j | ek, björk: och asp. , " N:R 102, ARG. 29. Laholms Tidnings Tryckeri, Laholm SS "Ansvarig utgivare I. B. Bengtsson Lösnummer 25 öre. Bättre skog ett önskem vv — Intresset för skogsod ' omtalar länsjägmästare N skulle vara ”fullplanteraf" arealer med .£lesbev uxemlöv — För "hundra år sed c:a , 75" procent av all ark JT Halland, lämpad ;' för ' skogsod- "ling, oplanterad, 'medaÅh siffra ”av i idag håller sig på omkring 5: procent, Det är mest, fjung- "marker uppe på Hallandsås oci 'hörra Halland, som jag då av- ser, Jag har inte heller räknat med alla myrar och mossar, av vilka många efter lämplig ut- dikning ” säkerligen 'kan- bära skog. Mån det jhest aktuella är just de stora, områden av hag- -markstyp, som ' har glesa be- stånd' med dålig lövskog såsom Här finns mycket att göra; men i övrigt 1" måste jag säga; att bondeskogen . "lunda. "att "den "åkrar, Oo dyl. bör mån ha kvar lövsko- "bli alltför dystert... Vv klassen. Det senare ämnet upp- « tog även 'en juniorklass, vilken " emellertid bedöms av Vi Unga. Före" rikstävlingen har studie- cirklar varit” anordnade | res- "> Karin SJehnssön, | Hantverkarna - . verksförering hade i går kväll '5 Den jorderia "odlingen 'demon- I södra Halland är. välskött. — > — Om jag säger, att lövsko- 'gen-bör bort så menar jag inga- skall "utrotas, vägar, "runt gårdar och på utsatta” åssluttningar Längs gen för att landskapet inte" skall | — Det finns, öckså 'eh "annan S planering: i Sydhalland åltfrån länsjägmästären 1g i i Halland är mycket" stort, inte minst här i södra Halland, 5 WIESLANDER för Laholms Tidning. Man skulle tycka, att det . Y faktor, 'som 'man bör- ta hänsyn blandskog, ' fl till och det är markvården. Vi' räcker till att förbättra, jorden har, ibland rätt starka angrepp av rotröta på gran och tall och allt för svåra kan man som väx- elbruk liksom 'i' jordbruket : bli ' nödsakade att plantera in löv- skog under en generation, -Men i många fall räcker det med viss nu men så är inte fallet och fram för allt finns det mycket. stora : skog, som skulle behöva utnyttjas bätt:e. : t där lövtr trädens ävfall för barrträden, — Avsättningen av lövskogen detta vållar skogsägarna årligen | är mycket begränsad, och tilll stora förluster. Blir angreppen ved går den' inte alls att sälja Inu för tiden. Det är också långt till avsättningsorterna. ”Hylte-. bruk och Oskarström tar lövträ, och i den nya fabriken i Nymöl- (Fortis. å nasta sid) Lokolms konsiklub a med utställning i Laholms Konstklubb väl en konstutställning i Medbor, "Bengtsson; lans Fagerström, lund, Hardy Stridh, komme skulptur, ee - > Könstklubben har "samtidigt nöjet presentera konstnären och silversmeden Olle Torestad för laholmsborna — en presentation som blir” synnerligen' intressant efter Tor estads' stora succes med b hälsar våren i Medborgarhuset komnar som vanligt våren med garhuset. Olle Agnell, Walter Alvar Jonsson, Gustav Skog- . r att utställa grafik, måleri och ' sin utställning i Stockholm. Ver- nisage på utställningen i med- börgarhuset: hålles på torsdag kl. 19.30. Utställningen håller i öv- rigt öppet till och med: xi nda- gen-den 8 maj kl. 15—21.: i nå Kvartett I skolans. port: oa tt Au N DET VAR INSKRIVNING 25 flickor och 30 pojkar toz det första stegat på den skol- ”gång,"de inte 'vet om den: blir av nybörjare i'Laholm i går. : sju, åtta eller nio år — elle ende kvartett. Det är från v." Inga-Lill '. Johansson, kanhända betydligt längre. Vi fångade. i skolporten ovanstå- .. ' Lena Matisson, Kjell- Owe. Nygren och Ann-Christin "Andersson, Äv de” nyinskrivna skall fem : flickor. och" sex ' pojkar : på Nyby,: övriga: i: Lahohn. : "MJÖLK I 'MASSOR konsu- smerades "i går på Centrum-" biografen i Laholm, dit Mjölk-” propagandan inbjudit skolbar-. "nen i'Leholms stad öch lands- . församling. Mjölkens värde vi sades på film, men det blev” . också provsmakning, som sy- | ; slutande kreaiurs fgan- ska magert: blev ' gödselhögen ungefär : av samma kvalité. — men +; Imängden var. också högst otillräcklig för de många torra och magra tegarna. Innan man. begrep” dikningens 'konst, odlade. man nämligen "i första