LI Trvvv ver eeerevvT wyvrvyr reevevrev När snuset var ; hovmode "och univer Mets När först. Columbus män och senare de "spanska, er- övrarna kom till Amerika "+ annat i detta stora och förunderliga land tobaken... När började människan nyttja denna stimulerande och förrädiska vara? Tiden låter sig inte fixeras, men säker- ” . ligen njöt de amerikanska folken Nicotina långt in- nan Columbus steg i land p: ” Kina finns f. ö. en tavla bev: Ve 8. på 500-talet Z, Er, a «När Ferdinand "Cortez: e> satta Mexico ;1519 ' fann -han hos indianerna, ett högt utveck- v låt tobaksbruk. Aztekerna var. "ivriga rökare men de njöt även av tobaken i den. form som här . nedan ska behandlas, nämligen -. . som snus, Man rev den torkade tobaksplantan till mjöl och no- sade ' begärligt i sig stoftet.” Snuset - ansags ”rensa, hjär” nan”. DS Spanjorerna försummade inte H "att ta med sig hem detta nya ' stimulantia och från. Spanien spred sig tobaken snart vidare : ut över Europa. Den fick hjälp SS framför allt av två personer, : "vilka' vi har att tacka för toba- " kens” och inte minst snusets enorma popularitet: 'JI e a n Nicot de Villemaihn « (efter ' vilken. tobaksplantan blivit uppkallad)” sämt . den « franska” drottningen .K a t a- ' Tina av. Medici. »Fint som snus" ean. Nicot. var sedan” 1559 isk ambissadör:i i Lissabon, : : tobaker - jodlades' dels. som euenskaper.inan till- en. När Nicot" åter: med sig i bågaget, ade sälja tobak som - medicin mot sår och annat och vis SNAt nog , fick han . bistånd . fv nr högsta” ort. ” drottning, Katarina av Me Förr i tiden. var snusfr amställningen en stor. industr ände till rökandets konst redan under Konfucius” dagar, . ”"rium ,nasi — salmedicin - upptäckte de bland mycket å Bahamaöarna. Från gamla 7 arad som visar att kineserna > som den franske "Bland "Europas "monarker. ” blev det en artig sed att då och då presentera. varandra dyr- . bara snusdosor. Dessa små ut- . sökta koristverk utgör numera” - prydnader för varje välsorte-? rat museum" Kungliga snusare - Drottning Charlotte av Eng- ör sitt passionerade bruk av varan dras med smek- namnet Snus-Charlotte, + och hennes'.sor. Georg IV var lik- ”solkungen”: Ludwig. XIV berömd snusare, . S t gav upphov till en ” Columbus män förde” "det med sig till Europa. : « Jean Nicot förlänade det rang av universalmedicin. + Katarina 'av Medici” ska- pade ett' nytt mode av det. . Under 200 år nyttjädes det övermåttan: av varje ”ståndsperson”, män, son kvinnor. eDet ; histo om snus som en fatsot "åt alla väder. streck. . =, Det upplevde 's sin storhetstid ' "under - 1600- och 1700- talen : och var då lika vanligt som: cigarretten idag. Det fick: stadgat rykte som medicin och : . "såldes tidvis endast, av apote-; "kare mot recept och under det klingande; namnet =tly'ste-' dagrant : häslavemang! . - Man snusade efter förmåg och : "tillgångar, "kvinnor: som ": män, ' Snustillverkningen ' blev givetvis".en :störindustri, ' och man "experimenterade ” ivrigt fram allt mer: raffinérade ar- . ter.. Ett” bevarat recept från "1700-talet visar prov på hur ett - verkligt "aptitligt- snus: skulie : tillagas: Utom finmälen tobak, "franska plommon, ;kokta fem : tinvnar, bulvriserad öst; sal 4 Bilden” .. Visar en &.k. redningsmaskin från Petter Swartz snuskvarn i: Norrköping, nedlagd 1915. Swartz kvarn som startades redan » på 1700-talet svarade tillsammans med det berömda ”Ljung-> lövs” för de mest sålda märkena i Sverige under 1800- talet: talas