oa 4 ff ITE a Fredags en "dén: 18 maj "1958 se 4 itlustonslöshet” aldelg.; kan då blömm; nå i stiska” önmhälioi. tristess. . far etter ”Poktoberrevolutionen” Po: Jen 1058" skäpat" sig ett nämn som , motiv just ur denna pessimism" och Den beskriver två” 04 får skildra: verkligheten sådan" den är? ntan: :vad den borde 7 vara sd att T'; Eller junikt: / Den "ger! emellertid en nyttig påminnelse .c om, det sf andlis = om dagen" i Tunica;' Å Be : Den amerikanske” filinskådespelaren Tyronne Poiwer vifte'si sig h k "den" k mätiken, - Liksofir” "frannar, som fyren ett: "maxinijm: avi Män "bidra. och b förmåner: trfs : kväll .d på att; Fbästacken, till vedboden. Vedbäta | Ax Anses |. förbigående SÄFt inter överdrivet klyftig öch hard är PP säpo Dö fon UBkämt 5 Det. Sår: här och Sliter yid denea tid lördamen. på Jördagren. C. ” bärga In” véd a deny ene från | 2 yra ofta, T oietedrn du. ”sältor tenstei | kah kvinnörna” har inte rösträl Trike, Sydvindarna,' fönän var Ikorha, och 'dé politiska” strider» nå var snart över. ' Det är:inte ätomuäpprustning eller: en" förestå- ende: toppkonferens' som oroar: Liech- i Landets, ' 14.000, invånare värgott om natten. De behö- te risk a att nästa" dags: post skall föra. med å era är borgerliga, men en viss” nyansskillnad: fins: förstås. Det var ju: den ä sömzgav ag : Vägnne (Hässleholm)... 4 Malmö: tilälstnsbords St np alristadi | ger. & vg Sans E - holm) Åalaö EH isinborg + göre Ndkörgim” och förhör. ÅR of av + för. hör så Wrk Jöränsna EE TE och be Vedinbärningsblarog. tt, formylär för. ansökan "16-kr ån om äret' får man 'och det fy pen. War "det också. Men komminal- ordföranden tär. lämna . orätt »ovilig: .utidetta formulär, så dig inte förrän. du, fått : det, Säg att ge Alt ch vet:att bidraget | frans och sit du är berättigad. att få det. I värsta fall: får du säga jatt: jag har det sedan två år tillbaka, s a Vedkorgen fär, vila och, do, bå- äs styrker: sig med några öl som den. bltvandg Erna består. blärngen ot: ngaren : + Ett (par. dagar senaro utspolon en, Mycket. hetsig” dis hag Komnunalordförnnae. RNE Ikng bidrarsn: "För det: spira finns vill jar ot ved! Mrgntemsbidragt” . ”e0 n- hemma "finan får upp (fört deny be . ee tåg "till station, Malmö. (Hälsingborg), Göteborg (Sthlm) . jeg mö Hälsingborg” Föteb fö (Sthlm) St -' : Tolmstad: (Hässleholm, Omto) Malmä Hälsingborg St, - Föteborg (Sthlm, Hässle) Hälsingborg Hälsingborg - (Malmö) 3 Göteborg : (Hössleholm Halwstad , (Osloj:, .;y. Balmö Hälsinghorgs Malmö ”(Hälsing 183 öteborg Stockholm) St. Isa älsinghorg (Malmö s 2 H) 20.2 Halmstad (Varberg) Ad Fotnaa? LGöthore) " ; Petoloaolvtni End eek bk FS-5934 Ag SR 3: För feta, [mellanfota och överfe avdrag å över ovanståegde no "Bxipr . r Fläsk (utan ister) . 30 3 - tjur I29 3:93 ! 3:B' 3:44 8? 3:12 3:34 3: noteringarna. Klan Kor xvipn Ung- Xldré me sa VB så Får Stut ” tjur, större kalv: kalv: Kalv 1: 10 6:70 sor levereras. a ering. H i sm Sukdor! om svin över rä90 4 kg) Curat : 250 3:08 > För varje kg utöver 20 kg. - I Livkalvnote; för fö; | oKr330 ring (för förmedling) ta atorboskäp; fästa Sktäfursavgifter = utgå :-enL” Jord" ening bak e 500. 530 5:40 ” ga betalar för köttet. 20 öre” va in rr 3 Klass I 3 ke med tanke. på hur ovederhå tig valkampanjen värit, skrev! börs | garpärttels, huvudorgan ”Liechte; i. turligtvis., också 'om. finanserna >. ;: "Nu ska Liechtensiein få ;en:skat- E Hereforsné Den ska ge de små in- . ler man Hårt på i Liechtenstein” NH . kontorsmaskiner, ' tiet segern, Ett k einer Vaterland”: "Valkampen ri "de" högre sänkt . furstens & mm terna .