YTV VYY YTV TYS Av V UV VETE TT TT vv NN vi : ur? - "Inget vidare: ""> "av SJ och SAS >> os STOCKHOLM (TTspec) + | Att göra en tågresa med stora hundar i sällskap är sannerligen en upplevelse men inte av den be- " "hagliga arten, skriver i' tidskrif- « ten Hundsport en kvinnlig hund- vo "ägare i Bromma. Man häpnar över | - hur illa SJ ställt det för hund- > ägare. Vi ska betala halv biljett för | : - vår hund men icke förty' skall huh- |. ' . dén -helst fösas in under en soffa. - Den får helst inte synas och .ab- : ” solut inte ta någon plats, och man .. måste resa i rökkupé, ; oo. o. si. « Vår ” familj och två rottwei- " ler gjorde en 'resa med nattåg till Jämtland tre dagar före påsk, Tvål av .familjemedlemmarna "satt med - hundarna i, den föreskrivna rökku- pån andra klass. Vi hade fått två - sittplatser med bord emellan, och | . på den lilla" golvstumpen mellan I .stolarna skulle två rottweiler plus | ” fyra, människofötter få plats. Omöj- ligt! en bit ut i gången, Just ligga, ty .man kan näppeligen begära att den NS . ska ssitta' eller stå i tolv timmar, Ett fullkomligt lämmeltåg av folk motionerade hela natten av och an. Så det var att'jä dra. undan den söt n "för. att folk "inte. skulle: snubbla + över den eller trampa den, 2. =. -..+ | ” . När man löser: biljett för. sin = > hund.så bör ran väl ändå kunna - få en ordentlig plats åt den på - golvet. Jag ifrågasätter absolut in- . te någon plats på bänken.. Jag vet "ait det finns de som anser att "+ > man bör ha 'så stora hundar som . rottweiler i bur .i 'resgodsvagnen. Det vägrar jag -— mina hundar är familjens ” bästa vänner, och dem "sätter jag inte i bur, + 257 "skall det alltid hunsas ved "0&$' hundägare? Går jag för lårigt i "mina pretentioner när jag " anser att man gott kunde få resa i "t. förstas klass. med hund! Ja, ja, hundhår på soffkanter "och måttor I: - är förstås värre ä aska! Men låt "os "tuggummi och ".; min? vredes skåla; 1 dåmville”flyg: ” hacsin' 12.34 år ”garnla 'späniel' med .» sig. Eftersom hunden "knä. ” Men 'det "gick "inte. Hunden skullé > färdas isbur: agagérummet et- tersom"den par .'v: lor mer-än vad, som. är, föreskrivet. - -Om'honi haft. lite, övervikt.-på sin väska," så hade det ändå gått bra, | en liten I: bara in men”nu'-var det I SJ .och .SAS är 'så otroligt z ” mot hundar och deras ägare,' Eller en ena hunden måste ligga |- saker: från 426.000 "ton 1960 ; till der glas från 21.000 till 60.000 ton och av frukt från 275.000 till 410.000 ton, '. SEA rö 'Med' tanke: på 'den växande 'be- folkningens behov hoppas man, en- ligt. 7-årsplanen," att. bli; vför- sörjande”. med - ägg ' och ' kött. av fjäderfän 1962, av' fläsk” och tnöt- kött 1963. och mjölk och ' smör, 1964; i storgod. bruk 7 e idé yggnaderna såg ä "Ifannsidock>åtskilliga skapliga men ej. mevz:Kriget och hårda tider har givetvis”ornöjliggjort.några nybygg- ktiven:: Sta- öl Underst. nybyggnader, av stallar. på ett' kollektiv. B 1.153.000 ton:1964, av grönsaker un«' 92 rna. nader;: Nu: hjälper. :man kollekti-- i ven” ån” störa ”betong- | bygghadsmäterial, TA EU ALS ARA ' FR vr a «+ Detafinns 'två orsaker till att Östtyskland .; härskare ” påskyn- dat..