"Tisdagen den 21 juni 1960 . LAHOLMS TIDNING v NAPPAT PEPE PAPPAN NA NANNA NVP Y PP PAA EE YYYYYYTYTYTYT YT TY TT FINT VE SYVYYT TTT TEE TAIS TTT ANS YTTYFE AN VESA Y AN ETT FAO D Å NS ARN, Kalle "Det var en gång en glass som frös så ert Han kall Glass Men Kalle skulle få se på annat! För plötsligt hörde han en sex- Kalle och var bara 25-öres, alltså Inte så värst fullvuxen, så han ” hade inte så my-ket att frya om. Men frös gjorde han likväl. Och mörkt var det där han Jåg i sin box, Det glimtade till ibland, han ' såg t o m solen litet då och då, och varje gång det glimtat till blev det något litet varmare, så att han inte frös så förfärligt ett tag, ja han nästan svettades litet grann. Han förstod inte varför. ; För varje gång han sett solen 'blev det också litet mindre trångt å boxen, Den ene kompisen efter den andre försvann, han visste ic- ke vart, Det kom ner nåntin; ro- safärgat med vitt ovanför och lyf- te upp dem, en och en, ibland två. Och varje gång hörde han . röster utanför, ibland små barna- röster, ibland t o m en riktig gammelmansbas, och tydligen var ”. det på deras begäran som Kalles kompisar blev upphämtade. Till sist, mitt 4 allt frysandet, kunde det inte undgås läng re. Kalle blev nyfiken! Han und- rade vad det hela egentligen rör- de sig om, Han tyckte rent av hans eget omslagspapper var lika " grant som de andras, så han kun- de väl duga han också, Konstigt att ingen kallade på honom, så . det blev hans tur att se sig om . Ne världen. : i > Algotsson hade förlovat sig men greps av eftertankens kranka blek- het, Han visste inte hur han skulle " bära sig åt för att bli fri igen och anförtrodde sig åt en god vär. Den- ; ne gav följande råd: — Skildra dig själv och ditt liv: innan du blev "bekant med henne 'i de mörkaste färger så vill hon inte ha dig. " Det gjorde Algotsson. Han be- rättade att han bedragit massor av - kvinnor, att hån hade ett rysligt humör och var gränslöst brutal, ja : han fick riktiga anfall och då kun- "de. han misshandla folk, kvinnor . inte undantagna. Han sade sig ock. så ha varit med om åtskilligt fuf- fens och var välbekaht hös poliser etc.” " Ett par dar efteråt mötte ha , fvännen som undrade hur det. gått | — Du och dina goda råd! Det gicl låt pipan, Hon sa bara: ”Gud så in- I tressant att vara älskad av en så | va I Adolt, varifrån kommer alla de är tomflaskorna? wo «= Det kan jag inte förstå, lilla! su Jag köper aldrig en tomflaska! « Turistens hårda liv: Säsongen har börjat och nu gäl- 1 ler det bara alt ta törnarna i det - hårda semesterlivet. ' 1 1 Tak: Som nu årsröst utanför, och den sa: — Kan ja få en riktigt kall glass för den här? — Jaha Du lille vännen, visst kan du få det, men det.blir en . liten en, sa ägaren till den rosa gripklon där uppe. — Det blir den här det, sa rösten, och så grabbade den där gripklon tag i Kalle Glass och lyfte ut honom i solen, Gripklons ägare måtte ha trott att det gällde just Kalle när sexårsrösten sa ”kall”. Men oj så svettigt det var i so- Jen! Det var nästan så Kalle ång- rade att han varit nyfiken. Ja minsann, var det inte så varmt att han började gråta trots att sexåringen klätt av honom pap- peret. Ja, Kalle grät så tårarna nästan dorppade; men varför föll de inte? Ajaj, det var den lille sexåringen som slickade dem i fa Och han verkade så nöjd, så nåja Glass kände sig allt mind- re och mindre, allt mjukare och mjukare, och plötsligt förstod han att det är, det var nog detsamma som hans undergårg, Men, tänkte han storsint, vad gör väl det. Jag gör tydligen en annan glad och nöjd, och då så! . Se det var väl en riktig som- marsaga det? Ana Chefen frågade om jag hade någonting särskilt för mig i kväll, men kan du”tänka' dig, han menade om n jag ville iobba "övertid, | | Bäst för båda ' som vid ankömsten till badhotellet 1 frågade hur det Jag" till med mat- tiderna," — Jo, frukost mellan fdockan och 11, lunch mellan 11.30 och 16; » middag 1645 till 21.30 och te på "kvällen... -— Men herregud, kved fru Jo. Tansson, när ska det bli tid till ett ”bad., - Eva har äntligen slutat skolan och skall börja jobba på fabrik. Hennes mamma ger henne pengar ' och säger: — Här har du ull busskort, och här har du till maten och här,: . Eva avbryter med en suck: | .