SerNERee=>>= — SEYTSTES TEN - YytYFTEFEYYFYTETTYTTY YvY aw (Forts. Er. -sid.' 1); 'ninge; Strömstad, Säter, Trosa, » Vadstena, Vaxholm och Öre- grund, >> + "En. del av dem” bär mång- « hundraåriga "traditioner ' som stadssamhälle,” Man kan” vänta - en” rent känslomässig reaktion mot: förslag: som går : ut på att " förvandla : samhället + från :stad "till" landskommun ' eller vad det nu kan kommå "att heta. Mot- "| "ståndet mot, en, reform "av här . "antytt. slåg' bli med : säkerhet ” mycket” större "här ' än ute = på rena landsbygden. = > Ej säkert. stadsrättigheterna >” tasöupp: så långt AB. Kanslirådet Nils Hedfors, .som , är "ordförande i . den ; expertgrupp inom inrikes- ” departementet, som. handhar den i nya k bekräftar, att frågan om' stads- vätligheter'- "ligger inom: "ramen för de" diskussioner, som föres Änom gruppen, : Jag 'vet dock ännu inte. om frågan '' om" . stadsiättigHeterna kommer att tas upp, fortsätter] han; Därför är det för tidigt att redan nu uttala sig I i saken. vi skall kämpa . för vår stad... Den citerande” stockholmstid- ningen antydde ' är "ovan att det. känslomässiga motståndet skulle bli ;stort. bland de berör- da städerna; Vad säger då stads- | fullmäktiges ordförande, spar- banksdirekt r Folke Willstrand? Mä Det :är alldeles riktigt, N att, en expertkommitté' arbetar a med - en: ny' kommunsamman- "> slagning men att Laholm skul- ' Je: slås samman. . med”. någon - "eller några -Jandsbygdskommu- "ner. har, jag inte hört, Jag tror inte heller. att. det finns några . som elst önskemål i "den vär 1 gen "varken iz . landsbygdskommunerna problem;', som vi: ; har? att lö ivi på 0 väg att : genom” komminalförbund,:, Ä- i . ven'onr det' gnisslar lite: CI med: helt: olika intressen tvingades. på. varandra; 'Nog kall vi Oo r i staden göra allt "för att' vår stad — vars ålder : ingen” vet, men som är miist "skall; få > 700 år: "gammal : : bestå och : inte : bort i:de byråkratiska ” perskvarnarna; «cz Men ' Lahohvs Tidning.” Men är bara” på några få områ- den och då givetvis främst en- hetsskolan '..och .. den regionala yrkesskolan, Men jag ifrågasät- : ter mycket starkt om dessa för- delar "skulle "uppväga alla . de nackdelar, som sivulle följa med en sammanslagning: Det har. ju hittills alltid visat sig att tät- ortens intressen inte .samman- faller” med : landsbygdens, Där en tätort har uppstått har den- "na" bildat municip eller" köping för, att kunna lösa sina: pro- blem: Nu skulle "detta helt ra- seras och en, tätort i:ett äver- väldigande stort landsbygdsom- råde skulle löpa stor, risk att bli mycket styvmoderligt be- 3 handlad, Vi får väl hoppas, att|. " skol- och polisproblem kan lö- sas. genom kommunalförbund och om Inte detta, går finns det nröjlighet; att träffa civilrätts- liga avtal, "Under - alla förhål- landen anser -jag, att vi skall behålla vår gamla stad. I detta instämmer nog alla Jaholmare ” och ' säkerligen även wåra grannar i södra. Halland ” också. Nog skulle det väl vara tragiskt om "staden, ' som klarat sig genom krig och bränder un- der gångna århundraden, skul- le administreras bort. Låt oss slå "vakt om vår stad är en maning, som bör komma til " uttryck -inte minst” i dag, när vi här i. Laholm hälsar våren välkommen. Cel. ' Skottorp Vårkonsert ges av Laholms musikkår från Medborgarhusets i a00ctorp (trap- "betskraft" där . vilket vi” däremot b staden eler |” Hallands: . (Forts, fr. sid, DD: renderar marken, . ödeby äger vi men den marken fryser lätt upp och ä är ej plan. En egen gård i södra Halland vore därför idea- let. Men så länge agronom Bach- man, skogsvårdsstyrelsens ordfö- rande, äger Axelvold, får vi sä- kerligen hålla till där." . - -— . Plantskolan ' här - ovanför Laholm, det heter visst Fridhem, fortsätter. "länsjägmästaren "sin intressanta ' redogörelse, har: vi ägt över femtio år och den töp- tes några år efter det att. 