An, YTreverv Å och Yveevevyverev Y v YvYtrrererYV wyreeyveeYYYYvFYFEFYVFTYYS YERTT : Lördagen den 1 juni 1960 = IT- : ”Regeringsorgan LAHOLMS TIDNINGS artik- lar om täxeringsassistenternas övertidsarbete - och riksräken- : skapsverkets ' tolkning av er- sättningsfrågan, som äventyrar” taxeringskontrollen på ett nyc- ket viktigt område, har fångat , LO-organet Stockholms-Tid=. ningens. intresse, -I en ledare med "rubriken ”Hinder för taxeringskontroll” tar man upp detta problem till kritisk granskning. Man menar -: att om . riksräkenskapsverkets tolkning är riktig "måste be-. stämmelserna , ändras, inte. de. missförhållanden, La- holms Tidning påtalat blir be- stående. Vi återger här ST:s i gsassistenterna, som an« att hjälpa taxerings- a med de svårare fallen; : ofta arbeta på övertid behöver för att hinna med rörelseidkarnas . deklarationer. Men enligt riks- « räkenskapsverkets mening kan de" inte få övertidsersättning för sitt extraarbete. cn. + Verket stöder sig på de gällan-. .. : de bestämmelserna för övertid. Vi vill, inte ifrågasätta riktigheten i dess" tolkning .— : den torde för - övrigt få "stöd i ett utslag, som . i" dagarna väntas. från kammar-” 7; rätten. Men verkningarna finns det ändå anledning att protestera mot. När assisfenterna på ”taxerings- intendentens order gör övertids- - arbete, föreligger rätt till' ersätt-' ' ning. Komplikationerna inträder, , då taxeringsassistenterna själva kommer till slutsatsen att de be- höver arbeta på övertid för att" . klara sina uppgifter. ot Den situationen uppkommer på våren "wid arbetet med. deklara- tionerna, då taxeringsassistente na : arbetar. självständigt. Det är «en orimlig ordning, att assisten- terna skall ha. rätt till övertids- " ersättning på höstsidan,' då man - utför av. taxeringsintendenten be- : ordrat, revisionsarbete,' men inte : då det :krä arbetet med deklarationerna: skall + klaras inom :en "wiss. tidrymd, " "En 'sådan ”käpp- i hjulet. för taxeringsarbetet - kan:. inte - tole- satts in på det avsnitt,' där man har, grundad anledning. förmoda . att 'skattesmwusslet. livligt florerar.” Deras arbetsinsats gér:säkert ut- delning, även :om 'staten "tvingas ge" dem" övertidsersättning.: > + Om. ' gällande. vertidsbestäm- : ”melser + "inte » kan : tolkas annor- lunda, bör vederbörande ;lämp- ligen se: till att. bestämmelserna ändras, Tillfälligt, kan man kan-' ' ske bli hjälpt med tilläggSarvö” + så att: : "riksräkenskapsverkets tolkning, - eller reras. Taxeringsassistenterna har ». med pekpinne den i de distrikt, där assisten- terna har den största arbetsbör- dan. Kontrollen av deklarationer- na, borde i varje fall inte efter- .sätttas, därför att: gällande 'be- stämmelser inte kan tolkas så att + de passar den verklighet n man har "att röra sig med.” -- :VI HAR givetvis al anled- ning att instämma i ST:s pek- pinne åt den 'socialdemokrati- ska regeringen, men' wi 'delar inte .regeringsorganets högakt- ningsfulla tro” på riktigheten av riksräkenskapsverkets tolk- ning.” Vi" menar tvärtom - lik- som tidigare, att riksräken- ”skapsverket ' gjort ' 'sig skyldig . till en klar feltolkning av gäl- lande bestämmelse, "> " STOCKHOLMS-TIDNINGEN "för av någon anledning vi inte - känner” till, in taxevingsinten-' ”denterna i sammanhanget och De som i början av trettitalet : kom in i Konsums butik i Tangen utanför Stockholm 'och ex= pedierades av en blid blond före- ståndare ; tänkte väl: aldrig på att denne timide; unge 'man en dag skulle välsignas av hela Sveriges kulturella värld