Aes. ovan. Därtill kommer "i ag en del tävlingsuppgifter i kotorna ägnade att ytterligare belysa mjölkens och de övriga mejeriprodufkternas många vär- defulla egenskaper. Utmärkta a tävlingsresultat av SLU-fi SLU: s båda kvinnliga rikstävlinga ickorna | i Halland. Linnesömnad och : Blommor i h t, är för hallandsdi striktets del slutbe- — dömda, och distrik e i det först "ämnet blev "en flicka från Hanhals; medan mästartiteln i det senare, - PE För linnesömnaden notörådes 15" "deltagare och vad det gäller hemmets blommor: 49 i sentor- pelkuve å ämnen med bra" deta- garantal, ' Resultat: ' : et Linnesömnad (15 delt. ) Harlhals, i Båstad: "hos : : Elektroflora fabriks- Båstads och" hant- sitt sista månadsmöte före som- .. Maren, Sammanträdet som var) det bäst besökta på långa tider, var förlagt ' till Elcktroflora il ; Bjäre-Hov, 0 fallet hamnade i Vinberg. > krets, 83 poäng, 2 Ruk" Jo- -j De sidlänta. markerna” (ofta med hand de högändska! jordärna. gad > jord) voro” ”frostnimma”. För att dryga ut "naturgödslin- n, blandade man denna: med jord, - grästovv,' myrstack, granris etc, :. MA MÄRGLINGEN av jorden har betytt" en revolution av jord- bruket för Skåne och. Halland. Metoden att märgla jorden bör- jade i Tyskland och kom via Danmark till Skåne. Jordbrulks- reformatorn Petter von Möller införde denna jordförbättnings- medel till sitt gods Skottorp och därmed i Halland, Bönderna den tiden” voro. ganska . miss- tänksamma . och tvivlade gente- riot ”nymodigheterna”. Av den- na :anledning usfäste man pris till de skollärare som gav barn och föräldrar kunskap om den nyttiga .märglingen ; av . jorden, som åstadkom grödor man ald- rig "vågat drörma om. - Detta hände, för 100 år sedan. hahgeson, Torup, Halmstad-' Tön- . tForts, å nasta sid) EN på - 1870-talet, alland 'fort- satte märgelgrävandet ännu: ett tag. I mellersta Sverige liksom i sydsveriges . skogsbygder spe- fTade märglingen: knappast någon roll. — Märgeln ersattes där av kalk. Samma har sedan förhål- landet klivit på Skånes och Hal- lands slättbygd. Hinneryds kyrka fick åter. gåva Hemmansägaren Ivar Axels- son, Fjärhult, som år 1932 do- nerade 10.000 kronor till Hin- neryds kyrka för anskaffande av ett tornur och som i fjor vid sin 60-årsdag överlämnade ytterligare 1.000 kronor till sin " tornursfond, har vid besök hos Lbyrkoherde Bengt Andersson i fredags skänkt ännu 1.000 kro- nor all läggas till tornursfon- den, som numera; sedan torn- ur ur 1954 uppsattes, använ- des till utsmyckning av' Hin- neryds kyrka. För förra årets « gåva ämnar kyrkorådet låta pryda . predikstolens - bågfält med målningar. Byggnadssty- relsens' tillstånd har erhållits och konservatorn och konstnä- ren Erik Sköld, Ialmstad, har I Märgel och andra: gödselmedel - pd sydhalländskt jordbruk: förr |: a nn - GÖDSLINGEN.. AV JORDEN har väl alltid varit ett både aktuellt och omdiskuterat ” problem för det Svenska jordbruket, Till långt fram 'på. 1800-talet var det så gott som ute- ödseln man hade att lita till när man skulle ' tillfö äri ÄLDRE PERSONER tala 'ofta om benmjöl som gödningsmedel. Isynnelhet rågen skulle växa bra efter gödningsgivor:. Malda ben som gödsel: kom » först i bruk i England och kom att tillämpas i Sverige på 1820-ta- let. Benlikwarnar första' ”köpegödseln” till Sve- rige: på 1850-talet. Kring 1870 började man fabricera super”. inom landet." ” På 1840-talet började 7 man im- fågelepillning — från Perus och Afrikas fågelberg. Är 1856 'om- fattade guanot' 6 'av > landets konstgödningsimport. Gips "användes .i slutet. av 1700-talet. som bindningemedel av. naturgödsel och kom åter till heders på 1840-talet. gödningsgiven på Såtenäs lant- bruksskola för 100: år, sedan: 1900 fot Göteborgs: pudrett; 72 centner benmjöl till en del upp-' löst i svavelsyra, något fosfor- sur kalk, guano samt 4800 fot] kalk hämtad från Kinnekulle, förutom vid gården beredd 1500 postblan dningar. | Märglingen upphörde i Skåne ombetratts med uppdraget. ” " (Forts. å nästa sid)” DEN SK EUROPAFÄR- ; Oslo,. där den nu visas för all- stora festligheter. Därmed har r söndagen "lan, som enbart har pojkar i "|Lakolmsfiickor” slog