp Tel;-22128 Ränneslöv +" Tel, 61002 Utsädes- och Trädgärdsrör | TRÄDGARDSREDSKAP; HÖNSNÄT och: . STÄNGSELTRAD d lager, Älstorps Handelsförening Sn I SÖN a fv "Tel, 61002 i i GÖDNING, KALK, HANDREDSKAP, GRÄSKLIPPARE. AS 3 > FRÖER- och UTSÄDE - Vs . HÖNSNÄT och TA GGTRAD i Jager, . T CUSTAY SVENSSON il Kornhult. Tel. 25 Hishult. ” XY änben harvar " RÖGLES VÄLKÄNDA FABRIKAT "+ jnkomna i lager. län ” 2672 natrium all N cessötom mindre | i | till såväl sockerbetor som Soderbetor Sprida N sam isa med"" I Tel. 10023 0. 10125, > oh
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.