-likvideringen : av de : sista Jordbrukarna och inlemmat dem i-kollektivjordbruken, Den "ena är:att. man: vill ställa Västtyskz land inför fullbordat faktum av . | att ha förvandlat Östtyskland till fett rent kommunistisk ståt, Man vill : visa herrarna i: Bonn. att detta' går. .Den andra. orsaken är "att. man med 'statens: hjälp måste driva fram landets själv- örsörjning beträffande livsme- -|' del, ”De: störa ! jordbruken. och. ekånisering "är: ett” H ill; kollektivets folk. Administrationen är s yggnaderna uppförs enkelt av be , 7 tongplattor "utan isolering. För ungdjuren byggs lösdriftsstallar. 2 : Inga fria bönde Ene den. uppgjorda, planen, skall ( man öka produktionen av görn |. » berättade” han, " Man ordnar .: med I betet pågick 2 8-timmarsskift, Lö- barnen självmant gör det som "| uppfostrandets svåra konst och ' |jall säkerhet också käraste plik- | uppväxttid tills de utvecklats — — Skolstyrelsens ...".' (Forts. frosid, 1): läggning och livsåskådning. Re= dan i barnaåren'" träder plikt- känslan fram, inte bara så att barnen, med viss rädsla för till- sägelser eller t. 0. m. aga, göra det som far eller mor påbjudit, utan ' wackrast och sannast då berikar gemenskapen i familjen och gläder föräldrarna. Plikt- känslan wisar också här i -om- vårdnaden; och - hjälpsamheten mot” syskonen. Det är nu det gäller för föräldrarna att utöva bl. a, hos barnen utveckla plikt- känslan, kanske enklast genom visande av. ett gott föredöme. Uppfostran av barnen är en av föräldrarnas viktigaste och med ter, .:som följer barnens hela ieckan till kvinna, gossen : till man. REA sl "MED STEGET in i skolan får barnen 'genast nya plikter att upp- fylla, plikter som ökar med ålder och skolgång. Först kommer plik- terna mot: skolan, i första hand representerad. av ..den"av. de flesta småskolbarn så avhållna och för |" hela framtiden i skolan så bety- delsefulla ”fröken” och så plikter- na mot kamraterna — kamratge- kapen. I den' högre skolan nen 'var 12 mark pr arbetsenhet d v s 8-timmars genomsnittligt ar- bete. Dessutom erhåller varje med- lem 3 kg, säd och 3 kg potatis och rotfrukter samt 1 kg hö pr. arbets- enhet, Skickliga arbetare kan upp- nå s k norm, d vs högst 2 mark till ' pr + dag" upplyste .förestån- daren för kollektivet. ' Det: blir en genomsnittsinkomst :. på : 8—10.000 . mark pr år för man och hustru. > Kollektivmedlemmarna väljer ett produktionsråd, "som . samlas - varje månad för att bestämma över in- och «utgifter: samt driftens :plane-' ing. Förr gick mycket ungdom till industrin, men nu stannar den kvär sport, fester och kultur: för :demi?' De stannar Nngemang na i'ge- > na naderna i; är. tomtareal särskilt” om, män | helmekaniska / ut med 205 medlemmår? En man skall också: klara skötsein och mi] av 50”kör; Ä '.mekanisering "måste helt naturligt följa minskat behov av”arbetskraft, Det. torde därför inte" bli" plats för 0: etare på nämnda: areal, spe- då denna utgöres äv väldig "SÄKERHET FRAMFÖR ALLT! > 7. + | Nn FÖRSÄKRAT BELOPP I LIVFÖRSÄKRINGAR, UTTRYCKT I PROCENT AV NATIONALINKOMSTEN [g 'on för morgondagen är inte li- ka stor i:alla länder. Den ene be- kymrar sig mer om den saken än "den andre. En intressant barorme- ter i detta, avseende är livförsäk- ringarna, Tabellew' här ger en tyd- lig översikt över i hur hög grad man oroar sig för framtiden 'i. div olika länder, Vi kar här räknat ut da hel ej : ” Sverige ligger kommer: också som god två på na lista På sju år lagda >"> livfö +: | gagnade sådana beräknas efte; del "brigader" med. förman. Det. finns brigader för ladugårdsarbete, för fläktarbéte, ör ' dikfiing, byggnadsarbete' ete. statligt uppförda byggnaderna är 'statensx egendom, medan de av” kollektiven ”självbyggda' uppfö- res med statslån. och efterskänkes 50 proc 'om' kollektivet sköter sin | ekonomi riktigt. Ett stall skall t ex :| amorterag under en tid av'100 år. -| De från maskinstationerna "övertag- | naxnya s; större', maskinerna skall amorteras -på tio år, Priset för' be- användningstid' av 10. år. och. göres (avdrag i; priset för. den: tid de «J använts.-Djur; n får kollektiven an- ae on . fö arotl skaffa, med. egna medel. SA ani -1'Kollektivet ' Schulen n vi "en ' helt jannan' typ. Där . fanns 3> byar ' inom, detta, -: Till .;; 1955 var godset statsdomän men ,över- gick, sedan. till. småbruk, Förra året i .| ombildades" det forna, godset; till kollektiv typ II, den enda nu före- 'kommahde typen. 'med -jord, :djur; maskiner m.m som ” koll ktivets egendom . med , undantag : för' ,:den egna lilla” gården” med 1/2 ha åker från 97. till, 126 nalinkomsten. Anmärkningsvärd. so. det'sär ppet av liv- Zeelands” ställning, ty tillsammans och några .djuc..På kollektivet an- 'vändes de. garula byggnaderna” rien planeras” vissa nybyggen: En ma- skinverkstad var under uppföran- de. :+' Arealen” var +; 1.300: ha [ "dag .. 540 ijkor, 1.576 "svin; . varav” 250 sug- -|lenberg ;; har". man :- samlingslokal. . | Inom : kollektivet . fanns. 26 TV, 19 bilar! och 42' me, "I hade ”uppförst”till” nya :medlenimar, v | Allt detta'b 00'| restånda. | På fråga om” han ansåg sig nöjd ska i sina: byar eller små- städer; I huvudbyggnaden på Schu- i 2 - alla" i privat ägo. En hel, .del nya' kollektivbostäder Vi: besö e även än ra kollek= tiv.t ex. Vogelsång "som" består av. 4 byar med 1.300 ha åker och 100 ha skog." Där 'har” funnits några stor- bönder om 35—50 'ha som först, nu övergått till” sista” 'kollektivtypen, Därmed var även detta område fullt kollektiviserat.. Där fanns förut 211 bondgårdar : men': kollektivet '-har nu, utökats « till :-240.:. medlemmar. ”Storbönderna -hade "fått .lämna all' jord utom 10 hå utan ersättning till kollektivet. De får nu'i.ränta för sina 10 ha 560' mark i årligt arren- de, ”Det är ju" inte" meningen att kollektivmedlermmar'skall ha arren-. de för all sin jord, då skulle de in-; te behöva arbeta”, sade: en parti-. funktionär: cyniskt, Arrendet torde nog kunna anses vara mycket lågt för de 10 hektareri, så ingen torde, kunna leva på det. Kollektivmed-i lem med. mindre än 10 ha får ar, beta' in lämplig markinsats istället. En lantbrukare med 47 ha- fick således överlämna 37 'ha utan er- sättning. Ren konfiskering kan: man säga. Han hade en bra avelsbesätt- ning på 14 kor och 17 svin'som också överlämnades "med. undan- tag -för : en' ko och två svin som han fick behålla för egen räkning. med priset, påpekade han -att han var nöjd med inlösenpriset för djur och "maskiner "men inte ' med den månatliga inkomsten. Flera kollek-, tivmedlemmar. redogjorde för in- lösenpriset .på., deras' djur och alla var 'de ”belåtna” därmed; De :som kom 'med 'sist i kollektivet. uppgav ätty det "skett