Ytereeryrv "LAHOLMS TIDNING ' — yv vyvry | sn gen 11 maj. 1960 " Königson a än en gång CSA HAR det då "sagts ut, att: Stack är världens kön även i tagit en ståndpunkt, som man fallet Königson. : Som bekant. hjälpte: denne arbetare-liberal från Göteborg till att få igenom = göteborgsliberalismen” säger " det socialdemokratiska ”obliga- : toriet i pensionsfrågan. .. ” "Han var den gången en sär- DEN 41 MAJ 1960- ling, som dömdes och fördöm- deg av övriga folkpartister i riksdagen och av folkpartipres- " sens huvuddel. SEDAN DESS 'har hela folk- " partiet följt i herr Königsons . och ”man ” kar" till och med i konkurrens -- med socialdemo-' kraterna "börjat höja entusiag-. i hållning” kring det "obligatori- , att han skulle få en chans att Um. man ' tidigare så: oförso =; möta sina väljare. ligt" bekämpade." "Herr König- son: övergick alltså från att'ha flera hundra brev: från partis varit: folkpartiets' förrädare" till - att: bli" dess föregångsman” i pensionsfrågan; rLika snabb i svängarna som t partiet” I övrigt har dock tyd-:;' ligen , inte: folkpartiets" göte- ' ” borgsavdelning' varit. Man be- slutade" nämligen i måndags att neka "herr Königson en egen kista vid höstens' val. . "Nu kan givetvis denna kista Königson har förbrukat 'det |: körima ändå, och den gör det antagligen också, men. den blir inte : sanktionerad "av partiet. : ver således GP, som även av- . ägde;”- -lyder Göteborgspostens |: Vad detta kommer att innebär : ra I praktiken är svårt att ytt- - "ra sig "om; Ett visst. presstöd : kan herr' Köhigson räkna med ' senaste fasen i' SALEN Å " till: -och med i Göteborg, helt -"på herr: Königsons" sid och- fördömer : uteslutningen" i. hårda” o formulerade? ordalag." jäsa IT ”Folkpartiet i "Göteborg har kunde ha väntat av högern el- ler centerpartiet men inte av]. man, vad nu högern och cen- | "tern kan ha:i detta. sämman "hang att göra.. . Beträffande högerns inställ ning har för övrigt Göteborgds "posten liksom i övrigt i fallet|: Königson en diamentralt mot- ' satt uppfattning: « "Högern har varit särskilt]. /'4 spår. Man har accepterat ATP- angelägen att Ture 'Königson "skulle bli återuppställd”' skri- slöjar, att ” folkpartiets " riks< dagsgrupp uttalat ' en” önskän; Tidningen : berättar också, att.man' fått . vähner ute: i:landet, som alla varit för att herr Königson " skulle ställas upp på nytt; Inte” desto mindre” går 'GP emot herr Königsons kandida tur. ”De som på nära håll fö! . de: honom fingo det intrycket |: att han antingen medvetet vil- "le skada. partiet; 'eller att-han |: hade ett 'dåligt omdöme. Herr |: förtroendekapital han en: gång | - Ng : fräna dom. : MÅNGA - ANSER - att den : domen äger giltighet för hela folkpartiet.:I varje fall har den "be "återuppbygga: folkpartiets -för- |: lorade förtroendekapital ata) i Ja. folk. önskar : fred, de. vill. i v leva T ständig” fruktan före USE matförbättring TT . skett genom "den ”s- Pr växlar, på. denna förbättring. geringscheferhas besök'hos "var: andra har inte löst några probleri;” de: har endast inneburit.; sonde- "ringar öm utsikterna" att kunna. ; komma "fram - "till lösningar. G "Chrusjtjuvs två senaste .storpoli- tiska tal på.hemmaplan först i . Baku och sedan i Moskva inför -”Högsta Sovjet, ger en Tingervis- ning om hyr törnbeströdd' vägen är fram » mot avspänning och makter som "skall delta ”i mötet, verklig, fred, I synnerhet. i det sistnämnda ' talet angrep Chrusj- . Frankrike; har också varit ange- "tjov Förenta. Staterna häftigt på "grund" av' den leväck i driver sina 2 bina Genom "att. blanda” bort korten ' på detta > sätt hoppas kineserna :kunna ' er- " övra Asien åt komniurlismen, En vi a in dets framstå! som en , .storstilad ”storpolitiken < i handlin ER > taktiskt syfte, Han. skulle: skufalli H tre je möjlighet är att: Chrusitjov vilja bygga upp en kärv förhand: TR i sa "farhågor. Vid mötet med a ': lantpaktens ministerråd: i Ista bul, har . man fastställt riktlinjer, - besökande engelsk, diplomat för de ; magnifika; distansernas "land, :Detta " vidsträckta Jand,: där 105, miljoner | ; betalandetvav erforderliga a och av H : kongressen beviljade medel: Det :ä MN i vari Pris balansera budgeten som " är den, verkliga "orsaken. I "USA i har presidenten som bekant en ut- Normalt med värme och” regn "Övervägande. varmt väder och medelmåttig nederbörd - förutser den” amerikanska väderleksbyrån i sin långtidsprognos för maj månad. I södra Götaland och Västkustom- ” rådet. -förutses dock "medeltempera- | turen icke komma att väsentligt avvika från den för årstiden nor= mala' och inom delar av det norr=- ländska kustlandet och östra Svea- land beräknas nederbörden bli jämförelsevis knapp. Detta framgår närmare av vidstående kartbilder, n derna ' utvisar beräknas ögtrycksförhållanden : -: dominera er södra Skandinavien medan låg- tr; ken, i: övervägande grad väntas a. nor (mellan ' Island. och Spetsber- gen. Över Finland och norra Norr- land utbildas enl prognosen ett om- | framträdande värmeöver- t - "större" delen "av Skandinaviska kalvön. På kontinen- ter "förutses "vädret Shave för årsti- väntas nederbörden. bli också i Frankrike och Spanien men riklig på Balkanhalvön och . omgivande områden, Anmärkning:” Långtidsprognosen är ingen förutsägelse i. vanlig me- : teorologisk mening utan en på glo= bala observationer grundad ' be- dömning av. den dominerande vär derlekstypen under den Period, som Prognosen omfattar. Om utsikterna på kortare sikt kan f.n' endast de' feliga rapporterna lämna besked, är störst inom de olika temperatur- och' neder- hördsområdenas centrala delar samt täd nederbördsknapphet.;- Knapp under periodens första ca tre vec= kor." : slöt . ull staterna kall gång. ön en ' automobiler, är .i rörelse. är mera : beroende » av ».ett. högt utvecklat . vägnät än något annat land i värl: len," År: 1956 uppgjorde den nuva- ande:r atio- |.sociation”, meddelar, att av de” pla- | anställt. en "styrka 'på "55: man som skall” resa” laridet "runt”' och” söka finna : flera oegentligheter dan-vägbyggandet ligger nere. "Auto Owners and Truckers As- nerande : 41.000 miles, ny” ”high- ways”. till > dato bara 6.372. miles färdigställts, vilket betyder, att pro- är 2.200 miles efter tid- tabell "nen "er ”15-års plan.för utbygga ; de; av. det, amerikanska - vägnätet Vv. 28 miljarder” "dollar. OSA Programmet startade. väl, men. har . att till ? Or, Idel. vidare, att USA: av i dag har 14 vägbyggnadsprogrammet' : . startade 4; 8miljoner: flera . bilar. Vidare har. organisationen räknat : ut, att minst 3.500. fler, 1 årligen går till spillo, genom att vägafna- ö ” belastade med trafik. eller i. dermåligt: skick, Detta betyder: en årlig nationalekonomisk förlust. på 5 miljarder dollar Så även krässt or ; omordentligt vidsträckt: maktbefo- . medel s som "årligen får ges Pp esidenten bestämmer när utbetalning - -skall ske och han kan uppskjuta "detta praktiskt taget hur länge "som helst och under nästan vilken motivering som. helst, : under år « för strategien vid , som. vunnit allmän anslutning. De tre : Förenta; Staterna, - England. och. 