'Skogs- vårdsstyrelsen i bildades :1905. Den är”vår. äldsta. men” tyvärr allt för liten för maskinell.drift och därför måste vi. lägga :ned den och sälja området. Speku- lanter har inte 'saknats. I år har vi varken sått eller omskolat nå- got där men det finns 'ju en' del plantor kvar så att först nästa år blir den ledig. På senare. ti- der har: den mest använts" för att; dra. upp ek, lärk, al; ädel- gran och liknande" trädslag.” - >=) Plantskolan - i: Knäred .. det” vår' avsikt att behålla" än några” r. Den är betydligt yng- re och röjdes ju inne i"skogen för ett tiotal år sedan. Avsikten var att vi skulle få färsk och o- gräsfri jord och det fick vi ock- så; Jag kan för övrigt nämna, att 'det allra största arbetet i en plantskola består: i att hålla o- gräset .borta.: Det finns "mycket lite ogräs i' Knäredsplantskolan men den omfattar bara fem å sex tunnland "och den går inte" att mekanisera så att så småningom får vi väl offra den' också. An- nars: har vi god tillgång på 'ar- Då inte” har i Gödehby:. — De fyra; som skall 1 ggas ned; är sålunda Rossared, Luri- den” i: Krogsered, Kinnared och Laho) "medan" "Knäred 7 och Axelvold blir kvar; 'och" detta. är Gustaf Isakssonoch Hilmer Tore | kelsson,; Hishult, "omvaldes. rikaste ' flicka" "med Brörlikneliga paret Nina” och Frederik i huvud: rollerna, Barntinaten. ER Våxtorps biograf - ger söndag kl 8 ”Brott i para set" efter Folke Mellvigs bok. De främsta rollerna spelas av Har- riet : Andersson,” Gunnar Björn- strand, Karl-Arne: Holmsten" och Gerda «Hagman; Det är fart och spänning - 1+ filmen: och" publiken trivs även om den en eller annan gång känner kittlingar utefter ryggraden; Filmen. är barnförbju- den. SE Hishults biograt - ni ger söndag kl ':$ "Vild ungdom” |+ med Marlon Brando i huvudrol- Jen. Barnförbjuden, MN . Fagerhults biograf. > ” ger söndag kl 8 ”Här .var'e gang- sters”, i vilken komikerkonsten och guttaparkamimiken firar. .tri- umfer..” Förutom Jerry. Lewis märker man Darren McGavin och Martha Hyer. Tillåten för barn fyllda u & «>. Knäreds biograf : 0 visar 1 morgon 'söndag kl 20 svenska filmen ”Får jag låna din fru” med Sven Lindberg, Edvin Adolphson, Elsa Prawitz, Arna- lisa Ericsson, Nils Hallberg m. fl, Att historien gick hem hos pu- bliken framgick av den högljudda munterheten, 'skriver. en Hening. Sk. Fagerhult Strandpav iljongen gästas i morgon lördag av ”Et- hel Mattisson o. hennes jättepo- pulära orkester. Trots att det in- te gått så värst lång tid sedan Ethel Mattisson bildade egen or- kester har denna hunnit slå ige- nom ordentligt och torde vara en av de mest eftersökta i södra Sve- rige just nu. Strandpaviljongens direktion" har som vanligt hållit sig väl framme när något sen- sationellt synts i faggorna och någon ny bekantskap är inte” or- kestern på denna jättepopulära nöjesplats. Som vanligt bjuder parken också på basaranordring- ar .och förstklassig ' servering. Bussar avgår frå ån Ängelholm, Klippan. Hässleholm, Strömsnäs- bruk och Laholm, med uppehåll för påstigande å mellanliggande orter och återresa efter dansens på i: : morgon kl. 1 slut, Se annons i denna