. hade. N:R 96. > - Laholms Tidnings Tryckeri, Laholm TISDAGEN DEN 26 APRIL 1960 ' Lösnumnier 25 öre, ” Venedig, Athén och Svartahavs- grund: "besökes av: -laholmare: på kryssning Från Venedig, Athén, Istanbul och ett grund i svarta havet har just laholmarna. Göran Trydell :'och Anna Lind- gren kommit hem, Tillsammans med några hundra andra : . svenskar landade man natten till .måndagen på Bulltofta, efter att ha embarkerat fyra engelska flygplan i Istanbul Så helt programenligt var nu inte detta. Ändringen i arran- gemangen kom till efter en « fartyget ”Kriti”,- som firade " kryssning ' med ' det ' grekiska ' "påskdagen genom satt sätta sig . till rätta i en sandbank utanför ryska Odessa. su saa Lill-Babs” Svensson, Brehm och flera andra artister te ett tjusigt upplagt kryssnifrgeoregram lockat fléra hundra" svenskar, och däribland våra laholmare, ut på Ungdor mens Resebyrås vårkryssning. . Litet utanför programmet firade .den grekiska besättningen på ”Kriti” sin stora. nationalhögtid — påsken — på ett sätt som . gjorde dimbildningen än tätare, > Den yngling, som ställts på valt på kommandobryggan, var inte helt förtrogen med navigering. " YKriti” kom ur kursen och på I samband med . deltog 48 stövare och: erövrades " het på "Veinge Hotell avsluta- Rektor "Birger - Johansson hi " sade, '» Fru. Margit Olsson, Genevad, "ning. i Simon i : "ett, grund där en "kvartett sov- jetizka bogserare kämpade en tjugotimnvrars, förgäves. kamp med greken, innan passa- gerarna fick byta till en rysk. båt för att angöra Odessa.” Men visst var resan värd att . göra. :”Fantastisk”, för att ut- trycka sig med Göran Trydells ord. . Grundstötningen ” gjorde kryssningen än 'attraktivare och - drag- 85 damer p på 1. 000 i Laholm karilösa Övervägande antalet svenska - städer har feminin majoritet — genomsnittet var wid- årsskiftet 1.074 kvinnor pr 1.000 män, För riket i dess helhet var mot- svarande antal betydligt lägre, 1.004, vilket bekräftar den se- dan länge: gjorda iakttagelsen att landsbygden präglas av !' kvinnotorka medan ' städerna uppvisar karltorka. Siffran för enbart landsbygden är också så låg som 936. Ingen regel utan "undantag, och | så är det också i detta sammani hang. En mindre del av städerna, 24 stycken eller mellan femte- "och sjättedelen, 'har' nämligen fler män än kvinnor. Rekordet i kvinnotorka har Kiruna med ba- ra 875 kvinnor pr 1.000. män. "> Göran Trydell " (Forts. ä nästa sid). de hänförda arna en er- farenhet rikare, Någon fara var det aldrig vare sig för fartyget eller resenärerna; Och man fick se sig ordentligt mätt på det man rest ut för att uppleva, Laholms samreals elevområde' blir i i stort sett Höks härad. kolar el .Samr Tänsskolnämnden hade före- slagit, .. att - elevområdet ''skulle utgöras av: Höks härad med un- dantag "för .Brostorps by:samt delar. av Övinge - och . Veinge byar i , Veinge, 'Vråkärrs - och Björbäcksområdena i Våxtorp, ' I Kornhult och : Norra. Össjö i Hishult samt Hasslöv och Östra | Karup Ai Karup.' Det 'diskutera- des akt det. "kunde . uppkomma [ex | Vissa besvärligheter med så diffusa: gränser som det 'bl. a. i Veinge men förslaget: god- kändes dock. : Undervisningsplånen för” sam- realskolan för läsåret 1960—061 "| fastställdes i enlighet med: rek- tor ' Walderts förslag. - Det be- slöts : ansöka att få inrätta två avdelningar i 1:3. och en i 1:4. Rektor meddelade, att det finns 127 sökande : av' vilka 118: är godkända för inträde. Av dessa or åde diskuterades mest vid det "' sämmanträde, som .skolstyrelsen ii Laholm höll i går un- : "oder Alf Göransons ordförandeskap och man beslöt, att på "> ett år gå med på det provisoriska förslag, som gjorts upp » av länsskolnämnden. I övrigt stod närmare ett trettiotal pu , ärenden på föredragningslistan. a Yrkesskolan, som alltid har delade ut intyg till eleverna villkoren för inträde i 1:3 me- dan; endast. 