: skolbhus.. Den första :skolan upp- : fördes i Vekaboda i hörjan på > för ; ryds "församling «blev; försam- . detta. . kände kyrkovärden, kommunal- "rial. och bidrog med, dagsverken för N:R 97. ARG. 29. Laholms Tidnings Tryckeri, Laholm Lösnummer 25 öre Inte medlem - inga förpliktelser Med 58 - mjölk 58 - förpliktelser Ståndpunkter Veinge rättegången ”Inte längre medlem inte längre någon förpliktelse”, v ar kärandesidans ståndpunkt vid gårdagens tingsförhandlingar si Laholm angående den som rörelsekapital innehållna efter- likviden för 1958 i i Veinge Mejeriförening, Av de 0,6 innehållna örena per liter mjölk gick man med på att avstå från de 0,2 ören, som enligt st adgarna 'skall dras av på efter- tre Jikviden och: bilda insatskapital. Däremot vägrade man avstå från de 0,4 öre som före- "efter deras utträde beslutat innehålla som extra insatskapital, ” Svarandesidan hävdade lika bestämt, att eftersom den extra insatsen 'gällde för levere- - rad. mjölk mnder den tid de 180 utgångna leverantörerna varit med i Höreningen var de "bundna av föreningsstämmans beslut. Se artikel å sidan 3. Vekaboda skola i i "Markaryd | - | omändras: till plastfabrik |. +” ut som skola och äå . des 1913 och sedan dess har 1' juli 1959 då den indrogs och skolbarnen. i stället place-: rades i köpingens, skola. AM eftersom. skolvorksamhe- ten utvecklades, .inom.. Marka- lingsborna nödsakade; att bygga till den 1850-talet, - skolhusbygge Initiativtagar e. : war. närändsordf.. och ordf, i Marka- ryds'kyrkbygge;: Carl. "Svensson, Vekaboda:; Han upplät fri mark - skolan, ," och bafolkningen samlade ihop' pengar. och mate- Det "snart 50- åriga: skolhuset i stället kommer, fastigheten att: ändras om till industrifastighet i och med att Svenska Vävplast- ' produkter i Göteborg inköpt. den. . Skolfastigheten uppför- Vekaboda har nu tjänat” skolan varit igång fram till den Undöivisade i: Vekaboda skola var: socknens” :ende 'skollärare Celander i Oghult. Han gick den långa vägen" från ' Oghult till” Vekaboda, höll skola och gick sedan tillbaka hem för att skö- ta om sin gård. Det. blev ' drygt 2 mils väg att våndra varje dag. Skolan : fyllde sin uppgift fram till 1913 ..då 'nuvarande' skolan uppfördes och den "gamla: flyt- tades. till. Ekhult: där' den fick tjänstgöra som småskola. mt Enligt vad tidningens” medarr in "sola, Den: förste som betare inhämtat kommer Sven- . uppliva. par; st pr edikstolen, | de fyra evangelisterna, Än 'så Lakolms unglottor i egen avdelning s " Laholms Lottakår hade i går kallat intresserade flickor till "en samniankomst i Hemvärns- stugan för att om möjligt åter- " unglottaavdelningen. Hallands Lottaförbunds ordfö- fe (Forts. å sid. 3). Laholms s egen kyrkomålare ee . "0 dekorerar 'Skogaby kavel Det tillbyggda och nyrestaurerade kapellet i i Skogaby:är-en- vacker:och. stämningsfull. H helgedom. Det inre ined sina klara och harmoniska färger gör ett betagande: intryck. Nå-. got har dock fattats — den konstnärliga. utsmyckningen, Men nu kommer kapellet att”få ' en enkel och tilltalande utsmyckning. . Glädjande » nog har detta anförtrotts” åt en bygdens : l - son — konstnären Viking kanje. ” - a - Viking Lanje . har allt mer specialiserat - sig. på kyrkomål- ningar och. som -'sådan vunnit stort erkännande på skilda håll Han Har, bland, annat-målat. ett fora. altartavlor” Hill kyikor Västergötland. Med: undantag Jäav.en liten sak i Östra: Karups "I gravkapell har han dock tidiga- re inte anlit vas i södra Halland, och. .döjlör