m— - sr myn seen a Ulftnend "I”Praktiskas” pojkar. Den vann Jan- . I om någon av dem skulle vinna, -.. . Das förfj Fredagen den” 16 maj 1958” I en mör! kupan bär spår av sot gula, Mässin, ., Svår och brist på tillsyn, ' : i .: Man "ser ” 12 trotjänaren, Bitt varmt itt gula sken, lyst genom « och lampan som för- det! mesta låga fönster i mörknande kväl- r "vandrings- män vägen hem i sena timmar. I tryggt och | vänligt från: ett stormpiskat skär och lotsat seglaren till hemmets kan vi så lättvindigt asta undan en färdledare, mån- e kamrat . har följt oss. på livsvandringen. Hur varmt och emtrevligt var det inte när lam- "lar "och "visat vilsna . i : Lampan som lyst så : dörr. Inte €en sämre och Pan tändes därhemma 'och fa- miljen kunde samlas kring det €amla, runda bordet. Säkert minns b vi har-väl inte glömt sagorna ur Sörgården eller Önnemo by. Kan- ske. var det sagan om sötgröten a eller jätten i Råberget vi tyck- : te så mycket öm att höra, > 1 gamla tider fanns inga 'spän- ''' ' nande seriemagasin, då kunde i barnen somna tryggt och lugnt ”. I i S Jan-Erik. Karlsson, "17-årig' elev ij en bokföringsklass i praktiska real-i skolan i Göteborg, gläder sig nv översatt han i höstas drabbades äv 'asiaten, när. det, var riksfinal i en 'bankspelstävling, anordnad av ett ibokförlag i Hälsingborg och Sven- ska bänkföreningen. Halva elev- kåren.-låg sjuk och göteborgarna måste avstå "från, kampen om bl a ien amerikaresa. "Nu anordnades i Istället . en tröstfinal enkom för Erik (t v på. bilden) och som be- löning får han flyga. till Hamburg en vecka. Kamraten Kent Engdahl I(t h) blir inte lottlös. Jan-Erik ger ihonom halva sitt "pris." De hade Ikommit överens um att resa till- sammans. och halvera kostnaderna, Pörtroliga. stunder i ”, Om ' Sbar till ”Tvivlande Tomas”. fag kunde begripa varför människor ofta rör till'det för sig Tä deles I onödan, Ni bar det egentlige: prer cis som ni själv innerst inne Å ha get. Ni har ett hem och en ru som är tryggheten i-ert liv. Och s har:ni en annan kvinna, som också r kär i er, Men ni är intes.kär Väte salg i henne eller er hustru. "ra ert sätt att nagelfara er vänin- utna visar ju, att det hu- en är erotisk kärlek det : mm och . . Bolikhet skulle bli högst olyckliga om ni gifte; , 1 I gil er. Inte minst hon, Det yckligaste Vore faktiskt de komma över om ni kun- 'Den: glömda k vrå står en gammal NT fotogenlampa övergiven, den vita och den gsfoten har mörknat inte "längre åt en =. Snart finns väl endast en. blek- kom. om den varit kk Jekboll. Stenröset borta i bae=' ' brukar 'få ta emot: ratade ser, | En gammal, lampa, som med. . ..dernas tid? vi lugna kvällar vid knastrande ; räsor och spinnrocksgnäll, och tl inte också er hustru har tilldragan- .| skulle bara föra elände med sig för|.: falla tre parterna, Med hjärtlig häls- 'uch. ”synd” och i högsta grad okor- .iust .en mogen. kvinna. lättare finna i LAHOLMS TIDNING q lampan... -- utan att' behöva ha Texas ' Jack eller någon liknande efter sig i N drömmen. ” or oo Den nya tidens jäkt och' hets kastar människan fram och åter, den fridfulla idyllen från fäder- nas "tid försvinner mer och mer, näd såga kvar — en saga som sina barn i stilla stunder, Sagan .» omm den lilla stugan med de nöt- ta golvtiljorna' som i helgdags- » kväll doftade rent av. skurpulver, -« tronade mittpå bordet — lampan . med den darrande gula lågan, "+ . Kanske frågar ett barn di Hur såg lampan ut mor, och hur, . tände man den? "3 cs oc ,Kastade vi bort den, ligger