/ KA a a EA a nen 08/00 Er -' delning, av" ' LAHOLMS TIDNING, TveeerererrY weevrvevvevervepeeyr ye TN Yvv ""Skogsvårdsstyrelsens 5 a . a scfi nansieringsproblem.: - i Mid” den betydelse som. skogs- » brukets och skogsindustriernas ' produktion har för vår samhälls- ekonomi är det.i hög grad ange- : läget att skogarnas produktions- - förmåga utnyttjas effektivt: och" höjes, genom olika åtgärder, Den samheten. För att uppnå det er- | "svara för. På "serviceverksamhe=" ten 22.852.000 kronor, som sålunda ” 'skulle . finansieras genom” des skogsvärdsavgiftsmedlen, . dels inkomster och andra jämför- inkomster i förrättningsverk- da av och ef ksamh seor " ring av, dess som av. hel. skul-- ”Almanackan - 5 NU HAR vi i vår hand = + ehar hunnit en bit fram på borta, Och likaså texten: "SÄLJES I HÄFTADT OCH .. SKURET. . :Nu i är: . försättsbladet 'mera stilrent och 'tidsbetonat. Och ger den första ' upplysningen, att vi befinner vid 57 grad. 42 min. Ihöjd och 12 tidsmin, 9 tids- Je en n höjning av grundtaxan för K Maj:t åsyftas i proposition bör därför genomföras, ” Av avgörande betydelse här”. vidlag är. hur skogsvårdsstyrel-. sernas verksamhet skall fiflansie- > ras. En... : grundprincip i skogs". värdsutredningens . betänkande vär, att' staten skulle bekosta den; - del av, verksamheten, som är av offentlig "natur, . medan” service- >. verksamt skulle ', H - "del" genom ersättningar enligt bi- . + trädestaxan, dels genom "skogs- ; ” vårdsavgiftamedel, som, överföres” till" skogsvårdsstyrelsernå i form - av äriftbadgetanslag. "Denna; f i serviceverksam- heten vara nödvändig från i ge- Nomsnitt 55 till 75 kronor för dag, eller. med drygt 36 procent. : La "I dagarna har" skogsvårdssty- -relsernas, grundtaxa för service- . verksamheten måst höjas: med 5 kronor från i ”genomsnitt 50 till : 55 kronor för dag. En ytterligare höjning. med :20 kronor kan-be-' tecknas som chockartad och 'med- "föra allvarliga konsekvenser: Cen- terpartimotionärerna anser, att en. sådan h i måste "befara, anför de, at ägarna vid en sådan -höjning : av , d > kommer . allså innebär att skogsbruket ” princip skall svara för sina skogs-" vårdskostnader, har . biträtts departementschefen. -" Häremot finns inte anledning invända, - + Emellertid + har .-departements- chefen inte” godtagit "skogsvårds-' And ; A a oh ber "+ Bong innehar, att ca 45 procent; "55 Pproce lodifliceka avgjordes i Strandpa- : vice alltför dyr. Följden "skulle sek. väster om - Sveriges. tids- meridian. . i upplyser den om att "skottår "och . att den 29:de Tdagen' i "februari månad heter Maria. ve : Det: är vidare nionde året. i i Likaså solcirkeln” eller "sö drin- gen" efter > Kristi födelse. och söndagsbokstaven är C. B. Påskgränsen infaHer den 11 ap- sVäxellag och checklag faller: under den s. k, lagstad- gade tiden och sålunda är påsk- afton,; midsommarafton och jul- Y =" likställda ” med ' allmän dag. En god uppl för att finna ser- bli, att många skogsägare skulle ' "Jåta utföra stämpling och liknande” . arbeten på annat sätt —M | skada för skogsvården, . '. ”-Vid en sammanlagd kostnad äv”. - 32,5 milj kronor för skogsvårds- styrelseverksamheten skulle med "den beräkni d, som skogs-f, för Ani: föreslog, ca 17 2 - styrélsernas'. verk t skulle fälla på "offentlig verksamhet och ” t. avse serviceverksam- het, Från centerpartihåll har man vänt-sig mot K Maj:ts förslag och begärt. . att skogsvårdsutrednin= ; " missinstanger ullstynkt "skogs- vårdgutredningens' : ; förslag. AMa milf kronor komma på service- -den offentliga, Departementsche-, ” slagit: eller” > sektorn och 14,6 milj kronor på... fen "har -alltså' på servicesektorn . lagt 5 milj kronor högre kostna-- c "vad: skogsvårdsutredni bg. Om? dessa, 5 milj ”kr sänkas mer” än | vad K. -Maj: t före- ckså kan . biträdes- att sä I > stanna vidden av K Maj:t före. 1197. " fättaingsdagar. På. den" offentliga .sekiorn skulle härmed. falla ca 30- om "detta betyder en seger för fri- sinnet, kommer självfallet kvinhor- na I prästrock att vara lika bundna av det kyrkliga dogmsystemet som sina manliga kolleger, skriver Da- genå, Nyheter (fp), som hoppas att H v mer genomgripande natur; Stat och kyrka bör skiljas från en Jag. knämligen- med, AS proc på det inte blivit några kvinnliga ter., Konsekvensen av detta bör också .motivera frågan hur det går, med de kvinnliga” prästerna om det tinom överskådlig framtid blir ' n sådan skilsmässa. i svensk 'press var en ledare i den kommunistiska den. 9: april, skriver Ny Tid (s) ocn cite skogsvårdsavgiften i i, detta. läge, får I ssigna promillesatsen 10,5 Sko 1 till, CE -| växelryttäre etc. att ha i minnet : arnandagén den 18 som en helt när. förfallodagen.” för - liknande papper: infaller; "es: i Långfredagen kommer den 15 april och heter” Olivia. Påskda- gen den "17 7 april och sålunda naturlig följd. Dessa två datum kan'; Eli: och "Valdemar passa på att. a sina nämndagar, : Kristi Himmelsfärdsdag kom- mer. den.:26 maj.” Och då får mean ”såtinda” —" enligt "gammal zed” och "tradition '— - gör sig klar ör det första metandet." : :; Pingsten infaller 'den.5. och 6 jun : Midsommar den :24 och 25 årets bestseller "kalendern för år 1960 "och vi dess blad. Men lik våra barn-' > doms almanacker är den icke.” Sålunda är försättsbladets slingrande ornamenttryck — som' barndomsfantasi fick till skrämmande fantasidjur med drag av blodigelhuvud — helt : den: att det finns bara 40 kvin- nor i första och andra kamma- ren av 382" riksdagsledamöter. Tydligen > får "kvinnorna" satsa hårt . på - 1960 års' val, för att något så när komma i balans, Det skulle säkerligen göra sitt I. tilll om nya omsättningsskatter kom på tapeten. Vilket inte alls är uteslutet, '. - Vad är det ordspråket säger om fingret och skam? | Jordbruket sysselsatte 632 tusen och hade 1 million 15 tu- sen familjemedlemmar, En för- svarlig del 'av rikets samtliga arbetande personer som utgjor- de 3 millioner etthundrafem tu- sen. i oe : Hela - Sveriges fasta landom- råde "var 411 114 kvadratkm. Och därav. var: Åker 35 979. Kultiverad betes- |. mark 1842. Naturlig äng 5 000. Skogsmark 225 054 och övrig "> mark 142 236, > oc i hade -1958: 244 tusen hästar, 31 ” tusen tjurar och oxar, 1 mil- lion 384 tusen kor. Ungnöt och > kalvar .var 1" million 129 tu- .'sen, Svinen' låg bra till med inte mindre än 2 millioner 31 >» tusen. Och höns och kycklin- .s> gar var. uppe i inte mindre än 1 millioner 307 tusen stycken, Brottsligheten ' var 1958 (ej slut- giltiga uppgifter) 55 mord och dråp, 213 000 S : En bild från en skola i staden Luanda i Angola, där både vita och "När innevarande år föper ut « kommer ca 180 miljoner afri- kanska infödingsfolk att ha ta-' gif det slutgiltiga steget till po= ' ktisk frihet. Gentemot dem står då fortfarande ca 50 miljoner, som ännu Iever kvar i kolonial « eller halvkolonial status. Dit - hör icke blott de 9 miljoner kyrkobyggnad, ' som uppfördes av oregelbundna