[EE - LAHOLMS TIDNING - trerreeveeteeYverYvYvYvY Onsdagen den 27 "april 00 > 7 IM a ginotlinjen- " Det väldiga befästningsverket skapade en. falsk känsla av trygghet hos fransmännen, Det blev; visserligen ” inte -erövrat, men kunde ändå inte bidraga till landets försvar i prövningens stund. Av befästningarna märktes ej mycket.. ovan " jord, men stora bilden av ett forts genomskär- ning ger en föreställning om 'maginotlinjens' fantastiska - di- mensioner under jord. Det fanns to m ett järnvägsnät i de stora förbindelselederna. =. - Maginotlinjens tillkomst och fall skildras i vidstående artikel NE den, tyska” "stormfloden: n 10 maj 1940 bröt in över Hol land och Belgien, kan/anfallsrikt- ningen för den franska ' generalsta- ben . näppeligén . varit något.av en överraskning. Tvärtom kan man på goda grunder säga, att fransk för- gvarspolitik under åren före andrä -världskriget helt logiskt--lett till att intet annat val stod öppet för tyskarna,' när det gällde spelöpp- ningen i den" stora: kontinentala 'kraftmätni Från Sch och ända "upp till belgiska gränsen skyddades nämligen sedan flera år tillbaka den franska gränsen av det befästningsverk, som förevigat den franske" politikern Maginots namn. Gränsen mot Belgien saknade där- emot detta skydd, Ett frontalanfall niot Maginotlinj.. skulle ha skapat ett återupprepande av den masslakt, som utmärkte striderna under förs- att” "trampa två små länders neutra- "litet "under järnhälen . och med en Kringgåend? rörelse nå den sårbara 7 "> delén 3 av "franska gränsen." : de vad, namnet Verdun betydde i efterkri igstidens Frankrike, .' Här : bade "kämpåts, om varje meter mark, Att erövra hundra meter:av terrän- = gen: hade: kostat tiotusentals liv' och , ändå (kunde ””vinsten”. gå förlorad gtter . några” dagar. Verdun var och fö ranskt ”medvetände ett CH Frankrike sin egen svaghet; ”dön" "låga nativiteten betydde, "att HJärför den uppfattningen” man i ett kommande” krig” aldrig kunde räkna med tillgåhg' på strids- dugliga: trupper i samma utstråck- ning som 1914-18; 'Alltmerå varin "måste baseras på rent” Kl ej planer, Det var denn; ärskad fransk 4 ) sa 'Skrotbranschen Har problem för. - soc svs "uttjänta bilarna STOCKHOLM (TT spec.) "Även skrotbranschen fick del av den gynnsamma konjunkturutveck- lingen under 1959, Enligt grossist- oOrganisationernas beräkningar öka- de sålunda totalkvantiteten bransch. varor, med cirka 37.000 ton och to- ,talvärdet' med ca 50 milj kr. Den volymmässiga uppgången var från 823.000 ton -'1958 till cirka 860.000 ton i fjol. Mest ökade smi- desjärnskrot ' med 7” 15.000 ton och Pappersavfall med 16.000 ton. Me- tallskrotet gick upp 5.000 ton, -. Totalvärdet av denna varuvolym beräknas till 240 milj kr mot 190 milj för 1958. Det verkliga värdet för vår industri måste givetvis an- ses större, inte minst därför att i flera fall råvarupriset på grund av exportförbud hållits väsentligt un- der noteringarna På världsmarkna- den, konstaterar . Skrothandelns brånschkommitté, som svarar för Ovan angivna uppgifter, " Branschens stora problem för de närmaste åren kan väntas bli att på ett el iskt och rationellt ”Sergeant”; Maginot 1920;trädde 7 på den: politiska . arenan, där. han under tiden fram till sin 'död tolv år senare, :skulle komma 'att inne- ha rekordet att tillhöra inte mind- re än 26: regeringar, under. så vär senskilda premiärministrar som tex Millerand, Poincaré och Läv: nog satt han som minister för' det departement, som svarade för krigs- | pensionerna. Själv hade' han med utmärkelse kämpat vid Verdun, där han vunnit både 'sergeantgraden och tapperhetsmedaljer. Han kände därför på ett alldeles särskilt sätt för sina gamla kamrater, På sin