-—-. Schweiz. och Österrike -— är! gott. "Speciellt förhållandet till Schweiz, som «bl... åtagit: sig. att > företräda Lichtenstein diplomatiskt. | Det avtalet "medför att dvärgstaten behöver . avlöna endast en ambas- sädör.” Och; denne : är: naturligtvis ackrediterad i i Bern för att informe- ra: Schweiz-régeringen om: Liech> fensteins önskemål ter gériom ät niåste;. "vara. g riktigt :närj:J man s5Rr inöusiner: som med v hans ålar häller & sig med. 2 tensteins 'säki tar 12 solda beväpnade... "Liechtenstein, där militären; ave. skaffades 1868: Men fortfarande står om "ett minne från « »Bångna:tider famn får skattésatsen ökad med ett -par; procent. Men" bara: ett: par pröcent, : JA gå längre ; vi böra ett: = Motillåtet ingrepp ' fattningen" söm skyddar all dom.' Och” "Begreppet cgendom hål: Ett daradis; för miljon iXer h ,>Liechtenstein ar länge varit ett Paradis. för! miljonärer, och på den punkten .kommer det nog inte att Å | ske någon förändring c ens efter det den'- nya, elsk He få fö mye? Tlägger makten” direkt i i folketå häl a till om.'Genom att ta 5 2 Kvar vid Rhen nyväljs vart fjärde år, r regérings- chefen sitter sex år. Förfallning der, Är missnöjet med 4 dagen «stiftad Jag "allmö beslutande "folkomröstning ske: ”En- ligt: författningen-skall. -folkomröst- ning ske om minst 600 röstberätti- gade kräver det ; celler: minst .i: kommuner vil: ha en sådan: "sociala - + förmånerna i skatt lyckad man. "också i få en "mängd. välsitue- rade utlänningar att slå sig ner i och, på så - sätt. fick Av dvärglandets 14. 000 invånare. är 202 tyskar och 372 österrikare som slagit & sig-'her' I' Liechtenstein ' för har! gjort p ett. kontrakt "med Liechtenstei -regeringen : on. hetåla: så I ock" så! mycket i varje år, oc nat på det... skdechtenstein var under långa ti- der en ; utpräglad . böndestat, ' Men under ; de' senast "årtiondena .har strin 'blömstrar., I fjol kunde Liech- tenstein exportera industriproduk= [4 "ter för i. runt. tal 21 miljoner kroc |A nor ;-= och 'det är med tanke. på Jändets folkmängd bögst. sensatio- "nellt. Procéntuellt" sett "är Liech- -tensteln' . lika industrialiserat. som hr. dominera: optiska , glas, ! radiorör, möbler, livsme- Ra ” dråg och allt vannät "2 att” slippa" "hemlaridets' skatter. De |7 "att ]- fabrik efter fabrik vuxit upp. Indu- : "I fråga om produktion öck export 4 ett aviryck & Den. valuta som ”expori ten inbrin- -:gariräknas i schweizerfranc, efter- Statsbudgeten rör sig om; 6 miljoner frane årligen, och av.den summan går. en: "miljon frane” "till I socialvård. & hår: han T örherölt ” diktér belönades. över dikten "som författats:> av aka= dj demins' "sekteteraré, Kellgren; het-- - I Tomas: ”hortld tot en Toms Thorild för ”etthund rafemtio år? sedan, avled ; han bibljotekarie vid. universitetet i" Greifswald i Pommern, som då var en scerisk: besittning, Sin: be” I fattning i deti tyska. staden' hade han fålt sedan han efter ett iryck- Tfrihetsåtal' dömts till fyra års lands-, flykt 'och lämnat Sverige för att aldrig « mer. återvända. Han: var i många stycken! genial'och en tales- man för: demokratiska: idéer som först: långt "senare ” slögit, igenom. Hans okohventionella tänkande blev snart betraktat som samhällsfarligt. Med Praktiskt taget :hela sin 