stenblock, som upp- samlats på ängar och fält i trakten, | - ingår i sin helhet i den nuvarande kyrkan. - Byggnadsmässigt sett kan kyr kans historia indelas i tre etapper; ligen 1100-, 1300- och "1400-ta- tjuvnadsbrott varav 54000 in- brottsstölder ' och : inte - mindre än : 40 000 - tillgrepp av. motor- fordon. . Vidare 18900 b Ien,. Sedermera: har ' kyrkan : ger nomgått reparationer och ombygg- nader, vilka ' emellertid företagits - rier;" 5 700 förskingringar, 2700 inte mindre än 12.100 st. ratt- . förfalskningar. Dä: r kom M fylleribrobt.:" En sanning a den i hu- vudsak bibehållit sitt medeltida ut- seende. Den' senaste genomgripan= de restaureringen” skedde" 1928 "och : si 1 "med: tanke på, att- det är bara en: bråkdel av a alla mm. Hill hade till ä 1 att vid "sidan av bä - undervisning, algerier, 'som Frankrike ihär- digt vägrar full oavhängighet, utan också invånarna i de por- tugisiska — kolonierna — Angola och Mozambigue, Det är givet, - att regeringen i Lissabon med spänd uppmärksamhet och ic- ke utan viss. oro följer den sto- ra afrikanska . emancipations- och revolutionsrörelsen, . även om den ännu synes ha lämnat de porlugisiska territorierna tämligen oberörda, . Främst i blickpunkten står här- vid Angola, Portugals största ko- loni med: en' areal om; 1,25 milj kvkm alltså tre, gånger större än Sverige). Angola hör- geografiskt till Sydafrika och gränsar i norr till Belgiska - Kongo, "i öster” till Nord-Rhodesia och i söder till Syd- västafrika. Även om : frihetsyran bland de svarta ännu icke gripit över: på” : Angola; r det. > givet; - diskuiminéring. Likväl finn” det, i våra dagar en hel del symptom som tyder. på strävanden inom.deh färgade befolkningen att lösgöra sig från Portugal. Det:har i de katols- ka missionsskolorna fostrats en elit av "infödda, som: i framtiden icke vill nöja . sig med ” underordnade tjänster och befattningar utan öns- kar få övertaga konkreta -förvalt= ningsbefogenheter; Den. portugisis« ka regeringens elastiska och smidi- ' ga kolonialpolitik, som alltid slagit - | vakt om den infödda befolkningens intressen, kommer nog att 'se till, att: en dylik utveckling icke kom= mer att ske lika brådstörtat som, i de” andra ästmaktskolonierna. Men den kan. säkert på längre sikt icke förhindra, att 'den' natiohalis= att: tis "de de" territorierna ' förr > eller". .senare kan? befaras. smitta” av: sig, också i 1. må Son "Vi bläddrar vidare” i "den una! behändiga 7”. och ; innehållsrika skriften .och finner: + "vatt skyldighet att fullgöra re- . i armén. Ingen 'i 7 kustartilleriet, : 1914—1919 :2 st. i armén, 1 st, i kustartilleriet, 1920—1922' 2. st, i armén, 2 st, nd kustartilleriet, 1923 el; sena- Ta so Förts. å nästa sida, lägsna sådana särskilt” under 18005 talet vidtagna åtgärder, som: ”berö- vat. kyrkorummet ' mycket ' av. dess homogena karaktär. & v0ofy Byggnadstekniskt. sett är Botkyr- ka kyrka: en: av: de. intressantaste bland landsortskyrkor, som jag un- der sakkunnig information haft nö- jet att "studera, "Tyvärr? skulle det - Det > M otvivelaktigt I : "1 denroffentliga. :och med. 55 proc . sana säkert att om skild från staten hade ' n "Dir OHEDERLIGASTE s som un= der de senaste dagarna stått ätt läsa Arbetar-Tidningén där det bl.a heter,” ' ”Sveriges folk ' upplevde” déåt tyska angreppet på våra broder- länder. med stark medkänsla och lidarit. varandrå och kyrkan I att leva på sina" egna" materiella och andliga tillgångar. Kyrkan , bör vara: en' angelägenhet endast för dem' som positivt och beslutsamt "delar dess lära. Den nuvarande situationen. med en speciell kris- tendomsform statligt garanterad och gynnad är ovärdig. — Kam-= med t het över att självt slippa kriget”. Var och en, som har något min- ne, av hur den. kommunistiska pressen uppträdde under dagarna efter den 9 april 1940 vet att den . inte visade den ringaste medkäns- la eller solidaritet med det över- fallna Norge utan tvärtom strök panjen för och emot'h ter har riktat ett grällt ljus mot kyrkan, Säkert beklagar dess biäs- ta representanter denna form av uppmärksamhet, även om den in- neburit en. viss reklam. Det finns tecken som "tyder på att kvinno- prästernas motståndare befinner sig på reträtt. I varje fall kunde man "efter. söndagens 'prästvignin- gar. höra manliga präster vilka beklagade "sitt tidigare motstånd och no förklarade sig redo till ett kamratligt samarbete, Kyrkan be- höver en tid av fred och samling, de. tyska " "Hade det inte varit klokast av kommunisterna att tiga inför min-" net av den 9' april? Eller har' skamlösheten inga gränser? Mm >” Det är rejäla sinkaduser vissa so- " cialdemokratiska tidningar och po- litiker ibland delar ut till kommu- nisterna. Kan detta verkligen stil mulera' kommunisterna att i årets. val låta bli att ställa upp till val i vålkretsar där de inte har myc= ket att hämta, men där deras pas- sivitet kan hjälpa socialdemokra-, terna till mandat? I så fall börjar det. väl. snart växa änglavingar på. hr Hagberg och hans kolleger. då Södermänland. fot i Rek k samt i trak-' istoriskt värde, det är bara a och vraka om man vill fördjupa 'sig i det förgångna. Vill man ha påtagliga historiska studie- objekt så ligger det nära till hands att man väljer kyrkorna, « Mälardalen är" "mycket rik: "på gamla kyrkor, såväl i städerna som i landsorten, man behöver - blott nämna Sigtuna med sina många kyrkoruiner från hednatiden för att få belägg för den saken ' Många av' landsortskyrkorna har visserli- gen förnyats och ombyggts under seklerna, men människornas vörd- nad för kyrkorummet har varit så stort, att byggnadernas ursprungli- ga struktur i huvudsak bevarats. , Botkyrka "kyrka är ur , många ten av Nyköping. Härifrån spred sig den nya läran vidare till Söder- törn "och fick ett viktigt centrum i den trakt där Botkyrka sockenkyr- ka nu ligger, Här levde vid. 1100- talets början två bröder; Botvid och Björn, sorå blev förkämpar för den "kristna ' läran. Botvid kom under en resa till England att lära känna grund för - kri ;l och :t' Botvids : kyrka, ' som kyrkan också kallas, är altarskåpet, som efter en serie märkliga öden åter intar 'sin' rätta" plats i koret, Altarskåpet "är tillverkat i 'Ant- werpen av okänd konstnär och pla- cerades som huvudprydnad i kyr-' kan, som då nyligen fått sina vack= . ra 'stjärnvalv färdiga. Gustaf Vasa, som lär ha haft en utpräglad blick för dyrgripar, fick "se altarskåpet och ville, byta. ut, detsamma ' mot det läbeckska skåpet i Stockholms storkyrka, Han förklarade. sig be- redd att gottgöra församlingen med en summa -pengar om denna ville gå med på bytet. Men det ville inte Botkyrka-församlingen och då ville konungen emellertid ”inthett latha röra” botkyrkabornas” stolthet: Så rtorsint var inte drottning Katarina Jagellonica, ty hon lät föra altar- skåpet till kapellet på det nybygg- da Dr i Den var, vad man i dag lindrigt sagt, skulle kalla egenmäktigt förfaran- de, Som