— 2 Yrv v LAHOLMS TIDNING Yvvevevvev>eveeveryvereeeYytYYYetVYvYYEtYTYTFFYTT FE FPP PPPFYvV I Onsdagen den 6 juli 1960 = AV ALLA FORMER för dis- kriminering är de som, existe- rar inom undervisningen de skadligaste och mest förhatli- - ga. , or . UTTALANDET gjordes av wvicedirektören för FN:s orga- nisation för undervisning. ve- tenskap och kultur UNESCO, René Maheu, vid ett möte i + Paris med tekniska och juridi- . ska experter från 35 länder. Mötet hade sammankallats av "UNESCO och har pågått de två sista veckorna.i juni och av- slutades för några dagar: se- dan. Vid mötet utarbetades "förslag till en internationell konvention och rekommenda- tion — rörande .- diskriminering inom undervisningen, '- DET FANNS säkerligen all anledning för Maheu, att all varligt understryka betydel- sen 'av det uppdrag, som de ” församlade 'fackmännen fronterats med. ' Den : form. av” diskriminering, som tar sig ut- tryck i undervisningen drab- ! individen . och : : bar nämligen - samhället på - en livsviktig "punkt: ungdomens andliga , fostran, En - diskriminering på detta område leder lätt till en : DEN” 6 JULI 1960. - HE Diskriminering Dan kon- | "ödesdiger splittring, som in- verkar på en hel generations val, inte bara i dag utan även i framtiden. Valet står mellan frihet och ' slaveri, mellan - jämnlikhet och partiskhet, mel- lan broderskap och: oslöckligt |? hat. . Inom = undervisningen dessutom i sin lägsta och mest . förhatliga form, 'på grund av att "det först och främst är barn som blir dess offer. FÖR DE FÄRGADE folken blir detta en fråga. av oerhörd betydelse i deras kamp för lik- ställighet. och: människovärde. « Men ännu så länge måste mil- - joner och åter miljoner unga " försvarslösa : sinnen underkas- tas en degradering, som icke - är värdig vår tid. Trots detta finns det ännu män och kvin- nor, som” inte: bara förklarar utan även försvarar de förhål- « landen, som existerar på un- desvisningens :' område ' inom stora delar av vår jord: Det nu avslutade mötet i Paris, hade "till syfte att genom olika för- slag omöjliggöra sådant i fram- tiden och ge åt människorna en fundamental mänsklig rättig- . het. SAN FRANCISCO (AEP) ++ Professor James Bonner vid Ka- "lforniens tekniska högskola anser "att han så småningom kan lösa den " snabbt ' . växaride ' ” mänsklighetens "förs rjningsproblem. Professorn. har odlat fram. en sorts rotfrukter ' 'som "Skall ”köttbetor”. rädda folken från hungersnöd? ten har enligt den amerikansk forskaren inget val: Inom 40 åj skall jordbefolkningen åter . för." dubblas. -J ordbruksproduktionen : slösaktigt uppbyggd på konsumtion av allt mera ;animaliska fettämner” och proteiner, "måste "gå. nya och effektivare :vägar till” ökad. livs. an odlas som "och in- ” nerkhåller. vid sidan av kolhydrater "också stärkelse, 40 procent äggvite- "ämnen och 18 procent fettämnen och 't.o' m'småkar som förstklas- ' sigt kött, Mirakelbetorna kan för "dagen inte odlas i'massor men pro- 'fessor Bonher har redan fått, fram ”dön' fantastiska" ”köttbetan" i Iabo- duktion 'med” hjälp av fett och prot inhaltiga växter. - - Henry Markert Fatoriet' med hjälp av radioaktiva HN ; STOCKHOLM (TT) : : ”strål . vid betr ingen:av| "Jo riktar åtskilliga allvar "betor och 'sojat Meddelandet | ”Jiga eri mot stadsfisk har mottagits med åtskillig skep- "sis 'av sakkunskapen. och -allmän- heten, "1 Mpdrnl RER å ;t. Professor Bonner ariser också att den