'sam- tids tongivande, vitterhet, låg, han i. : fejd: » hånades; "förlöjligades och pedgjördes — för att i dag framstå som en av de' största bland sin tids tänkare. '. vr "Det. ödet har ju i drabbat många stora' andrå urnider generationernas "| lopp, men det är beklämmande och "I vemodigt att tänka sig att vårt land kunde ha råd att slänga Thorild på : | sopbacken under det som i dag frårå- står” som > en : betydelsefull bryt- ningstid på många områden; tiden kring :1700-talets, slut och 1800-ta- lets: början,: När han "dog efter att ha tagit en för stor dos opium, ha- de;h genomgått sin ungdoms- och jäsningstid och med det skarpa intellekt. han ägde -borde; han ha | kunnat» bli. en ännu. större till- gång för landet än. vad han: varit och ännu är. Ty det finns i ingen tve- kan. om att: den I yttrande- "och tankefrihet, som är så djupt rotad i svensk” ”rättskänsla, . till stor 'del grundar sig 'på Thorilds' samhälls” filosofiska tänkande, . Thorild föddes 1759 om yngste on till en "kronolänsman. i' Bohus-- Redan två år "gammal blev'han föräldralös, och: togs. om hard av | morföräldrarna tills han skulle börs ja skolan, då, han" flyttade. till" en bi att "rektorn stog. and då brodern "dog. Direktör Jo- ranchell, i Göteborg —.en-b ktorn > - bekostade sedan Th : Han. tog studenten Lund dit hän | der! återvände för ytterligare; ilosofisk examen; och Stöckholm-där han för- de sig genom attyge privatlek= tioner samilidigt' som" han: etablera- de sig som skriftställare, och fort- satte sina'filosofiska studier.-.., '- Som. författare deltog . han. i "de "I litterära tävlingar som utlystes av Vitterhetsaakademin, och en äv hans Men i kritiken et, att dikten ” trots" sina stora pet änte kunde ”gilla en "likaså v delig som onödig nyhet”. - En'så formell ståndpunkt gi ju: att' den. hetlevrade Thorild hade lätt'att angripa Kellgren och de öv=. riga "som "höll på ”den' allmänt. go kända 'smakeh” och en hetsig. tid- hingspolemik. blossade upp. För: att "I kunna "skriva som han ville startat |- | de Thorild, :en”egen' tidning, Den, nye; Granskaren, men den utkom bara i i tio nummer, ty han hade in- te de "ekonomiska resurser. som ett sådant företag krävde. ' Mer och mer vändes” Thorilds i in- tresse.: mot politiken,: och till 1786 skrift under titeln Om det 'mänsk- de än iden? till: Kanslikollegium och ville att Gustav III skulle få ta del rokad. ly också. hindra "Thorild att ”familjet parslöshetshjälp som: .man «inte be: tenstein. Prisena'- är. "inte. särskilt låga' men hotellen örh pensionaten, håller en hög kläsi. T ngstdagen |A åretk "Karl den stores pri 7: Det ber it diplom, Schuman tilldelales. 56 ö pi står- av en silvermedalj,- sigill från 1100-talet och en benning- |sunena på 5.000 mark, Priset instif. n Htades'för åtta år sedan-av Aachens örhållande invånare. (TT- DPA) [trycka den, Skriften innehöll » en gratyr ev A U Berndes med vilken det ä; åe | skämta, filosofera, strida. Också" är års: riksdag hade han utarbetet en | liga förslåndets frihet. Han lämnar |, av innehållet, : men 'dettä avstyrs [> des då skriften ansågs farlig: Mån | . till, stånd en ny trycktr iketsförord- r | ning; gav” Thorild” ut.”sin tidigare stoppade skrift som han gjorde ett förord till, med rubriken Ärlighe- ten. Till hk Höghet regenten." , Det: nens urartande till ett blodigt skräck- Magneter? n Världens jordbruk” » ger ökat utbyte n men BRA tror gig lYN "mindre än