f verePetvetteYTEEEPYT PY 7 LAHOLMS TIDNING 11 Fredagen den 24 juni.:1960 Från 47 studieci rklar 1936. till 6. 368: det senaste året gram Landsbygd förbund är. nu 30 år- gammalt. Det bildades ligen i Falköpi Studie- den 11 juni 1930. I samma veva firade den politiska bonderörelsen ”Bitt 20-årsjubileum i samma stad, rörelsens födelsestad, SLS' 30-års- jubileum firas i samband med årets förbundsstämma i Umeå den 4 jus I Frågan « om en: studieorganisa- tion-inom SLU hade' varit aktuell 1 gott och väl tio år Redan 1919 gjordes de första trevande -försö- ken i vissa SLU-avdelningar att: ta upp studier på sitt program, Men 1920 får väl betraktas som det år, då den. första" grundstenen lades till den bildningsorganisation, som 1930 blev Svenska, Fandsbygdens Studieförbund; ”Fria' tankars hem” . Det var två unga "hallänningar, bröderna Erie och Rudolf 'Carls- son i Slöinge, den förstnämnde se- . dermera känd under namnet Eric Ellerud, som i september 1920 kal. lade samman några av sina kam- rater i SLU-avdelningen och före- log att de skulle bilda en studie- irkel, vilket också skedde. Cirkeln fick namnet ”Fria tankars hem”. Initiativet från Slöinge uppmärk- sammades främst genom en livlig Pressdebatt i tidningen By och Bygd, SLU-bladets föregångare, På + så sätt spreds idén ut över landet. Vid SLU:s 'förbundsstämma ' i Nässjö 22 juni 1923 förelåg en mo- tion från Halland om bildandet av ett SLU:s" studieförbund. ' Det var - Rudolf Carlsson som, författat mo- " tionen, Men stämman nöjde sig in- te med att utse ett studieråd. Vid Istyrelsens” äde "i . Halmstad pingstafton 1924 återupp- "cirklar. inom SLU” endast; 18 i-hela |" togs . emellertid « - Rudolf, - Carlssons tanke på” ett” studiefö rbund ” och Gustaf" Friberg Te naby fick i uppdrag att "utarbeta :stadgar. för ett "sådant." Samtidigt utsågs B: A Nilsson till riksstudieled vanig och "Käftig diskussion beslöt mötet .med 9 röster mot 6. att bil- da ett opolitiskt studieförbund”. Namnet och: stadgeförslaget god kändes; Ledamöter i "det nya, för- bundets ' studieråd" blev? Erie Elle- rud, -Holger Adolfsson > och Nils Lärsson :i Kälkebo;' Ellerud blev både: förbundsordfö: inde: och förs "Från, början anslöt sig. till SL5 9 distrikt med tillsammans 47 stu- diecirklar.; Ett: 30- tal cirklar fort- satte” som ”fribytare”, Det ” Dagen efter 'SLS- mötet” hölt st extra” ” förbuhdsstämmå;' varvid -be- | slut. fattades om 'SLU:s kollek i anslutning till SLS.” Med + SLS' « tillkömst'- hade, som” Nils -G - Åsling , skriver: i ' sin "bok ”Den', nya" tiden”,.” den - moderna Tandsbygdsrörelsen funnit sin slut-” giltiga : form. . ”Deé ' politiska, eko- nomiska "och fackliga : sektorerna av ; samhällslivet. hade redan : sina riksorganisationer och nu' hade” alliså även -kulturarbetet' fått si la Verksamhetén”.växte" dock myc- ket sakta, 1924-var: antalet studie- landet, :1926, Detta gjorde vatt Av docent Jan Rendel, a "början av 1940- talet startade nan systematiska blodgruppsunder- bökningar "if: USA på nötkreatur. Liknande studier har sedan' tagits Upp i ett flertal olika länder, bl a Sverige. Allt som 'allt har man hu hos nötkreatur påvisat över 50 1 Nötkreaturens SE blodgrupper . Lantbrukshögskolan . anta, att dessa skillnader tyde, på ärftliga olikheter även i andra av- ". Blodgr garna har därför börjat utnyttjas vid, utformandet av Jinjeavelspro- gram inom seminverksamheten, nötkr är olika blod er, per. som är.