nya post visade han utomordentliga organisatoriska talanger. Han satte fart på arbetet i departementet, Avz göranden, som tidigare Jåtit. vänta på sig i'veckor, kunde nu' ex- pedieras inom loppet av ett: par dagar. Han såg till, att 'departe- mentet hölls öppet för besökande både lördagar och söndagar — som willer "kunde Isjälv-fa" I Längre" främ "blev "Maginot ord. förände”i'ett' försvarsutskott. Han vär helt: fångad av” tänken" på: skapa” defensiva" é form. av ” väldiga. längre användes för militära änd mål De 450 miljoner francs; som" slag till föstnings- att, till 'senå- "sin "utförliga batt försv. rades, senaten ställde" sig oväntat. på. hans sida med hi la: 274 röster mot endast 26. Franska folket kände” na på vad det hoppades, inämfigi att. landet” nu ' skulle; erhålla sett försvarssy te bara utmed östra” utan: utmed norra gränsen. Själv gjorde Maginot emellertid redan på ett ti- digt stadium gällande att nordgrän- sen bäst försvarade genom att stora områden där sattes under vatten. . "Själv fick Maginot alltså endast vara med om starten av dessa ar- beten,. som undan för undan kräv- de nya anslag. Till sist begärde försvarsministern 1275 miljoner francs för att fortsätta och avslu- ta' by av gränsk Detta uppfattades som att nu skulle också nordgränsen få sin Magi gar. t | att'detöner. ; parlamentet. | DCS Sälar Men mycket ' billigare, : medan Hitler byggde stridsvagnar. på löpande band, nöjd «sig . marskalk -Petain som krigsmi ister med att beställa sju säger sju tanks... Så fullbordades det tyska segertå- get genom, Frankrike. Meddelandet VEM VET? - Lexikon för en var av dr IVAR EK i Avstånden — eller rättare. sagt sättet att avkorta avstånden — har blivit allt mer tillgängliga sedan den dag då t ex Amerika upptäck- tes. Hur lång tid tar nu t ex en världsomsegling? När den första världsomseglingen gjordes tog den nära tre år i anspråk. Den påbörja- des den 13 december 1519 i Sevilla i Spanien av sjöfararen Mogerlan, bland . Ain Äl hä ärda från vilka. vi i detta nu är skilda genom jämna sekler, intager Philipp. Melanchthons bortgång en framskjuten plats. Det var han som efter. Martin Luthers frånfälle ledde reformationsverket i Mellan- europa och "därunder. försökte mildra motsättningarna mellan kon- : fessioerna, varigenom han. kommit att få en hedersplats i den religiösa toleransens . histcria. Genom vittfå 1 M bl a kallad Eldstk och Stilla Havets besegrare — och avslutades 1 Sevilla den 8 sept 1522, Men då var Magellan själv inte. med. Han ade stupat i en strid med infödingar på ön Mactan " lördagen den 27 april 1521, ” Färden ' började med fem fartyg, först flaggskeppet Trinidad, på vil- ket Magellan själv befann sig, där- efter följer skeppen San Antonio, Concepeion, Victoria och Santiago. Men det var endast skeppet Victo- de han i sanning binamnet. ”pre- ceptor Germaniae”, d v s Tysklands läromästare, men hans främsta in- satser stod. dock att finna på det” område, där han :framträdde som Luthers . högra hand . och - som grundläggare av den evangelisk- lutherska dogmatiken, vilken allt- jämt - utgör en obruten ryggrad för kyrkan i vårt land. ” Det fanns som känt tre oförväg- na förelöpare till det utvecklings- skede, som de ett sina . : förtiäna- ” Melanchthon. var näst efter Luther den tyska » Protestantismens främsta gestalt. Det var han :som efter Luthers bortgång - ledde reformationen genom svåra prövningar till se- ger. Den 19 april var det 400 år ria, som kom tillbaka till ' punkten efter fullbordad världs- omsegling. "Först förliste Santiago under . en '.rekognoseringstur.: i augusti 1520. Ett par månader 'där- efter försvinner San Antonio, Ge- nom förräderi 'skildes San' Antonio från de