biologiska forskningen starka-, : Fe än tidigare måste sikta. på. att ', med hjälp av strålningar, och forsk- ningsexperiment få fram nya och ” näringsrika "växter och ; framhöll "bl a: Det är totalt irrationellt att .smänskligheten , i 'stor-romfattning .Jivnär sig på animaliskt fett och «animaliska proteiner. Av den strål- Pingsenergi som från solen når åk -rarna tillgodogör. sig växterna en- dast 0.1 till och med 0.5 procent, då | - .de bygger upp. sin resp substans. Av växterna är en stor del onjut- bara för djuren och människan och går således helt förlorade, Då dju- . ren som föda och människan som :gnat använder växter, blir aldrig 'mér än en liten del av växtens sub- "stans till fett, kött, ägg och näring: iVidare, berältar professor Bonner, är det :för närvarande bara om- kring. åtta miljoner kvadratkilome- ter av de 140 milj kvadratkilom. yta som människorna använder, som "bosättningsområden uppodlat för att få föda för människor och djur som ger fett och kött. Visserligen kan med de nuvarande efterblivna och kapli odli; d inte uppodlas mer än kanske yt- -2erligare 5—8 miljoner kvadratkilo- --meter och detta också bara med ofantliga mödor och med hjälp av orimligt stora ' kapitalinvesteringar. Man kunde emellertid redan med nu kända vetenskapliga metoder odla upp, vissa ökenområden och . bevattna steppområden. Framförallt måste: dock odlas nya växter som änte bara tillgodogör sig en fusen- dedel” av: solens strålningsenergi mutan flera' gånger mer. Det är inte längre utopiskt, menar professor Bonner, att göra odlingar av nya i rotfrukter, som innehåller protei- ner och fettämnen i tidigare okänd omfattning, räntabelt, Mänsklighe- te stöd.i lag... : . Hans Thorson i dennes egen- . skap: av förundersökningsleda= "te och" åklagare "i" målet mot: car Lundell i Gävle, ' ST :'JO' understryker. dock med skära pa: att ;de -: många betänkliga brisa terna: i förundersökningen och kris tiken" mot hr-Thorson som åklaga= rubbat tillförlit- et: material på vilket domen ” mot” Liuridell grundade sig —- Lundell blev i'HD 1958' avsatt från. sin, st få r tagande av mu tam m; Bland Jo: s.' anmi ckningar mot stadsfiskalen märks: '. Han, borde ha lagt ned åtalet 1 sex av femton påstådda mutfall. "Lundell vägrades biträda vid Sör kandet efter vissa handlingar. 7 - I Den åtalade" beskylldes för ati uppsåtligen ha förstört handlingar-; : na. Lundell förbjöds "besöka Jandso, tingets lokaler, Förbudet hade in-'. ,v er va Slagfält blir: : fågelreservat : "BRYSSEL (TT — Reuter). ”.” De stora slagfälten och krigs-. kyrkogårdarna från — första". "världskriget vid Ypres, där om- . "kring en halv. miljon man. stu-: -pade, blir inom 'kort ett wnikt fågelreservat; - i Invånarna i den lilla flamländska staden beslöt för tre år sedan att försöka . utplåna de gamla grigs- i ärkena och fick. digh ternas hjälp. Man började med att fylla igen gamla löpgravar, repare=: ra sönderskjutna hus och rensa upp: bland gammalt” bråte. T NYHET för våra Som första tidning i LEN a att hyra), införes' sota skick lämnar vi 50 <c u Tros En LT-annons — lämna rabatt på dubbelannonser. d. v. s. öm en . annons f. t, Ad. v.s. under rubrikerna till” sälu, -önskas köpa, lediga platser; diverse, önskas” hyra: > en säljande annons, annonsörer Halland kommer. vi nu: att två dagar i ec rabatt på andra införandet. . "disponer. .vid för den fortsatta färden till : TN .na "har en ansträngande vecka