'lägna att "informera ' de ' övriga ' medl na i at Je kränkning av sovjetiskt terri- torium, som ett.amerikanskt plan; . gjorde sig skyldig till den. 1 maj. Den ' fortsatta ; utvecklingen av NN > denna händelse med upprepade angrepp, mot USA från de ryska" ledarnas sida och det . sensatio- . nella anrerikanska medgivandet .. "alt det; var ett amerikanskt flyg- plan som blev nedskjutet "av det sovjetryska lultförsvaret, gör Situationen ännu mera kompli= cerad.s ' "Bor sett från detta särskilt strax ' före toppmötet utomordentligt. olämpliga "amerikanska flygföre-. tag "över , sovjetiskt territorium G kan" man emellertid spekulera Tv: vad, den egentliga orsaken är till Chrusjtjovs” skärpta attityd "mot Amerika, Faktum är nämli kten om. ' ngefär 1.5 miljarder betalades ljden är stagnation och ore- da ichela vägbyggnadsprogrammet. att medel inte kan betalas ändainålet emedan det kommit sina "planer: , N Enligt beslut vid. "mötet i Is- » tanbul 'vill' västmakterna faststäl. la följande dagordning vid topp- ” mötet: först skall en allmän dis kussion: äga 'rum” kring 'de Pr blem, "som skapar motsättningar. mellan öst och väst, därefter skall Berlin- och . Tysklandsfrågorna” nr tas upp och därnäst avrustningen,. "I sämband med den sistnämnda frå ågan skall frågan om förbud mot : kärnvapenprov tas upp. I Berlin- frågan tänker västmakterna före- slå en provisorisk lösning, . som . ansluter sig till 'ett förslag på: k ensen förra ren, Förslaget innebär, att. de'al- " lierade styrkorna i Västberlig: skall skäras ner till 11.000 man, .. " att denna var klart märkbar även att inga at pen får install ras där och ' att Sovjetunionen « innan flygintermezzot äffad Flera” förklaringar är tänkbara. ” Han kan avse dämpa optimismen hos det tyska” folket om utsiks' "terna till framgång vid toppmö- skall kterna fria" kommunikationer iäll Västberlin utan några kontrollåtgärder. Vilt dare skall såväl Väst- som Öst-' sidan förplikta sig att avstå från ” i tet, "Onekligen" har ti ” blommåt rikligt "bland Chrusjtjovs "undersåtar, som är lika rädda som "vi västerlänningar för ett nytt. .världskrigs - fasor. Chrusj- , stjovs fräna språk kan också tän= kas vara en fest mot bundsfö all på k 1, inom hela Berlinområdet samt förhind-" ra. spionage med Berlin som bas. Sedan denna provisoriska lösning varit i kraft i fem år skall ut- rikesministrarna i i de länder, som del - vanten Peking. Den kinesiska re-. Eeringen "är ju "inte alls intres-" serad' varken' av ett toppmöte el- - om Berlins folkrättsliga ställning. ler avspänning med västmakter- — Det torde vara underförstått att na... Kommunistkinas ledande män behöver Förenta Staterna som en buse att skrämma Asiens folk med. Förenta Staterna skall be- ' akyllas för sådan aggressiv im» ger i ä-" da för att söka utarbeta förslag .till en definitiv lösning av frågan" + BOZ. ment t trots detta bara ett sökt . I ningen ä : avskedas., Så sker också i stor ut- : sträckning, särskilt vid president- : kandidaten vann valet belönas med "liksom vår mager, men i motsatts fram, att ”ekonomiska oegentlighe- ter, dålig förvaltning, grandios ext- ; ravagnas och. korrumption” ' före- "kommit-i inom vägbyggnadsförvalt- , ningen; Naturligtvis är detta illa äl." Korrämption är tyvärr allt- för - vardaglig kost i USA. Och man. bör hålla i minnet, att alla pA valt- i vägby "utnämnda av den nu- "varande 'ädministrationen. USA sak- "när helt vår oavsättliga statstjänste- mannakår, Alla statsanställda i USA kan när som helst och utan vidare skiften, då de som bidragit ekono- miskt eller: på annat sätt