— Usch vad det är dyrt att jobba. | I Hammars socken i Närke växer bett av Sveriges äldsta enträd, taxe- rat till omkring 500 år gammalt, Enen; eller enträdet, som tillhör barrträdssläkte av cypressfamiljen, finns 1 omkring 30 arter med ut- bredning på jordens norra halvklot, Enen växer mest på magra backar, hedar, och kan. på sina håll där växtbetingelserna är goda uppnå en' ålder av mer än tusen år — enligt vissa forskare. Man anser dock upp- giften "på sina' håll: ganska över- ” driven: I varje fall finns ingen' en av "bevisligen den åldern i hela världen lika Jitet som det finns något bevis för att någon en tidi- gare nått mer än 600—700 årsgrän- sen, Enen i Hammars socken anses sålunda vara något mer än 500 år gammal, men dess ålder är i verk- ligheten icke ännu bevisad utan en- gast uppskattningsvis bestämd. ' -' Här i Sverige har man konsta- terat att enen håller på att minska i antal; Hedarna försvinner allt- ' mer, vilket gör att de naturliga växtbetingelserna "ör. den vanliga vilt växande enen också försvinner, Emellertid blir i stället i trädgår- "'darna, allt vanligåre en annan art, " nämligen den Virginiska, som lik- når den vilt! växande, men dock in- te i flera 'avseendeh kan ersätta densanima. & = 3 + En jke har syklat upp i jämnbredd med en kvinnlig bi- list på' en 'gata.' Damen har lite svårt att komma igång. Cykelbu- 8| det kommenterar: =. Tanten skulle allé dra en barnvagn i stället .. Damen: — Ja, och ni skullé lig- ga i den! . Strid omm Errol I Flynns testamente TFilmskidespelaren Errol Flynn efi en på mer "än en miljon dollar. Han in- satté enligt upphittat testamente en av sina tidigare hustrur; skådespe- lerskan Pat Wymore, som univer- salarvinge. Flynns tre döttrar fick bara var 'sina 10.00 dollar "medan bars 18-årige son Séan Flynn mås- te nöja sig med 5.000 dollar. :Nu har: den ' "avlidne ' skådespel Dagens rim —XAN Nu närmar sig hastigt en urtid på klockan . som anger ett tiden är inne för smockan : i Ingos och Pattersons fight. Envar mellan 1 år och 100 har känning i kropp och i själ av den pirren- de spänning . som fås inför kampen to night. Det hoppar och kvillrar $ mag- grop och sinne och många förmår inte hålla sig nne och många kan inte gå ut. Man vet ju hur mycket för lan. :" > det det gäller den stunden som gong-gongen - går och det smäller av svingar som osar av krut. Som känt finns det intet som väntandets tider, man går där och stönar och suc. kar och lider och räknar varenda sekund och Himmarna Jiksom minuterna till tidpunkten ; fram då det talas med näven av Ingo och Floyd en stund. CC J Kommunistiska fiskar Tidningen ”Tiger : Standard” i Hongkong meddelar ait de ameri- kanska tullmyndigheterna av ex- portörer till. USA avkräver ur- sprungscertifikat rörande akva- riefiskar och guldfiskar, Amerika- nerna förmodar nämligen att fler- talet av de vackra fiskarna här- från K istkina. Tid- ningen upplyser om att guldfiskar och, andra sällsynta akvariefiskar visserligen exporteras från Hong- kong till USA i stort antal, men att varan inte alls omfattar ”kommu-= nitiska Åiskar”, = Nej, sa frun, jag släpper inte :|min"man vr sikte sen vi tog 'våra