Direktörns bolag anses ansvarigt "för! hans. skatter |: STOCKHOLM fv spec) ” Ett sätt att komma ifrån skatt, som I praktiserats av ett bolag i län, har sk iheterna 'satt stopp för och bolagets bar Ja att få en ändring till stånd har kammarrätten genom i dagar= na meddelat utslag avvisat, Den tölpiga trafikpolisen: och den fula: ver kligheten - Det var kanske Ni som skrev det anonyma brevet till mig häromdagen. Ni var himla förbannad för att en av mina ”tölpiga” konstaplar hade skri-" vit upp Er för fortkörning, även fast Ni menade att Ni hade allt skäl i världen att ha brått i trafiken på grund av ett viktigt äffande, Bolaget hade i ätten klagat över att detsamma i egen-. skap av arbetsgivare för sin direk= tör, tillika innehavare av bolaget och ende, styrelseledamot, förkla= rats skyldigt alt för inkomståret 1957 avdraga preliminär skatt för honom med 6.258 kr och att på be-: loppet erlägga restavgift, Av bola= get åberopades i besvär, häröver, att det ej fanns något anställnings- kontrakt och ' att till direktören gjorda" utbetalningar haft formen av kostnadsförskott och handlån. Efter avräkning vore direktören: skyldig bolaget 9.910 kr. ”:fte Kronokamrern har i målet fram hållit, att hur än utbetalningar till direktören benämnes, så är de hans enda inkomst ifrån "bolaget, Skulle utbetalningårna ' göras ” skattefria skulle" detta innebära, att det all- ie "finge någon skatt på hans inkomster. Då direktören helt äger" bolaget kan han ensam be- sluta om utbetalningarna och det är för honom enkelt att tillse, att utbetalningarna blir sådana, att han alltid formellt står i skuld till bo-' laget. Det vore orimligt om ett så- dant förfarande 'skulle resultera i att : ansvar” för "skatterna skulle bortfalla, För övrigt har kronokam= rern framhållit, att betal svaret ej skulle behöva bli aktu=- ellt, om direktören själv vore vil- lig erlägga ifrågavarande skatter. « Kammarrätten : förklarar i sitt utslag, att. mellan bolaget. och di- rektören får:anses ha rått ett an- ställningsförhållande . i "uppbörds< förordningens mening, Bolaget har därför ': varit: skyldigt ' verkställa skatteavdrag å hans lön... secs : Även ifråga om bolagets” dispo= nent har avgjorts. ett liknande mål, Enligt bolagets mening skulle. han ej "vara anställd. utan "ha åtagit sig att på” egen risk biträda vid bola- gets inköp. Han skulle vara att anse som. självständig” inköpsagent -.med tillåtelse att nyttja bolagets” kon- tor. Efter liknande avräkning, som för ” direktören.” skulle ; han stå i skuld till bolaget för 2.304 kr? Kro- ”nokamrern ” har 'invänt att. "dispo- nenten' enligt egna mantalsuppgif- ter är" anställd hos bolaget och han en av bolaget. för. hans "räkning ” förhyrd | lägenhet.” Kam> 'marrätten Kar därför också ifråga om ' honom : ansett" anställningsför- hållande föreligga och därmed skyl= dighet "för bolaget att ' svara för skattea drag å å lönen, a : ""Traktorrallyt . fick: :'vinterstart ” UF:s traktorrally - "startade "vid midnatt natten till mån= dagen ' från Treriksröset, sam- , tidigt 'som liknande rallyn in=' ' leddes för Finland och Norge. -. Två ministrar, från Sverige kom- munikationsminister Gösta - Skog- lund och från Norge kollegan Trygs ve" Brattlie; ' samt ' landshövdingen i Rovaniemi, Martti Miettunen, var hedersgäster vid starten, som miss- gynnades av 'ett mycket dåligt vä der med snöblandat regn och kraf- tig storm. « Första delen av rallyt