LÅ — Le mena AR a 00/08 a AN OR Ja OR I . LAHOLMS TIDNING Fredagen den 17. juni. 1960 | |A bedem bör vara betalningsmedel för hushållen” '. |: I STOCKHOLM: (TTspec) ' - Bankinspektionen tror, ej : man får ökat sparande genom att för ” statstjänstemähnen införa ett löne- kontosystem. " Den torde ' bli” av relativt begränsad räckvidd och sy- "stemet synes inte medföra någon mera . betydande arbetsbesparing från samhällets synpunkt, För att vinna "de .små fördelar varom. det här i allmänhet kan: vara. fråga synes det inspektionen knappast motiverat, att genomföra ett löne- + utbetalningssystem som för många innebär en försämring i förhållande till vad som nu'tillämpas. I ett visst fall skulle man dock sannolikt kunna göra en mera vä- sgentlig besparing, nämligen om ar- betet” med” avlöningsuträkning och ing för ä! k-oc myndigheter .- med. liten "personal- styrka kunde-,ske centralt, Fn har'varje självständigt ämbetsverk äver de minsta, speciella : organ för dessa bestyr. Man' kan fråga sig, om det är rimligt att ett litet s det: - nen.— call hålla arbetskraft sys- selsatt ett par tre dagar i månaden med. dessa speciella uppgifter, som es kräver en "ingående kännedom om de invecklade avlöningsförfattning- - arna, som därtill inte sällan ändras, De mindre' enheterna borde i såda” nå ärenden kunna betjänas” av nå- ” got centralt organ; ; hos vilket skul- le” sammanföras arbetet med av 1 och Jö hetal ” ningen. "Varje verk skulle då en- däst behöva förse det centrala F med 'de' uppgifter som är indiga för avlöningsuträknin- gen” . Löneutbelalningen från ett så- > dant centralt organ fick naturligt- : vis ske genom postgiro, lönechee- ", kar eller- via «något löntagarens stik : skall betala även detta : Cd Västtyskland konto, . I. detta. fall synes konto- systemet med, hänsyn till de med ld,.till en ”Bvergång, prövar hågot - av- de diskuterade utbetal- ningssystemen, Härvid torde en " säkrare” grund för frågans fortsatta 5 behandling uppnås.” 4 r Fö fler de ger uttryck för: den "uppfattningen, att man inté bör uppmuntra användan-| det av.check. vid betalning av. hus- hållens'rutinmässiga inköp av "kon" : » gumtionsvaror. -För. sådana, -utbe- taltingar är sedeln ett — inte minst, ,. från "kostnadssynpunki överläg- set betalningsmedel, Även med en »"stark' rationalisering” kräver chec- . > ken: bokföringsåtgärder .m'm, "som - kostar: pengar, och i sista: hand är 3 det löntagarén- -konsumenten, som Färre väldsbrott, ' fler sexualbrott :- "1" BONN (AEP)': MM Västtyska förbundsregerin; gens - officiella Bulletin” publicerar i sitt senaste numnier eh "brottmålsstati- som "i många "hänseenden är ägnad att förvåna resp att; sbelysa - de sociala förskjutningarna i efter- - krigstidens Tyskland. som också " detta: avsnitt allt mera amerikani- " seras. Under "efterkrigstiden. visade ”äntalet sexualförbrytelser klart sti- ” gånde "tendens. Under år 1959 .re- gistrerades emellertid. rekord; 116 sedlighetsbrott pr 100.000. invånare, : sammänlagt 63.380 fall. Enbart från " år. 1958 till 1959 har sexualförbry= AMRA RANPABA, ” tarnas' antal ökat med 9.3 procent. "Däremot konstaterar rapporten var; ” aktig och fortlöpande minskning av brotten mot livet, varmed i Tysk- land sammanfattas både mord, dråp! ” och otillåtna aborter. Under. år 1959 begick eri på tiotusen västtyska in- '.Vånare, barn och kvinnor medräk- nade, sådana brott, d v s i genom- snitt förekom minst tre brott mot "livet i småstäder med 30.000 invå- - nare, . och mer än 100 1 miljonstä- . derna, 'Siffran ligger 16 procent kigre' än ” motsvarande. siffror år 1954, den var emellertid 1,6 procent « högre än antalet liknande brott un- > der; år 1958, Totalt begick västtys- : karna. 