horoskop ur automaterna på tivo- li. Jag blev spådd att få två barn — men han skulle få fyra stycken! -— | Strömmingen i den här lådan är väl inte dålig? >» > '—; Värre än så, frun,' värre än så. Dom är stendöda allihop, SVARAR Under denna rubrik besvarar "en "svensk legitimerad läkare kostnadsfritt medicinska frågor från läsekretsen. ”Förse frågorna med lämplig ' signatu? och uppgiv helst ålder och kön. Det är givet att envars . -anonymitet obrottsligt bevaras. Märk breven DOKTORN SVA- "RAR och sänd dem tili redak- : ” tionen, : : 16 år”, Att med intagande av oli- ka medel, i Ert fall har Ni tydli- gen försökt med saffran, försöka framkalla missfall brukar i allmän- het misslyckas. ' Lapis . droppas i ögonen "på nyfödda barn, för : att inte barnet skall få infektioner i ögonen, som kunna ha slagit ner hos: barnet efter dess kontakt vid förlossningen med kvinnans . yttre könsdelar. Sådan indrypning av la- pit göres enligt lag på varje barn. Man bör. absolut söka-läkare om man haft missfall... Någon bestämd tid angiven för att ligga till sängs efter en sådan komplikation finnes Blöd storlek kan variera fyra barn, som är från tre olika äktenskap, bildat bolag och enga- gerat en av USA:s främsta advo- ']ater för att få testarrentet ogil- tigt ' förklarat. "Arvingarna >påstår att Errol Flynn:inte var vid sina sinnes fulla bruk: då han .skrev testameritet. Han hölls under flera dagar i ständig berusning = av Pat Wymore. I sådant. tillstånd 'av- ensle ij. och det är alltid farligt med stora i dessa” Blodbrist på grund ' av : blödning hävs " emellertid mycket lätt med blodtransfusioner. De flesta miss- fall inträffar i andra och tredje må- naden. : . Hoppas”. Ni har tydligen e en hel | del besvär, som kommit "på senare tid, > med avmagring, trötthet, svårighet att kasta vatten lockade Pat det derliga 'doku- mentet; : : Som sagt Kalle: — Du Emil, som är van med tumstocken, kan du säga var- för en 'människohand aldrig kan vara större än 11' tum? - — Emil: — Ne-ej det kan jag benne mej inte, Kalle: — Jo förstår du, voré den 12 tum, så skulle den bli en fot, —, Det är inget fel på mej, dok- torn, annat än att det kliar lite i blindtarmen. — Då måste ni låta ta ut blind- tärmen. — Bara för att det kliar i den? hjärtkl. och. hjärtbesvär av olika slag. Jag tror det bästa Ni kan göra är att hålla Er till Er lä- kare, som känner Er, som under- sökt Er, och jag tror inte Ni har något att vinna på att flaxa mel- lan olika läkare, Det är nog allde- les riktigt, som Ni förutsätter, att | åldern spelar en betydande roll vid uppkornsten av alla dessa besvär. Möjligheterna att få hjälp är emel- lertid mycket stora joch den bör Ni ta vara på. ; ”Fobi 1860”. Med fobi menar man en orealistisk rädsla för någonting t ex mörkrädsla hos vuxna perso- ner, svårighet att åka hiss; ibland kan fobien gälla e> oresonlig skräck för baciller o s v. Behandlingen av sådana nervösa tillstånd omhän- derhas av psykiatriker och ofta 'ångvarig samta!sbehand5ng för ätt — Ja, hur skulle vi. annars ,kom- mna åt ätt klia den? : komma till rätta med problemen. I söder” aptitlöshet, | ” Texten: Kai Rosenberg, = ” Copyright P1 B Bor 6 Cenagn DL: Vilh. Hansen Den fångna näktergalen. verkligen hoppas att det är länge sedan — en näktergal, som var fån- gen och satt i en bur. Buren stod i det öppna fönstret och en bo- fink satt utanför och tittade in.” ” — Du är verkligen. avundsvärd, sa bofinken, du har allt vad man kan önska sej. Du har skålar med god inat. De blir fyllda varje dag, så att du aldrig behöver bekymra dej. om, varifrån du ska skaffa dej födan. Du är rik, medan vi andra är fattiga, - 8 -— Utmärkt, sa näktergalen; om du verkligen menar det, så låt oss