är det desto” mera gäljande ”att- han nu fått visa sitt kunnande i 'ESkogaby kapell. är de fyra speglarna ' i som sskall återge länge är det bara” Lukas, som framträder men de andra kom- mer snart efter. Under var och en. av” dem skall hans" namn återfinnas i guld, och dessutom skall.” predIkstolen stämmas i harmoniska" färger,. - När detta blir färdigt väntår Viking Lanje” ett stort. arbete, a som '"kömmer ätt taga hela som- maren och även detta gäller. en kyrka, +. : i :— Jag, har fått riksantilovari ie- ämbetets . tillstånd, att, taga fram 16005 talsmålninga i" Ky pinge: kyrka: några” km -utanför Trelleborg, berättar: Lanjé för Laholms 'Tidning i'en paus i ar- betet i' Skogaby. Detta kommer att kontrolleras av docent Erik Cinihio "i Lund! Kyrkoköpinge = är en flera gånger ombyggd me- | deltidskyrka ' och ' där wid :provframtegningar : har, jag funnit av allt att döma väl bevarade | 1600-talsmålningar i på altartav-. lan, Det är dessa, somm: jag. nu skall. taga framseteav CS . De är övenmålade. - tre gånger och av färgerna att -dö- ma har detta skett i början av 1700-talet, i början och i slutet av 1800-talet. Vissa färger har varit på modet” under vissa epo- | Skogsgårdsgäst fick först vila 3 Lakolmsarrest It En skåning, « som i går skul: le inställa sig på ISkogsgård i Veinge för watt där. avtjäna straff för” rattfylleri, tyckte att . det inför den stundande ”torkz perioden” var säkrast alt blö- ta sig ordentligt invändigt. Det gjorde "han. så pass grundligt alt IHöks polis fick. taga hand, om mannen på Veinge. station, " Sedan fick mannen ”vila upp” . 1 arresten i Laholm, innan in- ställelsen kunde ske på Skogs- gård. > Uls Fl . i Ö. Karups kyrka s i ÅN to Östra Karups, kyrka skall. få ett nytt, elektriskt drivet torn- ur, varigenom ett länge närt önskemål infrias. Delta blev det . viktigaste beslutet vid sårda- gens extra kyrkostämma i Ös- "tra Karup, ' Stämman leddes . av v. ordf. Tolkskolläråre Ivan Johansson, och beslutet om det nya torn- - uret fattades enhälligt efter en kort diskussion. För bifall tala- de ' hrr Erik : Nilsson, Harald Nilsson och Gösta Jönsson. Me- del skall tagas ur kyrkorestau- reringsfonden. - -" Fill entreprenör för det ut- (Forts ä sid. 3) "I mycket givande inspektion av de Eloktriskt ar ” lan Dessa" ord ”yttrade" skolstyrel- sens ordförande i Laholms lands- kommun nämndeman Einar Påls son' vid: det sammanträde, som hölls i Nyby skola med yrkesrå- den och skolstyrelseordförande- na. inom Laholms stad, lands- kommun ' och " Ränneslöv. Detta sammanträde föregicks av en nW,verkande; heltidsläsande yr- kesskolarna. Man började ihan- desskolan 'vid Hästtorget. > Här hälsade rektor Sundgren välkommen och lämnade en kort redogörelse. för skolan, varefter handelslärare Rolf Lind oriente- rade om det arbete, som bedrivs här. Just i går höll man på med -inom industrin. Man måste kunna grunderna för det a man. skall syssla med och yrkesutbild- ' .. ning är en sak; som det är skolstyrelsernag skyldighet att satsa hårt på. Jag tror också, att. - enigheten på detta område inom Höks härad blir en helt annan än när det gäller enhetssko-" nämliga skolan inlemmad i den regionala yrkesskolan för Höks härad för att där driva tvååriga utbildningskurser för ungdomar. : Husmodersskolan i Nyby blev sista. anhalten, Där tog fru Siv Karlsson och fröken Hilmström emot. Fliten härskade i både sy- sal och vävsal och de 12 eleverna var mycket belåtna med vad de hunnit lära. Deltagarna bjöds på kaffe och efteråt hölls ett infor- merande sammanträde under ordförandeskap av sparbanksdi- rektör Folke Willstrand. - .