den - kanske krossad borta i stenröset, . eller kan vi-ta fram den ur nås -:> gon vrå, kan vi är en gång lyfta 1. av glaset och tända lämpan?.Kan « Vj lära våra barn att varsamt ku- pa handen kring minnena från fä- någoh' mor eller far berättar för : Radiosändare - & ” i korsetten: "Väggarna har öron” — kunde man redan under första världskri- Bet läsa på anslag i offentliga 1o- kaler i krigförande länder, Sedan dess har spionagetekniken gått fram med stormsteg. Den schweiziska tid- ningen -”Algemeine Volkszeitung” berättar ett par belysånde: historier, En kvinnlig spion hade gjort be- kantskap 'med ' två herrar, .. sam Vvar-anställda vid en försöksanstalt i-Berlin,.. När. sällskapet en. dag festade. om på diverse , I Engelsk vardag: 'Spioneri 1 privatliv - uppför engelsmännen När Jag i går kväll tittade in på kvarterets ”pub”. för att få mig ett glas ,öl och snappa upp litet om vad man tyckte om Krusjtjevs hade" kvinnan" en: "miniatyrsändare i sin korsett. De-båda herrarna. "blev: med tiden mycket: pratsamimä: eh? te” heller: om de "pågående?löné: [Kvinnan ' förstod inte mycket:av deras fackuttryck men: det giorde Ku stället. ett: par andra herfar gom satt "med ”en ' mottagare "i ten, bil utanför" restaurangen.» De : tog” upp sätt de upplysningar de var ute efter, fei na lr vurp Da ng [RO Något liknande berättas från Ber- ni band, 'med''en 'skilsmä affär. En dam hade av en detek<+ tivbyrå fått:i uppdrag att” studera eX äldre,'gift mans sätt att-uppföra sig, Paret promenerade arm:i sem i Gränewald och: den .äldre herrn hadé naturligtvis. inte de minsta aning om 'att damen gick "med en liten radiosändare ih äskan.De- :' Lampa, som lyste "dä ;e) "skall du bortglömd stå, : "varligt jag dig ville lyfta” : fram ur: din mörka vrå Åter. jag ville dig tända. .jveke, som stilla brann, . medan min barndoms kvällar le tryggt, vid ditt sken försvann... « Inga Carlsson de egenskaper, om ni iddes. leta reda på dem. Har ni för övrigt tänkt hemifrån? Där: har ni ert tillfälle. |” Att. vara 'öm och rar och uppvak- nytt.» För just då är. hon särskilt mottaglig för kärlek och längtar ef- ter en. ny gemenskap tillsammans med er, Under alla förhållanden, så slå "skilsmässan . ur hågen : — ; ning. är en utbredd missuppfattning att en kvinna: skulle vara för gammal för intima förbindelser så snart hon genomgått klimakteriet. Att det rent | av skulle vara, som ni säger ”orätt” |' sekt. Tvärtom: många gånger kan nya värden i erotiken än en yngre. Hon har ju både mänsklig erfaren- het, moderlighet 'och ofta en takt- full ömhet som yngre kvinnor sak- nar. För att inte tala om att hon är mer:avspänd och lugnare än på den tid, då hon kanske var rädd att få ett övälkommet barn. Däremot må- ste man ju tycka tillräckligt mycket om vederbörande man för att få ut något av ett intimt samliv, Gör ni inte det, så är det naturligtvis er självklara rätt att neka, Det är all- tid en kvinna som visar. «n man sin ynnest — inte tvärtom. Men hjärt- : | säga så många dumheter att hans på hur. ensam hon kommer att bli| - när ert barn gifter sig och flyttar]: tande och försöka vinna henne pål är en mycket vanlig åkomma hos litet nervösa. och spända kvinnor. Det beror på en bristande stabilitet i'det vegetativa nervsystemet. och kan möjligen behandlas med medi- ciner, vilka har verkan. inom denna del; av nervsystemet. ' Sådana pre- parat kan ni få om ni söker läkare. Någon lokal behandling med:hand- vatten etc har i allmänhet ej bestå- ende effekt. hos