-knutna till de röda blodkropparnas yta. Blodgruppsfaktorerna påvisas med viktiga jur. ' Blodgruppsun- dersökning har visat sig vara ett värdefullt hjälpmedel vid diagnos av enäggighet. Blodgrupperna kan das för. att avgöra hjälp: av: antikroppar, prod genom. blodöverföringar från en ko till én 'ännän; Blodfaktorerna är så- ledes de. egenskaper, som "påvisas vid ''' laboratori om: kviga född tvilling med tjur skall bli fruktsam. eller ej. Har de olikkönade tvillingarna haft gemen- samt blodoml under fosterlivet, medan antikropparna» är hjälpme- -| del- framkallade på konstgjord väg. För att. kunna särskilja de olika blodfaktorerna betecknas dessa 'A, B, C'os ” Nötkreaturens blodfaktorer ä är al- Ia ärftligt betingade. Om en ko har en viss 'faktor; så måste denna ock- så finna: hos den ena eller bägge "Vidare har” det visat sig att blod- faktorerna" uppträder i kombinatio- ner, 'som' syns vara kontrollerade av» ett--enda' ärftligt anlag, Dessa kombinationer:' kallas blodgrupper. Hos nötkreatur, har man påvisat 11 ärftliga ,. system, .' som " bestämmer blodgrupper. Av. dessa är B-syste- met ' det viktigaste 'och mest kom- anlag inom: detta system överstiger 200 och av dessa förekommér minst | Blodgruppsundersökningarna har nånga — praktiska” - - tillämpningar. Tär i landet har .blodgrupperna ut- wyttjäts för lösandet av. oklara fa- Terskapsfåll T -husdjursaveln under semineras" med: "olika" tjurar inom vå: på : varandra” föl- täcksingarta. och kalven” kan : "edes ej: boksfö Med. . blod- a an vid fört en generaldebat betänkande. blev en stark ökning av” studiecir- . kelverksamh "killnäd: ruppsundersökningar kan emeller- "id de flesta :sådana fall; av oklar "tärstarhning "klaras upp. I”Sverige var hittills omkring 750' föräldra- kapsundersökningar utförts-och 81 brocent” av. dem hår :kunnat. lösas. Zid stickprov tagna från. besättnin- ] tnaz; procent. av e uppgivna härstamningarna visat ig' vara 'oriktiga.:: Det var ingen I detta: avseende "mellan" som använde flera eg- va. tjärar" och. sådana, som: var ans | tutna, till, seminverksamheten.' Fe- "ån berodde” i många fall" "på. fel- närkning av kalvarna. 10.000 medlemmar; : grund” för: detta” beslut” låg, folkbildningsutred | "Resultatet av "detta riksdagsbeslut: Ivar Persson. drag att göra en översyn. av or- ganisationen, ” 1929 rapporterade kommittén att ”cirklarna ökade högst betydligt, Ny kommitté och nytt studieråd utsågs, Eric Ellerud blev t i riksstudieledare, och nu blev det bättre fart i arbetet; El. lerud bedrev en: intensiv Ppropa- anda för en fristående bildnings- rganisation: Han skrev också en Studiehandbok för ' "Svenska jLandsbygdena Studieförbund” och utarbetade förslag till stadgar. — | i Vid studierådets sammanträde i september 1929 tog planerna på det nya förbundet fastare form, Man beslöt t'o m trycka Erie: Elleruds . sludiehandbok med namnet på det studieförbund som ännu inte bil-| dats, : : . Med $ röster mot 6 + " Vid sammanträdet den 11 juni 1930 i ' Falköping hade Ellerud kallat ombud för SLU:s studiecirk- lar till mötet, och 18 ombud hade infunnit si; De” representerade 17 distrikt. Det blev 'en lång och ganska antalet studiecirklar ' och medle; mar beskrivit 'en ' ständigt" uppå! gående kurva, Av de 47 studiecirk- lar, som . anslöt "sig" till .SLS . vid starten för 30 år sedan, har. blivit. 6.368, enligt förbundets senaste år berättelse, Detta: innebär: en ' ök- ning med" 619, : Medleinsantälet i cirklarna redovisas sen med 53.085, en ökning med in- te. mindre: ä ende år, ning. av ” studiecirkelverksamheten - gjorde, att man här, och var bör-- jade fråga sig om” inte kvaliteten blivit eftersatt. Det visade sig emel- ' lertid - att de. nya statsbidragsbe-” stämmelserna medfört att det inte” bara blivit fler, utan" också bättre cirklar; Statsbidragen hade' "ju gett För.:SLS' del :har- --årsberättel. 