till att statsbefattningar. Följden är att det år stora frestelser att försöka bli rik kvickt de utnämnda utsättas för, « ty den amerikanska statens kaka är till vår osäker, Washington har nu tillsatt en kommitté, som skall utreda miss- d inom vägby Kit medan välbehövliga anslag hål- ks -tillbäka. Stor publicitet har gi- vits ett-fall då en mr Crosby Hol- den i”Phoenix i Arizona debiterat Washington 24.000 doMNar för för- säljning av land för en autostrada som inte planerats och för land som. båfa" existerade i mr Holdens fantäsi; Femton andra smärre oe- gentligheter har också rapporterats. jarder dollar" behövs sett är det omöjligt. att försvara Washingtons 'sparsamhet i vägfrågan av :budgethänsyn. Or- ganisationen säger, att minst 8 mils. . 1 de trenne NON d Samling kring: kristetidomen Av missionär Elisabeth Johansson. D: vår vita vAfrica” gled ut ur Brindisis hamn den 24 mars, föll kvällens skymning över staden, och ljus efter ljus började tän- das, 'Sjömännens momument reste , sig majestätiskt allvarligt likt en :' symbol över människolivets hård- het och allvar. . Då man lämnar Europas jord — och mer än fosterjorden — ser man tillbaka mot stranden med en aning” av vemod. Men Afrikas kontinent är nära. I Egypten, där det tog litet för lång tid att komma genom Suez- .' kanalen, hann vi se den folkfest, som firades den 27 mars, då mu- hammedanernas långa fasta var slut, Det var verkligen fest. Vi fick även se en koptisk kyrka, belägen på den plats, där det säges, att Josef och Maria bodde med Jesus-bar-|' net under Egypten-tiden, Där fanns även en urholkning i en klippa, som sades ha varit Jesus-barnets bädd. Medan vi väntade på att få komma dit in, frågade jag den egyp- tiske guiden, om han kände till en amerikansk evangelisk missionär, som uppfostrat över 6.000 egyptiska barn. Han hade aldrig sett henne, men 'han hade hört talas om henne, Hon: hade ett mycket gott hjärta, sa” guiden. Hon kallas ”den stora modern vid Nilen", så varför skul- le han inte hört talas om henne, oe Resan fortsatte ner mot Tanganyi- ka. Om havet än rörde sig litet, så berörde det inte oss mycket, och värmen behövde man inte lida iv, om man ' inte ville, ty båten var luftkonditionerad. På kvällar- na stod vi ibland på däcket och såg ofter Karlavagnen. och Polstjärnan. . Svenska barn i Afrika | Redån "den 6. april var vi 1: Dar-es-Salaam i Östafrika, Mis- sionärerna . Samuelssons'-mötte vid åten och tog 'oss med 'hem till sig, 'där vi tillbringade. några skö- |" na "dagar. Det är en verklig glädje, | att i ; utlandet träffa. fina, typiskt har å a h Missionärerna Elly och Erik Samuelsson med barnen Irving oc: Kjell-Arne, boyen Moses samt en" hade hört dem ha möten på .sjö- stranden, ”Inte skall Ni betala”, sa- de han, ”Ni har ju kommit hit för vår skull”. De fortsatte till, Do- noma, där de Föpte bensin, ”Är Ni här uppe nu”, sade mannen på bensinstationen”. Han hade hört dem sjunga i Dar-es-Salaam, 1 Manjoni 60 svenska mil från Dar- es-Salaam var det likadant. In- diern de' träffat, hade redan sett dem i friluftsmötena. Då de nåd- de resans mål, Nzega, stämde en för dem okänd indier upp: ”Bhesh Ba- dra Kay Hua dit ru badlug chahiye” = ”Vad båtar det till att ha rena kläder, om inte "hjärtat är rent”. Det hade han lärt på sjöstranden i Dar-es-Salaam; Då de på hem- resan åter påsserade Morogoro och skulle köpa något drickbart, gick de inte till honom, som ville tå betalt utan till en annan indisk af- fär, Men det var detsamma där, Han ville bjuda, Han hade varit. på möte på sjöstranden, ve "Missionär kaste e Alia”, Je vill. ej; "avsluta min..artikel utan att presentera den amerikans- fem "barn, : Den äldste :Roland, är 18—19 år”och har fått en bra an- ställning .i Dar-es-Salaam, Kerstin har också -plats' i staden, och på fritiden : sysslar hon 'med fjäder- fäskötsel samt hjälper far och mor i verksamheten "liksom Roland gör. De tre andra pojkarna går i skola. Lennart "och Irwing är. goda vän- ner med båtfolk 'och afrikaner, och fångarna i fängelset, där man har möten; vill: absolut att lille Kjell- Arne skall vara med.' Det "här skri- vits så mycket fult i olika tidnin- gar om svensk ungdom, 'så varför kan man inte någon gång tala om något vackert. T'o-m överläkaren på ett lasarett i Dar-es-Salaam ville inte: taga "betalt, då han kallats till sjukdomsfall i familjen — ”ty” sa' han, ”ni har så fina barn så”, . Ja mötena i fängelserna var just att hindra tilltagande mord på vä- garna. Med 87.000 dödsfall i trafik- olyckor per år och flerfaldigt större antal. invaliditetsfall är den ameri- kanska vägtrafikpolitiken en ange= Tägenhet av allra första rang; Hem för. cp- -barnen bygg es i Bohuslän i För ett par år sedan togs första spadtaget, till ett nyt barnhem för handikapade ba. vid Hemmeslöv i” södra Halland. "Byggherrar var Sveriges Scoutförbuad och Guld- bergsstiftelsen, och för i na för det nya barnhemmet var till synes mycket gynnsamma. Trots det kom bygget aldrig till stånd. Vat- försöpins, 1 Frei ingar- dena och grundens dåliga beskaf- fenhet lade hinder i vägen, och det stora projektet lades på is. Nu. har emellertid. byggnadspla= nerna tagit ny fart — i Bohuslän, Initiativtagarna har funnit en lämp- ligare tomt vid Lysestrand i mel- lersta Bohusläns skärgård, och där tänker man nu. nppföra hem- met. Avsikten är att man skall sam- manföra handicapade barn, främst cp-barn, med friska barn i samma åldrar. Idén "till denna form av barnafostran har kommit från Dan-= mark, där initiativtagaren, direktör Stig" Guldberg, bildat en stor or- ganisation med samme uppgifter som den svenska . Guldbergsstiftel- sen. Det blivande barnnemmet i Bo- huslän skall ta' emot barn från he- la landet. Från initiativtagarnas si- da vill man nämligen se det hela som en riksangelägenhet, även om idén haft speciellt sterk anknyt- ning i i Halland. Sir Edmund Hillarys hustru pla- nerar att tilsammans med tre and- ra kvinnor göra en expedition i Hi- malaya nästa år. (TT — Reuter). ka är, som vi var med i fän- gelserna. , Hon en. av. de. mest intressanta människor man kan träf- fa, "Hon heter Clara-Bella. Då hon var tjugo år, sändes hon av en fri biblisk församling i Amerika "tilll. varit: där i två' år,. behövde en plats: familj,- sig inte.';kur 1 ] avlägsna isolerade stationen, så Cla- ra-Bella gick dit. En missionär följ- |. de. med. henhe>och . stannade en vecka, och under den veckan för- sökte mar fånga en leopard, som drev 'omkring i trakten, men man misslyckades. Leoparden :: dödades strax. efter det att missionären fa- rit, .och då blev" det stor glädje bland de 'svarta i trakten. Det var ett gott omen för den nya missio- nären, . och det :blev "sed :att' bära mé fanns i landet, ansåg urskogen en missionär. Enl amerikansk missionär, Clara= 4, > Bella, I bakgrunden Keko-fängelset med några av fångarna. . mv fåget gick framåt sakta och lugnt och det skakade så att man kunde bli sjösjuk — annars var det finfint, Passagerarna hade skilda hudfärger. Då vi samtalade med en ung indier och berättade för honom, att vi i Dar-es-Salaam bott hos en svensk missionär, som talade två eller