LEE ECO AEA PS a ar hå FN RR PR ENAT Gå försiktigt ” kammaren. " 'djurslamm är inte. ”räddade” hem N AN . Denna sällsamma anblick uppvisar z + Fry x vet TY ger FREE RR ERE RE ETEN RENEE NEN TRE VE VR YYYYTYYYSVYYYYFYV Vr er SR VG Mesbesssanna Måndagen den 27 juni71960 i markerna' nu 1 högsommartid! : Svensk. rättvisa” -SKIPAD!: OSLO (TT-NTB): + 3 os 5 A — Det tycker jag nog var i. än; laget, säger direktör " STOCKHOLM (TTspec) I hö tid hålls: barnkam-. mare i skogen, Haren har halvvux- 'na ungar, och ibland har ”andra- kullarna” även sett dagens 'Ijus rr små söta kryp, som ännu diar modern. Tjäder- och orrkycklin- 'garna brukar kläckas i början av juni, De följer tätt intill sin skroc-. kande mamma under fodersökan- det, och -skulle någon unge kom- ma på villovägar. piper den ynk- ligt och ihållande efter mor.. Vid vilopauserna' under” dagen och på natten ligger de tätt samlade under " hönans vingar. ” Ne I Till skogens barnkammare under denna tid hör också rådjurslammen, röda ,och vitprickiga, obeskrivligt näpna; stultande -på smala, smala ben efter rågeten, I de lugnaste av skogens" :skrymslen ' återfinns : dess största invånare; älgkon med trubb- 'nosände ' kalvar ' på" vingliga -ben, 'Ja, så "finns där många,: många andra barn'av skogens: däggdjur och fåglar, — 'ett pipande och loc- kande bland buskar och träd för den som har förmåga att lyssna och känna igen lätena från barn- Ingen kan förmena oss rätten att gå i skogen och njuta av pånytts födelsens tid — men vi måste gå försiktigt och hålla fingrarna borta från det vi ser och så gärna vill ta 1, skriver ' sign' Hubertus i tid- .skriften' Skogsägaren, En liten har- unge är inte övergiven även om vi. inte kan se modern. Låt den ligga kvar. Ta inte i den och ta framförallt inte hem den,' det är istöld från .skogen och leder. ofta till meningslöst mord eftersom du oftast "inte" kan klara harpaltens 'matsedel, " . So . | Se dig för om du råkar komma mitt i en tjäderkull! Stå still och 'gå sedan med försiktiga steg där- ifrån! Hur många älgkalvar och rå- "till mörka; kvava bod där, där "de, antingen' ett onaturligt liv, till" möt oskyldiga djuren ligga:kvar i sko: gen, deras mor finns alldeles i nä :heten, Ta" inte ens'i;dem;,' ty då "kan modeéin förskjula' dem sd kn Försök. också" att "hålla > kättér och:hundar borta från skbgén; Kat- ten är helt. skoningslös i det vildas barnkammare, och hunden, kar :i jda' si edfödda .rovdjursbe- "och "lägår- taket till ett nyuppfört bankpalats 1 Heidelberg 4 Västtyskland, Loka- lerna får ljus genom närmare 200 plexiglaskupoler på taket och lju- set släppes in i minsta vrå och un- i villmarkerna fred=| mi " Hallandsrestävrangerna har från Systemet under detta års fyra första : månader : inköpt "13.365, liter ”sprit= ' drycker , och..8.063; liter vin, vilket "Aage, Borgen i Trygg -Trafikk i ett uttalande för ”Vårt land” med anledning av att en kvinn- - lig bilist från Oslo av " Jösse: häradsrätt ' dömts -att' böta ,100 kr för att hon kört om en cyk- list utan att ge signal. So ; oc Visst är: vi som. romarna benämnde , den gång förlänat färg och form åt hän- delseförloppen Ute i världen och detta främst under folkvandringar- nas tidevarv liksom under vikinga- tågen och först som sist under Va- satiden, Det är emellertid ett märk- ligt faktum, -att de i rummet mest men sådana där. tra-, +» fikregler kan man