såsom initiativta- gare till. och föreståndare för tid- ningen Vi:s, Aftonbladets : och ABF:s stora boklotteri.. Carl Emil | Englund, född i'Alfta 1901, hade i ungdomen vikit in: på handelsba-' nan, ett yrke som han fortsåtte att hålla fast vid även sedan han i början av trettiotalet framgångsrikt debuterat som skald 'och med all rätt kunde sätta författare som sin titel, 1948 hade han emellertid bytt ut” platsen bakom boddisken mot kon- torspulpeten på boklotteriets ex- 'pedition uppe på Östermalm: det var det året boklotteriet för första gången kunde ' dela ut sina stipen- dier. Vid det laget är C E Englund instituti -Boklotteriets allt i al- "menar, att taxeri ter- hå har rätt till övertidsersätt- ning för arbete; . beordrat.. av intendenten..'I skrivelsen: "till länsstyrelsen i Vänersborg ta-' "lar riksräkenskapsverket inte . alls om någon "beordrad 'över- tid, utan deklarerar helt. frånkt att” taxeringsassistenterna ' har sen: sådan ställning, att över- tidsersättning över, huvud. inte kan utgå till dem. . Antingen ” här. Stockholms- Tidningen dåligt läst igenom gör man -— med eller utan verkets inblandning — ett försök att rädda riksräken- skapsverket ur "en obehaglig situation genom att nu lägga ansvaret på intendenterna.. sö - MOTIVERINGEN "att .taxe- ringsintendenterna 'kan beordra övertid på hösteri. men: inte på wåren, när. den; som bäst. be- "svag. ”Taxeringsintendenterna, ” som häromåret : åkte hiss” upp genom-” lönegraderna” för” att nåderna .. finna” det angeläget :att.skallfa sig ingående känne- dom" om.: läget: i lo, flitigt anlitad föreningsman, Inte minst inom Sveriges författareför- ening, och "den: som vist och för- stående inskrider och hjälper då hans talrika ekonomiska. illa: lot- d tade görfattarkolleger. råkar, särskilt -]iDe har älla; stått. bakom disken | många av våra främsta på: det litterära och konstnärliga .pla- net började sin gärning bakom en disk. Författaren Willy Wal- fridsson berättar här om några av dem, — Ovan: Professor X:et Erixon jobbade ' som: grabb i pappans diversehandel, sota are befordras till förlaget, —- . egen antikvariatbokhandlare J skrivandet, ty arbetsdagarna bak- om boddisken var krävande och långa. Salje fick offra huvudparten av sin fritid på romanen och 'det tog en' rundlig tid innan manu- skriptet äntligen var färdigt att vi- TV MANA RA SAMAR ARA nanaG N e . | a NE é ” + s | I Jå ee : omr FLAHOLMSTTIDNING! > DEN 11. JUNI 1960. LT = nn försäljare- på Sbdermalmstorg: Stockholm. " Bokmiljonär dålig affärsman ”Bokmiljonären” Jan Fridegård, vars böcker vid det här laget gått ut i en sammanlagd billighetsupp- laga som redan passerat miljon- gränsen, prövade också på sin tid tillvaron bakom boddisken, som an- tikvariatbiträde ” och senare som Om denna tid berättar han i sina själv- biografiska romaner och skildrar medryckande och humoristiskt si- na vedermödor och ständiga sorge- ämnen. Fridegårds - ekonomiska ställning var vid denna tid långt ifrån lysande och antikvariatets af- färer inte av den art att de bättra- de upp situationen. Fridegård hade oftast inga pengar, att göra några nyinköp för, men. kom det någon och ville sälja en bok, som Fride- gård till varje pris önskade läsa, kunde han inte låta bli att göra affärs a "Och vid dessa tillfällen knussla- de han inte med betalningen. På så sätt fick han ofta själv betala mera vid inköpen än vad han fick då han sålde boken. Någon längre period av Fridegårds liv omslöt inte hel- ler "affärstiden bakom boddisken. illa ut, Ett par år senare vann Salje första: pris i LT:s” föriags stora . Från antikvariatstiden berättar Bondeförfattare och expedit : ' Carl Emil Englund är inte den ende namnkunnige mannen. i detta land, på det litterära och konstnär- liga området, som börjat 'sin gär- ning inom de handelsanställdas led. Sven 'Edvin ; Salje, framgångsrik blekingeförfattare, en av landets mest lästa och vid det här laget med en hel räcka vederhäftiga och allmänt uppskattade romaner bak- ning bakom en boddisk.