Y TrreveroevtreYTYTYYFYTYT YrTYT Pbv see fgvi : tjurvänlig::. björnen förföljer. :: fruktsamma kvinnor... upp . och nedvänd tordyvel ger syn= ' .dernas förlåtelse... vargen blir ' ”mällare om "ban : kallas ”Vår "Det är - Det var visst rkebiskop Nathan j 7 Söderblom” som sade" ungefär” som ” så, att vidskepelsen lever på veten- |. lmängiltiga, - utan”, skiftar: viss mån från plats till plats.” "I Om en ko ej vill till tjur, skall ägaren eller lagårdsdrängen ta av sig byxorna, vända dem i aviga och -s rn = eller av en varg, skulle Köttet & krävas ned, ty det var besatt, av onda makter och därför orentå Bjö ben varg eller räv borde man "ej nämna : vid deras” rätta namä, särskilt ej om 'julén, ty då skulle: det få' makten" under kom- mande år. Man skulle dock ej vara för -rädd för. björnen; ty ”den har sju mans styrka, men bara en mans förstånd"; Fek det sägs att om man lå Srådfärstäystik och vargskräck Är 1970 har Storstockholm en mil- jon 'h e. De andra storstäderna svarar för den siffra som behövs för att få stadsmajoritet i' riksdagen. 1970 kommer majoriteten i riksdagen att äja: Skatten skall läggas där för- värvet är, Orden är sagda, visserligen s som mn hypotes, av riksdagsman Tors- ten Andersson i Brämhult (vid en diskussion i Kungsbacka). På frå- gån hur” landskommunerna "skall | Det förstatligade: Sverige Av författarinnan Astrid Pettersson | Eller potatisknölen s som vi haft i ill groning, som Fre får vara med och lägga gårdens morgonmjölke och gå kloc- i fåran, Nog vet han hur potatis förökar '. «sej när han, är. med och sitter på den helautomatiska ploc- karen på hösten, Han vet. varför mekaniken måste vara beskaffad så att bara potatisen och inte små- stenen kommer med i säcken. Men, barnet har också fått följa mor och förmörkas. Vi tjänar aldrig på att minnas de' mörka stunderna. Sam- la de lyckliga blott, heter det i visan. För våra egna barns skull, för att inte'konservera olycka i barnasjälar ska vi försöka se forna dagars bönder och deras behand- ling av tjänstefolk på samma sätt som vi ser begicks mot hennes föräldrar. Oför- rätter som "låtit hennes. barndom förd ing nu. Det | Kyrklig - syn På. dra. ett streck över oförrätten som |) kör :aborterna och > människovärdet. STOCKHOLM (TTspec) or Man är i vårt land allmänt öve- kärleken till nästan ligger i bot- ten för svensk” sociallagstiftning: > Budet slår vakt om människovär- det. Evangeliet betonar människo> värdet i hela dess vidd, Det' ler såväl det begynnande: livet moderns sköte som 'det avtaga ge livet i ålderdomen; Detta I ä 5 när .man- var en rens om att det kristna budet om — yr 7 > > akåpetis luckor. Dessa Juckor är ta upp på klara "sina kb bindel: till Hann LEGE Ara gr SEE + ] . alltjämt otaliga, och ännu större var deras antal ju längr. tillbaka i ti- .dén man går. Undra då på ått värl: iden - är” full av vidskepelse! Allt människorna har sett och iakttäget vil de ha någon förklaring på. Och Minns det ingen riktig sådan, upp- finns :en och blir då merenidels yt- "Herst fantasifull och präglad av från Hörfäder ärvda gamla fördomar "och Tiazoinslag, Särskilt har den mytska- ipande fantasin naturligtvis sysslat alla: levande väsen — med nniskan ' själv, — djuren ' och terpa, över. huvud "taget med It'som hör hemma i Naturens ri- I:denna artikel skall' behand- några exempel på folktro” o kring djuret, : : & tigt” en ”underlig gök”, polygam, "ointresserad av 'sina ungar o s v, - och mycket av