« Rektor Sundgren omtalade, att hela antalet elever i yrkeéssko- lorna i Hök utgör c:a 600 av vil ka -300 finns i Laholm dit de bokföring, och rärna "han- 1 från staden, landskom- terade räknesnurror som de ald- rig gjort något annat. Nästa annalt blev verkstads- skolan eller ”omskolningen” : på Sofiero, . där - yrkeslärare Nils Gyllenberg " demonstrerade och berättade. -" Rektor ” Sundgren framhöll, att skolbyggnaden ägg av staden' men kursen bedrives av överstyrelsea för yrkesutbild- ning, .Han hoppades kunna an- ordna deltidskurser här i vinter munen och Ränneslöv. Av dessa går 37 i heltidsläsande kurser. Hr Karl Westerberg ansåg, att omskolningskurserna, som endast skall vara ett halvår, var allt för korta då utbildningstiden nor- malt är sju år. Till detta repli- kerade rektor Sundgren, att ar- betsmarknaden vill ha arkbets- kraften snarast möjligt. den ”repetion” som man fått i och så småningom få den för- de olika kurserna och framhöll, ; Hr Einar Pålsson tackade för | att det var viktigt att få se ar- betet så at man kunde redogö- ra för detta inför ”sina huvud- Forts. å nästa sida. På joveplatsen. i Athén ses här de svenskar vi i Levin Petterssons artiklar följt till det heliga > landet, Konstnären Viking Lanje vid prodikptolen I i i kör, -l och fransmännen. i Palestina a att och det är på" så kan. datera dem, "Det stort arbete”att ta fram” grund” målningen : «och. det gäller” att leta uppilorginalytan Jag” "ber räknar att det kommet ”att.ta-c:a : (Forts. å sid: D- Dansk skalle och trippelkrock - > inför gårdagstinget i Laholm " Bättre förel än förel hade en ängelhol "+ re resonerat vid ett bråkigt besök på Hallandsås motell, Att ” den tesen inte är tillämplig i alla” situationer, påtalade åklagaren, bitr. landsfiskal Thore Persson och rättens ord- - förande, tingsdomare Per Ryding, lingar inför laholmstinget." Under en nattlig och stillsam kaffestund på motellet kände den åtalade, enligt egen utsaga, att ett par hotfulla ögon iakt- tog honom, Han: bedömde hotet så stark att han omgående pla- cerade en:s; k, dansk skalle mellan ögonparet. Munnen, som fanns nedanför de skallade men : fortfar. ande . vid gårdagens förhand= hotfulla ögonen, spräcktes av en välplacerad hö= gerknytnäve, sedan den i ut= manande ordalag föreslagit en uppgörelse utomhus, Så långt får nu inte försiktighet drivas, vilket bevisas av domen på 20 dagsböter å 10.kv. : (Forts. A sid. 5) Laholms musikliv berikat sv ypperlig -operastudio Går man till pulan £ Laholms samrealskola för alt för | få sin musikaliska hunger mättad av idel kända, operor, - gör man det inte med några större förhoppningar, I bris- > ten på dekor, kostymer och » turligtvis inte, att en konst fullgod akustik anar man na- ellation mer eller mindre ama- . törer skall kunna ige. Mozart och Verdi rättvisa, Men det var just vad ”Operastudio ' 57 i går visade sig mäktig. - Et hundratal sydhallänningar visade sitt. musiksällskaps gäs- ter' en spontan uppskattning av sällan "skådad innerlighet. Och det' hade” Kåge”: Dominique och hans unika” ensemble 'globt sig väl förtjänta av: denna förbryl- lande 7 kväll. ”- Tisdagen "den 26 april” 1960 är värd-ett eget blad i Södra Hallands sMusiksällskaps historia. . » Frågan är om; | publik, eller sångare” visade den'största mu- sikaliska glädjen när Mozart. lät et sextett elegant, hoppa över trolovningens-"låga IT