övriga fartygen och åter- om :.den;, franska ' kapitulationen mottog Maginotlinjens manskap via radio ;utan ; att Ännu : haft. någon nämnvärd ”känning av fienden, För- svarsverken, var alltså helt intak- i åd fanns för tre "månader an ; beslöt : fortsätta : stri- a, sitt eget krig mot Hit- ler, Detta skedde den 17; juni . De blev aldrig besegrade. : De följande dagarna inledde bs- karna attacker ' mot .maginotlinjen. Dess svaghet visade 'sig bestå i svå- righeten- att: överblicka vad. som försiggick. på. - olika. frontavsnitt; Det> betydde. att: varje sektionsbe- vände till 5 Därefter förlis- te Trinidad och så Concepcion, Av de ursprungligen över 500 man som medföljde de olika fartygen: åter- kom endast 18 på Victoria, - Det viktigaste resultatet av den- na världsomsegling var: att den för första gången bevisade att jorden är runt och att Amerika "var: en särskild ,världsdel helt skild från Indien — vilket ju bl a. Columbus trodde, Ett minne, därav är namnet — indianerne' — på Amerikas ur- sprungliga i innevånare, lr "De små tjäderkycklingarna mås- te lära sig äta på två och en. halv dag, -annars'. svälter de" ihjäl, När de: föds? har de: på : kroppen : ett illa; kunde denna fullträff "lett. till att ett läger på”Li 200 granåter” "bragte svara, att något. supp- givandé av de befästa” ställnirigarna inte kunde” 'ske med 'mindre.'än'ef- ter ' order''e av. "franska" högkvartéret. Den ofdern kom 'det '25 juni, sarfi- | Maginötlinjens sfolk 'underrättades, t de skulle”; gå i tysk! krigsfåhgen. ' "Mån "protesterade, "fann'-det gar fem dagar” efter" '; vapentillstån- - | Huntzige däremot tog” upp, saken” till debatt i. 'stilleståndskommissio= men häde Maginotlinjen kunnat hålla ut till dess förråden efter. tre måna- der, tagit slut?: Det är mycket: tro= ligt, att, så inte blivit fallet, Tys kärna hade nämligen haft tillfälle att längre fram 'sätta in' ”Tjocka Dora” mot de franska befästningar- na, jättekanonen,' som, senare :kom att smula” "sönder Sebastopols” som ointagliga . ansedda ' fort. Fältmar=- skalk - Maristein - betecknade. den= na efterträdare till första världs- krigets ”Tjocka Berta” söm ett tek- nikens under; Dess kaliber var res- pektfulla 78.7 centimeter, dess eld- rör 30 meter. långt. 60 tåg erford- rades för detta artilleristiska vid- unders transport, Ännu var ”Tjoc- ka 'Döra”. inte färdig för 'aktion och kunde: därför aldrig prövas mot Maginotlinjens betongmassor. Maginotlinjen skapade övertron på det? defensiva försvarets. över=- ti ” det aktiva. linje. Byggkostnaderna utmed öst- ra gränsen hade emellertid ' redan överskridits med 983 miljoner, va- dan endast ?92 miljoner återstod för nordgränsen. Den 145 km långa fästningskedjan öster om Rhen ha- de kostat 7.000 miljoner francs! — vad som återstod att bygga var en sätt ta hand om den snabbt ökande strömmen av uttjänta bilar. I av- vaktan av resultatet av Pågående utredning har bilskrotning i stort skala hittills inte kunnat finna sin form, Ser man på skrot och avfallsrå- varor för 1959 blir bilden denna: ”textilavfall, "ylle, 28.000 ton, textil. : avfall, bomull, 10.000 ton, pappersz avfall." 198.000 ton, gjutjärnskrot 96.000” ton, smidesjärnskrot 460.000 ton, metallskrot alla slag 45.000 ton och glasskrot, gummiskrot etc. 25.000 ton, sa ; som skulle täcka 400 km gentemot belgiska " gränsen. ,Och för det arbetet fanns" alltså” inte ens 300 miljoner! ' Att denna senare del av fäst- ningslinjen aldrig blev byggd, hind- rade inte fransmännen från att tro sitt land säkrat mot varje invasions- fara. Samtidigt fick man i Holland och Belgien den uppfattningen, att då befäsiningar saknades vid. nord- aldvig hade för avsikt att ge dessa länder militär