- Om. denna tid har Salje berättat att han då började skriva på sin första roman ”Dimmorna lyfter”, en bonderoman som kom ut 1940. och "möttes med Eyvind Johnson, en av De: Aderton, . erbetade en iul som -julgrans- pristävlan om :den bästa moderna bonderomanen, . Därmed hade han ekonomiska : plattform, som . behövdes. för att han odelat skulle kunna ägna sig åt, skrivan- det, Salje slutade i affären; men därför lämnade han inte. kontakten med sitt ursprungsyrke. En roman om en svensk lanthandel är kanske vad vi så småningom kommer att möta med Sven Edvin” Saljes 3 namn nått "den på omslaget, :. Birger Sjöberg och Jarl Kulle I dem bakom soptunnorna. När sop- Birger Sjöberg stod en gång i sin tidiga ungdom' i järnhandel i Vä- nersborg och Maj. Olsén, fram- gångsri fattarinna av ”kvinno- romaner: med” brännande : problem, är "fortfarande: aktiv "affärskvinna med > egen ” relse.”, Skådespelaren Jarl, Kulle? talar” gärna: om ; de år då han knogade.i affär på en täm- "Jigen underordnad: post, och Walde- mar . Hammenhög nötte på. sin: tid en: kontorsstol,” medan han brotta- des "méd "romanen" om : Albert” och Ester,.en miljö som han'för övrigt utnyttjade i den "strålande " skälm- romanen ' Pettersson ”.& '-Bendel, X:et, ; Sven : Erixon; konstprofessor och en: av våra verkligt. stora, job- bade som pojke i faderns diverse- handel "i: Tumba "utanför ' Stock- holm och söderskildraren Erik Ask- Iund räknar sig 1 egenskåp av fd tippen ute i Huvudsta — så var meningen. kom och Fridegård gav sig ut på stan. Då han passerade gården såg han:en karl 'stå och rota bland de vrakade böckerna: Fridegård :tänk- te att det var karlen väl uhnat och att' han gärna" fick böckerna om de kunde bereda" honom glädje. Efter, ett i par. timmar kom. Fride- gård, tillbaka” och. möttes” av en glädjestrålande ”avlösare som stolt visade på den stora boktraven som tronade på antikvariatdisken. - lösaren, Dom :här böckerna,' hela klabbet” hörru Jan, har jag köpt för fem och sjuttiofem.: - Fridegård att han hade en avlösare, som skulle passa antikvariatet vid de tillfällen Fridegård var borta. Avlösaren var en ung byggnadsar- betåre, "absolut. obevandrad inom litteraturen men snäll och hygglig. En förmiddag hade Fridegård vra- kat ut en'del böcker ur hyllorna i antikvariatet, värdelösa volymer som aldrig skulle finna köpare och som bara tog utrymme i onödan. Fridegård bar ut böckerna och la gubbarna kom ' nästa otta skulle böckerna åka med i sopbilen till : Men”så blev! det. inte Avlösaren — Är det'inte jätte, va? sa av- "Jan Fridegård kastade - en blick « boktraven "och" - konstaterade > försäljare: lagerbiträ das skara.; e till de handelsanställ- sorgmodigt att det var samma böc- ker. som, har. själv . för några tim- ' Britén "tradition EXAMENSFÖRHÖRET har försvunnit i Laholms folksko- . lor; En del sörjer detta.. Skol- Båstad Pastoratets Församlingsblad .