yngre kvinnor och brukar för- svinna med åren. Net Den medicin som ni begär upplys- ning om är en d bestående av lätt laxerande medel, tektivbyfåns "chef satt i sin' bil i näsheten och tog-upp hela samtalet på band, Den förälskade herrn hann hustru, som engagerat: detektivby- handli; ixMen”stämningemn var synnerligen upphetsad, ”alla”pråta= fick: min: vän ?Smeden”- syn” p& mig"och)han: satte' mig 'strax" in situationeni-' fom > 2 Du: som: skriver i tidningar- ne; läser: du sinté tidningar" ock "eller "läser. du; bara de där utlän ska, där du” skriver ”lögnaktiga storlér om. oss engelsmän, :: hart och Eisenhowers senaste noter och. deci munnen” på varandra och ”det var" ömöjligt att komma: underfönd "mad”vad':det rörde” sig! om." Men samtalet på" band" och fick: på 'så |" t Sgendn ungerlör Ur skall agenten undersöka. om "veder- börande hyr eller bor i eget hus och vad man säger -om honom i kvarteret när det gäller ekonoraien, d vs om han står j skuld hos ba- garen eller slaktaren o & v. T' of. ficiella förteckningar kan man all- tid få veta öm mannérk gjort kon- urs eler om utmätning förekora- mit hos honom, Upplysningsbyråns + chef ansåg att'verksamheten fylle de en samhällsnyttig- uppgift. Man | hjälbte dem som ville göra rätt för "sig att får ed rimlig kredit! och -man förHindrade folk som För folk med. gott samvete kan IdéÅ förefålla” väl” så” riktig ”men| 3 rent principiellt är detta att ”sno- ka å någons privatliv” något-som en amn den band ng inte sett att en av-våra egna ningar i dag skriver att de di åvbetalningsaffärerna' har en spio- neringsorganisation med 20.000 av- lönade "agenter. "Överallt + landet undérsöker 'de :nu' om folk:som köper" på "avbetalning" kän” betala vad-de köpt. De tar reda på om de är skyldiga i speceriaffären. eller hos slaktarerni, om stadsfogden gjort rån, fick tillräckligt med ial för att få eftertraktad skilsmässa, RE utmätning hos dem o s v. Det är väl ändå på tok, är inte det här "lett fritt land, ska man behöva fin- na sig i ett sådant gestaposnokan- de, ja, jag bara frågar... 27 Co ” Ja, det rådde verkligen en, helig vrede inne 'på puben. Och det värsta var att man var övertygad om; att det också i den. här. stads- delen, Barnes, säkert skulle finna någon agent, som: var : betald ' av | den där organisationen för att sno- ak 1 deras privatliv och ta” reda ;:) Då om de var så pass vederhäftiga /jatt de kunde'få köpa en ny damm- sugare eller en ny.TV på avbetal- "Hur mycket fakta' låg 'då bakom detta våldsamma" uppror. på” pu- '] ben? Jo, samma" dag hade, en av ” de stora 1 en de- > en: svensk! legitimerad” läkare NM dströ taljerad " skildring ; om ” ett: slags ” itt- från läsekretsen.” NU yi Förse trågorna' med" lämplig - signatur? och uppge helst ålder . och kön Det är givet att envars ' ka” frågor - ”Handels-upplysningsbyrå”, -. som för en summa av tre pund 'inför- skaffade. ekonorniska' 'och';' andra upplysningar om varje kund. När man köper något på avbetalning i Y "bestämt" reagerår 'mniot, "Det är därför lätt” att; förstå den "harm för att inte säga det raseri, som rådde i puben, ”Om jäg kunde få tag i den där figuren; som är agent härute, ..”, sade "Snieden”:— och vet man att han är-en få boxare, ville man nog ogärna vara agenten. 