tidning! Sindelserna stod postdrängarna dyrt. Det” vi Mickar det på posten så har ni det imorgon, säger ni trankilt > i telefon och litar blint på att ad- ressaten : verkligen får sitt brev i morgon; -Våra anspråk på postver- ket känner i dag nästan inga grän- ser, och till postverkets heder mås- te vi ju säga att det faktiskt är en. av-' våra pålitligaste "institutioner. Men: så : har postgubbarna också vanan fine ända sedan 1636, då Axel Oxenstierna såg till att vi fick vår första postordning, och redan den: stadgade - att ' postdrängarna ”oförtövat genom dag” och natt skulle löpa” med posten. " | 1-denna' första" postordning står det; såsom Carl Grimberg refererar den” öden” örst skall på varje två eller högst 'tre-mil, eftersom vägarne och ” lägenheten" är, sättas en edsvuren bonde ' eller -postiljon, helst den som läsa och: skriva "kan; vilken ock måste" hava två drängar: till hjälp och; så snart han' hörer” av: den ankommande posten blåsas.i hor- net,” gör 'sig färdig till att strax mnamma "breven :-av - honom och vförtövat igenom natt och dag, oak- landes "vad väder som kan .vara, vidare > fort : löper. Den. löpande sostdrängen skall hava två timmar uppå "varje mil ' att löpa. Den som längre tid+tillbringar, ' skall strax avsatt och-med åtta dagars fängelse vid vatten och bröd bliva”. | site. - Rövate lurade på posten : Att löpa 'som postdräng torde ha varit ett åv'de hårdare jobben på |" 1600-talét' och det var mycket rik- tigt stadgat att drängen skulle vara utrustad med spjut till försvar mot rövare. Poststölder hörde till dag- ordningen, och den tidens posttju- var behövde inte manipulera med förfalskade ” namnteckningar , på fö äsk in- nehöll" kontanter." För: att- inte: i onödan försena" postgången förbjöds också postdrängen att ”fördrista. sig inder, vägen av någon, vem det ock vara kan; med tal eller snack uppe- hålla. sig”. Den som” stannade : och pratade, i vägkorsen riskerade fyra veckors fängelse på vatten och bröd. "Vårdslös behandling 'av :-postför- om några. brev från Stbökhölm a "som hittades ' ute i' en skög, uppbrutna och fördärvade av vatten. Regeringen; som fick; 1å slarvet, ville statuera ett exempel och" ansåg att. postdrängen borde halshuggas. Han benådades i-sista' stund men fick ett långvarigt fängelsestraff. "Svenska" folkets underbara - De ridande postiljonerna skulle - ”rida starkt” och ej skona böndernas. De borde utan vidare kunna rida 20—30 mil i sträck, genom 1 dag och natt, » ansåg postn yndigheterna, på 1600 talet, hästar”. haver om nattetid - blivit” för sin säng varse ett vitt spöke, söm ho- nom med främmande röst tilltalat och sagt haver, att det ifrån Gud avskickat vore att låta honom veta, att hela hans" släkte även såsom hans förfäder gå skulle, såframt han icke utrotade alla lutheraner och kalvinister som bodde uti hans her- redöme”, Tredje natten" när spöket kom "igen ' hade fursten tagit en sängkamrat som vittne. och- de flög raskt upp och högg örat av spök t, i redan : från början i Post-tidningen: och en av de . första, löd' så” här: 'illkännagi- ', Annonser mottogs . Johan » Gruwius.. är genom döden avgången ' och efter honom finnes en stor kvantitet av'hans stålpul-]. ver, feber- och tandpulver sarmt åt- skillige andre medicamenter utbju- des till salu en' del av restlagret hos hans änka som bor i framlidne rådman + Carlings : hus . straxt vid som snabbt försvann.” ”'Norremalms torg”, 2 fenve. = + |dig, och av ren nyfikenhet knalla ves att. såsom fältmedicus 'doktor | -- | filmer: som ”Den tysta” ;världen”, Å Ido Kay < — en av filmens vek ligt ”tuffa gossar” och utrus- :' tad med en röst som en rostig såg — har aldrig haft någon tanke på att bli skådespelare. Han siktade ' "|betydligt högre -—" han skulle bli president i Amerika, ”eller något ditåt”, Men så hittade han en par- keringsplats — och därmed - fick "hans liv en helt annan: inriktning. Det låter kufiskt, . det medges, Men så här förhöll det sig. En av. Aldos bröder. hade svarat på en annons, där ett filmbolag sökte id- rottsmän : för . en — filminspelning. Brodern bad att Aldo skulle köra honom dit i. sin bil, ”för det finns aldrig någon parkeringsplats le- dig”. .När de kom fram till Clift ' Hotel i San Francisco, där inspel- ningen ägde rum,. råkade det fak- tiskt finnas en parkeringsplais Je- de Aldo Ray med brodern in till filmfolket. «> Regissören David” Mifler tittade beundrande på Aldo Rays breda axelparti och muskulösa armar och bad honom kommä tillbaka, när han blivit av med sin strupkatarr. Aldo förklarade för mr Miller att han var född med den rösten, Då ”Kulturfilmen "kontra TV : Dokumentärfilmen har på senare år blivit en kulturfaktor av första rang. Man' behöver bara tänka på " Aldo Ray bad regissören honom läsa ett styce ke ur manuskriptet, . — Det är väl ingen idé, eftersom ''. jag inte känner till histori ien ett dugg, sa Aldo, -Nu hade regissören hört talas om att den här unge mannen ägnade”. sig åt politik, så han bad honom . > istället förklara varför han, David Miller, borde, rösta på republika- nen Aldo Ray. När Miller lyssnat , en stund till den politiska utlägg- ningen, reste han sig från skrivbor=.:; det och sa: — Gosse, du är jätte- fin! Och därmed -blev 'Al'De Rei. | filmskådespelaren Aldo Ray. : Han är född i Pen Argyl, Penn= - sylvania, 1926, Föräldrarna hade ut- vandrat från Italien. Familjen hette som sagt egentligen De Re, och fa= Åldern försörjde hustru och sju bart ” . på 250 kr. i veckan. soni hah för- tjänade" som” hisskonduktör. i en ' fabrik i. Crockett, :en;; förstad "till. - Under slutet av "de senare ära | stierna” fram till, och under grekisk- romerska tiden (332 £ Kr—640 e Kr) kom Egypten. att föra. en rik handel med såväl Grekland och Rom som Utbytet av varor kom i första hand att. gälla” spannmål; men också 'va- pen; kläder, redskap av. olika slag intog en betydande plats. Och där- med var det första egen liga” han> delskriget i Europa i gång : Det gällde nu för de inblandade staterna att på bästa sätt handha och'.-emhänderta såväl" varor: som köpare: och det: kom att så” små= ningom utbildas en kår av männi-« i | vår håde sitt ursprung i ett: Iand kommit i andra fall än . när. det gällt smycken, statyer och liknande. Spår av liknande import har -man funnit i lämningar kring och i forn- tidens, gravkammare. "och; lustträd- : Den egyptiska :utväcklingen från tiden: före :4000 år £ Kr "och" fram till: århundradena' närmast efter vår tideräknings början är en:av de märkligaste som forskarna stött på. Det -egyptiska kulturmönstret där? efter upptogs helt äv de” båda kul- turländer ;som "då dominerade Eu- ropa, ' Grekland i och. Romarriket, Den kultur vi i dag gärna vill kalla med Rögtatående kultur vid en. tid. då; fäders 1--Nordenj. ännu hd för handel, och ”det..b id - 1645 - Bestämdes'/ att ”p "skulle ske med häst .o kulle "våra " densamma ',”som : undta” sorm:jhastige ärenden: hava; vämligen - galopp: och fyrsprång el- er fullt trav”. Trots detta klagade man emellertid