inte. vänta 'sig att alla har ,reda på, säger direktör Borgen, , Doera ' Den regel det hi gäller - är | det 'nog få norrmän. som vet: av — inte ens polisen känner till.den. Det -råder inte' något tvivel om att polisen: i Norge. :ser. genom. fingrarna med- mån-. ga småfel som : svenska. bilister gör sig skyldiga till, och i det här. fallet. tycker jag . att: den svenska "polisen. kunde ha varit litet återhållsam. Man kan inte vänta sig att. trafikanterna skall. ' känna till 'specialbestämmel- | serna i ett annat land. i alla” betydelsefulla — kraftpr i na österut och västerut sammanföll i gl: för, elva århundraden se- med att svenska kämpar och köp- män styrde österut och lade grun- den ' till: det äldsta ryska riket med "dess . första tyngdpunkt då Holmgård, senare. omdöpt till Nov=- gorod. 7 Me Under den senaré folkvandrings- tiden hade svearnas och : götarnas bosättni; åden ,- politiskt - .sett förts närmare varandra främst ge: | nom "några dådkraftiga medlemmar av Ynglingaätten,” varvid 'konung detaljer; iritförsäljning till restauran- änder detta års fyra, första er: har exempelvis: vi restaurangernasy vininkö med inte mindr jämför med samma: tid i' fjol inne- bär minskning av: spritköpen: ed t sig, ra 0.000 Hiter;, I st le här . 5,5 proc och ' ökning av vininköpen ' med 4,8. proc samt i förhållande till i samma, der: 1957 minskning av ” Adils bör nämnas med ära, medan vi låter 'glömskans slöja falla' över Ingjald, som eftervärlden gett bi- namnet ”Illråde”. Och dennes mot- ståndare, den danske kämpagestal- ten Ivar med det talande epitetet ”Vidfamne” förtäljer de norska och danska krönikörerna en hel.del, Det är dock osäkert, om han verk- ligen grundat ett välde, som om- Blutit inte bara Danmark och Svea- land utan även en del av' England och nordvästra . Tyskland liksom kustbältet (öster. om Ö: jön, där han: sägs' ha, sökt döden, i vågorna [Qraftutstrålningar från . Thule, 3 yttersta Norden, har mer än en å tiden i det att de norska lång- & dan vände sina stävar över Atlan- ? ten och upptäckte Island samtidigt ao Av fil dr. Eric bon Born. >> Året 860 var -ett minnesrikt vägmärke i de nordiska folkens historia, då de åstadkom 'en kraftutveckling- som satte spår efter sig i år- hundraden. — Bilden ovan visar Pireuslejonet "med -- runslingan, som ' vittnar om vikingarnas fär- . der. . . - ra dagars Leningrad. Där fanns än- nu under förra seklet en gata, som var uppkallad efter de forna.var- jagerna eller vägringarna; som väl först förankrat sin makt i vad man kunde 'kalla ”Ladogaland”. men sec nare lät dess tyngdpunkt vila i det mn oh 1 under. en, misslyckad ,sjökampanj. Förutom':-'der . vanliga . påbjudna kustbevakningen förekom särskilda uppbåd. för 'sjötåg, . uppbåd vilka benämndes ledung, och' det var väl i ett sådant, som vi har att sö- ka upph till den sä ne » Ruriks. eller ; Röriks' seglats.- i östled omkring år 860, då hän: med hjälp av” Roslagens rorsmän styrde östanha e "ryska /haridels- Mälardalen "hade" 'redan blivit "det centrala området inom svearnas vidgåde välde med ' Birka sori ' kommersiell bränfipunkt ända fram till” den "tid, då "Stockholm k kt; för: handel Holmeård sekler senare skaffade sig defull handelsbas, ' alltmera 'framstod, som en' naturlig |; k ni js DD tet - "rna fyra en vär- ' Genom Ruriks frände "och efter- följare Helge, värs namn förryska- des - till: Oleg,: liksom Helga ,för- vandlades till . Olga, /försköts - de: ; s 9 tungol längs ”stråkvägarna till: lands, och sjöss för stora delar ” Svenska spå "ningarna Ryssland och ryssar från Ruriks :' roddare; som : tillropades med”: sin yrkesbeteckning, - Ordet skulle. senare som ' ett eko ha förts vidare." genom , den ” angränsande folkvärlden:, I. varje fall finns' det stränderna, .då ,försarna'v. strida. Så "grundades ”Svartahavsi Sverige”, Sedan styrde "skeppen 'viZ ar "v | dare "genom" Bosporen”; "Man har” velat härleda' beteck-. | mc på or g utgjort me- | säkra spår av det ryska ordet för stad, som är "”gorod” och härleds från den gård- och borgrika residensorten vid Il- spritköpen "med 11,5 och ökning av vininköpen med nära 27 proc.” Införselavgift på herrljunga ”" potatis : et Regeringsrätten Blomqvist, . Svenljunga, : och : Herr= ljunga potatislager AB, Herrljunga, om" återbäring ' om. införselavgifter för potatis. Nämnden hade den tret- tonde januari förra” året beslutat att från den 16 januari skulle ej ut>. tatis som den 16 januari låg kvar.i utfärdats — tullsedlar,-- upptagande nor, varav på den förra fiman 477 derlättar. arbetet för personalen, kronor och på den senare 1,521:kr. nader på "En originellt utformad gåva till det svenska I v Paki: bassadö kungaparet överläm-" Arshad Husain och konstnären SN och drottningen, målade på två r SN <= var och ett inlagt i en liten ask med glaslock. gen av F Å Rizvi. Gåven består av 'miniatyrporträtt av kungen isorwm. Här ses de båda risgrynen bl & en införselavgift på 2.048 kro-. » | gård, senare ändrat till Novgorod, -har,. fastställt | jordbruksnämndens beslut att avslå ansökningar” av. "firma: Brödernå ', gå någon införselavgift för "potatis. i Framställningen gäller ett parti po=- frihamnen men, på - vilket -tidigare - ; strand. De svenska. vi | kingarna . döpte "orten till .Holm- som befinner sig på ett avstånd av omkr sexton svenska mil från vå- havet, ; som”. genorströvades kejsar ”' Konstantin rige”. blev, ”Särkland”;; benärnnin- gen på de. områden - runt” Kaspiska Tav från Nordanland som bytie "| Fäckföreningsledare "TC på kyrkfönster :, Jen nya katedraten av den ame- ikariska" oriskonala sö : . "Washington invigdes i närvaro av flera regeringsmedlemmar. Den nya . kyrkans glasfönster tillverkades. av framstående . konstnärer, Bland . fi- Burerna: där ses för första gången fackföreningsrörelsens avlidna stor- män, bl a Samuel Gompers, William Green och Phillip Murray. Fönstren är en gåva av AFL—CIO, den ame-' rikanska landsorganisationen. = Juridiska spörsmål ” Under denna rubrik besvaras ju- ridiska "frågor av allmän: intresse mot en ersättning av 2 kr i frimär- ken. Frågor söm kräver ett mera ingående eller enskilt svar betingar ett något högre arvode. Alla brev adresseras. till Hallands Nyheters Juridiska avdelning, Norrmalms- torg 4, Stockholm, =. 