skrocket kring den sanmanhänger n med dessa förhållan- > Framför allt ä är ju göken fenomé- äl när "det gäller att i olika av- > sséenden spå I framtiden, Alla har > hört den i här r ramsan; ax. 1 Härjedalen, skrämma ' bört 5 en eller;rent av "skjuta? honom", för |, att på det sättet förekomma " den: Men: det skall.b 28 ofär skjuta en gök," Nät:göken på bar.! gren » hette et: att hårdår förestod. Gol han 1 "flykten, ' bley det regn; liksom' om han gol” husen, :En' ungmö kunde få på hur många år det dröjede "innan «hon blev gift, gökens rop i en följd fram samma gren, Härmade man ”göken,? blev , han, så ledsen att 'han , ”spydde” "blod. Sk bladgrus på biSkklöv an- sågs, våra :”gökblod", ' hösten "Tod s. ; göken bli förvandlad till Fäven om ådra fåglar. råder nar ” torligtvis en: hel: del: vidskepelser. När skatorna .skrattar, kommer' det främmande, ' Gal, tuppen -sent' på kv len, betyder. det eldsvåda, om han; är. varm om fötterna,” men dödsfall" inom släkter, , om han är "kall" om fötterna. Då man ser den första :, ärlan 'på våren, skall man hålla i något som är långt, om mån vill leva”. länge, Nn ' sh skrock om husdjur ren «Om fjäderfän finns en hel' del Underliga uppfåttningar. Vill mar få många - tuppkycklingar,. ' skall "man låta en pojke lägga äggen eller TVill men jä många tuppkycklingar bör. en pojke resa äggen med stor- " ändan neråt i redet ... la Jesa "dem med st ändan nedåt, "”medan den spetsiga änden skall va- ra neråt, om man vill ha höns- kycklingar. Beträffande skyddsme- del för: fjäderfän mot rovfåglar, särskilt. höken och gladan, kan > nämnas: : Höken "får ej kallas vid sitt rätta namn; gråfot skall han heta. Då ungarna av fjäderfä äro små, sättas de I ett: såll, son vrides tre sånger avigt, så kan gladan icke .se demr Men' för att. detta. skall » hjälpa, måste 'de' först hava vid- rört jorden, eller föras de Eenom husbondens högra byxben”, a > Dessa visa reg! r är naturligtivs -j neny'ty då tar räven hönser. Du. skjut hjörlar och :du skjut rå, om hön sräkilåde Avigvända byxor” . pänli slå :henne med dem; Då. e skos," göres k k ö "Iran och Nn 'smådjur såsom musen, my=- snigeln 2 Mar satt sina spår i folktron. I gamla dagar fanns det personer som på mer eller mindre hoven för att skon skall sitta bra och djuret ej bli halt: När hästen betslas, skall. mar. spotta på betslet och med vänstra foten rita ett ko framför honom. Då en hingst förs- ta gången skall. användas till. ritt, skall det: ske ; av. ett fruntimmer, ty då blir det ett bra kreatur, sea + Grisar bör man ej taga emot som” present, utan” ge en gåva tillbaka, ty på dess. storlek beror grisarnas blivande" växt. Hundar får ej bli me- tages från husbondens livstid. För att hindra en hund att Sitas, skall man vid. överfall sticka: tummarna -in handen och 'gå stillatigande, ty då blir han maktlös; eller också iskall man..tala” om; för hunden :varifrån man kommer och vart man imnar. vi skall > nu öv rgå att tala om märkliga fantasier kring de :vilda djuren och börjar med räven. Man skall icke sjunga.med brö i Den; är ett. av de « vilket . människor” ibland akäde f rvandlas, och: i en ca tre ef fyra” hundra år. gammal fölk- under . sin -boge. nen sins i skogen nien "låt. den fagra' hinden' gå. Di hjortar och skjut fagra -hinden far ”Svenhen” kästar: sir kniv. i Nu: häver i våra dag r finn de! ingen” ”som är rädd för, harar, "varemot ttryer ket ”rädd' som-en hare” är, gam- malt." Dock var det inte 'så länge sedan, som man trodde på en sorts mycket ;" skräckinjagande + harar, nämligen,” ”häxharar”. De såg precis ut'som de andra, men var i själva verket häxor i harhamn, Ibland var, de hade något annät särskilt igenkän- nihgstecken. Om man 'ville lära sig konsten att förvandla sig till ”häx- hare” skulle man passa på, innan man. blivit .konfirmerad, för sedan kunde inte skjutas på vanligt sätt, men sköt 'man den med en byxe knapp, gick det bra. -.