industrin. : Medan, en stor del av världens. befolkning- sväller har vi i Sverige under senare år och särskilt nu fått bekymmesg för överproduktion in=" om jordbruket, Samma pröblem är aktuellt inom flera europeiska lä dens samlade jordbruksproduktios välde som hade inspirerat. honom till förordet i vilket han gav her'i- gen, råd om, hur : han. skulle hand- la” för att hindra att' samma öde drabbade Sv erige. ; Han föreslog her- tigen' att göra en statsomvälvning från toppen. och erövra de” fyra stånden, utplåna klassgränserna så att. endast ett”slånd och ett folk fanns: ungefär samma idé som n ”follt- hemmet” bygger på. 2. . Thorilds tro. på den nyvunna tryckfriheten hade: dock varit lite för. naiv. De ledande kretsarna i landet ansåg hans' skrift vara myc- ket farlig och en "Propaganda för just de idéer som”lett till franska revolutionen, så trots 'Reuterholms motstånd lyckades de andra av her- tigens "rådgivare genomdriva” att den farlige ”jakobi häktad har. också stigit. betydligt från åren före andra ' dock: inte glö . befolkningsökningen "är. avsev Och det visar sig att' produktio stegringen inom jordbrukgt är-lä; re än inom industrien, ort > Färska siffror om världsproduk- tionen "inom jordbruket föreligger i FN:s nu” utkomna | Yearbook : 1957”; . Uppgifterna är dock inte fullständiga: — för Sov- jetunionen finns endast sparsa ma och mindre väsentiiga produk- tionssiffror. Om ' detta; stora välde produktionen «av te år 1956 var fem gånger större än ' i. medel- tal åren 1934—1938 och att. ullpros: duktionen mer:'än fördubblats s dan åren före kriget. och åtalades. + Det var nog första och enda g gån= gen Thorild var populär. De fram- stegsvänliga kretsarna hyllade ho- nom och inför rätten höll han ett lysande kvickt försvarstal. På dom- stolen torde det dock inte haft nå- gon. verkan för att mildra domen och den 1 mars 1793 lämnade Tho- rild Sverige, dömd till fyra ' års landsflykt. "Den första tiden vistades han un= der: svåra förhållanden i Köpen- hamn, Hambutg o. Lybeck. I slu- I tet av 1794 skrev -han till Reuter- holra 'och' bad den mäktige minis- tern : skaffa "honom en befattning |" vid universitetet i Greifswald, en anhållan som beviljades så att Tho- rild innan” halva Jandsflyktstiden gått blev ämbetsman i Sveriges tys- -ka” besittningar. Det väckte - "natur isolerad Å Tyskland; och. de skrif- tér han gav utdär — på tyska språ- t. an gades' dock att revidera sin a uppfattning” då Thorilds " åsik- ter” vann stor: re: pekt'. bland: någ- ch" mot slutet” äv. hans liv heter' det” i "ett ;brev HN Leopold om Thorild, att "hans "snille erhål- lit en. egen,. långt mindré pole- miskvriktning, 'och hans rena och . | aktningsvärda karaktär. har: för- hända just igenom det förras mog- näd 'så: ovanligt: förmildrats, att jag knappt känner . någon människa lättare att leva, han av alla partier aktad och för- tjänar | .det onekligen så väl i an= "seende. till "sin ' oskrymtade, mora- litet 'som till sin behagliga um- gängesvishet”. , a -Thorilds' ta' tid blev bekym- mersam. Då" fransmännen besatte så blev. det' nära ”nog hun- gersnöd i. universi oci Arsbok ger i 191- tabeller en överskådlig bild av världens ”pro” diktion av olika jordbruksproduk- ter. 1956, d vs skördéåret 1956— 57, Jämförelser görs med skörd 1950 och med medeltalet för föj krigsåren 1934—1938, Man kan bl a: utläsa att jordbruket år, 1956 :— ducerade 16. proc mer vete än år 1950 och 