vvvvY yYerererYyvvoer vevvv YYrry TrrevYvv ”yYryvrveYYYerfYrYYYV Onsdagen den 1 Juni 1960 Deklarationsfrihet för-löntagare?... FÖR EN TID sedan offentlig- gjorde finansministern att han tillsatt ' två olika - kommittéer för den tidigare utannonserade översynen av vårt nuvarande skattesystem, I direktiven för dessa ”utredningar framhåller finansministern bl. a, att det gamla önskemålet om en de- " dinitiv. källskatt för löntagare nu träder i blickpunkten. ”. "Tanken är inte ny. Gång ef- ter annan har,den. framförts. För något 10-tal år sedan var "det ' dåvarande finansminister” " Sköld, som pläderade . för en - dylik "anordning. Något. resul- tat härav kom aldrig till sy- nes, Möjligen var tidpunkten "hälles. > : " xeringsförfarande | "detta hä passar i morgondagens ' sam- 'SVARIGHETERNA att'kom-' ma fram till en godtagbar lös- ning av problemet böra emel- Jlertid vara åtskilliga, Det vill till en. början synas som om man från ett dylikt förenklat Från skogsfronten. . Under tvenne dagar har sakogs- vårdsstyrelsens fältpersonal £ Hal- land under ledning av länsjägmäs-' tare N” Wieslander företagit en studieresa till plantskolor inom länet och närliggande grannlän. + Anledningen till resan var när- mast den förändring i Skogsvårds- styrelsens verksamhet, som blir en följd av den proposition, som un- der samma dagar låg på riksdagens bord. Propositionen innebär bl a att skogsvård 1 lantskole- k het skall i ek isk hän- förfarande måste luta dem, som jämte inkomst av tjänst har mera väsentliga binkom- ster, såsom exempelvis av fas- lighet, . förmögenhet etc. Be-| träffande denna kätegori lön- tagare är frånvaron av ett ta- a . knappast tänkbart: Även "ifråga om re- na " löntagare uppkommer - i nseende flera 'problem. för ett genomförande. då inte lämplig, enär källskattesyste- s met ännu var relativt oprövat. Sedan dess har sjömansskatten . tillkommit,. vilken innebär, att sjömännen slipper att. avge självdeklaration för inkomsten . ombord; den skatt som uttas - vid » avlöningstillfällena - blir slutlig. Det är dock att märka att det här rör sig om en be- gränsad kategori av skattskyl- diga, som bl. a. med hänsyn till tjänstgöringen till sjöss inte "har, anledning "verkställa några avdrag för tjänstein- komstens förvärvande, + . Givetvis bör det -vara, ett önskemål. såväl för 'de skatt- skyldiga "som - för . taxerings- " myndigheterna att större 'de-' len ”'åv ” svenska ' folket skall irunna undslippa en sådan om- ständlig procedur som ett ta- xeringsförfarande innebär. Här . bör givetvis såsom finansmi- » nistern framhåller p " bör säkerligen, inte rygga för vara.” förutsättningslö / långtgående + reformer. i skattesystem, ”som'; vuxit”. under historiskt:betingade om- 'ständigheter : "självklart ”är ” det ” söm begära avdrag för kostnader i "nor begär- avdrag för exem- "i arbetet med belopp uppgå- mera. » Avdrag” för . fördyrade belopp ' jämte » andra. "avdrag. .änte kunna..inordnas' i'det för -+ utan; erfordrar Det är då framför allt avdra- gen för intäkternas förvärvan- de, som närmast kommer in i bilden.” Vid en” granskning, av deklarationerna i ett taxe- ringsdistrikt märker man snart att det är ett relativt litet an- tal, skattskyldiga, : som faller inom regeln för ”100-kronors- avdraget” ' från 'inkomst av tjänst. Flertalet har anledning sämband med intäkternas för- värvande med 'relativt höga (belopp. ' Det är "numera , alls inte ovanligt att löntagare med en inkomst av 10—12.000 kro- pelvis begagnade av egen bil 'ende' till 2—3.000' kronor eller levnadskostnader kan därjäm- te tillkomma .med varierande Sådana taxeringsfall — och de äro” åtskilliga — torde. heller Iclad, 4 4 i stället såsom för. närvårande prövning ; från fall; till? fall; Eljest skulle; en stor, orättvisa "ske, 3 MEFTER VAD som: ka cuniversitetsr : Det rådde"en glädjande ghét . . Uriksdagen när beslut fatfades "om > rr "+ utbyggnaden av! universitet:och" ' högskolor " under . den "närmaste ' femårsperioderi "Det är en' ', form som kostar -stora pengar '— 500 milj kronor under den fram= förliggande femårsperloden,; Men det är, vilket professor: Sten . Wahlund framhöll, i själva :verket litet om man jämför med arbets= : > marknadens behov. Det:är nöd+ i - Vändiga investeringar. ur, närings- u : tion väckts av representanter för | de" fyra demokratiska partierna; i' ; de högre. Järoanstalterna. I ut-. . skottet var det endast centerpar-- eformen reservation knuten till utskottsut: 5 Tåtandet; Den gällde lok lis en seende skiljas från skogsvårdssty- relsens övriga verksamhet och så- lunda drivas på affärsmässig bas. «» För att belysa vad detta kan komma att: betyda för plantskole- driften: inom skogsvårdsstyrelsens regi i Halland ville länsjägmästa- ren samla och informera persona- len och ge dem tillfälle att sins- emellan och med kolleger i grann- länen utbyta 'erfarenheter och dryfta ' dei. uppkomna situationen. + Resan, "som startades. i skogs- vårdsstyrelsens plantskola vid Gö- deby, ställdes först till L:a He- dens plantskola i Älvsborgs län. En välskött plantskola; där största in- tresset från besökarnas sida knöts till en'sinnrik maskin för Iuckring och ogräsrensning mellan plantra- derna, :, nes oe se rd " Ett' intressant ' avbrott var den lilla ' skogsexkursion, som här var inlagd, Bl 'a visades plantering av gran ;å . frostlänta marker invid borg. Upp de I ha- de misslyckats på grund av allt- för frostkänsligt plantmaterial bl a kontinentgran ' av okänd' härstam- ning.: Stora' förhoppningar ställdes . till "nu. utförd hjälpkultur med gran av svensk härstamning. Att gran kan växa. och utvecklas bra på likartad mark visade ett närbe- läget vackert och växtligt granbe- stånd sf es os fos ov Efter nattläger i Spångens vwväl- kända gästgivaregård besöktes Do- mänverkets "”centralplantskola vid Kolleberga.” En. plantskola, omfat- tande' 35 har, som förser statsskd- garna i södra Sverige med åtskilliga milj 'granplantor ' årligen.: Här var mycket :av intresse att ta del av särskilt i -fråga" om -läskydd, göd- slingsrhetoder ' och förvaring av. plantor under tidén' från . upptag- ning tills transport ut till respek- tive skogar skall ske, 1 5i re ». Skogsvårdsstyrelsen ' £ Kristian- stads län har sin storplantskola för- De pådrivande kraften för kol- lektiviseri: iö ika tet med Rostock 'som huvudstad är förste partisekreteraren Karl nämsta ': restaurangen i. Rostock som våra värdar gav för den svens-' ka pressdelegationen; i närvar , för- utom ' Karl" Mewis även 'represen- tanter”. för olika i kommunistiska partiorganisationer i provinsen, ” =; ivegenskapen : I: Mecklent ägarna Ybestämde : helt ' över "sina underlydande"; och bönderna "fick lagd «till: Maltesholm: I tare Ernforsg; Kristianstad, gav här en " intressant ” redogö över fortfarände, göra . dagsverken. Fri- heten blev inte större under Wei- plantförsörjningen :i Kristianstads län.: Skögsvårdsstyrelsen driver ett flerfal.” mindre. plantskolor spridda över Jänet jämte den nyss nämnda Tal , Her” av de högre” utbi - tor vid" Malteshol Länsjägmästaren ville inte för! da- ;F- denna fråga hade" en mo- ” underströk, vikten av framtida "universi- I t söker åstadkomma en; ökad regionvis .utspridning av ; tiet som höll fast vid motionen." livets och samhällets synpunkt..." ': Reformen innebär, att universi- tet och högskolor under de när= ” maste fem åren byggs ut i be- 'I centerreser underströks nu bla vikten av att koncentra tion till Stockholm undvikes, Det ta, : poängterade '-centerpartisten: gen uttala sig om vilken driftsform, stor eller liten plantskola, som stäl- ibliken och ej; heller under nazisternas : regim, sekreterare " Mewis :inledningsvis till sin: skildring "om > kollektivi- ,seringen, so Den första. jordreformen : | Ända till 1945 ägde 3,5 proc stor- dsä 64,3 proc av jordbruken ler sig iskt mest fördelak tig. Emellertid hade han den