1.950. 000 brott mot'straffla: « Barna. I praktiken innebär detta att Ivar 28:e "medborgare, dvs var 20:e ., Vuxen. invånare, straffades i tjol ör ” brottsliga” gärningar. 1,210.000 av ”Protten var: emellertid av mindre "betydelse, främst då brotten inot .trafiklagarna. Den äkta” . krimi- naliteten omfattar emellertid också 1den. 733.000 fall mot bara 560.000 ett "år tidigare, Stölder och andra brott mot egendom utgiorde 40,3 procent av samtliga, brottmål, - Bilister är. folk" som kör som om CN Ärde bilarna, fotbängare är folk ge. Tre dagar hade han gått längs dammiga landsvägar, och två nät- ter hade han krupit ned'i: höet i Jadorna. Han hade varken: behövt frysa eller hungra under sin långa vandring, Folket i dalen var gäst- vänligt och sommaren stod i full-'” blom med heta dagar och ljumma nätter, . : RR Men nu äntligen... Efter” sin långa färd hade han nått sitt mål Den fattiga byn bredde ut sig'fö hans ögon. De små sönderstyckade åkerlapparna, stenbackarna, skogen och de grå och röda gårdarna::Allt sticktak, det lyste så. vitt och bröt av -mot den yppiga grönskan, Och i Yrviken hade: de fått ladugård han kunde se. « Ännu var inte allt h och var stod. hässjor kvar: på. "de" 4 mejade vallarna. Rågen. gulnade redan, ja, uppe vid Augustas stuga var den redan fullgvlnad. Den pe han att han var trött, det värkte” han fick vila, Inte hade han vandrat så långt' att han behövde, bli” så trött, någon brådska hade Kan inte heller haft. Men. likafullt var'han riktigt trött. Ja, det var nu ine som förr. Haon:' var ju åttiotre år fyllda — människor ' betecknade" det som mycket ? bra,' att "göra en 'sådan vandring när man, kommit till den åldern, I Yo ” AÅttiotre.. - Julius Hedmårk försjönk -i tan- kar. Var han verkligen så gammal? Jay ja, ja, han var det, så stod det i' kyrkböckerna. - Han ' hade: devatj Itt liv. so 3-5 "Aldrig: hade han ” tänkt "så: här förr. Alltid hade han sett fram emot någnting, ' alltid: hade han” drömt om" framtiden." Fri hade: bedragit sig "själv," han "hade övertygat sig om' att hati inte var gammal." EN "Det drog ett litet 'vi KO 16- var sig likt som det varit, :med få ' undantag. Nolhagen hade fått nytt, av tegel, Det. var alla: fö) nd ingår k faktiskt i benen och det smög en” N behaglig känsla genom kroppen närj'4 2 i duktig karl, Skulle han inté lärka över saken? : Nej; Ingenting kunde hindra ho- nom nu. Men redan vid hemkoms- ten. mötte honom en" besvikelse, större än alla andra.. Elly var inte som förr. Hon tog inte emot honom som. han trott. Hon undvek honom 7 nu. Hon hade fått 'en annan.. ” Det var "klart att inte en flicka kunde vänta på honom i tre år, Der först ' uppflammande vreden mot' Elly "låde sig snart. Det var hans' fel.” Varför : skulle "han resa bort'från byn? Han hadé haft det bra och han skulle fått det bättre. Men han fick betala för det.. -- Men. »även - denna ' känsla gick snart. över. Han upptäckte hembyg- den, han upptäckte våren. Han gick och drömde i de. vackra vårnätter- na — till:en' början var allt endast lycka;.och--harmoni,' Men - allt -mer och ' mer:; kom :'någonting .. annat: Han så mycket han ald- T | ende över den ”gamles "rynkiga an- sikte. "Så fort: allting; hade' - gått. Ättiotre:år, var den tiden