13 vide tri vo LÄ i. Big Ben fyller 100 år ; + 3 » Den 10 april; var, det 100 år. se- dan Big Ben — världens mest ber römda' klocka. '— blev "färdig i eti gjuter! i : Whitechapel' 1” Eondon. Den stora. människomasså' 'som sarålats för 'att bevittna kolosserns färd från gjuteriet til ter; Palace,' lär väl knappast haft någon aning'om. den betydelse kloc- kan skulle få” under. de: år. som följde, Dess malmklang skulle föl- ja statsöverhuvuden till graven och den skulle komma att ringa in go- da och svåra år inte endast för sta- i hela landet och den utan också för imperiet. I lor > Alltifrån den nyårsafton 1932, då tonerna från Big Ben, första gån- gen sändes ut i etern, har midnatts- slagen från den: gamla klockan bli- vit' något.-av+en samlande: symbol för. miljoner lyssnare i det brit- tiska :- världsväldet; : Under---andra världskriget slöt miljoner andra upp i lyssnarskaran, människor för vil- ka tonerna från Big Ben kom som en hälsning och en England måste man uppge ett par a b ligt. bevaras. "Märk breven DOKTORN SVA- RAR och sänd dem till redak= > tion IE Svar till ”Lena 29 år”. Handsvett Besvären 'är vanliga Svar till ”Nyfiken 26 års fru”, referenser och helst också namnet på sin, bank. och var. man är: an- ställd; Men bland de: många som " Iköper på avbetalning, är det långt I). ifrån alla som; har: ett b H en" tung tidi från" den fri ideologiska medelpunkt," ve +.De. timslåg: från Big" Ben,. som man hör i. BBC:s ' utsändningar sänds direkt, D'är inte som många världens N ög och anställningen kan ju vidare va- ra temporär. Det är ju inte säkert aft: kunden har jobbet kvar veckan efter köpet... Och då man i England inte har något folkregister, där mån kan : kontrollera . folks” bostadsför- hållanden och i varje fall inte flytt- ningar, kan det självklart, vara ganska riskabelt för ett företag att sälja på avbetalning. :' M "En smart affärsman, som tidiga- re varit officer, räknade ut att här fanns plats för organisation, som de' stora avbet: de vända sig did der ett: uppehåll 'i t Anita Ekberg befinner sig för n varande i Madrid och ses här un- spasmlösaride : medel, nervlugnande och på tarmens funktion dämpande medicin samt medicin som har en hämmande effekt på magsaftsekre- tion och magsäckens rörlighet, En sådan blandning brukar" ordineras vid vissa funktionsbesvär i mag- tarmkanalen, ibland vid mag-tarm- katarr och ibland vid vissa former av ' kramper ' och jäsning i tjock- tarmen. >. ön : Svar till ”Hoppfull”. Sami liga era besvär, andningsbesvär, 'sväljnings- besvär, buller i buken, "alsbränna, illamåeride och sist men inte minst impotens sedan 10 år tyder allt på att'ert tillstånd betingas av en mer eller mindre ' betydelsefull nervös rubbning eller. spänning. Bultnin” garna och pulseringarna i huvudet är också symptom, som förekommer vid nervösa rubbningar. Grunden till: dylika besvär kan ligga i tidi- filmen ”The man inside”. medverkar, också Å 8355 na Holly- 2w00d-skådespelaren Jack . Palance $ filmen, " "När en häst möter en velociped- ryttare, skall han genast stiga af densamma och leda den vid han- den, på det han må se att det är en människa samt genom ' venligt så skygga djur." "ec: Penna förordning utfärdade po- lismästare Raab: i Uppsala på 1880 talet och den indirekta anlednin- gen "var instrumentmakaren ; An- ders Fredrik Nyman, som hade bör” jat tillverka velocipeder i sin VER. stad på Dragarbrunnsgatan. Ari en alltså för. jämnt 70 år sedan, - e Nyman sin första” cykel, a ög hjuling, färdig. Därmed hade tilltal söka lugna detta redan af|- are uppl , iP såsom sådan och för att få klarhet i era problem bör ni vända er till en psykiatriker och se till att ni får tala ut ora dessa saker som kan va- ra nog så komplicerade att