be: stämda uppfattningen, att det var bättre med flera medelstora plarit- skolor än en enda centralplantskola enär kalamiteter. som torka, frost- skador m m kan uppträda i en plantskola och äventyra: plantskör- den men sällan i flera plantskolor, på en gång. ” : N [RE " Sammaånfattningsvis kan sägas att studieresan .'gav intrycket att de ;olika sh 2rd 1 1 för tydande omfattning. Tyngdpunk Torsten ; And i Brämhul "att »tillvarataga och överväga alla. ten skall hörvid läggas vid'de är en' fråga av största betydelse | möjligheter: till rationalisering och rosa by > > för bet 1. och lsätt- ing i sina I veten= skapliga, ekonomiska " . och. aamhällsvetenskapliga områdena. De tekniska. högskolornas sam= manlagda intagningskapacitet ökas - från för närvarande ca 1.000 ny=: börjare per år till 1.850 höstter= minen 1965. En matematisk-natur< vetenskaplig fakultet inrättas vid universitetet, I Göteborg; Intag- Ingsk vid h 33 - ningens « fördelning "över landet, Arbetarliberalismen Men när; det köm till avgörande, hade de andra partierna: inget större intresse för den saken, vil- ket är beklagligt. ÄR a var ett folkpartiets förnämsta pro- 3 skolorna ökas även snabbt. All= män riktpunkt blir, att omkring " år 1970, minst 53.000 studerande kommer att bedriva studier" vid universitet och högskolor mot f n drygt 30.000, | .« Allt detta är i överensstämmel- se med propositionen. Det särskil- . da utskottet, som behandlat frå- gan, och. riksdi d ök . ra världskrigets slut. Att det låg allvar bakom "tanken på att ge - moda, Detta bevisas bl a av den ip under -den starka framryckningsperioden efter and-' väljar- utrymme även . för ett derl ditionellt be som ått kunna framställa ett fullgott ;plantmaterial till: billigast möjliga i pris till båtnad för skogsvården och 'skogsägarna, ' : i'staten,: Av bondgårdarna var 55,8 proc småbruk,. men de - omfattade blott 7,6 proc av jorden, Vid slutet 'av andra världskriget låg det gam- Ja "jordbrukslandet : Mecklenburg fullständigt :ödelagt av krigshän- delserna.:' År. 1945 rådde 'där en obeskrivlig "brist på arbetskraft, kreatur och produktionsmedel. Vi var tvungna att vidta kraftåtgärder för att skapa ett produktionskraftigt jordbruk;'-understryker hr Mewis. All privat mark över 100 ha samt all sådan tillhörig nazister sammanför- till en markfond på ungefär en mil- jon . ha. .Av denna ' fördelades 738.500 ha till lantarbetare, bönder utan jord, flyktingar och småbru- kare. På så sätt skapades samman- lagt 78.000 nya lantgårdar, 60.000 dömas :skulle emellertid här- ' vidlag den närmaste lösningen wara ”ett ”jämkningsförfarande ' på det: preliminära skattesta- diet: i: likhet med vad nu i undantagsfall förekommer be- träffande” ' skattskyldiga med särskilda. omständigheter i in- komsthä d - Skillnaden traktats som > kan man på goda grunder för- ' särskilt under senare tid så myc- ket omdiskuterade varvsarbetaren ' Ture Köni lacering i and-=" . emellertid kraftigare nödvändig- heten av att olika utbildningsli ra "kammaren, Även hr Martin , Larsson i Stockholm räknas som > iksd. jer så snart som möjligt planeras och byggs ut i Umeå, Detta var 3 överensstämmelse med en mo- $ epr för arbetar: liberalerna,» st I nomineringen till årets rik dagsmannaval i Halland har folk> lion från de fyra demokratiska Parlierna, . or Mera kontroversiellt blev det 1 frågan om handelshögskolan i Gö- teborg. De sa k borgerligg i ut- skottet hade föreslagit ett anslag . av 317.000 kronor till högskolan för att möjliggöra en ökning av :åntagningskapaciteten redan ,nu med 60 studerande. Socialdemo partiet )E vägearbetaren Thure Wigh i Sennan i toppen på en av sina tre listor; Därmed" har arbetarliberalismen "gjort. sitt'. intåg även i halländsk valrörelse! Frågan är emellertid om den pro-, paganda, som möjliggöres genem ett sådant engagemang, är lika' gångbar nu som tidigare. Och härvidlag återkommer vi till vår kraterna fällde emellertid