byta. Buren kan bara öppnas. uti- från. Du ska bara dra i ringen där med din näbb. Så flyger . jag ut — och du in! . — Skulle jag? ' — Ja, skynda dej i innan det kom- mer rågon, — Jag måste väl få Jov, att 'Be- tänka me jen smula. att betänka sej på. Du får allt sad du' kan önska dej utan besvär. Du blir rikare än någon annan 'av de vilda fåglarna. Vad funderar du på? Skynda dej nu! a vi -— Jag tänker på... ja, jag för- söker tänka mej att jag sitter där inne i buren. Tror du inte att jag skulle komma att sakna solen? "+; -— Solen? Här är sol flera tim- mar om dagen, = I > set — Ja men, skogens träd då? Om solen blir för varm, så kan du inte in. bland trädens svala skug- flyga Bas tern, då jag annars brukar flyga ut, blir fönstret -stängt. Och så eldar man så att här blir varmt och skönt, Nej, man lider sannerli- gen ingen nöd här, så öppna bara! -— Varför säjer du allt det där? sa ve'inken. Du menar det ju inte alls. Du vill bara byta med mej därför ' att du vill ut till de fria fåglarna. Du tänker inte på annat än att få komma ut till' oss andra. Har jag inte rätt? = - Fan Näktergalen satt tyst en stund och funderade. Det var egentligen riktigt nedrigt äv den att sitta här och försöka locka bofinken att byta med sig. .— Nå ja, sa "den till sist, du "Har rätt, Om jag ska vara helt upp- riktig, så längrar jag dag och natt efter min frihet, efter att få bygga bo, efter att få en maka, "efter att få sjunga för min söta fru medan hon ligger på äggen, efter att samla |- mat till ungarna från morron till kväll... Åh, så jag längtar efter allt det där! Människorna som har fån- gat mej, går och väntar på att jag sjunga som jag brukar, men dethar jag aldrig lust till.” H na — Tror du inte att de släpper ut'dej en dag därför att du' inte sjunger?" . — Det tror jag inté. Det är näs- tari outhärdligt. Vad gör du där? j vill du byta i allafall? : : — Inte förallt i världen? u itbrast Bofinken. Jag försöker bara om jag kän öppna: buren, Var det inte i den här: "ringen, som” jag" "skulle dra? Se '— Jo, men inte åt sidan utan den ska dras, uppåt räkt, uppåt... - ja, sätt dej här på kanten och dra tilll 2000a ee Den sitter fast. — Ruska i dent Ta i med all din Det var en gång — och jag vill | i Varför det? Det är ingeritfag nn kraft. Tag spjärn med fötterna I nästa ögonblick for "bofinken bakåt med ett ryck och buren var öppen, — Kom nu, sa bofinken, Skynda dej innan det kömmer. nå- gon! -- |. Då människorna kom hem kunz de de inte förstå hur näktergalen hade burit sig åt med att slippa ut. Men i nästa stund hörde de de un- derbara drillar'. bortifrån skogen. Och husets fru, som ålltid tyckt synd om den fångna fågeln, sa: "7" — Det är säkert vår näktergal. Det var fel av oss att hålla den fången, 'Nu kan den sjunga för nu är den Iycklig. 5 tt Förtroliga stunder ”Mona”. En pojke som först liv- ligt uppvaktar en flicka och se-|: dan är oförskämd nog att ”inte se henne” på gatan, bara för att hon vägrat all intimitet är verkligen ingenting att ha Ge ni lugnt gunstig herrn på båten och grubbla inte en sekund över om' ni har "gjort fel”. Ni gjorde alldeles rätt och ni ska inte inbilla er att han hållit fast vid er om ni gett efter för honom, Hans beteende visar ba- ra att han är lika omogen som ouppfostrad och att ni ska vara glad över att ha sluppi! honom i tid. En pojke som verkligen håller av en flicka respekterar hennes in- ställning. Är han dessutom så pass mycket äldre borde han begripa att en sextonåring är: på tok för ung för intimt umgänge. Med hjärt- lig hälsning. AN ”Gallie” ”Yngling 18 år”. Lyckan står den djärve bi, säger ordspråket, och de flesta flickor tycker om en viss djärvhet hos en pojke — vilket gi- vetvis inte är detsamma som fram- fusighet. Men har ni dagli äkt Sa je och skrivet. Vi samlar mer vishet från miss- lyckande än från framgång, De som inte begått misstag, har tro= ligen inte heller gjort några upp= täckter, el (Samuel Smiles). s En - vetenskaplig undersökning "har nu fastslagit att alla husmöd- rar i Grönköping med omnejd kö- per socker I närmaste butik, =: (Grönk. V.