4.378 'sedan föregår "Denna' hastiga: Kvantitativ studieo; anisationerrias resurser att genomföra en "mera "planmässigt upplagd utbildning 'åv studieleda- re och gett dem möjlighet att skaf- fa bättre studiematerial,: som rek- tor Karl. Högemark. framhöll i-eft diskussionsinlägg' i Perspektiv, Se- nare 'gjorda "undersökningar visade att Högemark i viss mån haft rätt. De som” följt SLS' verksamhet ef. ter 1947 vet "också, att dess studie- d förflackats ver hetsig debatt om studierådets för- slag, Många tvivlade på att det nya förbundet "någonsin skulle bli så stort att det skulle få statsbidrag. De förordade därför att SLU:s stu- diedistrikt skulle . söka anknytning utan fördjupats, Till sist är. det på sin plats att nämna namnen "på några av dem som stått och :står bakom verket. Först då Erie Eellerud, som var: till andra studieor er, som "redan erhöll statsbidrag. Andra vil- le inte vara med om att skilja stu- dieverksamheten från ' SLU. Men studierådets förslag segrade, I Ppro- tokollet heter. det: ”efter en lång- för ts förste ' ordförande ” och" tillika 'studierektor. Den :sistnämn< da befattningen' innehade han ända” till 1955, då. han”. efterträddes "av nuvarande studierektorn Karl Hö: gemark. - Förbundsordförande. efter . Eric: Ellerud -har varit: Nils Lars- son" 'i' Kälkebo - 1931—32, Holger: Adolfsson, Falkenberg -1932—33,- B A Nilsson i Borås 1933—45, he-" dersordförande, Ivar Perssön i Skå=" bersjö 1945-52" 'och sedan 22. Erik Forslund, Väskinde. . . Blodgr "har lera andra pråktiska tillämpningar. "tora 'skillnader i" de ' olika blod- ruäppernas. frekvens föreligger mel- m, de svenska nötkreaftursraserna. "ådana skillnader föreligger också rellan. vissa linjer inom 'en' och Sy ” Zz exempelvis . mellan: n och huvudlinjen" in- om SRB. Man kan på goda grunder | 7 å li 'djurorganismen., Är deras existens så hämmas kvigtvillingens sexuella utveckling av hanliga könshormo- ner, som avsöndras från tjurfostret. Sådana tvillingar 'har emellertid också identiska blodtyper, och blod- gruppsundersökningen blir - därför ett medel för att avgöra, om tvil- lingkvigkalven blir fruktsam. Blodgrupperna » spelar icke den stora' roll vid blodöverföringar hos nötkreatur, som de. gör hos männi- ska, 'En viss fara för att chock- tillstånd skall "uppkomma före- finns dock, men den är särskilt li- ten på vintern. Hos människa före- kommer vissa sjukdomar hos det nyfödda barnet; som beror på oför- enlighet mellan moderns och fost- rets blod. Liknande sjukdomar, är emellertid 'ej kända hos nötkreatur. Nya: undersökningar i England ty- der emellertid på att blodgrupper- na spelar en viss roll för uppkoms- ten av tidig fosterdöd och utebliv- na dräktigheter hos nötkreatur. Kor med normalantikroppar var nämli- gen. svårare att få dräktiga än de som saknade sådana antikroppar. > Sambandet mellan blodgrupper och fetthalt En "av" de" mest diskuterade frå- gorna” i": samband med. nötkreatu- rens' blödgrupper är deras "uppgift helt "oberoende på 'slumpen, eller - SKARNA. DET ATT FLY. ale SEN ( (- cå SIG UNDAN. HEM Bpionens flykt I SLUTET. Av 1670-TALET FÖRDES PRÄSTEN MÅRTEN KIERRULF TILL KÖPENHAMN SOM FÄNGE-. SPIONERAT - FÖR SITT. SVENSKA FOS" TERLAND, MEN AVSLÖJATS AV DAN Som ”An6av Honom. . EN >DAG FICK HAN EN "cHANS HAN KRÖP NER I ETT