hjälp. Det bestämde både Hollands och Belgiens in- ställning under kommande år. På militärt håll betydde också Magi- ,notinjen ett snedvridande . av Frankrikes krafter. När man lagt! ”ned så väldiga summor på ett fast : försvar, kunde det rörliga göras så gränsen," Frankrike i ett krisläge , Denna ”Maginotanda” hade mycket av önskedrömmens ljuvlighet över sig, den invaggade franska folket i en säkerhetskänsla lika falsk som farlig, " Att fransmännen än i dag talar om Maginotlinjen som ' om ”fästn ningen som aldrig gav sig" får tas för vad det är — ett rökelse- offer på” den naiionella ”presti- gens altare på det att dess dim- mor" må dölja den - förlust, som franskt självförtroende och fransk gloire led idet ögonblick, då Hit- ler stod som segrare på franska slagfält, som man ville tro ägde ett skydd, som döck aldrig fanns. Erie Hägge : fidigt” ”medbatt Hitler! del nitivé be=' upprörande att beharidlas” som ”fån='' Den frågan står ' alltjämt? öppen: födan, men' det :räcker endast i, två och > en” halv "dag." Tjäderkycklin- garna måste: lära sig själv att. äta, ty. deras' mödrar gör ingenting 'åt saken. Sättet att lära in ätandet till- hör instinkterna cch går så till-att tjäderkycklingen efter” utkomsten ur; ägge "genast börjar hacka" över allt på. marken," Om. den ' därvid kommer "över : något ' ätbart” tillhör tillfälligheterna;' men" det: måste ske innan "de" "första: ”dagarnas'. fett sär vissa sjuka"-är :fårligare: än "de" sjukdo: mar dessa kan få. Men andra « He ”Tro 'det”: Och så frågar man: fruktan för att få" en förkylning värre » än förkylningen ' själv? ' Är | förresten inte fruktan för 'en sjuk- dom en förebyggande "åtgärd, som kommer” den fruktande" att gå till läkaren innan sjukd men hönnit bryta ut? cn : Vid en förfrågen hos omkring 200 1 människor :i Stockholm för en tid sedan om de hyste fruktan för asia= ten, 'svaräde samtliga 200 nej. Man' ansåg att: läkarna. nu: kommit 'så långt-med sina botemedel att mån inte-'hade något 'att frukta längre av. förkylningssjukd marn : Numera använder man ' gallupen —'d v s. förfrågningssättet — på många olika sätt. Sålunda gjordes för en tid sedan en undersökning om hur många 'som hade för vana att bryta upp tidigt, lagom eller mycket sent vid besök hos :'sina vänner. Man fick fram att 10 proc ansåg att de i allmänhet gick från sina ' vänner för tidigt, 60 proc tyckte att de gick ungefär vid en normal tidpunkt vid ett besök. He- Ja 30 proc tyckte emellertid att de nog stannade en smula för länge vid sina. besök hos' vännerna. En samvetsfråga: Hur gör ni själv? . ” Farliga" gläsögon: Alltjämt är vi inne i den årstid, då solen står lågt och sticker obe- hagligt i ögonen mornar och kväl- lar. En del människor tror att de klarar situationen genom att ta på sig solglasögon, : + Goda 'solglas gon är dyra, och de solglasögon som är billiga, är månger gång av sekunde kvalitet. Att de billiga solglasen ramlar ur eller går sönder är kanske inte det farligaste. Och det är inte heller så stor risk att dålig optik förstör ögonen, ty ögat har en förmåga att säga ifrån självt genom trötthets- värk. Men vi har: provat en del mycket kupiga solglas, som brutit snett och gett bedräglig avstånds- bedömning. Ur säkerhetssynpunkt är det att bestämt avråda sådana glasögon som förstör bedömningen av vinklar och sträckor. Prova själv, när ni väljer glasögonen. En förnuftig åt- ”gärd är naturligtvis att välja” sol- lasö hos en ansvar d optiker, 1 sedan Melancl gick ur tiden, de: av den kristna kyrk pen under påvligt styre; sedan det visat sig ogörligt att åstadkomma en genomgripande ' förnyelse . av kyrkokroppen till huvud, bål och lemmar. Den förste, engelsmannen John Wiclif,' undgick - bålet, "men hans ben. uppgrävdes i stället en tid efter hans bortgång och lades av hans vedersakare i ovigd jord. Den' andre, Johannes Huss, nöd- gades bestiga kättarhbålet i Kon- stanz, där han mitt i de tärande flammorna lär ha yttrat de,bevin- gade orden: ”Ni dräper en. gås, men ur min aska skall uppstiga en svan!” Den tredje, Savonarola, avrättades på torget i Florens, och medan askan efter Huss ströddes ut över ' Rhenfloden, lät man askan efter” Savonarola föras "bort av Arons vågor. Martin Luther hade varnats för att resa 'till riksdagen i Worms, då många av hans vän- ner syntes befara, att. ett liknande öde skulle drabba honom, som ett århundrade; tidigare: vederfarits, Huss vilken fått fri lejd för färden till" kyrkomötet” i' Konstanz; Luther | hade svarat, att han skulle fara till Worms även -om” det . fanns. lika många, dj vlar i staden som ”tegel- pannor. hustaken. Han for, och vi vet, > hur - riksdagen, förlöpte, . och hur Luthers” änner redan ordnade med” att: han” som ..”junker . Georg” kunde i.'lugn och ro ägna" sir åt in >: bibelöversättning borta. på Wartburg, där turisterna ännu T dag får se den ofta påmålade fläcken på väggen efter bläckhornet, som 'Lut- här her. lär ha kastat mot vad han an- den frestande åjärvalens > Wittenberg Vv Wittenberg blév reformationens brinnande härd i:Tyskland, och där slöts på-ett tidigt stadium ett, fast vänskapsförbund : mellan :; Luther och 'Melanchton,” om ' vilka " det sagts, att' den: förre” varit ett. reli- giöst geni under det att den senare som. ”den. världsvise från Witten- berg” framstod som "ett skarpsinnigt snille.' Båda: två -kompletterade va- randra på, ett lyckligt sätt, och de- ras samarbete" fick sitt elddop' un- der" den. första stora dusten. med ”påpisterna”, påvemaktens vapen- dragare, vars .edande kämpagettalt, den, beryktade doktor Eck, mötte "I upp mot dem i Leipzig. . - . Philipp Melanchthon föddes den 16 februari 1497 i den' "lilla staden Bretten,' som då för tiden hörde till” Pfalz nen i dag'räknas till det badiska' delstatsområdet. En staty över honom 'minner ortsbe- folkningen ' om att han "varit sta- dens största son, Minnesmärker har rests över Melanchton även på andra håll i Mellaneruopå, såsom i Wittenberg och Leipzig, och Väst- tyska förbundsrepublikens pogtety på Slottskyrkans port för att hävda sin uppfattning i teologiska'' SpÖrs- mål, - blev. Melanchthon hans an- hängare "och följde honom 1519 till disputationen med "doktor Eck-. i Leipzig,' varvid han dock inte di- Tekt framträdde utan blott tjänst- gjorde som Luthers rådgivare, På riksdagen i- Augsburg 1530 var det Melanchthon,. som . stilistiskt utfor- made de tjugoett positiva kraven liksom även de mot. katolicismen riktade sju artiklarna: som gällde avvikelser från den. bibliska lä- ran. Riksdagsmötet ledde inte till något egentligt resultat, 'då på- verkyrkans män trots flera efter- gifter från Melanchthons sida visa- de sig vara oförsonligt 'inställda mot :varje slag av kyrklig reforma- tion, De evangeliskt inriktade furs- tarna ' och "styresmännen för riks- städerna fick uppske- till dess att en' religionskongress ' skulle. inkal- las, Från. och med: religionsfreden i Närnbel 'g' .1532,- som”, innebar. en viss avspänning av läget, talade man i: -Mellaneuropa allmänt: om prote- stanter"” och:. menade: då "dem som vände: sig mot vissa missbruk inom påvekyrkan. ” Medlare mellan olika riktningar "Vid: olika : möten: angrdnade så- väl. i Schmalkaldén som; i: Kassel och.; Worms, '; sökte... Melanchthon medla .:'mellan..: avvikande ”menin- a "beskylldes Iden belägring och brand, som gjo —L Den vise från Wittenberg sakad att tillbakavisa de alltfö bryska fordringar, som' ställts