tre indiska språk, svarade han, att de brukade gå och höra honom på sjöstranden varje söndag: ”Han talar så fin hinduståni, så folk är frapperade", berättade vår reskam” rat, innan vi skildes. — Tåget rullade vidare. I restau- rangvagnen eldades det med tjoc- ka, långa trädgrenar, som kom mig att tänka på massaved. Dörrar stod vidöppna för ventilationens skull, och vi tänkte” på att vi inte borde Tamla ut, då vi gick" förbi, medan tåget skakade framåt. Svalorna satt regntunga på ledningarna längs järnvägen. De funderade väl på om” det var tid att fara till Norden. "Så föll tropiknatten över palmer, så- ; | vanner, och” jordhyddor och” kring . vita och svarta, Inga stjärnor syn- - tes genom 'myggnätet på ”dew” regn=. tjocka: "himlen, .-: 1' Dar-es- Salaam, hade! vi om kvällarna kunnat gå ut .: och se efter den fjärran Karlavag- - nen "samt" blicka” upp: mot ' Söder- korset, Söderkotset, som vi" visste skulle lysa i Kongos mörka nätter. Om två fre dagar "skulle ' vi vara 'Skolavstängning- "raffinerat. straff: | STOCKHOLM (TTspec) > Skolans ;disciplinproblem b största, möjliga utsträckning : lösas av skolan och dess institutioner el- ler. till” den: adjungerad expertis, Jioinsk 'nevkalngisk oh , . PSyk kiatrisk. TR Det "är "den. de göteborgslä=" karen "och baxnpsykiatern Elis: G alla leopardskiar en till henne. Där fanris- en 'försanling på -100—200 det- intressantaste" under Dar-es för | sa ictel På sönd var vii ett fängelse, till med en iKä. ir Det d ,.då Clara-Bella kom, Hon | var oerhört gripande att sitta där tillsammans "med de hundratals fångarna, det var som om fångarna viknade : 'missionärerna till de si- ja”. Blev det en plats ledig på bän- Jen bredvid" missionärerna så nog satte. sig en svart där — eller :så nära lille Kjell-Arne han kunde. Här i Keko-fängelset döpte Sa- muelsson en gång i vinter 28 fån- gar. Direktören hade gjort i ord- ning en dopgrav i en fördjupning de använt för något annat ändamål. För dopförrättningens' skull. hade han låtit mura en cementkant runt graven och målat den samt ordnat med en sandgång dit fram. Dop- graven var så stor, att 18 personer kunde stå i den på en gång. "De tre rasernas land Samuelssons har ju sitt egentliga verksamhetsfält blan: indierna, men här i Dar-Es-Salaam tycks de olika raserna vilja vara ett, då det gäller kristendomen, Då jag kommit med båten och stod i tullen och vän- tade, kom iag i samspråk med en svart polis, och då han hörde, -att jag var missionär, sade han, att här nåste afrikaner, indier och vita le- p tillsammans som ett folk. t " Enligt en uppgift lär det finnas £:.000 indier i Dar-es-Salaam, men från indiskt håll har jag hört, att där skulle vara över 50.000. Na- turligtvis inbjudas de till möten inomhus, men vi tror dock, att det mesta vinnes genom litteraturmis- sionen och friluftsmötena, Dar-es- Salaam är en stad, dit folk tycks resa från olika håll av landet, och därmed kan man nå mänviskor från vitt skilda håll. - Då Samuelssons varit i Dar-es- Salaam i ungefär ett års tid, gjorde de en resa i bil till en konferens i Nzega 112 svenska mil från Dar- es-Salaam. Då de kommit till Mo- rogoro, tänkte de köpa något att dricka. Indiern, som stod i affären de gick in i, ville inte ta betalt. Han där " sex år, innan hon for hem. på' semester. fedan kom 'hon tillbaka för än.u ett år. Under den tid hon var där, hade hon tjänat som -'b ka "och' dd Vad hon lärt sig i de yrkena, hade hon : läst sig till: i.böcker.. Inte en enda: av hennes patienter dog. — Hon hade cyklat på becksvarta skogsstigar