en ' ringa ersättning fick församlingen -.”een lijthen klocka, som een Mann, wäll kann bäre, huart han will”. Man. kände - sig ingalunda tillfreds och anhöll där- för i en av ”Gemene Mann vtij Botekyrke Sochnn” underskriven inlaga till Johan III att återfå sin altarprydnad, vilken vid tidpunkten för framställningen var placerad i Riddarholmskyrkan. Johan III var human mot församlingen och denna återfick sin klenod, som sedan dess intar en' dominerande plats i fon- den ovanför altaret, ” Kyrkan äger många ur kyrko- historisk 1 i hemkommen omsatte han sina lär- domar i praktisk" handling. Präst blev han- däremot aldrig. Botvid mördades av en träl, som han fri- köpt. Han begravdes i Säby första kyrka, som numera heter Salem, år 1120. Nio år senare invigdes den lilla kyrkobyggnad av trä, som Bot- vids broder Björn lät uppföra på Gigornegården Hammarby. Dagen en av de fördes Botvids landskyFkorma i Stockholms län. Den är'belägen ca 20 km från Stockholms City och 6 km från Tumba” ihälle — intill .:Sk. Fagerhult : Gunn" Britt Pil Meltodiflicka, . Tävlingen om titeln årets Me- viljongen sistförlidna lördag och inte oväntat blev det N:r 2 fr. Gunn-Britt Pihi, Asljunga. som erövrade titeln, Konkurrensen var hård och röstövervikten inte så värst stor, men ett populärt val blev det . och segraren hyllades lUvligt. Förutom penningpris, pre- sBenter och blomsterkvasten, som | pubtiken.. som . ju också genom g avgjort 1 Päåskhelgens program inledes i kväll skärtorsdagen med dans ef- ter Stig Lorentz orkester, en väl- känd och omtyckt sådan, Fåsk- afton kommer Bob Stevens Swing tett att svara för tongångarna och några er till den riksväg 1 söderut från Stockholm. Namnet "Botkyrka är förknippat med "ett religionshistoriskt minne av särskild betydelse för orten och för Södermanland överhuvud taget. Sveriges" äldsta stad, Birka, låg ju på Björkön i Mälaren och målet för Ansgars mi 830 och kvarlevor från S:t Albans kapell i Säby i högtidlig procession till den nyinvigda Botvids-kyrkan. Denna procession var fullt värdig ett hel- gon, om också någon 'officiell hel- gonförklaring aldrig ägt rum, Stora iskosk ” vallfärda- märkliga . personminnen., Det för- nämsta av dessa är den avgjutning av gravmonumentet : över Botvids broder Björn, som tidigare tillhört kyrkan och som 1816 skänktes till statens samlingar och nu förvaras i dess historiska museum. Repliken har sin plats i kyrkans kor. > Kring Botvids åldriga tempel i Botkyrka sjunger seklernas min- nen om bygdens strävan, att skapa ett bestående monument över den tidiga kristendomen i vårt land. Här under - kyrkans | stjärnbågade valv har tusenden unga människor från nära och fjärran räckt var- andra sina händer i förtröstan på de under åren till Botvidskyrkan, en och annan avlämnade också till kyrkan sin gåva, därmed troende sig kunna erhålla ett visst mått av 835 var Birka, som med sitt ledande b orkestern är säkerligen alldeles överflödig. Som vanligt blir det basaranordningar och förstklas- sig servering. - d um och sin livligt an- litade hamn kom att bli kristen- .domens vagga i Mälardalen. I 1 vilken utsträckning och hur jonebbt kristendomen spred sig från dBirka till fastlandet är historiskt nöjesidkare Allan Björk överläm- nar, blev det varma applåder från Annonsera i "LT förlåtelse för gamla och samvets- gnagande synder. Den lilla trä kan blev emellertid inte gammal, ty redan 176 hade eri ny' och större kyrkobyggnad av sten blivit