pojkarna -— i scouttävling S) "En trevlig tävling hade på anordnats av två patruller ur Laholms scoutkår. Då ,; möttes nämligen Älgen, som består av flickor, och Sva- ” sina led, uppe i den fina Vip- ” pentorpsterrängån flickor- na visade sig vara värst, Patrulledarna hade själva lagt upp tävlingen, som hade tio kontroller; 'och man. tävlade i livlinekastning, läggning av för- band, scoutlagen, naturkunskap och annat,'som en ' scout bör kunna. Älgen vann med 96 po- äng mot 87 för Svalan, men de C "stammpar”') i växte upp här och var 7 Superfosfat infördes, som den portera guano '— som" bekant |. Av ett'visst intresse är konst-| fot pudret'samt diverse kom- . Länets småbrukare har haft” årsmöte - förbund har haft årsmöte i Fol- nades "av" förbundsordföranden :Verner Johansson, Knäred, som fälsade”.ombudens välkomna I: styrelsen" omvaldes” fö år Verner "Johansson; Knäre d, och Knut .- Bengtsson, .. Veinge samt. nyvaldes "David Gunnars: son; Ahla,: Laholm. Kvarstående Forts. å nästa sida, il höll huvudmännen > Småbrukare- .qvist,” Kåphult "och: Tage Pers kets Hus; Halmstad. Mötet öpp-' Landstingets” -Iaholmsbygge | igång i höst : Det mest aktuclla byggnads- projektet! för hösten är förutom polistuset — ' vilket synes. dröja — . folktandvårdens nya byggnad 4 hörnet av Storgatan och Kyra! Xogatan i" Laholm. Tomten har” mätts nu men tänker man sätta igång? - : ; — Så enart som möjli gt, för= klarar” fandvårdsinspektör Erik Nanne för, Laholms Tidning, Ritningar och . tillstånd ligger klara nu 'och vilken dag som helst ' kommer dessa 'att lämnas ut på entreprenad. - Sedan tar det någon "tid. innan : anbuden kommer in och landstinget be= slutar men vi hoppas" komma' igång till hösten 'så att lokaler=- na kan stå färdiga nästa höst, | Sparbanksmöte i Knäred. .omvalde >förtroendemän "Under ordförandeskap av + riksdagsman”, Alvar "Andersson ' få . Knäreds : sparbank på lördagen" årssam- förtroendemän omvaldes, ; Stys relseberättelsen, för vilken La< ; ;hölms” Tidning; tidigare .utför« ligt redogjort, godkändes. » "-Till huvudmän: omvaldes Sven: - Ljungqvist; Knäred, Åke'Crion- son, "Dyreborg. I styrelsen åter. valdes "Åke" Cronqvist och Ara. vid: Johansson; Vångadal;: Suppa , leant: "Miggo«Wiktörss Eger= kult. : «; Kvarståend spar= " baänksstyrelsen: Tag Persson, Sigurd < Lindhå; Knäred,” polis- man Johan : Hansson, ' Knäred, Ernst Brånalt,: Edvin Josefsson, |Svenshult och John : Pettersson, ;- Forts. å nästa sida, "Nästa moment blir teoretiska prov som avlägges enligt tipssy- stem och slutligen blir. det ett art och som kommer att sändas i ett skolradioprogram onsdagen den 4 'maj. Fina priser vinkar för den klass som blir bäst i sista prov, även det av teoretisk |. tävlade i i kortar SS » Rikstävlingen i i irafikkunskap för skolbarn anordnades i - lördags i Markaryd. Tävlingen, som äger , rum i hela Jan- "det är indelad i tre ölika monient. Först skall eleverna, som "tävlar klassvis avlägga praktiska prov: som avläggs enligt detta moment som nu avy erkades. HÄ kel. "Andra priset utgöres av en 'skolresa” till valtvi ort på västs < kusten, . = I: tafiktävlingen . deltog om- kring 200 barn från hela skol- distriktet. : Tävlingsbanan; som tidigare om” våren: förlagts till tmåvägar, hade i år lagt på hu- . 'strerades' -driftchef Björck | JAN har nu levererats från; mänheten, Klockan 13 på sön- . den andra hällandsstaden fått | senare vill ha revansch och har |tävlingen. Dessa får göra en stu- | vudvägarna : för att eleverna på . varefter, sammanträdet : vidtog]. marinvarvet - Hortens och: dag "kommer färjan till Var- ' sin färja klar. Nu återstår ba- | redan utmanat flickorna på en kdieresa till England och de två|ett bättre sätt skall :-känna den TN Forts;, å nästa sida, : gjort. en. lyckad provtur til "berg," där det som bekant blir” ra Halmstad, Pra nyt tävling, sl cs > bästa I klassen får vars sin ey- - (Forts, å sid, 3) ye EEE Sola pa ,; . . Ante or I a - iu STA Me NN ÅA a 2 SS Nas NÅ i ” KE . t LE ” N , oe > . - - ” MN LL : NITEIITEN mna | ” manträde' varvid alla avgående —.
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.