0 FRÅGA: Hur stor timpenning skall en person erhålla, om han:ar- betar någon dag ibland, är ej fast anställd? Han får middag samt kaf- fe, Hur stor blir timpenningen, om: han ej erhåller mat eller kaffe? FN bt Lagligt, SVAR Enär något avtal ej synes: föreligga mellan parterna, bör er- sättning utgå med för orten gängse belopp för motsvarande arbetspre-' prestation. Hänsyn skall givetvis ta-: gas till den kost som erhålles. Be sked om dennas värde kan erhållas: från t ex taxeringsnämndens ord-' förande eller ledamot däri, ' 'sina "varor mot metaller från: Ös- terland. Så kom det. sig, att sådana i' mängd forslades från Bagdad 'upj / till Birka, varvid Visby fick tjänst- göra ' som' en. värdefull" mellanlänk under ' det vidare varuutbytet mel- lan öst 'och' väst. Först då” silver- gruvorna i Thiringen ; kommit i gång - och "hanseaterna ' ryckte till sig ' handelsherraväldet längs Ös- tersjöns stränder, började metall- tillgångarna ' från Orienten genom Östeuropa upp -till Norden sina. Då förflyttade 'sig den politiska tyngd- punkten från Kiev till Moskva, där Ruriks ätt förde spiran ända fram till ”stora oredans” tid i slutet av .det sextonde seklet,” +" . Ett ' Stor-Sverige - hade : kunnat "| bildas, ifall inte" avståndet mellan moder Svea" och de nygrundade småväldena - domvärjo varit allt för 'stort! Sam- under” väringårnas bandet. gick steg -för. steg förlorat, och .väringarnas -: avkomlingar för- ryskades snabbt. Deras välde skulle senare gång på gång föra krig mot -det folk, varifrån statsgrundarna ursprungligen utgått. > >: sö ” Om nu svenskan, förvanskad 'ge- nom: slaviska ljud, "omsider dog |” bort under bruset från det ansior- mande "ryska folkhavet, hur gick det då för de nordmän. eller: norr- "| män, som seglat i' västerled? . Vid sidan om svenskar och danskar be- nämndes : medan beteckningen nordmän med de flerstädes: 'norskar, tiden kom att gälla samtliga sjöfa- rare från våra breddgrader. Miss- nöje med det rådande styret i Nor- ge och oenighet mellan hövdingar- na där hade år. 860 lett, till en norsk utvandring, som kom att ut- göra. en av de allra vikti LAHOLMS TIDNING — stanhavs och västanhav . Folkparlamentet på Sagoön — . Kolonisationen av Island, som snart gick en litterär guldålder till N "mötes, tog vid, och det var på den- na av sagor omspunna ö mitt ute i Atlantens sköte, som det första egentliga folkparlamenteét i vår världsdel tillkom, vilken händel- se 1930 firades genom utgivandet - su å oo [Kvinnorna kring tr onen SÅ AGNES. Agnes Sorel heter den. första i len långa raden av inflytelserika lamer i det gamla Frankrike, den första av de många ”maitresses en titre”. Det är ingen dålig represen- tant för dessa erkända älskarinnor. Agnes Sorel var både vacker, klok, inflytelserik och adlig och ansågs värdig att låna sina drag åt en i Antverpen bevarad madonnabild, ”Maria med Barnet”, vilket i varje fall bevisar att hon inte levde i en av 'ett särskilt jub » d imnt ettusen" år förflutii sedan denna märkliga händelse i statsför- fattningarnas historia. Den engelske forskaren Arnold Toynbee framhä- ver 'i ”kulturernas historia”, att det främst ' varit svårigheterna och motigheterna att skapa drägliga livsbetingelser på det nyupptäckta Island, som tvingat invånarna där till kraftansträngningar äv oilka slag med kulturprestationer sådana som släktkrönikörerna och Eddan med dess rika innehåll. Från Island gick upptäcktsfärderna vidare till Grönland, men där var de yttre förhålland så ogy och klimatet så ogästvänligt, att någon nämnvärd kultur ej kunde :spira där. . vo > H - Erik Röde hette upptäckaren av Grönland. Hans son Leif Eriksson blev Amerikas förste upptäckare, och det har sagts, att de två vik- tigaste . tilldragelserna omkring år 1000 "i" historien” varit 'slaget.