frivilligt: efter; ett par besök av partifunktionärer"som redogjort för grunderna, Man. har de gemensamt beslutat att gå över frivilligt och utan tvång. ; Mönsterstall på kollektiv: 5. I kollektivet Neuberg-—-Steinhau- sen nära Wismar höll man. på, att uppföra nya stallbyggnader. En ny ladugård, uppförd av. staten för "] föreningar" av. olika.slag "som 'fin- "I säts "av värde. Samhällsapparaten "| många hängivna : människor . med . | pliktkänsla, vilka skola upprätt- Vidare hade .uppförts -kalvstallar ökar plikterna och detta sker un- der den ömtåliga utvecklingspro- cessen i' människans liv, Pliktkäns- lan' sättes. på många och svåra prov under denna tid då vi ofta är fulla 'av opposition, särskilt mot uppfostrarna, och har så svårt att underordna oss både skrivna och oskrivna lagar för gemenskapen, Det är inte bara eleverna som har plikter. Även ”fröken” och se- dan alla lärare. skolan igenom har sådana, både många och stora. Lärarna har att bibringa eleverna kunskaper under det att de skall medverka till deras uppfostran och ordna undervisningen så att den blir : av --uppfostrande betydelse, "I d”. då klassavdelningarna är stora : är detta ' en .svår plikt 'och vi: föräldrar. får ha" förståelse för ätt -'en mera : individuellt ' betonad undervisning ej kan äga rum i den |- utsträckning vi gärna skulle önska. > GÅR VI från ungdomens . värld till: den vuxna människans står vårt rika liv fullt av det som kan kallas, obligatoriska ' plikter," plik- ter för och inom familjen, för sam- hället, för. arbetslivet — men ock- så plikter som vi frivilligt. kunna påtaga "oss, Förbigående : alla -de nes. för. dem -som. ha 'gemensamma intressen tänker. jag. närmast på våra "idella "organisationer! i”vilka | en. pliktkännande' kan göra en in- med dess allt. flera organ fordrar hålla: samhället 'och bygga ':vidare. I. arbetslivet är det plikter för så- väl. arbetsgivare som :- arbetstagare gentemot varandra: och: mot all- änhet och i tjänst värl- den finnes också plikter mot all- mänheten, men även mellan över- ordnad och underordnad och vice versa, ' . I några korta ord har jag efter pliktkänslans betydelse - och vill förmåga sökt påvisa plikternas och som . slutord säga: Jag tror att kunna vi alla öka och stärka vår pliktkänsla då gå vi mot en bätt- re gemenskap, ett bättre samhäl- le;' en bättre världs «=> 2 > 'NI UNGA 'som nu lämnar sko- lan Eder vwill jag lyckönska till Eder examen. Jag hoppas att Ni kor åt gången; omtalade man (vil-. ket betvivlas på det högsta om juv-. ren skall hålla). Releaserledning i plast hade' införts... Mjölkrummet hade försetts med' kylni Å i NRA å SÅ oe - (Forts. fr. sid. 1) . kr. Ett belopp som han genast begärde av lundabon, som an- såg skadan bagatellartad och inte betalade. ' ls Under diskussionen hade lun- dafrun kört fram parets bil. Om hur långt är. uppgifterna mot- stridiga ' mellan 'vittneslägren. Målsägaresidan . menar att det återstod c:a-12 meter till.ut- sidan bedyrar ett avstånd på ungefärligen två, . med Yri sikt över huvudstråket. Se Från denna uppehållsplats ha kört ut på' riksvägen 'och styrt mot norr. Åklagåren me-; nar," utan att först ha iakttagit stoppliktens. 