på! protestanterna i. vad man: kallad det augsburgska interimet. Där-" emot var han villig att konferera med katolikerna på grundval a interimet i Leipzig. Det blev doc först den stora religionsfreden iy- Augsburg 1555, som definitivt löste: ; de konfessionella problemen, och £, detta var ett signum på katolicis- mens misslyckande alt kuva re formationen, Kejsar Karl avsade . sig därpå sina' befogenheter och drog sig tillbaka till Spanien, han gick i kloster, Religionsfredern. innebar, att regenter och högsta. styresmän bestämde” undersåfarnas” . och medborgarnas tro, men att 'de som tänkte annorlunda än majo- S riteten, hade rätt att utvandra, Ori någon sorts kyrkodemokrati var , det på den tiden alls inte tal, 5" Senare utbröt en ny/är Melanchthon åter fick träda”? bräc schen, Det gällde frågan om den mänskliga viljans medverkan :wvid': omvändelsen. Luther hade betonat 1 den gudomliga nådens lagra va vande - ingripande inom troslivet, och Calvin hade till och med ordnat om nådavalet såsom byggt nå fär. utbestämmelse, medan man på ro- > merkst-katolskt håll lagt större vikt .; vid mänskliga viljeyttringar genom föreskriva gode . verk. Melanch-"' thon dekreterade, att en viss me verkan av den mänskliga viljan måste föreligga, att alltså tvenne on viljor,' den gudomliga och den” mänskliga, möts under helgelsens' fortgång i människornas hjärtan,” Den förmedlande Melanchthoriska ståndpunkten kan sägas ha "gått - segrande fram genom den evange- i liska kristenheten, där man mildrat ' Calvins : predestinationslära och tanken på undret genom vad man brukat, kalla, > -”blotta” tron”, "Mez också efter Melanchthons frånfälle den 19 april, 1560 staden Witten-É bergs andliga liv, medan deras ex- tremå motståndare hade sitt främsta” säte i Magdeburg, som vid utbrot- protestantismens högbörg - söder om "; Östersjön, där” 'staden "utsattes för Re on X a M ; Protestantismens organisation i :" Man har 'beskyllt "Melanchthon för att ha vårit: alltfö obeslutsam” i:: viktiga - avgöranden,: . men ' utan hans bal hade den 4 ” övertygelse: iLuther rycktes "bort av döden just då katoliker och pro- testanter under det schmalkaldiska krigets. stormuppfyllda år. möttes med vapen i han" och kejsar Karls arméer tycktes. vara 'överlägnsa de" evangeliska ' furstarnas.. Luther |avsomnad Eisleben i februari 1546, ' och. tvi sår. senare , såg sig Melanchthori; som. övertagit högsta ledningen av den evangelisk-lut- lisk-lutherska kyrkans - kanske inte blivit lika 'stark;. som "ställning reformationens":-tjänst "och". gällde för att vara dessmest koncilian- te företrädare:;' Som organisatör. stod . Melanchthon ' över andra 'reforma- torer; och på avbildningar :av ho- umsfrimärket, "inger .. hans i höga tänkarpanna och hans stora ögon med den, själfulla blicken beundran herska, rörelsen 'i Tyskland, 'nöd- . och respekt. MN " Eric von Born 4 "PARIS (AEP) Stadsfullmäktige” i den lilla "nor diska orten Vi iers har på - påskmåndagen = till 12.000 utsocknas besökare från ' hela Normandiet, förkunnat att ” ” hela franska folket skall kal- las till offergåvor med anled- "ning av en internationell fest till ära av byns stolthet, camem- ” bert-osten, och dess uppfinna- relse har ordnat med utgivand ett ärke ' med av att den 19 april detta år jämnt fyra sekler förflutit, sedan den be- römde reformatorn gått ur tiden, Hans grekiska namn betyder det- samma som ”Svartjord”, och Me- lanchthons far, som var vapensmed, bar också det tyska släktnamnet ”Schwarzerd”, Gossen blev tidigt faderlös, men då han tycktes ha ett gott läshu- vud, sändes han för skolutbildning till Pforsheim" och vid tolv års ålder till "universitetet i 'Heide]- berg, som han senare