om den nya undermedici- nen. pröva snus mot huvudvärken "So och si, det lättade ">. >. ” Drottningen blev trogen: - kund hos "tobaksdoktorn och "vid mera är: Det blev på ho- - vet högsta mode att snusa. Ja, det ansågs rent av fint att ha . ” "migrän och att” skingra ”de + osmida: ångorna $ huvudet” Med snus. Och vad som hölls - " för fint vid hovet blev givetvis fint även annorstädes, Snart + N0Qg snusades det i hela Paris. Och därifrån spred sig snuset a Tillvakningen av snusdosor 2 korstkantverk, Längst till vä Karoline på Sicilien, DNR Till höger en dosa som användes av dem som Nicot rådde henne att . i Konsten att snusa >” "Att "elegant och bekagfullt föra en pris till näsan utveck- lades till en förfinad konst och det ingick i unga flickors upp- fostran att snusa comime-il->. faut, "> Det berättas om da: Roche- foucauld, -aforismens mästare, att han var oöverträffad i konsten att graciöst och behag- fullt förse sig med tabav: de' St Omér ur sin juvelprs da ; drevs under 1700- inster den emal;ier ade gulddosa som Napoleon skänkte drottning En klenod av första rang. I mitten en annan fransk dosa av guld och ny, och utsökt konstartikel, "snusdosor na. I dag tar man sin Oc portion ur en enkel Papp- eller bleckdosa. Under snusets guld- ålder förvarade man det i do- sor, av guld, silver, elfenben, osv,, allt efter råd och lägen- het.. Snusdosan: röjde vad för en man — eller kvinna — man Prosit di égant handha sit "des, i' Frankrike och självaste. "Napoleon" var en av sin tids "stora samlare av dem. Vår. egen, kung Adolf Fredrik vär. som man minns från skolhisto- rieboken. en framstående snus-; dosesnidare på sin tid, : De svenske o och snuset mil Sverige kom tobaksbru -mest «som; tuggbuss. ”Tugga. som” en 'svensk”, sa man med en lätt rysning i finare euro- peiska kretsar... ””Ståndsmässigt folk” valde” dock ”snuset. På landsbygden : tobak”... .Plantorna drevs upp på den. egna tomten och sedan '-fördrev man de långa vinter- kvällarna "med malning och "annant tillredning. Man. kunde också ' köpa” .tobak i spunnet . cs skick och : sedan riva den själv. Svenskarna är i dag inte "gande folk det en gång var, men i varje fall snuskonsum- "tionen är större än man skulle « tro: "Omkring 3 miljoner kg 1 12 kilo per invånare. Prosit! skogsarbetare, industri- och »fabriksfolk samt anställda in- om trafikväsendet som svarar - för åtgången. (Vissa fabriker . talet i i höjden och gav upphov till ett helt nytt älva ville bereda sitt snus, Man köpte Jai - det då i ”spunnet” skick och rev sedan tobaken - mot det slora lockets rivjärn. vv näma a snusutsvävningar . > ket i början av 1600- talet, men : användes till att börja . med H -. gjorde .man själv -sin ”hem- längre det snusande och tug-- - per år. Det gör (statistiskt!) - Det är i första hand sjöfolk, -.in en ”paj”, "dvs, makar in en ha rökförbud, vilket befrämjar bruket av snus.) : Tillkommer så' en Tategori. ”ståndsmässiga” nytijare som "Snusar fint — dvs. tar en pris — och som gör det mer eller mindre i smyg; äldre herrar och damer som smusslar med sina dosor av nött silver och nyser i stora kulörta näsdukar, Ett släkte i utdöende." Får det vara en paj? : Torrt som snus, heter det. Men det borde det inte göra, i varje fall inte i Sverige, tv vårt snus innehåller en hel del vatten, förutom pottaska 'och en hel rad smakämnen, Snuset tillverkas i landets enda snus- kvarn i Göteborg, som levere- rar 13 olika märken, Det är för övrigt egendomligt hur lokalt” begränsade de olika sorterna är. ' Ett märke går enbart i "mna! En karikatyr från. 1700- talet, snusels gyllene t, rjärkund; de, kvinnor som män inom: de-högre kretsarna hade alltid snusdosan till hands. "De här fem damerna demonstrerar "hur man Tar sig en pris" "på fem olika sätt.