-vid Svolder, i vilket de tre skandina- viska kungarna deltog, och upp= då -ringlade' sig längs stödjande käppar i trakten av våra dagars Boston eller kanske Halifax, må ha gett . upphov ' till beteckningen ”Vinland” för de nyupptäckta om- rådena vid. Nordamerikas Atlant- kust, där man längre norrut funnit ”Markland” . och ”Helleland”, även de med talande namn. Man Samtidigt; med "att de "nordiska ungo "dog: bort i skogarnas ;: soch? flodernas, "brus bortom oceanen;: där. senare den-nya, sven ska emigrationen 'skulle+få 'många et,,som grundade borgen i" Dublin; och som tågade genorh halva: England för att under Harald Hårdrådes : ledning” -möta "upp vid Stamfordbridge: nära "York "endast några ' få. veckor . före: den. avgö- rande'; drabbningen - vid -: Hastings, . 3 "| där, Gånger Rolfs ättling Vilhelm stantinopel.i Fred slöts mellan Oleg 'och kejsaren; som nu anställde vä- ringar som sitt livgårde från ' Thu- Je, och nu ljöd svenska på' gatorna i den stad, 'som en ttgjort mm nas ordskatt |.delpunkte i äldre ryska namn. Först har vi då |. Erövraren: Jade "grunden till: nor-- mandernas” välde, på britternas ö. För ett' kvartssekel' sedan' döptes för "övrigt världens då snabbaste fartyg till ”Normandie”. med 'an- knytning "till "betydelsen : av: dén franska provins; som "isl ningarna kallar "Nordmandi”: : iwota . Seglatserna : östanhavs och väs- tanhavs ledde 'omsider. till att drak- . | skeppen ” möttes, ' på Medelhavets böljor;": varigenom »; hela :” Europa kringseglades. Då uppstod det nor- diska tolvmannaväldet .i Syditalien och "på Sicilien; nordmännens ”Si- kelö”. Detta välde lyste under Ro- bert Guiseards och de båda Roger- nas dagar" och dess sentida svaga efterbildning gick för jämnt ett se- kel'sedan under genom frihetshjäl- ten Garibaldis svärd. +. >” . Spritköpen i Halland : uppgick under april till'91.193 li- ter, konstaterar Nya System AB, som finner att denna kvantitet var 9.300 liter. eller nära 11 1/2 proc högre än samma månad i fjol För vinets del steg bolagets försäljning med 7.000 liter 'eller 'nära 28 proc. Den. kraftiga. stegringen" torde till väsentlig del bero .på att påsken i år inföll i april, vilket inte var fal- let i fjol. Vertes nn I Älvsborgs län täckten av Nya världen genom ent; nordisk sjöbjörn. Vinrankorna, som |; åskuren tidsålder. Ser man mål- mingen av denna 1400-talets madon- na förvånas man inte över att fran- ske kung Karl VII fick huvudet alldeles förvridet av heta känslor, Agnes Sorel kom till kungens hov när 'hon var lite över 20 år och avundsvärt söt. Gamla elaka källor påstår att hertiginnan av Anjou förde henne med 'sig när hon skulle böna bos'kungen för de själv passerat den "ålder då man utan stor ansträngning får kungars hjärtan att klappa ojämnt men: hon litade på sin hovfröken Agnes. Hon kunde 'göra det ganska tryggt, för Agnes Sorel stod snart högt i gunst hos kungen — 1433 visste omgivningen definitivt att hon var kungens älskarinna. Man hade vissa regler även i sådana af- färer och det, vanligaste var att gynnade kvinnor placerades: som drottningens hovdamer. Drottnin- gen lät det ske för att hon tyckte sin fångne man — hertiginnan ha-]' bra om flickan, för att kungen be- . - t , SÖREL 2. fallde det och för att hon ändå”In= te kunde göra ett dugg åt saken. - ; Agnes Sorel skötte spelet skick= ligt, hon styrde landet till stor del — för kungen var stark i kärlek men ganska svag i statsaffärer —— hon omgav sig själv och kungen med duktiga