2: öv CD fr + ET ' En föråärgad målsägare kasta- "de sig itt påkörda ' fordon och 'kördé. till taholmspoli farten på rikstvåan. Svarande- | Högspänning EE i Ramshall > >. Siw kommer I morgon, torsdag, kommer ” Ramshall i Veinge att lysas upp. av minst 2.000 volt. Det är fr - hetockn;i på: Siw Malmkvist, som då kom- mer att sprida jazziga baciller på sitt" eget oefterhärmliga sprudlande vis. a g de -presenterar hits och mycket annat, sker det till en :kvartett av Svend Asmussens musikalis- ka glädjespridare. Förra året skall Jundensaren , brådstörtat ;satte Siw ett prydligt publikre- kord i Veinge. 1.300 personer föll pladask för henne. Trängseln i morgon: bör bli minst lika stor. Stig Wikanders orkester: spelar upp: till däns.' Men" vidare- om detta i annons. ; där”anrhälan om ett misstän! "rattfylleri -'gjordes. Därutöver inget.. Polisen fick fatt på sva- randen -efter' : en : "kvart. och märkte: en tablettblandad sprit-:' ' doft” från” dennes "andedräkt? Tundensaren" fördes "med ' till: polisstationen” där" ” blodprov i togs och visade en' alkoholhalt | på 1,56 'prom:: Vidare. skrev 'som Jundensaren' vid det läget ; betalat målsägaren. Denne hade dock med egen handkraft re- alla ta: med Eder. endast: ljusa minnen -från Eder skola: och vår lilla. stad. När Ni nu går ut, till andra skolor eller -i förvärvslivet ' man ut'ett kvitto på de: 20 kr fö dan ku bocka '”hornet” rätt nee 0 oc ef . Under polisförhören hade sva- randens tidsangivelser och upp-- gifter på konsumerade ”kvan-” titeter ' varierat - något. . Själv förklarar han det med sitt oba- lanserade "psykiska- tillstånd. Först vid slutet av förhören-ta- lade lundensaren om 'en:'sprit- - örtäring efter:bilresan. .: « .”- Svarandens "dåvarande: fru - » fann vid uppackningen. av bi--: len en sherryflaska — tömd till 2/3'— i bilens bagageut- rymme. När hon senare skulle : köra till polisstationen i La-' holm för:att hämta sin man, =» låg flaskan tömd i baksätet, - =S Rättsk iska Anstalt önskas Eder. lycka och framgå och "att Ni måtte bli goda och plikttrogna medborgare i vårt svenska samhälle. : TS Till skolans 'samtliga lärare” vill jag: uttala skolstyrelsens warma tack "för ett. gott och pliktroget arbete under det tilländalupna ar- betsåret. Må sommaren för Eder bli till vila och rekreation. Skolkökslärarinnan Lilly Anders- son, placerad vid Laholms folk- skolor, med fyllnadstjänstgöring sedan 8 år vid Samrealskolan, läm- nar. nu: denna efter uppnådd pen- sionsålder. ' Skolstyrelsen tackar Eder varmt för Eder goda under- visning vid denna skola under dessa år. a : 'Timlärare Lennart Enegren läm- nar skolan efter ett års tjänst vid handelsli Skolstyrelsen fram-' injen för mjölktankar.. Mjölkbilen: kör in och mjölken pumpas sedan över i denna. För varje djur fanns en handdusch med tempererat vatten för rengöring av spenar och juver. för 260 kalvar i boxar. Efter några "veckor flyttas dessa över till ung- - djursstallar för 240 djur, Kostna- den” för ; detta . nybygge” låg på 450.000 mark. I hela kollektivet, som omfattar. 