inte-läng- re? Hur: mycket. hade hän" hunnit reälisera av sina planer” sedan" han + Här kom. han lika tom- hänt som när: han for för sextiofem år sedan, -Nu, mitt. i högsommaren, hade han gjort den' långa" "vandtin-+ gen för att se sin bygd. igen. En liten' fattig "by Thed: små | dar 'och torpstugor: Och äridå var det någonting särskilt med den, än- då hade, denna trakt en plats i hans hjärta, aldrig häde den lämnat" hö- nom någon: ro; Hit -hade. hån" dri- vits tillbaka otaliga gånger i sitt liv och alltid frågat: sig detsamma, när å id: målet: Vad skulle du öra? :— Aldrig hade han I kunnat inse detta förrän han, kom- mit fram '-— alltid hade bygden häg- rat som . någonting - ljust. och loc- kande -' och: dragit. honom till sig blott för. att: varje gång" bli en ben te denna” hygd som i 'livet, "var det in- te: denna längtan 'som "alltid. gjort att han inte kunnat stanna någon- stans som andra? vr Julius Hedmark mi i Han satt bakpå schäskärrar med sin stora koffert.: Där framme satt far "och körde, 'och de: talade' inte så” många ord, med varandra; Men han kom väl, ihåg vad far. såde: »— Folk. har så olika tur: här i li- vet, en del: kommer fram: en del blir det ingenting av, 3 Han mindes :hur. han. en gån- gen tänkte. Oroa 'dig inte far, mig skall det nog bli någonting av, jag skall göra mitt allra bästa, > "Den gången var det Elly. I hans | drömmar. blev hon" till ett över- naturligt väsen. Sista kvällens öm- ma farväl följde honom: Hoh bad: Koin tillbaka snart, Julius! i "7 Julius. hatade den stora staden Han kände sig ensam: Vem bryd- de sig om honom, 'vad gjorde det om han en dag var död och borta? Han avskydde jäktet och småsin- net;:' Bygden därhemma - hägrade trots"att han hade en god'ställning i det företag där han arbetade,: | < Då var det han gjorde: vad in- gen annan skulle ha gjort. Ett brev blivit sjuk. Han kunde inte sköta den lillä gården längre;” Det gick en våg av' glädje ge- nom Julius Hedmark med det bre- vet; Äntligen hade han fått någon orsak att komma hem;,' äntligen skulle han kunna se folk i ögonen hemifrån förtäljde honom att far rig sett" förr av, hembygden och dess människor, Här gick de, små- sinta, .och med små. vyer, de var bundna av. sitt arbete och sina ar- vegårdar, "det var deras värld och deras liv, Han däremot” "hade sett + En vår och en' sommar gick Ju- lius : Hedmark . hemma på> gården och : arbetade, ' Han 'strövade om- kring”. i bygden, han ; dansade och Elly, Det fanns, så "många ; andra vackra . flickor. Han: var inte som de”andra, Han hade någonting friskt över sig och det låg respekt kring honotå. Han hade varit uté i' värl- den, han hade sett så mycket man ck, se i byn: Flickorna tyck: sommaraäfler med doft. av nysla- get:hö och: blommor — glada flick- skratt, däns och glädje. -. . - E och. sommar var det. så mot nya öden. "Denna ' gång lev det sjön. Han kom ännu läng- världen. Nu blev hemlängtan ännu större, hade han, svurit när han reste att han" ldrig skulle kommå tillbaka mner, Vad skulle han tillbaka till dessa trångsynta gamla bönder och torpare att göra? i Varje." gång "blev det likadant. Åter och åter fann' han denna grå hygd, som. endast sommaren bjöd ett.uns glädje. Bara för att åter fråga sig: :Vad skulle du hem att göra? Hade du det inte tusen gån- ger bä därute? Men han blev aldrig vis på den punkten, ”Och” nu. Nu var han ' åter här. klå öl 2 ov F mm my et NR or slaTrots allt var det hon som stod ia hjärta närmast. var, glad? Och. han: glömde '. snart]. . SS SAR SDTSA RSS ve s s s Kan. det bli "möjligt med varning för AR ANDE Denna, gång 'säkert för den sista. Men längtan ' satt i ännu, Han hade smugit sig från ålderdomshemmet långt söderut utan lov: och utan att fråga någon, Han ville tillbaka till byn och minnas de forna som- marnätterna, han glömde dem ald- rig: . . För sista' gången. Tanken + var så overklig. Bilden, ar av när han for för första gången kom åter för ho- nom. Och fars ord klingade i hans öron: 7 :&- En del blir det ingenting avis :Här satt han. nu, vid slutet av livet." Ingenting hade det blivit av honom, nej, det var sant. «=. En del människor kan håna and- ra för deras hemlängtan och se ned på dem. De' vet så. litet om den plåga hemlängtan är, och vilka för- sakelser. människor ' får göra, för den känslan, = ":t7 Den: gamle mannen råste sig med möda: från sin sten” och vandrade nedåt bygden. Märkvärdigg nog var det Elly han mindes klarast. av al- la kvinnor; fastän hon aldrig blivit hans. Nu skulle han" krypa ned. i -höet i prostgården. I morgon skulle han gå och på Ellys'; grav. ga. några blommor «'Han hade» ju ' när allt Kom c om- kring ingenting här att göra. "Men ” En japansk parallell. till den kaliforniska. sprickan: om typiak för- ! ) jordbävning? bä (obs! I . Dei år inträffade svåra jord- bävningarna vid Agadir, i Lar i Iran och nu senast i Chile och Ecuador med massor av spillda människoliv och oerhörda ma- teriella skador har på nytt väckt till liv den gamla frågan ”Skall vi Idrig komma därhän alt jordbävningar kan förutsä- gas så att befolkningen i de ho- tade områdena i tid skall kun- ' . pa varnas?” Vad säger veten- skapsmännen? Är det möjligt att tänka sig Lunna utsända ”jordbävningsvarningar” som vi sänder stormvarningar? . Vetenskapsmännen arbetar sedan flera år tillbaka med att finna en lösning på problemet, men det: är sannerligen inte lätt. Den japanske seismologen ' professor Omori har emellertid trott sig finna ett visst lagbundet förhållande mellan jord- bävningarna i en och samma ”svag- hetszon”, När "en stark jordbäv- ning ögt rum inom en zon sker enligt hans teori nästa jordekak- ning inte i närheten utan i en av- lägsnare del av samma : zon, en teori som flera gånger har besan- J nats. Irom ett bälte, som sträcker sig längs Stilla hvaskusten, ägde jordbävningar, rum i följande ord- ning under'år 1906: Den 17 mars i Japan, den 18 april i San Fran- cisco och den 17 augusti i Chile, värvid vid bland annat staden Val- pariso nästan helt förstördes. Och detsamma har upprepats i år, Aga- dir . och "Iran: utgör de" yttersta ändarna” på 'en ”svaghetszon som sträcker sig från norra Afrika och bergstrakterna i södra Europa . till Grekland med öarna ' samt vidare över Turkiet; Armenien” och” Iran. De 'svaga punkterna ' en sådan zon ligger : ofta tämligen" ytligt" blott från en jor "I dessa av jordt | satta trakter är det "också som man ré "från hembygden, han .såg främ- |. mande hamnar, han var ute i stora | ' några mil under jordytan. som exempelvis” vid" Agadir. När spän- ningarna i en svaghetszon” viss styrka utlöses et" skaly, 2 En det seismograler här trott sig kunna "påvisa ' att 'jordskalven är bundna vid '.vissa årstider. Jord- den "varma, .så att mellan talrik- hetsmaxima för södra halvklotet och ' vårt "halvklot ligger en tid av ett helt år. Vetenskapen vill för- klara detta så' att det råder skilda lufttrycksförhållanden under dessa årstider. Man har även sedan rätt lång tid tillbaka