37. sökt : sig dit. I fråga 'om. särskåld "studiegång hade inte en enda elev "önskat åtnjuta" sådan varför det .be- slöts ” att ej begära få inrätta "Kur savslutningen blev en mil stolpe i skolans liv, då detta var sista > gången som” skoldistriktet 'hade någonting i skolan då den- samma ' i dagarna' försålts' av Stor publik på avslutning oc OV yckesskolans vävkurs - Vekaboda skola inom "Markaryds skoldistrikt har stått tom "ett år, sedan skolbarnen överflyttats till skolan i Markaryd. . de vackra vävnaderna i i närmare skärskådande. --Yrkesskolans rektor Assar" unna får Ma vävningens teori av från vänster” fru Elsa Ekelund, Ekhult, Slöjdlärarinnan frk. Agnes Paulsson, » Markaryd och fru Göta Rodin, Vekaboda, er a haft svårt med lokaler för sina vävkurser tog nytta av den nerlagda skolan och i vinter har flitens lampa lyst upp den snart. 50-åriga skolbyggnaden, I 'söndags ställde vävkursens. elever ut sina arbeten till beskå- dande och samtidigt avslutades kursen, Rektor Assar Frick och en mycket talrik publik tog skolstyr elsen ochi i for tsätiningen kommer att bli en plastindustri: " Vävkursen har haft 10 elever, det fanns inte plats för flera vä- i» or Forts å nästa sida. <. Än fortgån är . Sport 001 : Det var bara 44 Iaholmare som ' "gjorde sig bekanta med Skogs- Jox under gårdagen och alltså "44 personer. som kom under= fund med hur enkel o. kul den har dag—måndag givit sam« = manlagt 138 skogs-joxningar för vilka poängtalet blir blygsams - ima 49." Siffrorna skall växa i dag. kl :13.30—15 'och 17,30 ' ransons: fastighet: vid” Lagaväs Ben sana 1 FÖ a sådan, ' Det beslöts att. årets dntli- ga realexamen : skulle äga rum förslag ” till > - - bälstocklarad adjunktstjänst t Y handelsteknik uppfördes "i . nämnd . ordning: adjunkt Axel Friberg, Göteborg, civilekonom . Jan Olof : Berde- nius," "Uddevalla, ” civilekonom ent Jan: Olof Malmén, Lundby och En intressant: historia. adjunkt Sten. . Engström, Hylte- Georg . Stjernsvärds mekaniska bruk.” : verkstad, på ”Ängeltofta' gård Till att besluta : om "utdelning (nordväst om Ängelholm). under av stipendium ur "apotekare F.tåren' 1803—19. Genom; utländ- ” (Forts. å sid. 3) : Ilska förbindelser: håde' Stjern- - Veingeavslutning "Med" en gemensam ” högtidlig- e "yrkesskolor: läsåre 100-talet "kursdeltagare välkomna och gav sin syn på det gångna undervisningsåret. Elva kurser hav pågått i bl. a. språk,” maskinskrivning, sömnad. Elevernas arbeten visas ' på utställningar under komman- "hem-F' , slöjdssnickeri, vävning och kläd- Marsnederbörden i äv: ;yrkesskolörna — Det kan jag utan vidare" svara ja på, förklarar. hr Jo- 'hansson. I trettio år har jag nu fört dagliga anteckningar över de söndag i' Mestocka, ' Veinge, Genevad' och Göstorp. i framförde skolstyrelsens tack till läråre och elever för insat- iederbörden 'och det visar sig då att det i mars i år. endast fallit 7,4 mm. regn fördelade på sex. nederbördsdagar. Det mesta kom den 1 mars med 3,1. mm. forts å sid 31 detta är lägsta marssiffran un- — Sydsvenska Stövareklubben DE 2 on höll årsmöte i Markaryd : Sydsvenska ”Stövarklubben höll i lördags årsmöte på : Järnvägshotellet i Markaryd och under ordförandeskap av i" lantbr. Sven” Qvist, Stenshult, Hallaryd. Under det gångna året har en utställning av stövare ägt rum i Markaryd och i anslutning därtill hölls jaktprov i tre dagar, Vid utställ- "> ningen bedömdes 18 hundar" ”- Hasslarp. Av de utställda hundarna vär 8 st. Hamiltonstö- av godsägare ' Carl Larsson, ; vare, 5 st Schiller, 3 st Smålands, 1 st Finsk ock I st. Hal » denstövare. jaktproven -19 st, första pris, 10 st andra Pris och 10 st. tredje pris. Inteckning i Hamiltonpokalen - fick, Friesgårdens Sanette 3365/ 51 ägare Ernst" Larsson, Göte- 'borg, inteckning i Schillerpoka- « len Tanja 1175/55' ägare Anders Larsson, Igelstorp och inteck- Småländsstövarpokalen fick. Dolly 16420,53, ägare Os- kar" Johansson, Tenbult. Anta- Å ; > . ” let medlemmår i Stövarklubben var vid årets slut 224. Till medlemsråd utsågs Börje Nilsson, Breanäs, Immeln, Kurt Johansson, Fälleberga, Hishult, Gvotifrid . Pettersson, ' Traryd, Malte ”Johanszon, Skånes Värsjö och Sten Persson, Markaryd. Årsavgiften: bestämdes till .10 kr, Dessutom beslufades att an- ordna utställning och jaktprov "der "alla dessa & år > och jag skulle tro, att det är den lägsta under detta århundradet. h —:; Nu är ju mars "och april som. regel mycket »regnlattiga månader '— det mesta regnet kommer i' juli "och avgusti .— men, denna siffra är ändå: an- märkningsvärt låg, Är 1952 hade vi -också en mycket torr "mars med 8,6 mm, och" 1949 var det 9,8 mm, Som en Bbjärt kontrast till dessa siffror har vi 1940 då det föll 'hela 90,7 mm., men se- dan år det ett långt. hopp ned fill 1951 då det föll 48,2 mm. — Även april i år har varit mycket torr, och hittills har vi på fem nederbördsdagar fått 17,1 mm. Men det har varit mindre. 1944 föll det endast. 9 mm., 1941 9,1 mm, och 1955 10 mm. Den största — aprilnederbörden - kom 1953 med 82 mm,. medan" vi i april i fjol hade 78,5 mm” oo” —'Den torraste månaden på de sista trettio åren och troli- gen på hela detta århundra- det var annars. maj 1947 då det den 27 föll 0,3 mm. Me- delnederbörden pr dag under den månaden blev 0,009 mm. -Så om dagens läge för jord- bruket är bekymmersamt, så är det dock inte exeptionellt torrt, anser hr Johansson, ” Det är nu 52 år, som hr Jo- ”fhansson hållit på med sin hob- Forts, å å nästa sida. by, och i de prydligt och nog- södra Halland: den "lägsta under detta århundrade äv Torkan. under fjolåret var svår i hela södra "Halland, och det ser inte ut som om det kulle "bli : någon nämnvärd nederbörd heller i denna 's. k. vår som mest karakteriseras av "storm" och "kyla. Torkan medför också svåra sand-'och' jordstormar. Har det kommit ovan- ; ligt lite regn i vår?.: Laholms Tidning frågar södra Hallands i i + främste 'väderlekskännare, N » kyrkovärden Wilhelm Johansson i Mellby. . : : - svärd "fått "mång: ippslag . "och idéer och en av dessa 'vår im- port 'av + ”ett helt ” ekonomiskt batteri” män "som skulle ' utgöra arbetsstyrkan på den tilltänkta mekaniska" verkstaden, "som skulle tillverka modernaré' jord- bruksredskap, ” allt' till -moder- näringens. fromma. | Detta. ”batteri”. kom" från Skottland och utgjorde förutom ledaren ' för -företaget ” uppsy- ningsman Alexander Hall, sme- der, mekaniken, och plogdrängar jämte verktyg och. redskap täll- lika med ett. fruntimmer som skulle förestå deras matlagning”. Så byggdes redskapsfabriken med "verkstad i. första och bo- städer ' i: ovanvåningen, - Den .1 maj” 1814, 11 'år "efter starten hade ' man tillverkat 17. trögk- maskiner, ' 140 sädegharpor,' 55 hackelsemaskiner,: 746 plogar, grant förda journalerna finns mycket . intressanta saker att hämta. Men hur kom. det sig att hr. Johansson började med detta? > cv — År 1908 kom en "docent Wallén från ' Stockholm ' och sökte upp mig. Han 'var chef för hydrografiska" byrån ' och 2 0 (Forts. å sid. 5 SI FORNA TIDER voro > jordbruksredskapen av olika slåg a av Vv ganska primitiv ”beskaf Sv fenhet. Men på 1700-talet sökte man genom Hivligt experimenterande få fram bättre