reda ut. Ni har möjlighet att få hjälp med mediciner ' och är i varje fall be- tjänt av ett besked som är klart och entydigt. :' : oo storindustri i branschen. andra": och I suhPingen till "den KIT lagt grunden till Sveriges ledande 539 ga lishet tror lade: på. band eller, ski- vor. ' Därför kunde ' man: under ”Biitzen” mellan, slagen höra, de dova ' ljuden :; från ” exploderande bomber och luftvärnsgranater' och tjuten "från 'sirénerna'-. Mikrofonen har placerats i klocktornet och ' är omgiven ; av; en'. fotbollsblåsa till sö NATUREN YTT IE kf GÖKEN HAR KOMMEN. Kär.vi sist skrey i den här spalter; etter. > lyste vi gökens ankomst, Vi hade dock knappast väntat så många och snabba svar, som, vi verkligen fick. nn = 5 De som; Inståmmer med skön . Anitas dumheter måste vara helt -avskörmade från verkligheten, På ett per dagar invad, ade gökar- na hela Halland, beh vi fick unge- för sandtidiga "rapporter från Drängsered, "Tvååker och Grimeton. Även i södra Västergötland — bl a i, Mjöbäck. och; Öxnevalla — härde man göken vid: vecko iftet, Tack ska Ni ha allesammans för de snab- | ba rapporterna.” . sö » Det är fö ganska roande” att tänka på" gökarnas ”Hyttningsfärd, Vi "är så: vana” att se eller höra göken ensam, att det är svårt ätt föreställa sig gökar i flock, Så mås; ite dock . förhålländet vara" under själva, flyttningen,. men gökarna Väntar "tydligen "med ' sitt galande, "tills de" uppnått: sina resp uppe- hållsorter., . : AV FLYTTFAGLARNA har. no de allra"flesta anlänt för i år. Än- nu väntar: vi” dock på : tornsvalan, näktergålen. och kanske ytterligare några” sångfäglar. I -slutet "av maj är det också tid för kornknarren att anlända, men den har tyvärr blivit ytterst sällsynt .i vårt land. Om ni'trots' allt skulle få höra kornknarrens karakteristiska ”snarp arp: snarp arp! så låt ösa på HN få vetå det, +. UA et a ” Under de allra senaste ären har det faktiskt varit vissa tecken på att kornknarren skulle komma igen. Ursprungligen, var 'den: en vadar- fågel! När den mänskliga. odlingen bredde” ut. sig, blev 'kornknarren en åkrarnas och slåtterängarnas få- gel, och det blev faktiskt dess olyc= ka.: Bona, förstördes under slåttern, och hela kornknarrstämmen 'i , värt land hotades av utrotning, Nu be- rättas "det dock från vissa håll av vårt land att kornknarrarna flyttat tillbaka" till de vassrika strandän= garha; där de .kan leva ett trygga- |. "liv. "Om den "cirkeln sluter sig, skulle. den svenska sommarnatten musik” bli bra mycket fylligare än AN :STORKEN är ännu en sådan få- gelärt, : som "är på väg att dö ut i vårt land. I början av 1800-talet häckade störkar på ett flertal stäl< len i Halland, men sedan dess har de "försvunnit" allt' längre söderut. För ett par decennier sedan fanns några tiotal storkbon i Skåne; men under 'de senaste åren har det inte funnits något,” Däremot' uppträder enstaka storkar ofta som 'strykfå lar”både' i. Skåne. och Halland, .Fö blolt någon veckå sedan sågs en stork vid Vessigebro, I Danmark är stor) rikare än hos oss,.och' dår fanns under fjolåret 190' häckande par — 14! mindre ' än året: dessförinnan; Däremot kläcktes flera storkungar. under 1957 — 329 ungar mot 279 år. 1956. Kariske ökningen var tilll! fällig, men, man: vill: dock hoppas H i grydd mot” ; vik rost;i kylsysteme Har, Ni svär "med rostbildning ligt antik gjorde inte någon' h av att hans' byrå hade' 20.000 agenter ut- spridda. över hela landet: När. man skulle göra en undersökning om en kund hade agenten först