uppförd och invigdes samma år av Sveriges förste ärkehiskop Stefan och biskop Vilhelm i Strängnäs till gudaföderskan Marie, Sankte Bot- jar fullt utrett, men småningom lyckades Ansgars anhängare få fast FYSESTEYTT vids och alla helgons ära. Denna och givit löften att älska varandra i nöd och lust. Här har gamla botkyrkasläkter, herrar och odalmän, samt deras hustrur, fått många avskedsord med sig innan Fsrifterna slutit dem i sin famn in- aanför kyrkc å i de port rna, : på samma. vis som oron i Kongo Sarkt på, frihetssträ d: Ruanda-Urandi, 'Kenya, ” Ugshda och Tanganjika, där de vita kolonis terna steg. för steg tvingas' vika för de; färgades krav 'på full demokra- tisk jämlikhet och frihet. Den om- välvning, som ägt. rum och" äger rum. i Belgiska Kongo, kan. knap- past undgå att'också: inverka på Angolas 4 miljoner svarta invåna- re, Och samma förhållande "gäller också : den: andra: portugisiska: ko- | ”å Afrikas! UpDtÄL RANA r d t ki uturella aa t. Unietr lika at Lt zafmbigue, vars, nåra 5 mil "infödda tiv. friktionsfritt. -underi de” ca 40 000 Curöpeerna., Även här är. dån! ekonomiska; utvecklingen tångt' driver; och : det -'kån” 'synag långt > still? den dag då" lonien,' dej: östkust..med dess. omkring. 5. milj invånare, Detta 'territoriums när- maste grannar "är i.norr Tangan- jika, i väster Rhodesia-Nyassafede< : Visser ligen : | som - moderlandets provinser”. (alldeles' ke, räknar, Algeriet. ta infödingsuppr Angola (1915-—3917) lingen där förlöpt” i. lugna "banor Den' vita befolkningen: ökades"sucts 'cessivt,” ty. det utmärkta: klimatet, de. gynnsamma. iordbruksbetingel= serna, det goda kömmunikationsvä- sendet och' utvecklingen av de in- dustriella' möjligheterna ' främjade. tillströmningen från” moderlandet, Den av den portugisiska” regerin- gen "tillämpade" kontrollen liksom den skickligt och' med :'stort för- utsedda, ledda ekonomiska utveck- lingen syntes "utgöra särskilt goda framtidsgarantier. Från portugisisk rationen och" 5 dafrikanska. Unio- Ti Mozambique enligt. bortais. rätt 3 F att ra sitt land. Men här är "den i gan i hög grad” beroende av "hut koramer alt :g ide bitti förblir ide vitas här rett intimare samarbete mod: Sydafy rikanska Unionen ter IA pet: san ikt.. Det är i tislaget,: ty motsats till de ckvä- toriala "regionerna i Afrikar där de ärt: utgör: såväl härda, ;. som- dess grannländer”, klimatiskt mycket gynnsamma Ieyoner — för en " europeisk” > befolkningsutveck= ling; och dessa stater och deras stä- helt terländsk ; standard. vä Mozambique . »der,/ här också uppnått, en i stort «' I sett ' Att' avstå från "dessa länder skulle ; för såväl Porlugal som för de vita i Rhodesia och Sydafrika falla sig oerhört mycket svårare än att av- sida har man dessutom alltid be- skriva besittningar i det rent tro=" piska Afrika. ov mödat sig om att undvika all ras- du oförlikneliga, Din styrka är kö ditt väsen är en - vs En gång sprang en gång stelnade som "skapade din ” famnar oss sena . till beundran av > Afrodite” RE Född ur det skummande havet, ' uppsteg du ur vågorna — | Afrodite, : av gudarna dyrkade, . . av människor tillbedda, ==: I - din makt är skönheten, =: "glödande ur jordens sköte, . > - till I oförgänglig materia, : oskattbar för antikens konstnärer Kall är din marmorkropp, "men ditt gudinneväsen” + -- ot Anders, w v Mårdb7 rleken, gudinnas, : marmorn. dön bild. "tiders barn = din, skönhet. - 2.
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.