- har i dagarna utkommit med ett jubileumsnummer (nr 30), på grund av 'att tio år nu förflytit, sedan styrelsens . ordförande nämnde denna publikation började utgivas. DI J är säkert en CC inga , inproviserade ningar. CC] nader. cd i kyrkan att dess: borttagande dock kanhända minskat hetsen under läsårets, slutskede. Det ktig förmodan. Examensförhör är i allmänhet : tillställ- De förbereds. under veckor i vissa a fall under må- i EN: ANNAN lugnande I detta jubileumsnummer medverka tolv Personer, som i intressanta ar- tiklar belysa, skilda sidor av fö - D bladet, de vanliga uppgifterna om döpta och avlidna församlingsmed- lemmar, sedan, förra numret .ut- kom, ett utdrag r infört av kyr- koherdens alltjämt aktuella installa- tionspredikan, som hölls "för 15 år .|sedan över 'samma 'text, som det i: morgon, söndag, skall predikas in- NERe Bk pA oe a SEnen SN fam | CICCI LJ =E verkan tyckte vi oss finna hos :den Hörhörsfria avslutningen. "Nu kom barnen till kyrkan utvilade, mottagliga för de ord . och stämningar högtiden bjöd. Vi har sällan sett en så upp- närksamt lyssnande examens- skara 'och aldrig en så tyst- låten. - ig ($$ | Dagens namn : | | v BERTIL Solen går upy kl. 3.16 och ned kl. 21.08. a ”" Morgondagens namn ESKIL | Solen går upp kl. 3.15 och ned kl. 21.09. : eo Måndagens namn AINA Solen går upp kl. 3.15 och ned kl. 21.10. OCKSÅ ETT INSTRUMENT. En pojke i Stöde hade mycket trevligt i pingst. Han lärde sig spela på visselpipa. Så småning- om blev pappan intresserad och bad att få titta på ”pipan”, För- skräckt fann han att det var en sprängkapsel. Polisen fick ome- delbart en anmälan och vid efter- forskningar, hittade man inte mindre än nio sprängkapslar på en hundra meter lång vägspäcka utanför Stöde, Ingen visste var »J uppdelade i vardera två parallell- över, varjämte även 'en' modern väntad stark befolkningsexpansion översvallarde lovord. av den dåtida tongivande kritikéi i Den unge, Salje vid det laget omkring tjugofem—tjugosex” år: -— hade inte mycken tid för" roman- Drygt 75 procent av: bostadsbyggena påg går i städerna Lagom som en "avslutning på den pågående debatten om lämpligheten av att koncentrera bostadsbyggan- det. till orter med planerad eller knad. > arbe tyrelsen varning för de s, k. ”Jeh vitt- nen” finnes att tillgå. Några. sta- med sin årsrapport äver. byggnads- till under 1959. tistiska uppgifter ang. Fö vid Trefaldighetssöndagens högmässa : i morgon, söndag, Xl: 9 i Hovs kyrka och: kl, 11.i Båstads kyrka, då även konfirmandernas anhöriga särskilt inbjudits, kommer predi- n att behandla ämnet: ”Vägen och målet”. Samrealskolans redog örelse Samrealskolan i Båstad har ut- kommit ' med ' sin "redogörelse för läsåret 1959—60, I denna erinras först om förutvarande inspektorns, provinsialläkare Ivar Ströbecks av- flyttning från Båstad. Dr Ströbeck verkade som skolläkare från 1942 till sin avflyttning och har vid flera -tillfällen visat sitt stora in- tresse för läroverket och dess ele- ver. Dr Ströbeck ägnas ett varmt tack: i redogörelsen, Läroverket utgöres av en fyra- årig samrealskola, Under läsåret har samtliga fyra klasser > varit avdelningar. Tidsschemat har fast- ställts under hänsynstagande till de lärjungar, som är bosatta på annan ort och för sin skolgång beroende av järnvägs- och framförallt omni- bussförbindelserna med = Båstad samt för att åstadkomma gemen- sam måiltidsrast, — - Vid nutidsorienteringen deltog samtliga elever i klass 3 och 4. Lasse "Berg erhöll diplom. I sam- band med studiet av samhällslära besökte klass 4 Södra Äsbo och Bjäre häradsrätt i Ängelh blade får man också del avart ” | denna rapport har man räknat ut H "ördelningen av de