23 proc mer än perioden 1934—38. För majs är ökningen 22, , resp 48 proc för korn: 42; resp. 80, för havre 4, resp 16, för” ris 32, resp ' 40, för potatis 6, resp'16, för bo- mull 31, resp 18" och för: tobak 33, resp 26 proc. - "Medan världsproduktionen över 1950, års skörd var 'den dock 4 proc lägre än 'medeltalet 'de' se. naste. åren "före kriget. Ul!produk- tionen : vär” 1956 —" "Sovjet förtfå- motsvarahde ökning 11 och 18 proc medan. köttproduktionen” visar: 41 pre ' för bomull 32 havre, tobak, 26 kött-22 mjölk, ä7-vet 6 potatis och til 1 i Proc för ri: - -- Lyser. uppgifterna” från Sovjet med-sin frånvaro, "finns dock « — och det för' övrigt för första gången fullständiga och förska siffror: från' satellitstaterna Polen; Ungern, Ös! tyskland, . Tjeckoslövakiet, Rumä na. Om dem kan noteras att "ski demedeltalet åren" 1954—195 spannmål och. potatis låg. från 20 proc över. förkrigsmedeltalet till 20 proc "under detta.. Den senare siff. råti åvser havreskörden. Som jäm. världen; Sovjet” undantaget, > vis en "stegring "av spannmålsproduk tionen mellan, 79 roc för korn och ” Ytterligare ett amerikanski kär det torde ha påskyndat hans död. När han 1808 — 49 år gammal — avled hade han feber och tog opium för att lindra sina plågor, men do- sen var för stor” och han somnade in för altid. nn : Din Andersson Prenumerera utredning om trycktrihetens grund- satser, ett förslag till en ny'tryck- frilietsförordning,- och ett: försvar ; I. mot, de . sinvändningar - som "skulle Kuåna göras "mot: -hahs åsikter! I déri tryckfrihetsförordning som till- kom "1792 använde” man sig dock av åtskilligt i Thorilds förslag. =." , Innan dess hade, Thorild - emel- > Hertid tröttnat på den 'rihga förståel- se :ham' mötte: i" sitt hemland . och ka, sin lycka som författare. "Han "Iskrev och utgav. två böcker på en- gelska, men de blev inte uppmärk.. sarnimade och innan två år hade gått "| var Thorilds ekonomi så dålig att an hamnade i en gäldstuga i Lon- don, varifrån en av hans svenska gynnare” löste ut honom, så "att han kunde återvända 'till Sverige gen — det' enda fana där han frots allt trivdes; - : " Han fortsatte som förr med att fann sig alltid i strid :med .de er- kända författarna, främst då Kelll gren och Leopold. Efter mordet på Gustav III, då Reuterholm blev éÖen egentlige. ledaren för rTegerin- gen under" hertig Carl, och fick st över till. England - för att:där!3 utge. polemiska ' skrifter och be- li ni London ' i slutet Bailey stödd på två genomfördes - på mändagskvällen ' i ' Stilla havet vid. periment Eniwetok-atollen, meddelade am kanska -atomkraftskommissionen vi tisdagsmorgonen. I Tokio beräknas" att ”explosionens styrka 'uppgick, till : flera megaton." Japan "torde kunna räkna - med. radioaktiva regn: eller stoftmoln om ett” Par veckor, Japan har hos Förenta staterna protesterat mot den nya serien av Argriranska, i området och krävt att Eroven omes frikänd från allt aallt ansvar av domstolen 7 delbart skall inställas. (TT-AFP) ' ågen i den svära > av december, förra året, lämnar - släktingar "efter det han” blivit ek per kg: levande vikt. | 1, får och lahum / Hare” ske fö En sdkalining ta kan: inte e gär na a vara” utan Laholms 1 Mg "Statistical Sovjetunionen undantagen fd pro- . å utanför. Sovjet år 1956, låg 2 proc. nien och' Bulgarien" tillsammantag< : förelse kan' nämnas att” den övriga .
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.