STORT: TVÄTTKAR och BARS UT : FRÅN FÄNGELSET GÖMD . TROTS FEBRIL DART: PÅ Rym- LINGEN "LYCKADES HAN HÅLLA: HAN HADE EN vAaR GRANNE Éu id BLAND SMUTS” KLÄDERNA . HAN - SmöG OMBORD På ETT SKEPP : Och KOM: SNART : har: de möjligen någon betydelse för direkt samband : med: ekono- miskt viktiga, exempelvis mjölkav- kastning, : fettprocent eller -djurens livskraft.: Denna fråga kan ännu ej och " danska " undersökningar, tyder emellertid på att det föreligger be- stämda samband mellan vissa. blod- erupper och: produktionsegen- skaper, f1 imst m; kens. fetthalt Ser timgrupperna 31 samband med en "diskussion om blodgrupper -: ligger” det . nära” till | ärftligt : bestämda. serumgrupper. Dessa är också knutna till. blodet, dock: icke -till de röda' blolkrop- parnå utantill serum. För att. på- visa dem används emellertid en helt | annan teknik än vid de vanliga blodgruppsundersökningarna. :' Det är. knappt fem år' sedan .de första serumtyperna påvisades; Men redan efter denna korta tid har de blivit föremål för ingående studier i en rad länder, bl: a i Sverige,' där Jordbrukets Forskningsråd ' ställt medel ' till förfogande för sådar' ik vid Lantbrukst -Föriroli ga stunder ' ”Ulrika' S> "Om :ni, tycker om trådgardiner.så tag naturligtvis så- dana. Men om ni vill ha kappan i annat material eller annan färg, så välj "enfärgat, gärna i samma nyans som blommorna på de långa gardi- nerna, Tunna material är vanligen vackrast cm de är mjukt drapera- de. Vad mattorna beträffar skulle jag avråda från gångmattar omkring mittmattan. Då är förslaget med en särskild liten matta under soff- gruppen mer tilltalande. Hoppas ni får det riktigt: fint i i ert nyreparera- de rum... " ”Gallie” ”O Vv 1930. Ni gjorde älldeles rätt som nobbade den "där berusade grabben som bjöd upp er. Om flic- korna hade litet mer ruter i sig och tyldligt visade att de inte vill dan- sa med påstrukna och närgångna "kavaljerer så kanske 'grabbarna |. lärde sig litet mer hyfs, Varför ska egentligen. moderna tonåringar va- ra så tacksamma för att bli upp- bjudna att de dansar med praktiskt taget vem som helst — när det i stället är pojken som ska vara glad att flickan vill dansa med honom? Det kan ni gärna säga åt er vänin- Med hjör tlig 7 hälsning. ”Gallie” - | vändbara ' na som påstod att ni var ”oartig”, "| skapet i England organiserat en sär- institution för husdjursgenetik. Se- rumgrupperna visar enkel nedärv- ning och kan därför användas vid föräldraskapsbestämningar. De har också visat sig vära mycket an- för — tvillingdiagnösen. Slutligen kan” nämnas, att man i England / företagit undersökningar, som tyder .på att serumgrupperna skulle . ha inverkan : på kornas mjölkavkastning.. Man kanske ännu får ställa sig något avvaktande till dessa undersökningar, men de sti- mulerar i varje fall till nya forsk- ningar. M Förutom den mera praktiska till- lämpningen av blod- och serum- gruppsundersökningarna, så kan dessa användas för att belysa en hei rad teoretiska spörsmål, exerm- pelvis nötkreatursrasernas ursprung och släktskap. De kan också sanno- likt ge oss en bättre förståelse för hur arvsanlagen är uppbyggda och fungerar; Blod- och serumgrupper- na har slutligen visat sig mycket användbara som markörer vid olika populaHonsgenetiska studier. + | Jun ' Flyget i jordbrukets tjänst - Besprutning | från . luften vinner numera i betydande grad insteg även i engelska jordbruket. Meto- den, används också för gödsling av fårbeten, särskilt i Skotland. Man experimenterar ävenledes med sådd från luften. Man väntar sig en be- tydande expansion på detta områ- de sedan Kungl Aeronautiska Säll- skild forskningskommission för än- En : anses ” slutgiltigt "utredd. : Svenska S året... Med.