bostädslägenhe- ter, som skall inrymmas (eller har inrymts) i de under 1959 beviljade nybyggnadsföretagen, mellan städer, och Jand: (de : Elof "Ahrle, den | legendariske" sen” och ”eminente" skådisen," dröjer ofta med > välbehag . och stilla hu- mor "vid "minnet av: de” år då han räknade sig som affärsman — del- Elof. Ahrle . kursade nämligen : på mar, sedan kastat ut bakom sop- tunnan. ute på gården. vis anställd, och slutligen sin egen, ": | Bayerska m den sovande mannen på bän- ken i Minchens överfyllda och obeskrivliga väntsal inte är Adolf Hitlers brorson, så är han åtmins- tone hans kusinson. Trots att han saknar armstöd och ryggstöd sitter han alldeles upprätt och orörlig som en staty. Han sover lugnt och gott hela natten — varje gång jag tittar in för att möjligen få syn på en ledig plats för några minuter — längre kan man inte stå ut i den ångande heta luften här. Ute ligger! höstens första rim- frost på taken, härinne är alla vär- meelement kalla, men några hund- ra levande kaminer har värmt upp luften till kanske trettio grader. Vinterns första förelöpare har in- funnit sig ovanligt tidigt i år. De flesta övernattarna har troligen för- kylningsfeber. Det hostas i alla hörn — ändlösa serier av hostnin- gar, det är som om man försökte överbjuda varandra i en lustig sport, Den unga, fattigt klädda mo- dern med ett barn i famnen på bänken vid fönstret hostar kanske allra värst, utan en sekunds uppe- håll. Jag tror att hon hostar till och med i sömnen, En. yngling går fram och öppnar ett av fönstren, men åtgärden häl- sas med en storm: av protester. Han stänger igen och går med en resignationens suck tillbaka till sin trånga sittplats på ett av borden. Någon har emellertid öppnat fönst- ret i smyg. En annan yngling går genast och stänger det. En tredje ung man, nästan bara en pojke, störtar fram, slår upp fönstret på vid gavel och överöser den andre med skällsord. Det följer en träta som bra mycket liknar ett sceniskt uppträdande. Sällan torde ett par aktörer ha haft en tacksammare publik — man glömmer faktiskt att hosta för en minut eller: ett par. Vännen av fri ventilation hävdar] i ordalag som 'en svensk alltför väl känner igen, att frisk luft och gott öl har ännu. ingen människa dött äv.- 'Antagonisten replikerar, att frisk luft antagligen är den vanli- gaste av. alla. dödsorsaker — den därnäst vanligaste är gott öl. Hans far hade kommit hem genomsvettig från sitt arbete och satt sig en stund i kvällningen vid det öppna fönstret, fått lunginflammation och dött. Och" väl må ' man undra om inte största procenten av all värl- dens motorolyckor och andra olyc- kor har sin grund i gott öl eller gott vin, "Orationen hälsas med, smattrande skrattsalvor men föranleder i öv- rigt ingen åtgärd: fönstret är och förblir öppet. under resten av nat- Adv J ohannes Gillby. a bilder Författaren Johannes Gillby skildrar, i en artikelserie I sma» 197 intrycken från en osa i Bayern, som han företog i höstas. Han koncentrerar in- tresset. till städerna Mänchen, Regensburg och Passau, vilka skildras i var sin artikel 4 ningar eller nysningar — kanske att de överröstas av sorlet och slamret. . . lumpen gjorde att jag råkade komma till Mänchen sent en afton, då intet rum stod att upp- bringa i något härbärge. Och mäs- san som war skulden härtill hade parti och fortsatte med morgontå-" get till Regensburg. Det var en av de första dagarna i oktober, men , staden och senare landskapet utan=". för kupéfönstret hade snarare ett drag av nordisk vinter, vit vinter: rimfrost