1.700. hektar, fanns 370 mjölkkor i olika stallar. . +... "!'”Maskinverkstad >” I närheten hade staten byggt en Ny -maskinreparationsverkstad för kollektiven, i. bygden.” Flera /bo- tadshus :om 2—3 lägenheter. hade uppförts. Hyran för en :bostad om 3 rum var 25 mark pr månad, Re- paratörerna i maskinverkstaden ér- -håller löner mellan 5-—600 mark pr månad. va fasta Vi besökte även en sån där vän-' lig tysk by med större gårdar, där bygatan var stenlagd och 'storkarna ' "| holm.: Det har: varit en ligt sätt meddelat undervisning ' i för ett varmt tack för Edert utom- ordentliga sätt på vilket Ni fört; grupp till-praktisk realexamen, Vi i Eder nya skola, . - « Adjunkt Karl-åke Nilsson Vi "tackar - för . Eder undervisning, under detta året och önskar Eder framgång och trevnad på nya ar betsplatsen. Mt - i Rektor och förste rektor Harald Waldert, I 15-år har Ni med fas hand: styrt . Samrealskolan i La- tid med Sansion tändiga g' expansion och si förändringar, , och , på - de. femton åren har elevantalet .nära nog ir 2 dubblats, . Vad detta inneburit ifrå-; / bete fö kan. inte mänga förstå. Ni' har tagit initia- tivet: till' och i detalj ordnat om-; och tillbyggnaden av skolan. Den handelslinje - som nu" i år” utexa= minerat. sina fr verk av.Eders (ven Under all åren har Ni, på. ett av alla. omvittnat, mycket : skick- ä å Det är Eder förtjänst fram 'Samrealskolan första elev- | gällde rattfylleri alternativt ratt- r Eder. kan. inte också att” kärandens "varit minst lika färgade som de egna. "Han påvisade "också "att. har, på - åklagarens begäran - . gjort eh analysundersökning. Två av landets främsta exper- ter har ansett att svaranden -under bilresan haft en promille” på minst 0,5. Men, säger man, : uttalandet. kan inte göras med ' » bestämdhet, >. : ss I sin slutplädering ansåg åkla- garen att andra åtalspunkten, vårdslöshet i trafiken, blivit fullt: styrkt. Vidåre att omständighe-' terna gjorde den grov. Tre nära ' nog samstämmiga vittnen hade ' talat om nonchalans mot stopp- . plikten, varför åklagaren ansåg även ' denna "del :äv talan be- visad. .Den första åtalspunkten ' ' onykterhet.: Rätten. får ta ställ ' önska Eder framgång och; trevnäd ning till den saken, sade åklaga- son läm- |ren, som påpekade att svaran- nar skolan efter ett. års vikariat. desidans vittnen verkat färgade ing. utan att därför kunna: under- ännas. ee Försvaret talade om en touch : bilar emellan som en alldaglig -företeelse - på ' parkeringar ' och : . bensinstationer. -T. 'o. m. måls- garen bagatelliserade ju hän- delsen' och ”avhjälpte själv ska- . an. . Advokat Penser menade ' vittnen . - talen . kommit ” succesivt - som "första elever är också troliga följder av varandra och : med stora tidsintervaller. Adwvo- "katen pekade: på' Rättskemiska anstaltens wmttalande, som" inte När hon i morgon livs levan-- " gör ”såmt” 2.000. höns," vilka senare Pn . Nn . : Edra ämnen, 3 A så kunnat göras bestämt och som försäkringarna 'i- procentuellt för- köts å i. Det finns: 190 |90, k - färdig, .Utfordring: och + byggde på 'de "högsta fakåsarna. ' skolan efter inspektioner fått g är s hållande till ' nationalini i SEO ars act PErSOT, lut LSE ÖR 5 "Gårdarna var så pass stora att vis- ät bästa | > tinte talade om'-högre promille Canada ' leder'stort över hela värl: den ifråga om te belcpp,'som där | ö ges ut för. livförsäkringar.. Också i USA är man i stor skala liv- försäkrings-minded. och landet s 3 Norge. kowrmer på sista plats. under de senaste ren utvecklats i sriabbtakt i världen, "Av "de 'skandi- navfska ; länderna; ligger: Svérige som "etta -på aette område, medan