- Björnen, som ju ännu ' hör till det som bidragit till att göra vissa trakter i Norrland farliga ibland, hör: till de mest:sä ra än 10 år gamla./Överstigande-år|-- » Fskräcl emellertid trebenta "eller |” var det för sent. En sådan harel. iska sätt, ' t ex genom musik kunde fånga eller fördriva möss och råttor:" Med myrans hjälp kunde man vända- en :- persons ' hat till ärlek, Det gick till på så sätt att man bj öd vederbörande | på pann- kaka; som. innehöll myror! Snigeln hör till dem som- kan ' spå väder, Kryper den omkring med litet jord baktill,, blir det regn, har den ett grönt; "blad där i 'stället,. blir det torka. Den kan också hjälpa till så man. får sina önskningar upp- fyllda. Då gäller det att få tag i dess ”horn” och svänga djuret tre. gån- er" huvudet, Då kunde man - tre ting uppfyl da, som man öns- kade sig, it spindlar I betyder” lycka och r dödas, nåller de flesta' styvt dag. Om man vänder en t tordyvel,' får sina”, synder, Juhgfru” Marie nyckelpiga bringar lyckå,. Av dé Mn "lever -också "allt "fluga: "flyg, och den lat flugan "flög”;: som . väl mest yg å + flyg åt "väster," " flyg åt norr och flyg åt söder e större bes- farna' och avsluta med den, som i våra trakter 7 "xanske ' spridit mera än någon annän — vargen eller”ulven,' som det hette i äldre språkbruk; särskilt när det gällde "TI haneki: Der ångriper både människor och djur, till och med sådana stora "Toch kraftiga som hästen, Ej under+ ligt om? folktron i hög grad syssel- satt sig med detta djur, Ett uttryck sådant som ”varg i veum”: syftar på att vem som helst hade rätt att döda” det hatade" odjuret. : Ordet ”vargavinter"; går tillbaka ända" till asaläran och betecknar den tre år långa vintern som -skulle 'före= gå Ragnarök, då en ulv. skulle upps sluka solen, en. annan månen, bro "| der» slå. ihjäl broder "och" själs va Fenrisulven, en: a' med: slippa lös. Ett sätt: att.” göra vargen något: mindre farlig, ansåg man förr vara att aldrig nämna: den vid dess rätta namn, utan något an=- hat trex.PVår Herres jakthund”, vilket stämmer honom mildare. . > 0 Carleson 7 L över "gräver, z efter. Alexander” : Re : "den Stores grav - TAN PE : ÅLEXANDRIA (TT Reuter) ” ” Grävningen ” efter Alexander den Stores grav" började på "redagen i Alexanåri ria mitt på det centralt be= lägna, forget Saad Zaghlouk ' +- "I djuren, ' men björnen är. där inte bara ett skrämmande, utan .ofta även ett ganska gemytligt djur, Vi- san om ”Mors lilla Olle” är ett typiskt exempel. De gamla nordiska bärsärkarna var slädda i björn- el- ler .vargskinn, och- »rdet ”bär: betyder = ”björnskinnskämpe” jämför "det tyska ordet för björn. "Bär"! I trakten av Hardanger var det en utbredd tro att björnen för- följde fruktsamma kvi innor, dock endast om de var gifta. Bakom den- na tro ligger föreställningen att björnen är en prins. i björnhamn, som .endast kan befrias ur förtroll- ningen, om den sliter ett levan- de barn ur en moders sköte. . 