försla- tidigare dekl d att folkpartisterna ' I Göteborg blir "endast ' den att därmed « tenderar. jämkningsförfarandet : till att» bli regel i stället för » att som för närvarande utgö- "ra undantag och. att taxerings- nämndernas bestyr med lönta- garnas taxering i största ut- sträckning i stället överflyttas på de: lokala skattemyndighe- ha kv de som allmän egen- dom och 80 gods blev -”folkägda” (statliga) enheter för utsädes och kreatursproduktion, Ur markfon- den utdelades efter hand 22.000 häs- tar, 39.000 kor, 20.000 svin samt 16.000 får och getter till nybyggar- na, Det var oerhört viktigt att des- sa fick bostäder och över. 10.000 sådana ställdes till'deras "förfogan- de varjämte 84.5 miljoner Mark anslogs till jordförbättringsarbe- ten. Många maskinstationer upp- fördes med 50 proc statsbidrag till gemensam hjälp för jordbrukarna. Sovjet bidrog med bl a 1.000 trak- torer. Maskinstationerna ombildades sedan till maskinreparationsstatio- ner MTS, Det finns nu ett bety- dande antal sådana stationer. Jord- brukarna använder 3.386 traktorer, 416 skördetröskor, 282 potatisskör- d. ki 135 sockert terna, som på ett stadium, då de skattskyldigas olika in- komstförhållanden icke kunna överblickas får verkställa skat. tejämkningar av definitiv ka- raktär. Ett sådant förfarande -— det enda för närvarande i detta sammanhang tänkbara — skulle sålunda icke innebära vare sig. lättnad eller vinst för, de. berörda skattskyldiga även om de slippa författandet get Da oa gjorde partiet RF Pndänt från av' en självdeklaration. Därtill RÅÅ ÅL av en gy form än i Frige ar rån M 'osäkerhet Lu - ove Er att kandid årets riksd. 1. tet fr naturligtvis i Förvisso är millimeterrättvisa hanget, Den frågan skall emeller= ” tid först utredas. Redan nu har emellertid klargjorts, att. yrkes- därför att denne gick sin egen väg” I omröstningen i riksdagen. om tjänstepensionen och då lade ned sin röst. Därmed sköt de även. som propa- distiskt vapen i sank, Sedan vägledi ig skall = arbetarlib L ifi Den for de ut- big och yrk vaetisk Pp utredningsverksamheten skall vi- Fare förstärkas. må man ha vilken uppfattning som helst om tjänstepensionen, Förmodligen kommer hr Wigh att inte något att eftersträva. Den- na” är för övrigt utan tvivel en - av orsakerna till att vår förvaltningsapparat arbetar så tungt. Men litet till mans ha vi tätt fordra att hänsyn tages till väsentliga avvikelser i gare etc, Förjaktligen kan jag un- derstryka att modern teknik och 3 + banlig kunsk 3 jordbruks; står till jordbrukets förfogande, fastslår hr Mewis.: = Animal procuktion skall främjas Urder junkerdömets tid odlades mest vegetabilier och man fortsat- te även senare med denna enklare produktion. Mycken jord låg i trä- da varje år. Vi måste köpa myc- ket kött och andra animalier från utlandet. Därför måste det ske en omställning så att vi kan bli själv- försörjande. Först fick vi skaffa bostäder åt folk, sedan djur, ut- säden och: gödsel Det var nöd- ij : Överst en av de fem stora ladugårdarna fi : $8ees om 3.500 tunnland med plats för 384 mjölkkor, 600—700 un ses ett av ungdjursstallarna med rastplats och liggande beto; maskinreparationsverkstad -i närheten av Wismar. I bakgrunden Mewis.', Vid en lunch på den för-' IL : upphörde 1821, ; I verkligheten in- träffade ingen "ändring... Storgods-' erättar parti- Omfattande upprustning av animalieproduktion "Av redaktör Linus Bjärse I denna och kommande 'skild- ringar. från ' Östtyskland kom- mer . redaktör : Linus 'Bjärse att redogöra för vad han sett och hört om den slutliga. kol- lektiviseringen . av. det östtyska jordbruket och hur detta nu helt statsdirigerat omorganiseras till.. väldiga" kollektivjordbruk med många ”meddelägare”; En väldig : omställning 'av "det öst- tyska jordbruket pågår, Det tar givetvis. ganska lång tid, innan den ..' nya: jordbruksreformen kunnat; genomföras ” fullständigt även om" många . krafter från statens sida