och - . . ändamålsenligare redskap: i vårt land.” ve. N . +379 ' harvar,' 8 frumlor; 148 I så- ningsmaskiner.: och 9 potatis- kvarnar. STJERNSVÄRD VAR en 're- forrhator på: jordbrukets områ- de. Han fick, efterföljare. Utom länsverkstäder ; kom "också ' så- dana till på enskilt initiativ. En sådan verkstad (som kanske in- spirerats av Ängeltofta) inrät- tades ''1866 av” . överdirektör Cronqvist 'på 'hans egendomar Sjöboholm och Oxhult i His- hult. På 1840- och 50-talet kom också en” hel: del redskapsfab- riker till. bl. a plogfabrikerna Överrum och Ankarsrum i Små- land. ”Munktells "i Eskilstuna började " sin” tillverkning av tröskverk och. lokomobilar; Thermeenius i ' Torshälla | för tröskverk och ' vandringar etc. Av visst intresse är att nämna att Överrum tillverkade en hö- vändare, men troligen var den- na inte så idealiskt konstruerad. s' De allt större skördarna efter 1850-talet gjorde att man" sär- skilt ägnade, sitt intresse åt ar- betsbesparande skördemaskiner. Cormicks : | skördemaskin) "den första i Sverige, kom hit 1852, Nu 'tog- de på "allvar fart' med fabrikation : av plogar, harvar ” och såmaskiner. Överums -bruk / presenterar: 1875 en Jista på 32 stycken olika plogar, 23 harvar maskiner, Woods och Johnstons skördemaskiner, ; 2 'slags häst= räfsor, 3 modeller av tröskverk, 3 sädesrensare, 4 olika hackel- semaskiner (”håckelseverk") ov. 4 hästvandringar, = vi År 1877 gr unidades Norrsham- tillverkades. i 'stor skala:. (till 1928) plogar, harvar, 'cambridge=; vältar; hackor ”och räfsor, |." " År 1874 började Vesterås Me kaniska Verkstad sin produktion av” slåtter-, bred-. och” radså= ningsmaskiner, År, 1893 utkom egen självavläggare 'och 1894 — något frapperande — en gödsel= spridningsmaskin : (som ' kanske - inte :var -så lyckad). Verksam= heten överflyttades 1898 till Morgongåva. 1874 blev det skot« Forts; å nästa sida. - Södra Sunnerbo MHF-avd, har håft en orientering i precisions- och trafikregelprov. Här ses bästa markarydspar Esbjörn Carlberg och Leif Brånalt tillsammans med tävlingsledaren Gunnar Pers son, Se artikel På sid, 3, . Veinge sparbank - ökade inlåningen " God sparvilja finns det tyd- ligen i Veinge och insättarnas behållning har under'- det gångna året ökat med, 243.490 kr. och är nu uppe i 3.644.224 kr. Detta 'framgick av den styrelseberättelse, = som avgi- vits till årssammanträdet med Veinge .sparbank som hölls i Vingslätt under ' ordförande” skap av lantbrukare Anders Kjellson. Av styrelseberättelsen i. öv- rigt framgick, att antalet, insät- tarkonton uppgick wid årsslu- tet till 2.235, en minskning med - 138. Sammanlagda summan” av utestående lån var 3.049.599 kr, "| vilket innebär en ökning! med 263.101 kr. Intäkter" och kost- nader balanserade "på 209.232 kr. Årets vinst, 870: kr, över- Ny Kumrer > i Knäöreds - "sparbank Insättarna” i Knäreds ' spar= bank har' nära 3,5 milj. kr. till godo. Detta framgår: av" den ptyrelsenprättelse som bankens styrelse . i.' dagarna har framlagt. I banken skedde också kamrersskifte den 1 ap- ril då (kamrer Sigurd Lindé - efter 22 års tjänst avgick. Till . borg. Under insättarnas tillgodohavanden ö- kat med 67.036 kr och utgjor- > de vid årets slut 3.466.246 kr. kr och. uttagits' 523.887 "kr. In= sättarna' har gottgjorts "ränta (Forts. ä sid. 3 (Forte. å sid, lc "tredje. Sport 60-given är, Sön« ' 19.30, Starter sker från, All Gös + och luckringsredskap, 7 sånings. -- mar": söder om Jönköping; här ..: hans efterträdare har utsetts >; fabrikör Tage Persson, Dyre-, SS det” gångna - . "året. har -- Under året” har insatts. 436.166”. ; med 154.757 kr. och antalet ins -. X
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.