på den långsamma postgången och det ansågs att man då sina vslkraker de. alltför ut- lär förhå landena "naturligtvis vär exira.: besvärliga, att det tog. ända upp till fyra timmar för att frakta posten en mil, Man övervägde då att" inföfälsärskilda postiljoner, som "rida stårkt och ej skona böndernas hästar”. Var” "och en borde utan vi- a rida 20—30 mil i sträck, ch natt, ansåg myn- lighet terna. ”fröveri: Men,i främsta rummet, var |de utsända för, att köpa, och. sälja, rättas. att skärmytslingar: ofta upp= stod, :Handelsdiplomatin: var. .ännu inte :uppfunnen men den; kom: rätt snart att utvecklas till högsta mode befann + sig”. på: ”Stenåldersstadiet. Egyptens- bidrag till" konsten kan vi "spåra i många av de-”ismer” som vår tids konstnärer penetrerar, Dessa. har ”öfta ' haft. sin! vagga i "Världens. vagga” — det anrika lan- det. Kemf vid. Nilens” fruktbara — 'öckså' därtör att. dessa” handels” representanter "i. mycket "stor" ut-' sträckning fick sig örelagt att med- la vid tvister av olika slag;-ex sjö, och. det "tycks; som:.om : egypterna var väl anpassade för: dessa: upp: gifter. "Innan egyptertia in! t sig på säls jände handel hade" de" enbart im-' porterat' spabnmål” från” i första hand Mesopotamien.” Nu började de konkurrera mot Siciliens 'och det sk ”Svartahavs”-körnet, Men efter blott någon kort tid slog Egyptens ål ut dessa båda, Något be- | Den högsta myndigt för då- dens postverk var postmästaren i Stockho” ögch den första inneha- "befattningen hette Anders rodde det på att de :hade bättre varor men också på den'förnämli- ga representation de. höll sig "med i: frä de länder. Urider för” ordnades en; -postförvaltare i | varje regeringen, uppdrog att utge landets första tidning. Det skedde 1643 och Postmästären i Stockholm blev där- méd” låndets” förste "redaktör. Det stadgådes' att han dels i utlandets förnämsta” städer skulle" ha ”sine visse .;korrespondenter” — det är bara. vad de-allra största tidningar- 'na orkar. med i dag — som medde- lade : utrikesnyheter av vikt, och dels skulle han få riksnyheter från postförvaltarna ute i landet. Av allt Hetta nyhetsmaterial skulle han gö- ra korta; tryckta utdrag för varje eka ock dessa spreds genom post- förvaltarnas försorg, Från och med 1645 kallades dessa veckorapporter för ”Ordinari. Post Tijdender”, som så 'småningom ersattes med ”Post och Inrikes Tidningar” — ett organ som "fortfarande lever i högönsklig välmåga med Svenska Akademi ständige sekreterare dr Anders Ös- ferling som redaktör. . s Numera innehåller tidningen mest officiella. notiser som rör förvalt- ningen men på 1600-talet lämnades plats för diverse skakande nyheter. I numret av den 9i juni 1686 kunde man bla läsar ”Regensburg den 15 maj. Man av då ”kända världen”, .Nu' var Egypten att räkna med även som handelsmakt inom den "och det var också nu som ”Faraos hus” övertog all "handel. inom och utom landet. Därmed började en export som ef- ter dåtida mått var synnerligen im- ponerande. Också den ”apparat” som följde denna handelsutveckling blev. med .tiden synnerligen, kom- plicerad och kan i vissa avseenden jämföras med vad som nu finns. "De handelstjänstemän som reste från Egypten för att representera det egna landet var synnerligen väl utbildade för silt värv, Många hade redan hunnit nå en "Förtroli ga. stunder = | ”Anhörig”. Det är inte alls på- trängande utan bara korrekt och vänligt att tacka en- uppoffrande' läkare genom att sända 'en vårbu- . kett.