på taken och rimfrost på träden, som svagt .kunde skönjas i den täta morgondimman. I vagnen ” hade jag sällskap med en familj på väg till Landshut. Vad de berättade beslut: jag ämnade stiga av i Landshut för att som hastigast be-- se det och ta ett senare tåg till Regensburg. Om Landshut visste jag att det är ett centrum för Syd- tysklands — spannmålshandel äger ett av Europas högsta kyrk- ' framåt en bred väg. När jag gått tio minuter utan att kunna sköja , de jag en mötande och frågade om ' let var långt till staden: Ja, det ' var ett par kilometer kvar — det visade sig att jag de senaste mi-” nuterna gått i fel riktning, hade observera den, Det var lätt att gå - i. den kyliga morgonen och omsi- der nådde jag fram, Men alltjämt. var ingen" stad -att.se, Allt var. gömt i en dimma, som inte gärna" unde 'ha stått den berömda lon-' donfogen efter, Ville jag se något " av Landshut; kunde jag inte räkna med att. hinna till nästa tåg, Jag bestämde mig för att tillbringa dyg- tellrum. Men alla hotell var” oel- ' ten. Omsider kom jag till ett pen-. sionat som sades vara varmt. Det” var det också när jag kom -— men nästa morgon som var söndag reste” värdfolket bort och lämnade mig. mol ensam huset med, de kalla. ten, "Adolf Hitlers yngre - När jag frampå ördagsmiddagen. kom ut efter några timmars veder-"” ickande" så set > "| — han kan :'väl vara sina femtio år — sover hela tiden, sitter där upprätt och rak med de slutna sin tid skönhetsmedel av olika slag, kör”. Och tecknaren och målaren Gösta ' Bjelkebo, på: sin tid välbe- kant: bland Sveriges barn genom sin tecknade serie ”Lars och Lisa”, stod på sin tid i en slaktarebutik i Karlskoga, innan han via ett kor- tare gästspel som extra på ett kort- varulager' i Örebro 'gav sig Stock- : holm och ritandet helt i våld. Harald Beijer, den tyvärr allt för tidigt "bortgångne produktive och -: betydande författaren till. bl a ro-; mansviten om ”Brita 'i'grosshan- delshuset”, stod under många år i cigarraffär.. Anders Aleby, under löfte och intimt : förknippad med dåtidens" unga författare i egenskap + kvarvarande” municipens siffror in- går i resp kringliggande kommuns). Man har därvid. kommit. fram till att av” de 53.058 bostadslägenheter, som under året beviljades, låg icke mindre än 40.114 — eller drygt 75 2 — i någon av landets städer, Siff- rorna bör jämföras med det faktum att av rikets befolkning bodde un- der året ungefär hälften i städerna och hälften i köpingar och lands- kommuner. Vidare kan konstateras att köpingarna lyckliggjordes med 3.733 lägenheter, varför för .de egentliga landskommunerna bara återstår 9.191.” Då åtskilliga starkt expanderande. tätorter med livligt bostadsbyggande icke 'utgör admi- nistrativa enheter utan ligger i landskommuner och då som nämnts municipens siffror ingår i dessas inses lätt att utrymmet för sådant bostadsbyggande, som kräver igång- ska blygsamt evad avser den egent- liga landsbygden. Detta förhållande landsbygden” men säkerligen , också sättningstillstånd, synes -vara gan-|'- är givetvis en följd av ”flykten från av av' ”litterär salong” innanför sitt ägandes antikvariat vid Klarabergsgatan i Stockholm sålde och säljer fortfarande böcker, :; En | smula 'merkantil . betoning, men framsprungen .ur'en bister nödvändighet kan -man f ö' spåra hos. flera av våra nuvarande yp- persta författare, Ivar 'Lo-Johans- son var.på sin tid nasare och be- rättar om detta 'skede i sin själv- biografiska roman ”Gårdfarihand- laren”. Vilhelm Moberg uppges | egenhändigt ha