observerat, att magnetnålen . blir mycket orolig strax före en jordbävning, Dessa hav: också - satts i samband med märkliga förändringar på solens yta Det är mycket möjligt, att solfläc- karna, som i många avseenden har stark inverkan på jorden och dess invånare, även har. med jordbäv- ningarna att skaffa. Längs genom hela Californien, skriver dr Inge Lenman i en ar- tikel: ”När marken skälver” — än- da från San Francisco i norr och ned till Mexico i' söder, går ett väldigt brott i jordskorpan, den att rekordet för kulor” 'är' nästan 50 meter? Första gången en människa lät sig skjutas ut ur: en kanon sändes hon i väg 18,5 meter, Det nuvarande re- kordet på ett 50-tal meter innehas "levande kanon- av Ugo Zacchini. För att uppnå denna. långa - luftfärd, skall hans kropp på den oerhört korta tid som förflyter från avfyringsögonblicket till dess kroppen "lämnar kanon- mynningen, accelleras upp till en fart av 145 km i timmen, pund sterling - mark . co occc (nyifranc . drachme ' gulden (fiorin) lie" > - dinar Franc. krona . shilling - i escudo .” « peseta ” franc = Får FA Få so Få mn Kn po bre bör Br br BA ft ft Hur mycket kostar det mig? om han vände åter. Han måste ju herå för gårdens "skull Han :hade inte vågat vända 'åter förut, 'Han som hade det bra, varför skulle han vända hem till fattigdomen i den gamla avsides liggande byn? skulle de ha frågat. Julius reste, Innerst "inne var det någonting som sade; att han gjorde dumt, -och . han vacklade ett ögon- blick. när" firmans kamrer: talade med hohom -om hans hastiga! be- Bun kår äv. om de ägde gälorna slut; Inte skulle Hedmark resa, han: s k San Andreassprickan, Det: var denna som rörde på sig, då. San Francisco härjades av den nämnda or ingen 1906. Sprickan går ända upp.i markytan. Efter den nämnda jordbävningen kunde man tydligt iaktta den på en sträckning av gott och väl 400 km. Förskjut- ningen längs brottstället var på ' en del platser få stor som. 7 meter. Numer har 'man denna spricka under ständig observation och det har visat sig att här försiggår en gradvis förskjutning som årligen uppgår till ca 5 cm, '' . | Det är dock högst osannolikt att i denna förskjutning kommer att för- siggå successivt, "värt om har man starka, skäl att anta att brottytor- na som är hårt pressade 'mot va- randra, "kanske til och med in- kilade i varandra, kommer att ge efter för trycket varvid utan tvi- + ME ” Man blir ganska lätt ”virrig”, när man under semestérresan' måste räkna om de olika valutorna i län- derna i Europa till svenska pengar för att komma underfund med hur mycket det nu kostar — eller har kostat, Tabellen här kan förebygga mycket huvudbry i den vägen, ef- vel allvarliga jordskalv här när som helst kan väntas San Fran- cisco-skalvet orsakades säkert av en sättning på dess nordliga sträck- ning medan i mitt n av 1800-talet ett häftigt jordskalv ägde rum på dess södra sida, tersom den ' ger en översikt över värdet av den utländska valutan i de flesta semesterländerna i Euro- pa. Omräknandet i svenska pengar är så precis som det är möjligt, men | San Andreas-sprickan är doc Lin- har dock måst angivas med "cirka", | te något särfall. Man känner till eftersom man annars skulle vara|l flera dylika, Gerom själva Köpen- tvungen ' att räkna med tiondels | hamn går en dylik snricka och ören. fiera minds fo:dekalv har också tt en ji -bävningarna är sålunda vanligare. under den kalla" årstiden än under I till ett besprutat område. under tidernas