- Säkert : blir. de. vackra blom- morna uppskaitade. En bok är na- | turligtvis en mer varaktig gåva — men förutsätter ju att man något- .I bruk av skolorna och folkbildnings- I steg - längre på den moderna 'un- iIstora filmduken, enkannerligen Ci- ”Förlorad k herrar”, .. ”Disney-filmerna”, ”Prä- rien försvinner”, ”Den levande ök- , [nen”, ”Afrikas ”Jejon” och "Natu- rens hemligheter”. samt Sucksdorffs ”Det stora : äventyret” och : ”En djungelsaga”. Samtliga dessa filmer ön San, Fi där familjen till slut. bosatt sig. 4 Al, som han kallas f ta, började jobba” sOj idnings=, bud.';- Sedan ” studerade + han "vid. University, of: California, där han ' också utvecklades till en av de bäst. ta rugt 1 Men efter en fot- har ihte bara skänkt levelser av bestående värde. De har skänkt oss något' som ingen bok kan ge: den omedelbara, kontakten med -en . verklighet som utan film= kamerans hjälp inte ens nått periv ferien av vårt medvetande, - > Just nu går på China-biografen i i Stockholm. åter en -kulturfilm "av finaste "märke: Disneys. ”Den : vita vildmarken”, "en" natur- och djur- skildring med scener som kanhä skada: måste. hari .Jägga upp, och då beslöt han” sig för att bli 'politi= - ker. Han valdes till sheriff i Crocs ket — och under det år”han tjänst-= - gjorde förekom inte en "enda arreg= > 3 tering i "staden!" "den: hette. ”Saturday's ” - Hero” — iccepterade ett förmånligt - : aldrig tidigare skådats. av ett män- niskoöga, När jag. för några år sedan & såg Disneys. första stora naturfilm var föreställningen utsåld” långt i förväg- I år var bänkarna i den stora Chi- nasalongen mycket : glest besatta. > snabba » frammarsch: tycks fråmst gå ut över” "de'kultiirellt vär- defulla - filmernå." "Detta är rycket beklagligt, minst med tanke ' på de vidgade vyer. dessa filmer för- medlar. Skolungdomen får genom Disneys "skildringar ett många gån- h ger större helhetsintryck" än skol- böckernas knapphändiga och ibland ganska plottriga notiser kan ge, >, ' Den dag då specialkopior av de å stora dokumentärfilmerna. får tas i förbunden" har vi kommit ett bra dervisningens område. Det är synd, att profitintressen skall lägga hin- der i vägen för ett rationellt. ut- nyttjande av de värden som här finns. >. sel - Faktum är, att den lilla TV-rutan aldrig kan återge verkligheten. på samma suggestiva sätt, som -. den nemascope. . Världen blir förmins- kad, både ögat och nervsystemet tröttas ut av miniatyrbilderna. Man kan förstå, att matinépubliken bör- jar komma tillbaka och att ungdo- men känner sig otillfredsställd med dvärgformatfilmerna.," '. Det — vore änh t att förflytta exempelvis sånär vet litterära smak. Med hjärtlig hälsning. SR : ; ”Gallie” - POviss dansk” kan inte få svar på sin fråga, då den är av juridisk art. Men tala med polis- eller tull- myndigheterna på orten, så får ni besked. Och hjärtligt ”Den vita vildmarkens” storslagna panoramor till TV-rutan. Ungdo- men tycker om det realistiska, livs- nära och konkreta. :Därför kom- mer den med glädje att acceptera natur- och " djurskildringar av .nämnda slas om de bara kan få se med andra frågor. - "Gallie” "Yrkesval i höst”. Utbildning av telereparatörer även i TV,radio, ra- dar etc sker vid ett flertal centrala och lokala yrkesskolor, inom: för- svaret samt direkt vid företag inom ålder enär det ansågs, att ingående kunskaper i. såväl geografi som språk ' var wsödvändiga. ”importerades” lärare från utlandet för att förbereda tjänstemännen för deras värv, som bestod i att hand- ha importen, exporten - och