vankat omkring och sålt den samling beväringshistorier han under tjugotalet utgav "under titeln ”I linnerock och vapenbyxor” under "pseudonymen - Ville i- Mo- måla. Och Eyvind Johnsson, i dag en av de aderton i Svenska Aka- demien, försökte en arbetslöshets- jul pröva :sin' lycka som julgrans- först som agent, sedan som ”fabri- trettiotalets tidigare år ett litterärt N i Fridegård hade .eget antikvariat. I nbrottsstölder . och våldtäkter minskar inte Antalet br ott som kommit till po= lisens kännedom har nu tre kvar- tal: på rad'visat. nedgång, vilket markeras av följande siffror: 76.671, 68,516 och 57.160. Den sistnämnda siffran, som avser första kvartalet i år, är även något lägre än för sam- ma tid i fjol. - Tillgreppen av motorcyklar, yk- lar och bilar visar fortsatt nedgång jämfört med första kvartalet i fjol, för bilarnas del från 4.385 till 3.736 och. 'för cyklarnas från 7.871 till 6.561. Även mopedtillgreppen har något avtagit — från 1.919 till 1.842. Antalet. polisanmälda inbrottsstöl- der har' däremot ökat. från 12.367 till 13.137; Ifråga om biltillgreppen kommer minskningen till övervägande de- len på städerna Stockholm, Göte- borg och Malmö, upplyser Statistisk tidskrift, där uppgifterna om brotts- li, r Det ly även, att av de 3.736 biltillgre eppen under årets första kvartal inte mindre än 1665 eller ca 45 proc stannade vid försök till sådana till- er bidragande orsak till denna. Man. kan därur dra slutsatsen att redan nu föreligger en viss parallellitet mellan en orts framtidsutsikter och det därstädes, Arsavslutningen med läroverket ägde rum i går. ' I den lilla byn Killinge vid Gäl- livare finns tre bilar, samtliga dit- fraktade per järnväg, För en tid sedan blev det premiär för bil- krockar i byn. Två av bilarna möttes på den enda väg som står byborna till buds — och krockade kylare mot kylare. Tre personer fördes till” lasavett. På onsdagen dömdes de båda Hbilförarna till I Hallands län beviljades igång- sättningstillstånd för - 155 bostads- varav 45 i landsk nerna och återstoden i städerna och käpingarna. — Motsvarande "siffror var för Älvsborgs län 1.752 och 308. Elof Ahrle kursade skönhetsmedel vå sin tid, grepp. : När det gäller i strafflagen inte upptagna brott, " på vilka urbota straff kan följa, är bl a att nämna, att rattfylleriet visar sjunkande siffror i polisens statistik, nämligen från 2.179 fall i fjol till 1.991 i år. Å andra sidan företer brotten mot ögonlocken ' uppåtvända. fattas, man kan inte undgå föreställnin- gen att en publik just sådan som denna var det som med entusiasm lyssnade till-den blivande: despo- ten och världsfördärvaren i Män- chens krogkällare. Man skulle be- uppseende på vilken gata som helst. sendens blandning av folk och stammar. i Europas mitt, en av jor- dens historiska tummelplatser. . Men inne i de andra och stora väntsalarna, på samma gång res- tauranger och rn enl av Musta- schen. över. den hårt hopknipna munnen är. Hitlers,. kinderna, nä- san, hårfästet — allt känner man £& | från det grymma årtiondets otaliga ! tyska diktatorsporträtt, Flär är det bara den diaboliska ”touschen” SOM I gade i det. milda solljuset. Sankt Den ..sovande mannen På| Martins. hundra. och fyrtio meten': bänken har en uppsyn av. vardag- "lig och genomsnittlig hygglighet. Om han stode upp och talade — höva .en Gorkis penna eller en Rops” etsarnål för att kunna skild- ra den. Det finns här knappast en fysionomi som inte skulle väcka Bara en slump att de råkat samlas här för en natt — eller någonting mycket