medverkar, = - lösdrift vid kollketivjordbruket IV Partidagen i Trieb- ' gåjurs 2.000 svin och 10.000 höns. Här mngsilo. Nedanför nya bostäder till en lstadel 3 « ver — Natirlich, blev hr Mewins svar, : Maskinerna övergår till kollektiven ot :. Förut hade vi uppfattningen att alla. större maskirer skulle ägas av staten, men numera övergår dessa i kollektivets 'ägo och -mäskinstatio- nerna. har: ombildats till . moderna stora reparationsverkstäder i stället, som: kan betjäna många kollektiv, Det finns kollektiv som har: egna tegelbruk; andra utför byggnadsar- beten: osv. Bönderna äger andelar i dessa men det fans inte plats för för jordbruket och sådan finns nu. Den -animala' produktionen sattes i högsätet. För: att få en intensiv drift måste vi lägga samman de många « tusentals. småbruken till stordrift med '. maskinell skötsel, De första kollektiva bildades 1952 på - frivillighetens' väg.. Dessa har ökats undan "för undan "och 1957 fanns i: Rostockdistriktet 617 LPG (Lantwirtschaftlichen Produktions- genonsenschaft med 19,165 deläga- re, Dessa brukade då 32,9 proc av arealen, Vid 1958 års början hade summan stigit till 710 LPG med 40 proe av arealen, Dessutom fanns i juni 1958 48 ”folkägda” gods (statsegendomar), med 12 proc av arealen. Under året ökades antalet medlemmar med 7.900 och arealen till 48,5 proc. Med de statliga god- sen hade således den socialistiska sektorn 60 proc påpekar hr Mewis, Den enskilde bonden slutlikviderad . Sedan början av mars i år arbetar hela Rostockäistriktets jordbrukare helt som "kollektiva jordbrukare, tillade hr Mewis, . Det fanns 3 former av 'kollek- tiv. Typ I var den enklaste, där man sammanfört åkerjorden till ge- mensam drift men behåller sina redskap och maskiner. I Typ II medtas även maskiner och red- skap för gemensam drift. Det tredje slaget är Typ III, där medlemmarna överlämnar sin jord, skog, äng, dragare, maskiner samt en del av avels- sch bruksdjuren för gemensam. ”riftsform. . Vid inträdet i LPG erhåller med- lemmen ersättning av staten för sina maskiner och redskap. Ofta är. de så obetydliga och gamla att de + De stora. ki inträder så i driften. na Vem äger nu jorden var en fråga till hr Mewis, Det gör kollektivmedl , svarar hr Mewis. I början var jord- brukarna motsträviga att gå in i kollektiven, men då de nu fått så klara garantier för äganderätten, då går det bra. Man förstod, att den stordrift som behöves även var till gagn för im själva. De kunde nu få bättre zvelsdjur, bättre ut- säden och stora maskiner. Det finns inga kapitalister I kollektiven. — Vad menas med en kapitalist? ' — En som låter andra arbeta för : sig och förtjänar på andras, arbe- te. En bonde, som har en dräng, är kapitalist! — 1 Sverige betalar jordbrukar- vändigt att få en bättre rådgivning na som regel lön åt hemmavarande Tyskland över Väst-Berlin? Varför flyr de? : : aktiespekulationer.'Ånej! > +: > — I Sverige" har vi bondekoope- ration men. det har inte medfört socialism! se+-0lo£r. mm - " — Kan socialistisk metod öka ar- betsintensiteten hos kollektivjord- brukaren. ; le . — Naturligtvis! Här får han inte betalt för vad han inte uträttar utan för sitt arbete. En specialist hos oss får-alltid högre betalt än andra. Han har ej betalt pr timme utan. efter fullgörande av arbetsen- heter, Att mäta dessa är givetvis svårt, Det är dock alltid den slut- 2. ZMORDINA ON MK STAL NORD PR 100.000 INVÅNARE DANMARK QS ENGLAND O7 land? F.