rådgivare och sparka= de iväg de odugliga. Och hon för. ' mådde kungen att ta upp kampen : mot de anfallande engelsmännen, det sägs med hjälp av en spådom, En spåman förutsade att hon skul- Je stå högt i gunst hos en stor och mäktig man och Agnes, som hade . sinne för dramatik, gick till sin :. Karl och sa att det måste betyda att hennes lycka väntade hos den engelske kungen för han var ju den ende mäktige. Karl blev så förkros-" sad att han tog itu med. krigandet : på allvar och rensade sitt land från - - inkräktare. = - Dl. Så även om hon kostade fran- ska skattebetalare stora pengar — " kungen öste smycken och slott över henne — så gjorde hon- åtskillig nytta. Fast hon fick det motigt på äldre dar; korn ohjälpligt på kant med tronföljaren, drog sig undan på landet och dog 41 år gammal i barnsäng 'sedan hon gett .sin kung ” fyra dötlrar. Historieberättare som ,.. tycker att. detta är ett. alldagligt . slut för en kvinna har spritt ut .. att hon förgiftades av tronföljarén, den blivande Ludvig XI. Men den gången tycks denne ganska svart-' målade man ha varit oskyldig. t — Järnet — - — den store demokraten os Det guldet givit människan i ut- byte för de ofantliga risker hon ta- git är bara ett uns av det järnet gi- vit, 'Järnet är den store demokraten i metallernas skara, som. griper in i vårt dagliga liv och ger det: den ef- fekt'vi. vant oss vid. Men järnet är inte :bara demokraten '—. det” 'också revolutionären i fred som i 'v Järnhanteringen. tro: a: upp- kommit ungefär. 1500 år före Kris- tus "någonstans "i medelt terna; möjligen. mindre "Asien. Det folk som först gjorde sig kända som järnhanterare. är. de” berömda her- térna ; som-"från : sin ' huvudstad Boghazkör" spred” sina 'kunsk ad or 1 rak- fordrade” större" resurser än bron-; . set. ce os or oo as Om än framåtskridandet. går långsamt i sin utveckling inom Nor- den så. skrev ' ändå', Lars . Schultze . år 1732 i en rapport från: Dalarna, ” främsteg och vittnade :om” allmö- gens ' flit. - En : teckning :av; :samime, mans » hand. visar en” kvinna, som. trampar blästern —' och man: kan . nog tänka: sig att detsamma . till lade'”högt välborne borgmästaren”. Det var också" före denna tid'och närmast efter som 'järnhanteringen i Sverige började ta fart genom den import som skedde av yrkeskunnigt' - folk från mellaneuropa. -'. C 055 till kringliggande länder. Egyptier- ha, som i dåtiden var ett. mycket högtstående: .+» folk +. torde,,, dock 1200 år £ Kr inte" haft någon större järnhantering.' Därpå tyder funnen korrespondens ' mellan hertérna och egypternas härskare. Järnföremål funna i Tutankhamons grav tyder på att egypternas järnhantering vid 1350-talet f£ Kr var mer-än brist- fällig och det torde ha rört sig om själva hanteringen av den' funna 'el- ler brutna järnmalmen. :. ov : Kännedomen om järnet och dess hantering spred sig: så småningom på dåtida handelsvägar till bl' a Babylon, Egypten, Syrien, Kreta osv. = 2 EST ; " Till en början brukades järnet i huvudsak till smycken 'och andra konstföremål, ' och mycket tyder även på att man till vissa symboli- serande föremål använde järnet. Till Mellaneuropa kom. kunska- pen om järnet ungefär 1.000 år £ Kr. Hos oss i Norden började man im- portera järnföremål omkr 600 f Kr, men någon självständig järnhante- ring förekom först efter några sek- ler. — i Danmark 200 år f£ Kr, i Sverige ännu senare. Till