1 Sverige utlystes jakt på "björn i gamla tider från predikstolen, ty den ansågs som :en allvarlig sak, då dessa liksom andra vilda djur, gjorde stor skada. Blev "en ko dö- . Den "macedoniska "fältherren dog 323 före Kristi födelse vid 32 års ålder”, Enligt "traditionen begravdes hån i Alexandria Å en sarkofag av guld som av en senare härskare av Egypten ersattes med en sarkofag av kristall: «> > - - - En "grekisk kypare har utpekat platsen, för "Alexanders grav. Han stöder sig. på dokument som har varit i..hans> familjs ägo i många hundra” år 'och har samlat pengar till Utgrävningen, vilken efter en del funderande fram och tillbaka äntligen fått. myndigheternas till= stånd och-sker under antikvitets- departementets överinseende, . + « "En stor 'människomassa bevittna= de med spänning grävningens bör- jan villaägare, sori har förvärvet i sta- den, svarade riksdagsmannen: Vi får statligt reglera allting, 7 ” Att våga se framåt tio år i ett fredens Sverige borde inte vara så svårt, : Riksdagsman Andersson. får säkert rätt. Vi har önskat vår so- cialvård förstatligad så att inte mantalsskrivningsorten ” ska : låta människan ' bli - ett icke önskvärt fatis, Len NS igt vis med hacka. Barnet har fått äta kokt nypotatis en halv>- timma senare, Naturens under kom> mer- direkt, Inte genom : butiken och en. gnatig ' mammas. skäll på bönder som levererar gammal por Om någon tror att det är de in- flyttades hat till. forna landsbygds- förhållanden som . gör - skället på bönder må han. ha :endels rätt i var det en sed just i den socknen, kolli, skjutsat mellan k na, Ofta -erbj k en icke sin önskvärd inflyttad en jultia för att inte mantalsskrivningsorten 'ska bli deras. Alla skolor förstatligade kan vi också tänka oss, men låt oss re- dan nu. göra klart för oss att vi ska vara med och forma skolorna, Vi har vårt lands mest kända barn- psykologer och ' deras ord på att små barn ska ha små förhållanden för att utvecklas rätt. Är miljon- stadens trafik små förhållanden? Vi måste fråga oss om vi har råd att förstöra så många små; Barnet ska upptäcka och själv studera tin 'sin värld. Vem som helst: förstår. at. det lilla barnet inte är skapt för att studera in st fattning, Men att ha en ännu värre ton. När .statarebarnet såg sin "mamma släpa sej upp klockan tre till herr= husen stod med kanske tio rum och drängen låg i en fuktig stall- kammare. Många av böndernas sö- ner låg också där. Man fick spela kort där tills långt fram på nätter- na.-En bondson berättade hur hans systrar fick sprida gödsel med hän- dena ur, säckförklädet för att den skulle bli jämnt fördelad. Troligen annärs hade inte bonden vågat. för skams skull, Seden har alltid varit starkare än de personliga egenska- perna. Men, om vi ser allt detta i his- toriskt ktiv och . objektivt kan tio igen till. gynte tänka själv. idd: och klockan :tre till kvällsmjölke hörde 'de' far förbanna den som ägde korna, Själva nymjölken fick en smak av slitet när -ungarna' be- . Ibland 'kan rövaren på korset ha något att säja oss bönder: Vi lider det våra gärningar värda äro, Den skuldsatte bonden av i dag har in- get gemensamt med herrgårdarnas patroner. Han har bara slopat mid- dagsmjölket, därför. att försök och ing lärt "honom att det inte själv. Sommarnöjet på landet räc- ker väl knappast. Nog är just detta sommarnöje ett givakt till oss som bor där permanent. Solen skiner också över "storsta den på sommaren. Barnet har lek- parker. också då, men föräldrar är kloka nog att inse-att barnet ur: teterna:, Men med. jordbruksindu- ia. | varje ; barns" första! undran, : Jord- ” "| tydelse för', hela -livet,' Det "skulle betalar sej. Mjölkens kvalitet blir sämre; Kon förvarar den bäst i juvret, . H a Vi kan "aldrig räkna med fram- tiden sådan att alla ska förstå, alla olika ' grenar i industrin. Vi måste respektera : andras ' yrken utan att ha sett eller satt oss in i speciali- strin "är det en annan sak, Den är bruket” är' varje. mors pedagogiska examen; Det lilla barnet ska räk- nas” med;: Hur : barnet bildar sin uppfattning före skolåldern har be- vara lyckligt om den. från "lands- bygden - inflyttade - modern , kunde inte skolan. fördärvar egenarten. Är vi beredda då att satsa fler år på förvärvande av individualitet?. Har vi råd 'att bygga framtidens: skola så att vi också skolar fram fram- tidens' föräldrar? De som ska läg- ga grunden till framtidens och in- dividens 'egehart. Har vi inte haft för brått med tiden för yrkesval? Är vi beredda på det helt förstat- ligade Sverige skärskådar framtiden, I dagens lä- ge sitter bara de duktiga jordbru- karna kvar på sina gårdar. De' and- ra är dömda att försvinna. Ingen får kvarta på den andres beting. Inte i något yrke, Vi ser framtiden för våra barn. Säkerligen k te hävdas. + + . Dessa "synpunktér "framlägger sekreteraren — i diskonistyrelsen, pastor Ingmar Stoltz:i en artikel i Vår Kyrka, Han fortsätter: ">. . Tillämpningen av detta' bud är > satt under debatt både"i det all= männa medvetandet (det bör ”un- derstrykas att vi har kriminella: aborter här' hemma men också överallt i den vätserländska värl= den) och . genom -: nuvarande abortlagstiftning, Vår sociallagstift- ning 'slår tex vakt om det av- a tagande livet. Man är intensivt sys- selsatt med frågan om åldringsvår Men = abortlagstiftningen ' har satt '' fostrets människovärde under d batt, Denna lagstiftning" tycks bes trakta fostret som ett stycke natur som samhället kan förfoga över! i ' + 1 många genuina storstadsbarn att bli jordbrukare. Egenart vid yrkes- val, individualitet kommer att fin- 970? Vi an svar den mognad som dig ör en för- klaring. till förbudets nödvändighet. Låt oss bara hålla detta'.i minnet, såTfår vi. inte svårt att räkna ut I Skolan 'skall vara anpassad. "efter barnet, Inte så att lärare ska. foga scj efter - barnets' nycker.." Skolan skall bygga vidare på de kunskaper som är självförvärvade. Innerst in- ne är just de självförvärvade kun- skaperna . enda . skolmognadstesten. På en sådan test bygger barnpsy- kologens ” uppfattning om .de små förhållandenas” företräde , för . ut- vecklingen hos små barn. Lands- bygdens barn har fler självupptäck= ta bäst.för, ett. barn. ätt då relativt tänjb ock skiftande situationer, "Det kristna budet om m aniskö- värdet. måste alltid i fostret” — och « oavsett dess ålder; —'se' en unik form av , mänskligt liv. Genom sin : blotta." existens vädjar” fostret om: den enskildes (modern är den som sociala gemenskapens kärlek, i Det enda sätt på vilket både" den en='" skilde och "den sociala gemetiskaz' att låta det leva, Spekulationer om huruvida" fostret är besjälat. eller inte är. meningslösa; Man har :med = | skärpa och med . rätta " talat om moderns” nödsitua n, skärpa tala fom fostrets: nödsituation, : där d som hotar fostret gäller, själva livet. Fostrets människovärde får inte : sättas i” motsättning ' till; moderns, bort mt har så att säga ett realiser bart: människovärde,. som, påtagligt