-Att graciöst och" h : Vanligast är alltså att njuta" nuset i munnen...Man lägger nypa” : innanför verläppen där den får ligga”. och Såsa av sig. En del av. så- sen hittar-i allmänhet ut ge- nom mungiporna — och vi är Jängt, mycket långt från 1700- talets £raciösa, men struntför- Så här bereder man snus i våra dagar. Detta är den stora ”Snussikten” i Göte-” borgs kvarn, den enda i lan- det för övrigt: Härifrån le- vereras de 13 olika märken . som numera finns i marknaden. - Riskabelt att snusa peka att snusandet och tuggan- förenat med kancerrisker. På den punkten blir läkarna allt- mer överens. Snuskornen av- ger en stark retning mot de ömtåliga slemhinnorna i näsa och mun, retningen kan ge upphov till små blåsor och dessa i sin tur utvecklas till kancer. - Tobakens otaliga nyttjare bör alltså ta sin: vana under omprövning. Är det verkligen > så helt nödvändigt att röka, tugga eller'snusa detta förrä- diska stimulantia? Tor Mörner "> hände. Man bör avslutningsvis på- det av tobak liksom rökning är . Varen icke oroliga, detta är ingen exekution utan en före . ställning med mannen som fångar kulor mellan tänderna — . . "ett förbluffande trick med vilket hon nyligen förbluffade hela den församlade världseliten på trolleriets och Iusio- sen : nismens område. - : gta : s Då var dödstyst när de sex + gevären höjdes: mot den en- samme mannen. Sex fingrar. > rörde redan vid avtryckarna; då ' gjorde delinkventen en handrörelse. - — Ett ögonblick mina her- ” rar, sade han. lugnt, gick. I fram ti rampen och förkla: rade -med hög röst att han. . befriade de- sex" skyttarna: « drog djupt efter andan och sa: Var så "god och skjut, "mina herrar. - Gevären höjdes åter och 1 nästa "ögonblick skallade den sexstämmiga gevärssal- ” " van genom salen. "undertryckta stönanden när. + från allt ansvar, vad som än: Därefter återvände .- han till sin plats mot väggen," : Illusionist fångar sex kulor. mellan” tänderna (påstår han): Deltågarna vid den 21 in- ternationella ' trollkarlskon- gressen i Scarborough trod- de inte sina fem sinnen när illusionisten Maurice Fogel genomförde — och överlevde. — världens uni- kaste fysiljering. | koti n har vått och Fogel spottar ut kulorna på en ssiett. tungt ner på "knä; I dödstyst- naden. uppfattade alla några han. föll framstupa.: Man skruvade ängsligt på sig i den packade lokalen. Var han död? oc Nej, nu rörde. hon sig, hu- udet fick långsamt styrsel "och mannen, hävde sig upp på . handflatorna och började me- todiskt spotta ut sex gevärs- - kulor på en assiett framför derna. "gel — ytterligare ett tjog troll-- framträdande av Maurice Fo: gel, mannen som livnär sig på att snappa kulor :mellan tän= Den konsten har faktiskt Det första försöket företogs av en illusionist redan. 