-en” suck "av - atte | Anna-Greta. ifrån sig -resväskorna å och sjönk utmattad mä stugans, trappa, de aldrig vi skulle | 'Jag' tri kömma fram; sade" hon och: strök! tillbaka: några:-fulktiga här slingor ur: pannan: Inte märkte jag att det var så långt från bussen förra Åke fiskade app nyckeln ur 'byx- fickan och :staék den:i låset. — Nu äl bra skönt. i ialla fall: här. och behöver inte'jäkta ett dugg mer. Tänk en hel lång sommar; i Kråk- slottet, Anna Greta,, det :Hon drog. av sig jackan och 108 litet åt glädjen i:'hans röst. Halvt på skämt hade hon kallat stugan för Kräkslottet en gång och sedan hade dem fått heta så: . ” — Inte jäkta mer? frågade hon. Och "du som skulle göra så .myc- ket'i sommar. Måla huset.: och tjära taket." "Putsa. grunden "och spränga brunnen och. så allt an- nat småplock. -— Ja, men det är ju rena av- oe kopplingen, sa” han och 108. för- fa tjust. Hon stirrade på "det där leendet, som kom långt inifrån, som: lyst ur hans ögon och mjukade upp de bestämda linjerna kring. hakan, Ett ögonblick kände hon sig en- sam 'och utanför den intensiva glädjen, som hon inte på -:allvar kunde dela med honom. Hon kän- de inte samma entusiasm. för söm- | marstugan som han gjorde, fann inget nöje i. att bära sten tills fingrarna blödde och var: forifa- |" rande lika rädd för. primusköket. Han märkte. hennes tvekan och slog sig ner bredvid ! henne. - — Du måste väl medge, att här är tjusigt, sa han och lät blicken famna panoramat nedanför deras fötter, såg över havets lekfulla glitter, sökte sig ända bort till horisontens blå aning, — Jovisst, utsikten är det inget fet på, svarade hon och reste sig för att gå in i'stugan. I dörröpp- ningen råkade hon vända sig om och när hon såg besvikelsen i hans ansikte ångrade hon sig. genast, -— Ja, stugan är nog bra den också, tillade hon... bra när den den blir nog blir färdig! Från kokvrån hade hon fri ut- sikt över kapten Bergmans villa, Hon lutade armarna mot fönster- karmen och beundrade de stilrena linjerna, Tegelplattorna glänste i solskenet, husets bruna färg var just den rätta mot de gröna dvärg- tallarna och bergets gråvioletta skimmer. Allt var smakfullt, ut- sökt, en njutning för ögat. Auto- matiskt jämförde hon de sammets- gröna gräsmattorna med ljungtor- vorna på den egna tomten. Lekte med tanken hur det skulle kän- nas, om allt detta vore deras. Hon tog blicken från villan, när Ake dök upp med vattenhinken gch skyndade sig att plocka fram DAGENS NTF-MANING ' Sy fost reflexband på bornena Ul konfe- rens hölls i september 1959 vid Col- lege of Aeronauties vid Bedford. Till denna hade inbjudits kemister, farlig trafik, AN - MR — : jordbruk och flvaolanskonstruktörer och piloter, Jun. , medan han tände dé; packade hon upp ett par vä kor, och'räckte honom det nya blå- et. Du, skall väl börja med det- samma, förstår jag, så det är väl lika bra 'du sätter: på dej dom här. >; Han .visslade "munter "då han | kröp i byxorna. Själv drog hon av sig" skör: och strumpor och njöt av att-kärna den svala linoleum- mattan: mot fötterna. Doften av nykokt kaffe började sprida sig i rummet och hon fylldes, av ett visst välbehag.” > :-Hon gick tillbaka ut i Kokvrän och släckte primusköket. Just soir. det "NNä-väsandet dog bort blev hon medveten om ett annat ljud. En sekund stod hon stilla ur stånd att” orientera det besynnerliga