utbytte mot den högsta bildningshärden i Tä- bingen, där han 1516 vann magister- graden inom dess. filosofiska fa- kultet, Melanchthon fick alltså sin utlLildning vid de båda främsta uni- versiteten i Sydtyskland. Vad som var minst lika värdefullt var hans tidiga beröring med de två största humanisterna, av vilka Esmus av Rotterdam gav honom impulser att studera Nya testamen'et i dess grekiska grundtext, medan Johann Reuchlin i sin fur väckte ynglin- gens intresse för hebreiskan, Gam- la förbundets språk. " Vid tjugoett års ålder kom Me- lanchthon över till Wittenberg, där han blev professor i grekiska. Se- dan Luther enligt seden i akade- miska kretsar satt upp sina teser re, b n Marie Harel, Festen arrangeras på påskmånda- gen nästa år, 200-årsdagen av den historiska händelsen då Marie Harel år 1761 för första gången salubjöd sin nya ost. ÖOstkännare och ost- älskare från kela världen väntas då till :Vimoutiers,, som hoppas få ta emot 50.000 gäster. Stadsfullmäkti- ge har självklart inga pengar för att kunna anordna den stora festen Camemberbosten 2 200: år stor. fest i Normandie -| få av någon berömd författare kom- vi räta oe I gård i byn Carriemberty. 5 kilome=r + . ter utanför Vimouters. Camembert=- + bjäsen som stadsfullmäktige önskar mer att iscensätt. ;' av camembert- producenter och spelas av osttill- verkare resp deras söner och dött- rar, oc . + Legenden om fru Marie Harel. berättar att Hon fick receptet till camembert-« -Osten av en munk som måste fly sina förföljare. Fru Harel behövde emellertid 13 år innan hon: >" ' fick fram den nya osten i önskvärd kvalité, Då 'skrevs år 1761. Osten” > blev ryktbar inom få år!. gränser. Fru Harel kunde inte till- . verka så många oslar som markna- :" derna i Vimoutiers och Argentan ville ha av henne, Hon 'vidarebefor- drade hemiigt till tio' utvalda” ” och därför skall en riksi för ändamålet pågå under det kom- mande halvåret. Franska ” folket konsumerar årligen i runt tal 100 miljoner camembertostar ' av nor- mandisk = tillverkning. ' : Icke-äkta camembert-ostarna, som tillverkas på annat håll, ej medräknade, De fantasirika stadsfullmäktige i Vi- moutiers vill bl a sätta upp ett. lit- teraturpris på 10.000 nya franc — om man får pengar — och anmoda världens ostälskande, författare att delta i en ädel tävling om en: pjäs som ' behandlar Marie Harels liv och hennes resp världens bästa ost, Den kunniga bondgumman fick en staty i Vimoutiers år 1927, Camem- bert-tillverkarna samlade då ihop massor med pengar för att få hedra ostens uppfinnare, Från sin .upp- höjda sockel tittar Marie Harel i sten ut över ett idealiserat land- skap, klädd i sockendräkt, och re- bönder från olika normardiska- byar, Sedan kejsaren Napolen sma- kade på dsten utfärdade han år” 1813 en kejserlig 'order' som gav” osten privilegium att bära - namnet Camembert, Staden Caen fick en-': samrätt att till hela Frankrike få distribuera och sälja camembert-. osten. Numera tiliverkas camembert - inte av bondhustrur på bondgårdar ' utan'i fabriker. Camembert har bli- vit en av de största industrierna i branschen, i Normandiet åtgår är-= ; ligen 200 miljoner liter mjölk. för tillverkningen av camembert-ostar, omkring 2 liter pr ostbit..De: pac- kas numera i små trälådor, precis sor i Sverige. « "Annonsera. = sc: liefer på sockeln visar hennes bond- . , a AL. - : >" VILL NI LÄSA ON Söp mm OCH SYDHALLANNINGARNA — LÄS LAHOLMS TIDNING + inte längre håller obetingat fast vid "> tet av. trettioåriga. kriget utgjorde” =. - 2 | den "i? Verkligheten blev! Melaneh,. 133 > manne thon ställde" humanismens vapen I nom;,' såsom : på det :tyska jubile-.>+..; '
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.