talar", till. oss... Fostrets mi nnisko- värde är ett potentiellt 'vär Jag har. fått en rättänkande och uppriktig människa som undrar värför' det ska vara så |, mycket motstånd. när en god idé föres fram. Människor borde i sitt inre ha den äkta: mänskliga rösten som säger när rätt och sanning är på färde, Men det ser ut som, om de ondgjordes alldeles särskilt för det bästa i världen. : ; 7 Det är så sant som det'är "sagt; i' sina”: Staren. som sitter på taket i dag, men inte satt där i går. Han som inte plockade strå i gräsmattan i går när det var regn, men ploc- kar i dag när solen skiner. Barnet ser:.stareparet. flyga in under te- gelpannan.' Det : som. var 'dunkelt förklarat. i' fjol. för treåringen, står upp i minnet. Staren har ett bo där. Snart går en ensam stare och ploc- "Dan And höll på att svälta vi ihjäl och fick aldrig fullt erkän-|Då "överger oss' kanské alla och nande medan' han levde, Flera av | flyr. våra stora uppfinnare har fått käm- |. pa mot människors fördomar tills de stupade. Den som lade grunden till den hygieniska vården av, möd- rarna . på BB fick inte gehör. för sina åsikter, ., : John Erieson kämpade mot alla slag av och mot- kar. Han flyger in under ll nan .med mat: till sin, frus En: dag piper ungar under taket. Fyraårin- gen : ser .starparet;' ha - brått . med mat till fyra gapande Ungar. Lena KOSS att det utkommer en speciell eski- måtidning i Kanada? På ett område av tre milj kvad- ratkilometer i Kanada bor det ca 11.000 eskimåer, som tack vare en eskimåflickas insats nu har fått de- ras egen tidning. Redaktören är den 20-åriga Mary Panegoosho, dotter till en pälsjägare, och tidningen he- ter Inuktitut (Eskimåliv). Den är satt på specialmaskiner, i det den inte har vanliga bokstäver utan sär- skilda tecken påminnande om runor. Kristus själv blev korsfäst — både - h stånd och det var med knapp nöd han kunde" få amerikanerna att bygga sin berömda Monitor. Är : Beethoven var aldrig erkänd som musiker under sin livstid och inte Frans Berwald heller. + Jag behöver väl inte påpeka att råga "från : en vi för att den ska bli bättre? :'. -v oss och skriver insändare i tidnin- gen? När vi gett en slant i kollek= ten och lämnat vårt bidrag till de sociala insamlingarna har vi, "väl gjort vårt? - täcker 'vi när sorgen drabbar oss själva. Hur gör vi själva då? ””Alt. vad i viljen "människorna skola göra Eder det gören i-ock dem” Lösningen finns väl där? ,/ > Norup lämnar riksdagen Sam B Norup, kommer enligt Nor-' ra Skåne att lämna riksdagen med innevarande års utgång. .. Hässleholm på: lördagen: med cen- terpartiets ' distriktsorganisation för Kristianstads län förelåg en skri-|1l velse från hr 'Norup vari denne en vad gör Lägger händerna i kors och vojar ”Ingalunda, >. 7 Det vill till mer, Och det upp- Då ' står : ensamma.' .Men om det gäller någon annan? Riksd direktör [kräver att få bli-realiserat sociala gemenskapen, Där fi skillnad, :Men. kärleksbudet. människovärde genom: sociala: faktorer--kring modern; får större: valör; I -alla de; fall, där a. sådänd yttre faktorer får bestämma över fostrets liv, använder man 'en' annan tolkning av. kärleksbudet än - den: kristna. Konsekvenserna blir att samhället genom sin lagstiftning söker lösa ett. socialt. problem ge- nom att offra fostrets liv.» >". Mä människovärde som måste beaktas: i en ny utredning om abortlagstift= ningen... Budet om .människovärdet gäller både fostret och modern, Att moderns nödsituation