1C39.:: Han efterlämnade maka och tre barn, Och ändå var "det endast fr: å- ga om en kula den gången! Sederméra har — enligt Fo- karlar fått sätta livet till un-". der sina försök att lära - knepet, Dåligt bett måntro” = Det var alltså inte att uncra' på om illusionisterna vid den 21 internationeha kongressen: i Scarborough fö ket skeptiska när en viss Fogel öll sig myge > I dök upp och lät'annonsera sin avsikt att inför den församila- de sakkunskapen. knipsa inie mindre än sex kulor med tän=, derna vid samnidig beskjut- . ning, Han tillät all möjlig koner = troll och ställde som enda vill= - kor att de frivilliga fysiljärer- na skulle vara första klass : - VAR SÅ GOD OCH SKJUT! - pri vickskytfar, Xulorna måste ' nämligen .skjutas rätt in I > munnen på Fogel — alla på en. gång! Id " I närvaro av ättabundra a skarpögda och garvade .troll- karlar från hela världen ge- nomförde Fogel sitt otroliga nummer, Kontrollen var miiu- tiös och det hela sändes ut .. över det. lokala TV-program- met. Den 39-årige illusionisten tog plats på scenen, tillsam- . mans med funktionärer och de "'” sex frivilliga skyttarna. Tysta ' och bleka laddade de sina: ge- vär med. märkta kulor; (Märk= "ningen'ivar. 'en av de många applåder.” Åtta hundra trollkar- mannen "som "genomfört. det ”otroligaste 7 Man måste ha kraftigt bett i det här jobbet försäkrar” -”kyulspottaren” Fogel och vi- sar belåtet upp två kompletta -. + tandrader strax efter Mannen som blivit beskju-. Big... Å ten ryckte" till och sjönk Man hade bövittnat ett numret, Mos Filmvärldens ”taffaste” jobb EN . "Det är en känd sak att «- filmstjärnorna själva inte, ” tar del i de halsbrytande, . Gventyr, man tror sig se . dem utföra på vita duken...” När manuskriptet kräver " akrobatik inträder en s. hk. ”stunt-man”, ' en " person som tjänar sitt uppehälle "- > på att våga livet, och er- sätter den ordinarie stjär- nan. En av: Hollywoods - Sstunt-veteraner,. J i m- mie Dundee, berät- tar här en del om sitt far- liga yrke. — Jag har: varit ”stunt- man” i över 30 år och under denna tid har jag säkert ut- fört många' tusen ”stunts” både på marken, i luften och i vattnet, från 240 bilolyckor till en luftfärd ända upp till molnen hängande i ett rep från en ballong. Vårt arbete är äventyrligt men inte vansinnigt. Dumdris-' tigheten har ingen plats i vårt yrke." Vi beräknar våra före- tag så noggrant att möjlighe- ten för verkliga olyckor är . liten även om den inte är ute- sluten. Och likväl är det aldrig långt till katastrofen. Vem som helst kan begå misstag och , även ”stunt-men” blir ibland skadade, - Då och då spelar slumpen underliga spratt. En gång -störtade jag. ut.igenom ett fönster, hamnade på ett slut- tande tak och åkte ned genom ”-ett'takfönster på ett dukat. middagsbord. Jag kom ned fullkomligt. oskadd och inte heller skadades de fyra perso- ner, som satt kring bordet, ty vi hade planerat väl. Men när jag steg ned från den låga: plattform där scenen . var byggd, halkade jag och vric- kade foten. På kvällen samma dag ram- lade jag ned från 15 meter trappor i stället för Bob Hope utan att fara illa med min onda -fot. Vilken ” erfaren ”stunt-man” som helst kunde ha gjort om samraa sak, Vi har lärt oss att falla på rätt sätt. Erfarenhet behövs i det här yrket. Många ”stunt-men” som var i Hollywood redan när jag kom dit håller ännu "på med bilkrascher, fall från hästryg- gen och hopp från brinnande hus. En del har hållit på med det i trettio år och de flesta har mer än tio års erfarenhet. - u.T. Z Här ser vi ”sbuntmannen”. Jimmie Dundee förtjäna sitt > dagliga bröd. Det är Dundee som kullbytterar i luften se» dan han i filmhjältens ställe "kastat sig av tåget. Stunt- männen är onekligen film: världens verkliga . hjältar, den" ändlösa tystnaden i sa-'. : len: exploderade 4; våldsamma: +: lar gav sitt” "odelade bitall'åt ”
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.