knastrandet.. Så. rusade hon till dörren, På tröskeln stannade hon och grep tag i dörrposten, vid tomtens bortre hörn såg hon ryggarna på två pojkar, som sprang så fort benen kunde bära dem, och den flammande eldpela- ren, som reste sig inför hennes ögon "var förklaringen till deras brådska, Och nu kastade sig de rödgula + lågorna från den ena ljungtuvan till den andra hoppa- de hit och dit, slickade gBirigt de torra kvistarna, spred sig blixt- snabbt för, vinden. - — Åke! Ljungen brinner! Ropet slet sig loss ur hennes strupe, och han for förbi henne som en virvelvind, rakt ut i eld- havet. Hon rusade efter med vat- tenhinken, kastade innehållet över elden och sprang bort efter mer vatten, . Sedan' blev allt ett inferno av rök, eld och gnistor. Hon sprang barfota över ljung och grus utan att märka smärtan i fotsulorna. Hon bar vatten tills armarna ville domna, och andedräkten satt som en klump i halsen, och hela tiden var hon besatt av en enda tanke, — Kråkslottet, vi måste rädda Kräkslottet! . Nu visste hon hur mycket det betydde för henne, den oansenliga stugan, Den var inte bara ett hus med tak och fyra väggar. Den var verket av deras egna händer, de- ras framtidsdröm och deras gläd- ie. Hon tänkte inte längre på all > DE FLESTA OCH BÄSTA ORTSNYHETERNA FINNER NI I LAHOLMS. TIDNING / dess'vank och tadel, "jämförde aen ' inte mer med villan där uppe. 'På en "minut ' hade «den knhvit. deras [viktigaste ”ägodel,. och hon insåg att ingenting skulle kunna ersätta - den. Ar s : Åke stod ensam på en "torva mitt i eldhavet.. Lågorna. kring- värvde honom, slickade efter hans kläder. och "vek motvilligt undan : för spaden i hans händer. Han be- arbetåde' elden: med : baksidan av spaden, höll den lätt i handen och dödade lågorna med små; kortaå,. snabba slag. Hår och ögonbryn var svedda, och ansiktet var blekt av trötthet, . men han stod. där lugn, med hibehållen fattning och utan att förlora modet. 2 De kämpade mot elden. långt över gränsen förs deras krafter,' men alla odds var emot dem. De '' torra - kvistarna, vindens -: styrka och ljungtorvornas mångfald hölk på att bli dem övermäktiga,: och. de började förstå att de inte skul- le kunna rädda stugan ensamma. Men plötsligt var. de inte en-.-: samma, När" det såg som mest hopplöst. ut, kom hjälpen. Gran= dess enkelhet. narna strömmade til och bildade kedja. Tjänstvilliga” armar langa- de: fram vattenhinkar i en aldrig ' sinande ström, Fler spadar lyftes mot de förgörande lågorna. Elden hejdades i sin framfart. Ännu pyrde det friskt runt om- kring, men hotet mot stugan var AE Den röde hanen lade sig a I skymningen satt Anna. -Cretz och plåstrade om sina såriga föt-. ter, Ake gick omkring bland de svartbrända tuvorna och begiöt dem "med vatten. Tröttheten tala- RstkE varje rörelse,' men hans e var upplyst av i glädje, Hon erinrade sj hans ent samma gestalt i eldhavet, när fa- stolthet aom frörst, och fylldes av ver haj öptimtlen ns styrka, lugn och. . till pr reste sig och linkade bort men Då Såg upp i hans ansikte, -— Var nära, Ake... men vi tJarade det, Vi klarade Kråkslot- Han gav hennes arm en liten Syekning, och de vände sig båda , su h betraktade stugan, Aftonsolen skickade några sneda strålar mot gaveln och fick fönsterrutorna att glimma och blänka, Den stod där oberörd i kvällen fastän den lika gärna kunde ha legat i ruiner, och et var som om den överståndna faran givit ett nytt skimmer åt ' ig hans en- .. honom. Tog honom under ar="
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.