att ta re- da på vad" vederbörande gjorde — ket litet: om i England: t ju bara att en man är "någonting uppe i City" — och var han var anställd och hur länge han haft sin nuvarande : "enställning. Därnäst det är ju något, som man vet myc- det heter i kylsystemet?: Lä o- 'sionsmédel är emulgerande skärolja. Om man blandar: 2-3 proc sådan effektivt rostbildningen. Denna till- sats kan också användas: tillsam- etylenglykoltyp., = cec... Scania-Vabis auktoriserade. verk- städer ;ger "anvisning på lämpliga skäroljefabrikat' och hur” inbland- ningen skall ske, UD ”dsitt häckningsområde i Mellany och olja i kylmedlet, så förhindrar den |- mans ;; med | frostskyddsvätska av] att stork l rr igen, "De svenska” ornitologer, vinter gjort besök i Arabien, Sudan och andra orientaliska, länder, har rapporterat. att de, där sett. massor äv 'storkar. De fåglarna har troligen Östeuropa, , men juppgifterna visar dock att storkarna inte döende överallt, +" i ryggläge Stockholra, +. A DA är mingt av allt några "sofflocksliggare, Den, enda ”yrkesa > Erupp” som ordnar sin Tue KUOTTniongg sirener Frama SAGT och & USKRI VET . försörjning torde nog ha flera re- Ppresentanter i Hol lywood än 4 : Det är allmänt: känt. att yrkeg. Vicliz om . står på en mycket hög nivå här ' i landet. och att vi: inom vissa ar« batsområden överträffar amgrika= nerna: prestationer räknat per statistiskt beläggas. - (Ins.b Expressen) ! > Y capita ki 2 pita an vandaler”; Det har den” på »-Bellman, gon ggnins ER URINEN Sagt FR TIA K Djurgårdsförvaltningen efter. | lyser. ”Blomkvistare" som vill dela. ' taga I spaningarna efter ”staty= ju blivit gan« : eka vanligt att studentflra' genom att nattetid ta sig ut, till Djurgårs och måla röd lackfärg « Gunnar” Wennetbetg, "Paret vid Kärleksudden m ff figus rer som man inte känner nå; störte' vördnad för, Fårglä gen är till stor skada för de bron= . serade. föremålen och förr kalla. des sådana tilltag för nidingsdåd, ” men, numera " betraktas det väl .. som ett utslag av sund livsglädje . eller en ”omvärdering” av de uppe "cv satta personerna; Det gäller fram= för allt att se ned på det som dra har sett upp till, LR ot (Kar de Mumma) a an= "USA:s ”svingande smörsångare I all ära — men vad hjälper det ' den fria världen, när det går tio amerikanska smörtenorer på en - rysk flottbas. ' = (Cello) för »Infanterister "VV får atomvapen +, =. I NEW YORK (TT--Reuter) | - 1 Forskare ' som - arbetar "amerikanska arméns räkning här - enligt New. York Times före- N i .. slagit att man skall söka tram- '| ” ställa ett atomvapen i miniatyr, " som infanterister skulle k p föra med sig ut 3 fält, bomber, ' skri fikrulk. «+; T- Hå-ha, fnan har tydligen ; och "Inom armén tror man enligt tid= , ningen inte att några oöverstigliga + :.. svårigheter -- skulle föreligga vat ön åstadkomma ett sådant vapen med 2 unna ' Klolnledot o fd cal igeRö>eg 1 I tv UR Ha "ZA anädal IN | in th i! KR ILFOTL IE IE 08 tl => = je | > >| Lr EV LA Poe cr BO fa 2 Spaghettins faror, so | €x' språngverkan . motsvarande, fle=-". ra tusen ton trotyl, Ett större hin=: der -är då snarare oenigheten vas. 'pengrenarna:; emellan - om lämp- "ligheten" av: större eller "mindre tidningen.” Sålun= | 2 ida anses flyget genom att'det fas "5 voriserat tillverkningen. av större bomber: ha "hindrat förverkligandet + + av! ett” miniatyrvapen öj 2 ätt s blivit, modern på gamla dar! — - | ället fråga er, om — 2 ar -vos I vr Lä
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.