åvverka= des "med: båt, det ' var 'sträckan Treriksröset—Kilpisjärvi, och där inleddes : :traktorkörningen. ' Den finska -rallytraktorn vägrade dock starta, varför den svenske start- mannen. Sune Ragneberg, Vittan- gi, fick bogsera den finska traktorn från Kilpisjärvi till Karesuando, en sträcka på ca tio mil: = = ” -Den svenska traktorn kom på måndagen. vid middagstid till Vit- tangi, där-'ett uppehåll gjordes tills vid 21-tiden, då en ny förare tog Smygehuk, + - Samtidigt startade på måndagen ytterligare en rallytraktor från Erkheikki i Tornedalen. Den skall körå kustvägen till Smygehuk och inträffa där samtidigt med trak= torn "från -' Treriksröset. Manfred Erkki var, 7 startman här, 2000 TÄVLANDE MISSER BLIR H ALLT ARGARE Arets Miss. Universum-tävlingar inleddes på söndagskvällen i Mia- mi Beach med parad i national- dräkter av. de närmare 100 täv- lingsdeltagarna, De unga damer- framför sig till finalen nästa vec- koskifte,' men det är inte otänk- bart att det är arrangörerna som är. gladast när det hela är över. Redan nu börjar de nästan 100 flickorna från hela världen få svårt att samsas. Svår osämja rå- der. Spänningen är stor. En ständig huvudvärk får täv- lingsledarna av de lömska ansla- gen mot deras helhjärtade arbete att ' hålla arrangemanget på en hög nivå. På söndagen inställdes ett Planerat möte mellan Press- fotograferna och avävlingsdeltag- arna eftersom en tysk fotograf överskridit sina befogenheter. Han hade övertalat miss Österrike att lyfta litet på kjolen för att han skulle få en bättre bild av hennes besök på ett museum för -antika bilar, > Så vitt jag kan se av brevet, menar " Ni att trafikpolisen xunde använda tiden bättre ge-" nom att slå klorna i dem som verkligen är en fara för trafik- "säkerheten, i stället för att ge- nera aktningsvärda A Imedborgar 're som Ni, " Ni var väldigt irriterad. Ni var ute i en affär som inte tålde upp- skov. Ni har aldrig varit skuld till någon trafikolycka. Ni hävdar att Ni körde fort men säkert och — «skriver Ni vidare — Ni är en man av långt större betydelse i sam- . hället än den tölpige trafikkonsta- -peln. i Men nu ska jag tala om någon- ting för Er: Jag är också irriterad, 'ja rasande! Men 'mitt raseri är in- ite riktat uteslutande mot Er! När 'det gäller Er, är jag bara glad att vi fick tag i er i rätt tid och lärde Er något, innan Ni fick lära Er idet på ett sjukhus. Och jag är glad "för att vi fick Er till att sätta ner farten litet, innan. Ni körde ihjäl Er själv eller lemlästade andra” tra- mig 3 rasan- Jag har sett mycket. Det är många saker: Att intelli- genta människor som Ni uppför sig |. som vanvettiga Jag har sett myc- ket under min tid vid trafikpolisen, Jag har varit tvungen att se saker, | som skulle fått Er att kasta upp. väven jag blev sjuk av det som jag måste se, därför att jag inte är iannorlunda än Ni på det området. +' Ni skriver att den konstapel som lantecknade Er inte ville diskutera med Er: och att: hans: uppförande ivar oförskämt. Men jag ska säga Er jen sak: Det som är felet med Er jär att Ni inte känner igen upprik- Itigheten, när Ni möter den. Våra itrafikkonstaplar har order att inte inlåta sig i diskussioner men visa "ett. bestämt uppträdande, vara fair och ' opartiska, Jag tvivlar på att han :. var oförskämd, i synnerhet :'som han ju inte diskuterade” med Ert : Ni sade, att Ni körde” 'Jäkert. Det mma tänkte en dam som för ett ar. månader, sedan slog