-blad), Sämsta formen av nordiskt sam- arbete är när en svensk ger en norrman en dansk skalle i en finsk bastu, scale), Skådespelaren hade en verklig karaktärsroll, I andra akten skulle han söja nej till en drink. . : CCG Lindstdet.) 107.000 fall. av. barnmisshandel - i England i i fjol LONDON (AEP) . Enligt den brittiska "föreningen mot I isshandel (National So-' samma buss till stan och ni, har börjat hälsa på henne och hon vän- ligt besvarar er hälsning, kan ni mycket väl prata med henne nästa gång ni träffas, Vädret är ett gam- malt pålitligt ämne, eller "om väg- laget, trafiken. eller. något annat neutralt, När ni sedan blivit litet mer bekant så tycker jag ni ska föreslå henne ett kondis« eller bio- besök eller fråga om hon vill gå med på någon för d. eller ciety for the Prevention of Cruelty : to children) har föreningens med- lemmar och ombud under fjolåret ingripit 1 107.000 fall då föräldrarna icshandlad. sina barn. Rappor- tens författare analyserar siffrorna sor är skrämmande ' höga och ut< talar sin förmodan att det från år, dylikt. Hon verkar ju rar och na- turlig och ni märker nog snart om hon. vill fortsätta bekantskapen el- ler inte. Men tappa inte modet om ..| hon är: upptagen första gången — trägen . vinner. Lycka. till och hjärtlig hälsning. Från gamla tider: : : «De helande. källorna | "Det var män vanligt a "att folk sökte bot för krämpor av skil- da slag genom vatten från. någon hälsokälla, . antingen man . tvättade sig i vattnet eller drack av: det. De flesta "socknar "hade 'en ”ellér "flera sådana källor, så ingen hade" i alle j mänhet långt dit, =. : Vissa källor fick emellertid ye te om sig-att vara mer hälsobrin- gande än andra, och dit vandrade eller forslades sjuka ' människor långa vägar ifrån för att söka åter-'|. vinna hälsa:långt inifrån Västergöt- land och Småland kom man till vis- sa halländska - källor. Men friska människor” uppsökte källor- na .för att där: ge kroppen. ökad motståndskraft och därigenom före- bygga ohälsa. . Särskilt vid. midsommartid kor niycket folk' till källorna. Då aån- sågs nämligen vattnet ha den störs- ta kraften. Solen :— livgivaren — stod. som högst på himlen; grönskan — Var 4 även vattnet ”blommade”, s r »hembygdslitterature: jer här" några uppgifter om: rmmid- sommarkällor i i våra bygder " Mynt och knappnålar offrades - 1 Hasslöv '. ligger "ett stycke på åskänten . en mycket känd källa, kallad : Brante källa.- Fordom shar [7 man offrat i denna källa,: men" på | de senaste hundra åren har det inte förekommit. Ett stycke från - käl- lan, brukade mar förr hä" majstång och dans.” Intill: Brante källa -lig- ger numera en dansbana!; Det om- talas, att det särskilt var 'midsom- marafton som folk" förr brukade samlas vid källan för att offra en slant i den och dricka jdess vatten. (Hasslöv) " " > I Brunabo. Ytt skog lig ger -en' . vassla, (källa) eller varsla. Det: ärfgott och friskt. vatten,- för det har varit en' ”ögonvarsla. I min ungdom besöktes: den" "mycket: av sjuklingar. Det skedde vissa dagar på året, såsom heliga frefaldighets- och ten, fö- | satt” en” vacker jungfru. Det var jungfru Maria, Till henne skulle de offra, -. men. kasta pengar åt källan, Sen drack de och'beströk de sig med "vattnet, sen hjälpte det, (Karl » Offrandet vid "källor 'midsom- marsafton, som skett vid Brante