ordinärt och naturligt: en provkarta på rasblandning, årtu- k var ' så förändrat att mån trodde sig gå” omkring i en drömvärld. Borta var den grå fogen och den vita fros-. ten. Emot mig glödde och prunka= de en gyllene mellaneuropeisk ol-= I toberdag i det övre Donaulandets nejder. Landst röda tak och'ännu halvt sommar-, | gröna halvt oktoberröda lundar lå= + höga torn, som vid min ankomst förlorat sig i töcknet, redan:.strax ovanför portalen, steg nu som en. röd trumpetstöt mot det milt och. ljuvligt himmelsblåa. Det var, en. dag av oförliknelig lyster! Till var och en som har sina vä- gar åt det här hållet vill man säga, hut! Du skall bliva en stor upp-, Jevelse och en dyrbar minnesbild: rikare. Denna mjölnarnas och den! - nyktra prosans vardagsstad är själva verket en prototyp för den mellaneuropeiska — och medeltida; — stadsromantiken. Ingenting fat-i tas i dess rekvisita. Det har sin: flod som här delar sig och omsluter; stadsgrunden inom naturliga vall-, gravar, men som nu uppbär 'de ' ras.annex, På lagom avstånd från, floden kar naturen som på be- ställning: bri ett hundra me-! olika k r. det trängsel kring 'bord och värkar. Därifrån stiger ett sorl och ett slammer oföränderligt lika mono- tont, fast sena kvällen blir mid- natt och midnatten övergår i små- timmar och den sista nattväkten sakta avlöses av det första svaga gryningsljuset över miljonstadens rimfrostvita tak, Man får stå i kö länge här för att till sist kanske få en plats vid något av borden. Det pågår en stor mässa i Bayerns hu- vudstad, och här är publiken en annan; välklädda direktörer och af- färsmän med fruar eller hela fa- miljer, internationella eller inter- europeiska herrar och damer med världsvana 'och vana att leva i trygga, solida förhållanden, Nu är det åter för en tid fred på jorden med högkonjunktur och sjudande aktivitet på alla områden av fred- lig verl ih Dessa mä 1 stora flertal kommer sannolikt från förstaklasskupserna och de bättre än cestrafflagen ökning från 578 till 677, . . hotellen, Här hör man inga host- ter högt och rikt trädbeklätt berg) ' och på berget har någon medelti- da feodalherre anlagt en alltjämt välbevarad borg av den romaneskaj typ som man känner från så många tyska städer och klippiga floddalar Häruppe finns också en friluftspark) i blå och guldskimrande sagoluft.; Mitt emellan 'berg och flod, mel-;/ lan borgen och kvarnen reste for-' ' ädla vakttecken, torn -- det var på den tiden då: Landshut trodde sig kunna tävla med Närnberg och Augsburg om rangplatsen som Bayerns merkan-; tila och andliga huvudstad. Så res- te de här det högsta tempeltornet i hela landet, Försumma heller inte att träda in under Martinsdomensi högtsyftande innervalv! Jag för min del har aldrig tidigare stått i ett tempelrum av denna rymdverkany smalt, rätt kort, men vilken höjd (Forts. å nästa sida). de kom ifrån, dagsböter vid tinget, för sydhallänningar AA: och "" passerat en vägkorsning utan att. torn. Jag kom av tåget, men såg . - ingen stad. Jag följde de andra +. något annat än rena landet, hejda-, , . Stanna en dag eller ett par i Lands-' en långsträckt holme; den äldsta -" stora kvarnanläggningarna och de; ' na tiders landshutsborgare sin stads, ” Martinskyrkans; i inte iner än börjat, så jag tog mitt om den staden kom mig att ändra .. - ' net här och började söka efter 'ho= ;. dade, fast träden stod vita av fros= , . alla > en Tiergarten, där gracila hindarj Ne leker och hoppar på gröna. ängar, .
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.