lopp förekommit såväl i Öresund som på Jylland. Ingenstädes på vår jord är dock skalven så veanlisa som utmed Stilla oceanens ” "ster, den asiatis- ka utmed "de stora Sundaöarna, ön Formosa och framför. allt de ja- panska öarna, liksom utmed Nord- och Sydamerikas västkust, Här fin- ner man också de största havsdju- pen -— 10.000 meter och över, In- till dessa är jordskorpan ytterst tunn och -för den skull ständigt utsatt för starka spänningar, 1 ö ut- | Skandal kring — > NV ge svenska flickor i Kalifornien LOS ANGELES (TT:s korr) Den svenska flickimporten till Kalifornien aktualiserades på ons- dagen, då en ungdomsdomstol i Long Beach tog upp ett fall med en 16-årig svensk flicka som lämnade ', sin hembiträdesplats och senare greps av polisen för omoraliskt liv. Det var flickans förra arbetsgi= vare som anmälde henne för poli= sen, Domstolen kommer utom flic= kan även att höra Swedish Do- mestice Agency, som förmedlar ar= bete åt svenska flickoor som vill. komma till Kalifornien; Byrån har förmedlat den 16-åriga flickans re= sa och anställning i Los Angeles, Bristen på hembiträden i Los An= geles gör de svenska flickorna my ket eftertraktade, och de har jäm förelsevis lätt satt erhålla inresé- visum, Den stora tidningen Log Angeles Examine tog på tisdagen med jätte- rubriker upp fallet med den 16- åriga flickan. Konsul Danielson i Los Angeles intervjuas av tidnin- gen, som tar upp flera fall då flic- korna lurats till Kalifornien av falska löften. Domstolen väntas bl a' ta ställning till huruvida flickorna på ett olagligt sätt tvingas arbeta av - . en förhandsbetald biljett. mänskligt "ett av de värsta har blicken öppen för jordskalvs- faran och också rå allra senaste tid begynt sända ut varningar. När en jordbävning inträffar i närheten av en kust uppkommer mycket ofta kolossala 'svallvågor, som sköljer långt in över land, Vid jordbävningen i. Lissabon 1755 samt i Messina 1908 uppstod över 15 mete: höga svallvågor som full- bordade intelsen av - städerna, Numera utsänder man varningar då efter ett jordskalv dylika /svall- vågor kan tänkas uppstå. Vid de jordskalv som de senaste dagarna drabbat Chile underlät man först att utsända dylika varningar och då man till slut gjorde det var det för sent — ödeläggelsen var redan ett faktum. : ” Jordskalv har allt "sedan. ur- minnes tider "satt människornas fantasi i rörelse. En del primitiva folk har sålunda föreställt sig att djupt nere i jorden sitter en varel- se, som när den rör på sig, får jorden att skälva, «rzh ända in' på adertonde årlundradet yttrade en "vetenskapsman” att: ”Ingen kan väl tvivla på: att detär ett Guds straff till och med som han påläg- ger oss!” Stundom hör man skildringar av den ödesmättade stämning i atmos- fären som föregår ett jordskalv. Fåglar, hundar och hästar reage- rar ofta genom att visa sig oroliga ” och nervösa. Då Messina tidigt en decembermorgon 1908 lades i spili- ror genom en jordbävning påstås att de som var vakna vid 4—5- tiden på morgonen förnummit en dov orosstämning. Hästarna ute på fälten, korna i ladugården och hun- " darna i sina kojor visade också alla tecken till ängslan." Flera av de europeer, som befann sig i Agadir vid jordbävningen därstädes i år säger sig också dagen och af- tonen före katastrofen ha förnum- mit något tryckande i luften, de” överfölls av någon märklig ångest- - känsla som de hade svårt att ' klara. ” Numer lär det ju också & gå "att få s k jordbävningeförsäkran.: Man har