ö har strömmen väht" sig och går nu tillbaka, sedan man fun- nit att man fått det bra här. — Det var snabb omvändelse för många! oc H — Från hela vårt distrikt med 65.000 jordbrukare har blott 17 gålt över till andra sidan, förklarade hr Mewis. F ö ckriver min i kapita- listpressen att jordbrukarna tänder på sina gårdar och flyr. - Sekreterare Mewis omtalade vi- dare att medelarealen på kollek- tivmedlemmarnas gårdar bestäm- mer insatsens storlek, Jordbrukare som har merd jord än t ex över 10 ha får lämna denna till kollek- tivet. Har han en son över 16 år, som vill bli jordbrukare får denne också gå in med en andel. Har han haft arbetare är de också berätti- gade till en 'såcan.. Den inskilde jordbrukaren får behålla sina bygg-- nader 'och 1/2 hektar som enskild egendom, bruka den och behålla inkomsten därav. Han får t o m högre pris för vad han säljer från denna. Han kan där ha en ko med kalv, 2—3 svin eller suggor -sert höns. . Fodret." får han till 'ned- satt pris av kollektivet. . ve '— Vad kan en kollektivbonde för= tjäna? vore TN I genomsnitt 6.000 Mark och ar- betar hustrur med, ytterligare-4.000 Mark. Han betalar ingen skatt men får erlägga" 10 proc i försäkrings- : premie ..för sjukvård,” tandvård hustrun -får "11 veckors i semester vid. barnsäng: med lön,: Sedan. lö- nerna utbetalts avsättes i0—15 proc av " kollektivets " inkomst 7 till en odelbar fond för förbättringar, ma= skininköp ete.. al As 3 : — Hur är det med rul: och klövsjukan "samt andra . djursjuk- domar? .. KR 2 — Brussilos finns i. enstaka fall, mul- och klövsjukan också, men vi har den under kontroll Vi har egen serumstation och exporterar mycket serum, Tbe hos nötboska- pen skall vara borta år 1965, en- ligt vår plan. I Rostock pastörise- liga produkten som skall betalas. — Är inte kollektivism tecken på bakåtsträvande? sne ” — Nej, det är att återgå till den gamla goda samhällsformen, som tekniskt utvecklar uppåt. I kollek- tivet skall alla arbeta 'och endast den arbetande får betalt. . — Vilka påtryckningsmedel an- vändes för att få in de sista jord- brukarna i kollektiven? . '— Vi talade öppet och ärligt om för jordbrukarna hur bra det skall bli och efter överläggningar kom de alla till oss, Frivilligt, Helt fri- villigt, 15.000 kom på 3 veckor. — Vad händer med en som: står utanför och ej vill gå med? — Det händer ingenting. Han är fri att handla som han vill. Men sådana finns inte här, Alla är med. Tiden var mogen, - . — Det har skrivits i pressen, om — Det berodde på kapitalistisk propaganda, Men 'nog är det bätt- re att vara en fri man i kollekti- länge l ungdom kvar vid jorden? Vad sker skaror av bönder som flyr till Väst- | då storjordbrukaren skapat övera mejerier också. Svininfluensan och hönspésten uppträder blott. spo= radiskt, . - or na — Jag hoppas att Ni avenska pressmän kommer att skriva san= ning om ' oss. .Vi skall visa allt öppet och ärligt! - — Ja, om vi får veta sanningen, blev vårt svar. - Det var' olika intressanta stadier av jordreformer som : sekreterare Mewis berättade om. Lantarbetaren och småbonden som blev sin egen småbrukare vid sidan om de större bönderna efter det de väldiga god= sen dragits in till staten, Småbon= den blev sedan kollektivmedlem i jättestora egendomar, Han är ”storgodsägare” i kollektiv. Vad ger nästa jordreform? Varför gick det så snabbt att till slut få med jord« brukarna som medlemmar? Hur stannar — kollektivbondens skott som ej kan avsättas? Hur > llänge vill kollektivbonden först ar= beta 8 timmar gå det gemensam= ma jordbruket och sedan på sitt lilla egna? I nästa artikel gör. vi / ss a G Interiör av ett mjölkdjursstall, Den mekaniserade utgödslingen sker! med traktor. Några anläggningar av i Sverige vanlig utgödslings=! : . anordning sågs ej. . = ras all mjölk och så sker vid andra , komma till stånd på de skatt- skyldigas bekostnad. Det är emellertid de sak- barn, Är han kapitalist? ning av skatteproblemen. Man får hoppas att den Jösningen blir godtagbar. ANNONSERA I LT! ”;) . . i : få erfara riktigheten av detta våra inkomstförhållanden. En &k i som så E, L-n, | L. Centerpartiledamöterna hadeen idenk de valrörelsen, ">. administrativ lättnad får inte skola komma fram till en lös- - fd : ST : . rv NOM MAA AMds Fn PREKEIS MADAM AM dA MAA A AA AMMA ADARA MA AAA SADAAA MA MAR AA mA AAADAD DA Att RDS AA AAA AA MAMA. NYREFERFPERFFEIFI VE 20 ek
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.