Amerika och Australien kom aldrig den äld- re järnhanteringen utan dessa län- der saknar järnålder liksom många andra . skeden i utvecklingshis- torien; + =, + RV ; ' Den långsamma utbredningen av järnet berodde till stor del. på att ökade spritki pen med 17 procent, > . > att nen. Och man får väl också se på järnets = framställningskonst SPANIEN = Avgör Tunisien? —— - i emigrationernas "historia. : Under fördelaktiga vindar kunde man på tre och ett halvt dygn med drak- skeppen nå fram till Island från den norska kusten, medan avstån- det till Grönland var nästan dub- belt så långt, te . Frankrike har en stor flottbas å Tunisi flera flygbaser i Marocko, Mellan dessa sta er leca SÅ -omstridda franskägda Algeriet. I år har e . Misien utvecklats till de algeriska frihet främsta förespråkare och väntas nu på en avgörande faktor i den nordafrikanska ter ligger det 'mellertid Tu- ssträvandenas många håll bli striden. aw ic DE PLESTA OCH BÄSTA ORTSNYHETERNA. FINNER NI I LAH N NEFFFTEFFTET AAA. FFEVTYTYVTERRRRO Pal man nöjde sig med bronset och ste- i OLMS TIDNING | Järnet blev också här som i me- . delhavsländerna . inte." till" någon större nytta förrän man lärde" sig att tillverka verktyg "av "metallen? Yr Smideskonsten” hade” dock 'redan' vunnit: rykte om sig som ett för- nämt yrke med något hemlighets- fullt över sig, Och det berättas om smederna, att kunde' de sammanslå två järnstycken till ett så ansågs.de även kunna sammanlänka' männi-' "| skoöden, Att viga "unga" tu' hade smederna till biyrke.:: so co rd Som smedernas: stamfader : kan; ' man beteckna Hefaistos (tillverka- de vapen åt krigsguden” Ares enl. den grekiska gudasagan), sonen till Zevs och Hera; Vid hans sida står ytterligare. mytologiska gestalter: Pro , som fö taller och Daedalus, som uppfann yxan,” borret och en. del andra verktyg. Överhuvudtaget tycks det som om . de -mytologiska "gestalterna gärna -. förlänas äran av att ha upptäckt allt inom järn- och metallhante-,. ringen. po I Afrika och på vissa andra håll i världen har den moderna männi- skan haft rika tillfällen till 'studi- er om hur primitiv järnhantering tillgått. Och dr Livingstone berät- tar, att Manjanastammen grävde upp förvittrad järnmalm ur jorden och delvis hanterade den, Med det- ta ”halvfabrikat” drev stammen en lysande; handel .med: omkringlig- gande stammar, | vv Under kejsartiden i Rom var det som vapensmederna :: hade sin blomstringstid, och under denna tid uppkom också plåtslagarnas fö. å re — h k 1 na — men efter de stora religionskrigen smög sig den konstfulla järnhan- teringen fram, Och detta till stor form. Från den ti len bevarade ora . en tiden bevarade'smi- ee konstigt sköna ur ren klas- ynpunkt och kan utan -| vidare mäta sig med 'senare tiders sk konst. : "SN På 1300-talet började man an- vända sig av:krutet och därmed skriver järnet historia inom den . nyare Vapenindustrin. Kanongjute- rierha, eller styckebruken som man sade i Sverige, och gevärsfaktorier växer upp i, allt snabbare täkt, Under 1400-talet hade kanonerna oerhörda dimensioner (men icka förty var de konstfullt utsmycka= de med allehanda adelsmärken, : slingor ete) och man skall kariska inte förvåna sig över de namn man gav . pjäserna: Lata Greta, Stora turkiska Kejsarinnan, osv. > cs tat att blästerverken var ”ett- "stört ,
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.