aldrig får hal lär också kärleksbudet, . Båda skall 'ha rätt. att leva, Det finns tragiska konflikter då fostrets liv måste offras för moderns. Men . det ' får: inte ske' annat, än” i;de' fall då fara finns för: moderns liv eller mycket allvarlig fara för hen= nes hälsa. En Igastiftning på detta”, område måste utformas efter des- : Vid ett internt sammanträde i danbad Färre Janthandelsbutiker Ne tydliga spår efter sig när det gäller deln, + åni Fri köpenskap, som vid en under= sig . förnyad kandidatur Han s| Just det där att det hänger med, (gan: Varför sker detta, utan gå vi- jdetta ske? Varför faller vi alltid undan? Kanske inte när det gäller oci blev förnekad :v sina lärjungar som alla övergav honom och flydde, ': + - Många föräldrar som velat det bästa för sina barn märker att det inte alls blir uppskattat, Hur många föräldrar får inte känna det stin- gande svärdet genom sin själ när de tänker på sina barn. = .. ' När man läser våra brottsmåls- protokoll möter man ideligen män- niskor som lider oförskyllt för and- ras skuld. Och man frågar sig var- för? Det onda kan man inte ut- grunda. Men vi kan bekämpa det, borde egga oss att inte ge efter. Man behöver inte stanna vid frå- dare och fråga sig: Varför låtér vi vår egen sak men när det gäller andras, . Kollekti.et, drivet in absurdum, är inte den ideala livsformen, Men en livsform där vi alla känner med varandra och för varandra är det väl som skal! skapa de ideala livs- förhållandena, Det är där det bris- ter. Varför reagerar vi inte när det onda närmar sig vår granne? Varför kommer vi inte med den uppmunt- i; ran och det stöd som skulle vara b vid stundand andra kammare. Ett brudpar skall de här båda sym- bolisera i den nya Kennet MacMil- lanbaletten ”La Baiser De La Feö”, som haft premiär på Covent Garden sökning finner att inte mindre än 212 I butiker : slagit igen val. till senaste året, medan" antalet ny= leri inskränker sig till 20. Hr Norup har tillhört riksd sedan den 1 januari 1940, , Graciöst brudpar | För' livsmedelsbutikernas del är motsvarande siffror « 193 resp 125. vr | står. närmast fostret) och ombden'. . Glesbygdernas avfolkning sätter "". "Men "man... + Det. är. principen om fostrets « .. Nr Prof G Arpi vid handelshögskolan i” | Stockholm, som kommenterat siffer- materialet, finner bl a att omfilytt- ningen från glesbygd till tätorter -- bör medföra en omfördelning av det "från lanthandels- i London, Det är de kända engelska ärnorna Lyn och så välgörande. . » Vi konstaterar ganska kallt att ; Donald Macleary som utför till livsmedelsbutiker,, De nyöpp- nade butikerna ligger till stor del i de expansiva områdena, : Ifråga om Halland har utrönts, att fem lanthandelsbutiker stängts i fjol, därav ett par konsumbutiker. Av livsmedelsbutikerna har tre slagit. igen, Ingen enda ny lanthan= delsbutik har tillkommit men där= , emot två livsmedelsbutiker och en + kedjebutik, Slutligen kan nämnas, att 6 lanthandels- och 5 livsmedels- butiker bytt ägare: 1 : . Amsterdams "flygplats. Schiphol har ytterligare anpassats efter.tra«= fikflygets Jet-ålder. Man har öpp- nat en ny istartbana på 3.300 me- '" ter, varigenom även de största jet- plan kan starta och landa där. Ban- bygget, dom har gått på 26,5 mil- partierna, ; ” joner gulden, har tagit tre år. (TT- ANP) dedikerad VILL NI' LÄSA" OM SÖDRA. HALLAND OCH SYDHALLÄNNINGARNA — LÄS LAHOLMS TIDNING ARR
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.