Eilde-på Hallandsås, där uti pigor- na kastat: knappnålar och drängar- na” runstycken;: skall: ännu (1798) 7 till år växande välståndet i Stor= britannien i motsats till tidigare an- taganden Inte alls bidragit till, för- djupad humanitet och större kun: skaper om barnuppfostran. Tvärt om, det allmänna välståndet lockar lättsinniga föräldrar till rmåttlös Jakt efter nöjen och förleder dem till att betrakta barnen som en börda, Unga ' föräldrar "är alltför, ofta - omogna för att bära 'upplostrarens ansvar, Dé lämnar sina babies hem« ma utan vård medan de går ut på ' dans och förnöjelser.: Barnen sväl- ter och blir ofta sjuka. De sam- vetslösa föräldrarna kallar inte på; hjälp utan döljer sina underlåtels, . sesyndér genom att fortsätta på den, . inslagna "vägen, lämnande barns utan vård och hjälp, och hänger sig: åt förlustelser. Välståndet och nö=, er jeslystnaden ;är barnens : värsta fiender, inte fattigdomen, heter det . i rapporten; Föreningen kräver ny ing som tillåter .myndighe-, . vara i bruk hos d -- Hällede källa, som ligger i Häss- lövs åkergärde;' lärer även i for- domstid varit ett offerställe, liksom äl på Hallandsås... Det är .en:.stor sten,: uthålad som . en gryta, där uti alltid stått vatten. Det föll mig in för några år sedan att ösa ut vattnet, När det" var skett, fanns på bottnen några rund- stycken, knappenålar och hästsko- söm, » (Hasslöv), ; a - ””Asmunds källa ”. När: I Gaslander år 1774 skild- frade seder och bruk inom Västbo härad i Småland, ' berättade ' han också om 'en del midsommarkällor där, . samt tillade ' att .”i Halland är en offerkälla i Kinnareds soc- ken vid gården 'Amot och en så- dan vid -Sibbarp, vilka mycket be- sökas”. " Och Bexell skrev 1817: rå ut- markén emellan Sibbarp' och 'Joas- torp nära 'landsvägen är. den så kallade 'Assmunds- eller Ossmiunds- källa, vilken av allmogen vanligen besöks midsommarafton, anses äga en undergörande kraft.. Uti denna källa döpte fordom ärkebiskop Os- mind ' eller Assmund och' kon har efter hononi erhållit namn. 5 'Bexell” berättar; om, en . ättebög nära Gödestads bro. Den ickel ångt härifrån belägna och på källornas dag, .midsomrmarsafton; icke, för- gätna Göthriks eller Göthars. käl- la" samlar varje år förenämnda dag omkring - "sitt svalkande och . väl- re det solen gick upp. Vid: källan ' 1 sig. ve ter och socialvårdaré 'att snabbt in=:. gripa och skydda barnen mot de -ra stunder åt nöjet, det vidskepliga förtroende -för källans underkurer offrade: här: sin skärv. Och liksom en marknad hölls; där krögare och : bagare ifrån det 3/4 mil. härifrån belägna ' Warberg alltid infunno : ” Götriks källa uppgives havå den ' vanliga anledningen till 'sin :upp- rinnelse, att en gosse här blivit : mördad, = ov ån - Enligt Hilding Svenson "skall käls lan ha tillkommit på följande sätt: Några läsbarn hade varit hos prästen i Hunestad och Jäsl, två flickor. och "en pojke. När de var på hemväg, blev de så törstiga, kunde dricka. Pojken lade sig först ned; men - då börjädé töserna ”killa”- honom så hemskt, att han "dog "med det- samma. Det kan nämligen "hända så, ifall det vill sig illa. Då rann Göthriks källa upp. : : För hundra år sedan ellaer mera skulle. alla,' både gamla och unga — till Göthriks' källa "på messom- mersafta. Där hade de' dane' på ee Källebacken, : och där .såldes, vitt bröd (vetebröd, 'som ' var : ; något ladé 'riågot, i källan, ”vet 'jäg inte, att jag hört. De'.reste ända från Träslöv och andra socknöar' dit för att . vara "med, om” att dariså och de. vatten stora - ; hopar » av 4 Här ä någ- yg dricka. 0 000 07 re rel . Konrad F Ekdahl att de sökte upp ett ställe, är de - :
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.