åtminstone. varit inne på en så- dan tankegång fast det ännu blott är i USA som denna försäkrings- form" i viss. utsträct: ligats, ” straff. då. jordbävningar hemsöker | . - Det är en fråga som mer och mer - kommit i förgrunden inom svenskt jordbruk? användandet av. kemiska preparat för ogräs- bekämpning. ' Det har skrivits mycket om sa- ken. Nyss gick en notis genom pressen som berättade” om hur tusentals starar mött sin död på ett ställe i södra Sverige. Rapp- .könsen och fasanerna dör ut. Det blir alltmer tunnsått av vilt. Kor som kommer ut från inhägnader- na dör då de äter av besprutat gräs. Det är ett fruktansvärt va- pen som satts. i våra lantbrukares händer. Något. av en atombomb inom djörvärlden. Hur ska det bli om dessa farliga kemiska pre- parat fortsätter att användas? In- > bara onyttiga skadei ter ” skadeinsekterna - har att ha ätit förgiftade fåglar? 3 Ja, man vet inte. Överhuvudtaget. är användandet av flera av våra preparat så pass osäkra. att de borde förbjudas. Den dag vi ut- rotat. de naturliga fienderne ' till vi kommit tram till "tvingande omständighe- på ter att skydda våra 'grödor: konstlad väg. Men det är. väl tyder katastrof... Förbud för "osökra" preparat Forskarna : bör : få mer - tid på.' sig. Man skulle önska att kontrol- len vore mycket strängare, innan nya preparat, fick. användas. För- hud mot sådana" som bevisligen anställer stor förödelse bland nyttiga insekter och vingade vän- ner. Biägare talar om ”den stora ” bidöden”, en katastrof för många biodlare. Vart har massorna av fjärilar och humlor "tagit vägen?.: Numera tillhör det undantagen att.:se dovt ' brummande humlor ' kring — bl ide > linder och dödas. utan också dessa naturliga fiender. Massvis med fåglar som lever' av skadeinsekter möter sin död på de besprutade fälten. Man känner rädsla för ett så tveeggat vapen och osäkerhet? Man hoppas att också lantbrukarna själva ska inse, att det inte är en- bart nytta man vinner av dessa farliga preparat, som absolut bor- de förbjudas. . Siälv fick iag häromdagen «2 flera döda rapphönskycklingar ia- Ingen tvekan kan råda 'om varför fåg- larna dött! Ännu hade ingen na- turens renhållningsman — i form av. räv eller grävling — funnit platsen och rensat upp. Många fjäderbeströdda platser hittas, Rä- ver får många hårda ord på sig, då han är oskyldig. Han gör i stället en' god gärning genom att hålla rent. Klarar räven sig i sin tur? Eller finns det rävar som möter döden backar. Vi har inte råd att hands- kas så ovarsamt med naturen. Där har från början allt varit så vist ordnat att människorna klarat livhanken genom årtusenden och" åter årtusenden, I och med atom ålderns tidevarv ser det ut som. . om vi trodde att vi skulle kunna. göra om naturen; Det : "måste bii. : ett bittert bakslag. : . Nej, låt endast de oskadliga -.. preparaten ' komma till använd-. ning. Skydda oskyldiga 'djur och na större belopp: till jordbruks< ' forskningen. Redan har forskarna uträttat storverk, Låt därför de preparat som man ännu är osäker om undergå fler prov innan de : sätts i händerna på lantbrukare utan erfarenhet och utan skolning inom området. Vår natur måste vi. vara rädda om, markernas vilda betyder liv och skönhet över landskapet Där-. för vill vi hz kvar också minsta : i lyans tysta obemärkthet, efter kryp och flygfäl- alla fall fråga” om inte detta bes, 7 insekter" från lidande. Anslå gär->" FE ARANARSADÄSAAA Itt JARAD. An FY
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.