sköta av . att vara dugliga ledare för de ar- betare som överfördes från hem- skedde upprättandet av sådana han- delsstationer inte i så stor utsträck- ning. I huvudsak använde man sig av mottagarlandets arbetskraft, och skötseln av varorna överläts där- efter till köparen. Vid inköpen gäll- de det för representanten ”att köpa varor som var gångbara till 100 haver härifrån en i naboskapet be- lägen ort förnummit, att en furste proc i det egnz landet. Några im- : sorti Samtidigt gällde det för dessa män | dem till öv liga priser. Tyvärr händer det inte ofta, att de stora kulturfilmerna visas på matinéer- na. Här skulle faktiskt våra läns- bildningsförbund kunna göra en värdefull insats genom att organi- .sera filmturnéer i samarbete med biografägarna, Istället för den moss- det kniska området. D vid. Sveriges radiomästarförbunds belupna gamla föreläsningsformen ägen 3, Älvsjö; kunde man tänka sig en film som Undervisningen är förlagd till 10-1 ”Förlorad k , kaler i Statens hantverksi i pre d av någon folkhögskol Troligen I Stockholm.) Kurstiden är fem må lärare. nader med början 1 aug och 7 jan. Ansökan senast åtta veckor före resp kurs början, - Inträdesvillkor:' Tre månader praktik efter fyllda 17 år. Kostnad: Kursavgift 450 kr. Bo- stad och kost: Ett antal platser i elevhem finnes — cirka 150 kr i månaden, Lycka till! > ”Gallie” landet till de nya depåerna. Dock | - portexperiment lär inte ha före- I kampen mellan TV och film torde den sistnämndå ha ganska stora chanser att överleva, bara samhället tar vara på dess allmän- bildande, kulturella möjligheter, Detta förutsätter emeHertid nya di- istributionsmetoder, med en aktiv insats av de bildningsintresserade kretsarna som bärande grund. Kan den nuvarande filmkrisen bidra till att. rensa upp i sex- raffel- och gangster-träsket och stimul Pro- biudand kontrak ”Kanske: Aldrig Mer” ro kan om Cry), ”Trasiga " Änglar” ( Were: No An. : ”Miss Sadie': Thompson”, De" Nakna och; De. Döda” , (The' Naked and "The: Dead); Han är nu aktuell ' i Rank Films, P4: Desperados”, Siege. of Pind (NIE nan? : Han"funderai inte särskilt 'of= ta på” den' saken; men ibland blir han" naturligtvis” tillfrågad" om har tiker brottas 'med i. dag, då tyger. ker jag att jag kanske i alla fall” skulle i varje fall inte ha. giort satt ker och ting värrel .." - Fast Aldo Ray. tror på att han skulle ha: blivit Ameri- kas president, om han inte hittat en i ar. nras nationaldagen för 45:e . | gången, "Vid de flaggfester som då anordnades runt om i landet utde- las från bestyrelsen för. Svenska Flaggans dag ett stort antal flaggor ' och fanor till enskilda och sam- . manslutningar; Hittills har" utde-' lats över 32.000 flaggor och 3.600 fanor; Denna verksamhet i syfte att stärka den nationella .samhörighe= ten har kunnat genomföras genora att Svenska Flaggans dag erhållit stöd från en mängd företag och en- skilda men också försäljningsin- k å fl ärket har vär dukticnen och uthyrningen av kul- turfilm, har den inte haft enbart negativa följder. Det vore nog klokt om våra bildningsorganisationer skulle satsa något mindre på TV och mer på filrnen, ' - a Herbert Connor a Bi sentligen bidragit. Märkena säljs 1 kartonger om' 100 st till ett pris. av 10 kr per karta och rekvireras från närmaste lottainståns, Det ser ut som bilden ovan — låt er ut- gående post prydas av detta vack: märke, . NYA :> LAHOLMS TIDNING — tidningen för sydhallänningar” - det mes 5 4
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.