under. mörka nätter för att bistå i de svåra fallen — andra kallades hon ju inte till, Hon hade legat i hus med öppningar i stället för fönster, "medan lejonen | tjöt därutanför. . Hon hade .Jlegat i lunginflammation men aldrig haft malaria. Hon hade varit urmakare samt arkitekt och byggmästare för en kyrka, en skola, ett boningshus och en' sjukstuga "eller. sjukhus. ”Alldeles ensam?” undrade jag. Ja, förutom att en missionär kom, när takstolen skulle resas. Horn hade varit" församlingens evangelist och /; predikat, men då dop skulle hål las, kallade hon dit en. missio eller också döpte de -svarta brö- derna. Och dop blev det många, även i en å,- medan krokodilerna låg på stranden mitt emot. Då Cla- ra-Bella lämnade församlingen till en infödd missionär så räknade församlingen med utposterna 1.500 medlemmar, . Dagarna i Dar-es-Salacm gick alldeles för fort. Det var hällande regn, då vi tog farväl av våra vän- ner och tog tåget, som skulle föra oss. till. Tanganyikasjön. Himlen var. tung och grå, då tåget rullade i väg genom ett land, vars natur var ny för oss — eformig och |: enslig. - a Tåget med de många rasena ' Inga svarta arbetade på tåget. De a i barnens skolgång. Föräldrar vill: neslut, De fåtalaiga fall, Regnér, . som "hävdar. der uppfatt- . | ningen" i en artikel i tidskriften Skola ' och ' samhälle, ' Dr Regnér berör i sammanhanget - också . den - : mycket omdebatterade nyheten att avstänga en: elev från skolgången ' under viss tid och skriver följande: "> Den offentliga diskussionen i sa-' | ken har knappast höjt sig över dep. hivå som från”. början angavs i Grönköpings Weckoblad. Man ut- - 3år ifrån att alla barn är glada åt att slippa gå i skolan. : ” Den som dagligen och stundligen : Mar tillfälle att observera föräld- ' sars olika reaktioner inför varje wnmärkning från skolans sida upp äcker emellertid hur intensivt en- sagerade familjerna är i våra dagar titt deras barn ska vara precis som;- indra barn, gå i skolan, ha läxor, 'å betyg osv. Det går an att ha att barn som skolkar någon gång, itt ha ett barn," som inte får gå skolan. Effekten i åtgärden att avstänga tt barn från skolgång står och fal- 2r med föräldrarnas inställning, jag har sett positiva resultat av atgärden — innan den ' upptogs aland de erkända disciplinmedleri' > när elt barn på grund av stark! ro - och störande rastlöshet av=, stängts från skolan en tid med för. ildrarnas' samtycke. Det har då varit föräldrar, som kunnat ta hand, om sitt barn och förstått dess he. ägenhet. För den överväldigandel najoriteten av våra skolbarn skul" e en avstängning . uppfattas som)" tt så raffinerat straff att man näs-! an förstår varför så många forma- i. iteter måste omgärda. ett dylikt. där en. vstängning kan tänkas ge resultat; ; ler på annat sätt vara indicerad, , torde beröra elever som från me- a hade strejkat i ett par ty de ville ha löneförhöjning. Indier- na skötte tågtjänsterna utmärkt och på mest varenda station var stinser en lång stilig "sik” ( Eikerna tillhör en indisk moraliskt högstående kast). kt är så. störda, skadade eller avvikande att ' skolläkaren med gott.samvete kan -. sjukskriva dem för viss tid med <ontroll och föreskrifter, ör detta utrikesministermöte ” också : skall ta itu med frågan om ett fredsfördrag med Tyskland, ifall ett sådant inte har "kommit, till atånd tills dess, rev Men kömmittén i Washington har kt AD ÄARADNDIADA, Fe FEET LAHOLMS TIDNING — tid ningen för sydhällänningar = >, Jet är en skam: eller. en olycka += -
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.