runt med sin" bil på den isbelagda vägen, ba- Ja 500 meter från det: ställe "där ta gången jag träffade honom, var han mycket överlägsen och med- lidsamt undervisande. "Han påstod med bestämdhet att hans son var en god förare, flink till att sno sig i trafiken, att han reagerade snabbt, Vi hade satt fast pojken för fort- körning två gånger, men förrän vi fick låta honom betala lärpengar för tredje gången, skedde den all- varliga” kollisionen som vi hade fruktat. Då pojken som död rulla- des ut från 'operationssalen, bröt fadern samman och ropade: ”Jag dräpte min egen son bara för att bevisa att jag hade rätt. Jag hatar mig själv!” > Bara vänliga ord Låt mig nu ställa en fråga till Er: Tycker Ni att vi skall tillåta en tillfällig, hänsynslös bilförare att sätta Ert och Er familjs liv på spel, bara för att han skall komma i rätt tid till festmiddagen? Har vi gjort vår plikt, om vi låter honom slippa med ett par varningens ord? Hurudana menar Ni' att trafik- konstaplarna skall.vara?- Skall de vara folk utan ryggrad, som ber om ursäkt för att de existerar och bara ler åt .en man" som kör för fort, även om'de vet att han förr eller senare kommer: att förorsaka en olycka? Tänk Er: själv att vi lät alla få lov att köra som dem själva lyster så som Ni körde när konstapeln hejdade Er. Hur länge tror Ni att det då skulle dröja innan Ni och en av de andra hade trasslat in bilarna i varandra? -Kawi, Andrea Dorias efter- trädare Lionarde da - Vinci es Den förolyckade italienska passa- gerarbåten ”Andrea Dorias” efter- följare, 33.000-tonnaren ”Leonardo da Vinci” anträdde sin jungfrufärd den 30 juni. Italienska flottans ”L'Ammiraglia”, d v s ledande och största fartyg, har. kostat i runt tal 200 miljoner kronor; Det byggdes av Ansaldo-varvet och kan ta 1.309 Passagerare. . Båten har 23 knops marschhastighet och medför ombord de mod "ly lä na, a |: Stort No NN t ryskt spionagenät.. kning är f n Årresterade Ert neg dne Spioner som spioner verks. arbetade ör Väst- Tyskl land yssland. > Neo Rnmu: Fy SIFFROR BETRÄFFANDE DET, KOMMUNISTISKA SPIONAGEF” I VÄST-TYSKLAND 1959 >. I och med den tyska taktiken i fråga om det amerikanska flygpla- net över Ryssland har spionageak- tiviteten i de stora länderna kom- mit fram i rampljuset. Detta desto mer på grund 'av debatterna i (från gan i FN. Förmodligen finus det få männi- skor, för vilka spionage, .som det f n bedrives, är någon överrask- ning. Trots att ryssarna gjort en sådan stor sak av denna händelse, vet väl -praktiskt taget alla män- niskor, att ryssarna själva inte pre- cis ligger på latsidan när det gäll ler att spionera, Nu härskar det i allmänhet en tämligen stor för- tegenhet när det gäller spionverk- samheten, vilken endast kan få klaras av det faktum, . att bägge parterna är gynnade av denna fö tegenhet, eftersom de annars väl en gång skulle kunna bränna sina egna fingrar. Nu har emellertid In- rikesministeriet i den' tyska bunds- republiken lagt en del papper på hordet "beträffande kommunistiska agenters aktivitet i Tyskland. . " Tabellen här ger ett intryck ' av fånget hos det spi ät, som siffra alltså, heller kring bl a -tre simbassänger som med hjälp av infraröda strålningar hål- ler jämn temperatur året runt, en kirurgisk klinik och eft sjukhus för förlossningar, ett barnsjukhus och de I iska länderna hand- | ligen haft i Tyskland, och utan tvivel fortfarande handhar.” Enligt tyska regeringens” beräkning