första aktens. finål Ryck upp er ”60-sportare! - ] : Om det är allmän Sport 60-. Jeda eller bara - det - - löjliga namnet ”Skogs-Jox” som av= håller laholmarna jatt samla poäng och motionera, vet väl ingen,' Däremot bevisar gårda-' gens 46 provkuponger att ins tresset inte är vad det borde: : vara. . På tre dagar har La= holm kommit upp. till en ordi=, när 'dagsportion — 184 prov 3 63 poäng. Vandringarna i ter= " (Forts: å' sid. 3) ' I HAIFA BODDE vi uppe på berget Karmel, som "utanpå; ser lika grått ut som Bohuslän; men i. stenbrott' kunde man” se att berget inuti. var :gulrött som en apelsin. > Här” finns -den - grotta vari profeten, Elias gömde sig då .han' hade” sin stora :uppgö- relse med: Baotsprofeterna.. Här finns också" ett Karmeliterklos- ter där Napoleon vid sitt” åter- tåg från Palestina. kvarlämnade 400 sårade som klostret fick ta- ga hand om... Men turkarna trängde in i klostret och dödade dem 'allesamman, 'Det "var ju grymt, men 'vad hade Napoleon göra? I "I Harfa finnes också ett Bo- hai- tempel -där man försöker sarnmansmälta . alla ” religioner till 'en” och | där: man dyrkar skönheten. . Det är kanske icke så dum gudsdyrkan, och temp- let och dess anläggningar uppåt vackra, . + se INNANFÖR "KARMEL "ligger Israelsslätten' som på Jesu tid war mycket bördig mark, men under tulktiden blev, träsk. Nu har dock" judarna sedan sion- strörelsen började för 80 år se- dan". gjort ' slätten fruktbar: på nytt, och marken bär nu "rika skördar. Israel lär betyda: ”den slätt som Gud själv sått”. På :' Jisraelslätten ”finns- kol- lektivjordbruk ..”kibbertzar” ' av olika slag: -Vi besökte en som] nog .var - av det mest kommu- 'nistiska slaget, ty t..o. m, bar- nen ' voro. kollektiva d. v. s. de uppfostrades kollektivt. ” Både män och kvinnor: hava arbets- plikt 8 timmar - dagligen, me- dan -kibbertzen" tar hand om barnen. Efter arbetsdagens slut får föräldrarna hem sina barn ett par timmar men lämnas se- dan :in dem igen och är såle- PES des helt fria il. 3 nästa arbets-. dag börjar. : bertzen utan var och 'en får vad han. anser behöva. Syste= met , diskuterades livligt, särskilt de kvinnliga färdelta- garna ställde sig ganska skep= fiska mot detta slags barnupp= fostran, men den judiske guiden vågade påstå att barn som upp" fostras på detta. sätt blir aldrig mentalt abnorma. PÅ KIBBERTZEN'” fanris' 300 - vuxna och: 200 barn och ' det - (Forts, å sid. 3) Konfirmandfest [ Hinneryd den första för året ”Ärets första konfirmandjubi- peln i MHinneryds kyrka. Det var 1920 års konfirmander, som - firade 40-årsminnet av sin kon= firmation och första nattvards= gång. : - Vid sammanringningen tågade sion från Kyrkskolan in i kyr- kan, under det att kantor Signe Eriksson spelade ”Fuga”:av Daz derna tog plats i" korbänkarna och så firades fullständig hög- mässa. I' sitt skriftetal utgick ' kyrkoherden från Joh, 6:37 b Jesus sade: ”Den som kommer till mig, honom. skall sannerli= om Jesu fråga till Petrus: ”Si-, mon, har du mig kär?” höll kyr- koherden ett tal till jubilarerna ken först efter Guds rike. och hans rättfärdighet, så skall också NEP . allt detta andra tillfalla eder”, (Forts, å å sid. 3, gen icke kastas ut”. Efter predi= =. .|kan över" dagens högmässotext " Någon lön får man "icke i i kibl och - leum gick -i söndags av sta= konfirmanderna , och kyrkoher= -" den Bengt Andersson i proces- : vid” Jakob Kellner. Konfirman- + med utgång från Matt. 6:33 ”Sö- - r
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.