medlemmar. : Dragkraften'. var hästar, "16 traktorer, 3 skördetrö kor, '3 '”potaäsuppiagare och” € sockerbetsskörden:uskin: :Mjölkpro- dukticnen var den viktigaste fak- -Itorn; Växtföljden. är” 3-årig. : Ar= utgödsling sker "med traktor. Där fanns två liggande betongsilor.' In- till" hade uppförts” ett' mjölkstall i tegel med två djur. Dessa statio- så "av "dem . kunde "användas till häststall, svinstalj eller ladugård för " kollektivet.” Man hade en trevlig ta] ner hade uppförts i fiskb ter,- En man skulle hinna med 18 . " INTYGAT ' Läkaren hade fyllt i en blan- kett "gällande en patient som av- linit, och blanketten sändes in till bolaget, där han varit livförsäk- rad. ' N Dagen försäkringsbolaget: st — Förlåt, men doktorn har glömt” att "underteckna blanket- ten, ' a SN därpå ringde 'man från |. "— Absolut inte Jag: minns all- deles bestämt, att jag skrev-mitt namn, > so fet '— Javisst.. Men det: var i kol lumnen för ”dödsorsak”, : "SÅNT OSKICK! sa I närheten av Nilssons stuga bodde V.,' som var känd för att vara längfingrad, En höst märk- te Nilsson, att ved försvann ur: 7 .vedboden, värför -han misstänkte att grannen varit framme, > En : morgon, då han' kom 'ut, hade det snöat och i.snön syn-. tes tydliga fotspår vid vedboden. Då han följde dem, kom han till V:s -ivedbod, där den av: honom märkta veden låg. Han omtalade sina iakttagelser för V. 'och be- gärde" förklaring. V. -slog förvå- ".— Kära du, har 'di tagi ven för dej och lagt'en i mi vebo? >. En dansk lärare berättar på tal om konst som gymnasieämne att han varje år har elever som frå- S i byn, ett värdshus med en : gemytl'g värdinna, Byn -5åg ut som förut. Av kollektivet såg man ej mycket, men det fanns där. Bönderna hade tydligen. funnit sig i den nya jordreformen, De hade inget annat val och tänkte därför göra det bästa av situationen kunde man förstå. Med tysk grundlighet har kollektiviseringen :' geomförts. gar om det inte är bättre att ha en god. reproduktion av 'Rem- brandt än en dålig tavla av en nu levande konstnär. Han svarar: nat”ihöp' "händerna och utbrast: | undvik bådadera, För att stänna eller till nästa jord- reform? Vad människorna tänker > och känner inom sig, det håller man för sig själv — i diktaturstater, - det bästa vitsord. - Som” stadens Ni på ett förtjänstfullt' sätt full! gjort tjänsten de två åren denna funnits till. Trots den alltmer be- Oo iv omtankar Oo pliktkänslor - för skolan aldrig funnit någon gräns och Ni har tydligen följt ett mot- to som jag skulle vilja formulera: Allt för samrealskolan i Laholm och dess elever. - När Ni nu lämnar Eder skola på grund av uppnådd pensionsål- der vill Skolstyrelsen i Laholm betyga. Eder sin högaktning och framföra sin 'stora tacksamhet för Eder skolgärning här. om . Många. och mycket välförtjänta är. av-lugn och ro önskas Eder. a Annonsera i LT : örste "skolchef har än 0,5. Samtliga vittnen hade ckså intygat att svaranden inte erkat spritpåverkad. Åklagaren tungande :arbetsbördan har Edra hade heller aldrig styrkt sin ta-. lan om underlåtenhet att iaktta stopplikt. ' Där ' står ' påstående SS mot påstående. Försvaret mena- de att rätten bör ogilla åtalspunkter. samtliga Hur rätten ställer sig får man lltså weta den 28 juni.
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.