arbetar f n c:a 16.000 medlemmar 'av den Kom Väst-Tyskland,. Man har kommit Eg för psykoter; isk be- handling. . : fram till denna siffra genom. en|- Kvinnorna” kring tronen: I Ni blev hejdad. Oza polisk ipeln hade varit där och skrivit upp idamen, innan hon kom till den is- "belagda vägsträckan, där 'hon kör- de med 125 km/tim så skulle hon fortfarande varit i livet, Bättre levande — och rasande : : Det är bättre" att. vara vid liv ioch , rasande — eller vid. liv" och ivara försenad än att ständigt ha :bråttom och — vara död. Sa --Hän förmådde inte lära sig det, mannen som 'tog' en kurva-i hög ”fart'på' huvudväg 185. Han skulle till en viktig konferens, men han höll inte sitt avtal, Vi plockade upp hans huvud på trottoaren och skra- pade ihop resterna av hans kropp under bilen. Kan det vara så vik- tigt att få någonting sålt, som Ni aldrig kommer att inkassera pror visionen på? + Det som är i vägen "med I många bilförare är att personligheten kly- Ives, En annars respektabel 'män- niska kan bli en farlig egoist bak- iom en 'bilratt. Den respekt han :vanligen .; visar sina medborgare, Maria Kristina av Spanien | i il stilen Ett : Hon fann snart lämplig förströelse. | Drottning Maria Kristina av kan fö i en överlä känsla, som stammar från makten över ett ton stål och 100 hästkraf- iter. Han kan se på en väg som sin :personliga egendom, ibland lägger han beslag på två körbanor. Och han kör med den hastighet som passar honom. Han är för stor för att känna annat än förakt för en trafikkonstapel, som bestrider hans körförmåga.' Han har ett stående 'svar till alla sådana tölpar: ”Jag skall minsann sköta om att Ni mis- ter Ert jobb, herr konstapel.” : Tyrannen vaknar bakom ratten Antagligen är Ni en sådan' fin herre. Det är det som är felet med ;Er, Eller Ni är kanske en av dessa försagda, 'som hela livet bara är tvungna att ta emot order, men som blir en tyrann bakom ratten i en bill Det enda som till synes kan få honom att känna sig på samma nivå som andra är att tram- Pa på en gaspedal. Han har samma rätt som varje annan människa, och den rätten tänker han pocka på, även om han skulle dräpa sig själv eller en annan människa. Tycker Ni att det är underligt att jag är rasande? Så är det de unga som inte skul- le ha tillåtelse att använda Pappas bil, innan de har lärt sig sunt för- nuft, Jag var väldigt nere härom- dagen, jag gick hem efter att ha hört en far gråta som ett barn, Sis- " var: en, märklig kvinna, on styrde landet åt sin svage man och regent Ferdinand VII fram till hans död 1833 och hon fortsatte att styra landet med strama tyglar i åtskilliga år. Men eftervärlden är ofta otacksam mot betydande kvin- nors minne. Det är som drottningen som gifte sig med en menig soldat Kristina blivit hågkommen. Hon var vacker — verkligen vac- ker — och åtskilligt kick och man- nen lärde" sig snart följa hennes råd, och när han dog efter fyra års äktenskap blev Kristina förmynda- re för parets lilla dotter Isabella som en gång skulle få klänga upp på tronen som härskarinna.” Men livet i ensamhet är ganska trist för en vacker och firad 27-årig änka och Kristina såg sig om efter om- växling, Hon "fann snart lämplig förströelse, fick syn på: "den osed- vanligt stilige 25-årige soldaten Fernando Munez — son till en in- nehavare av en mycket -blygsam tobaksbutik — och snart kom det en utnämning till kapten vid drott- ningens livgarde till den något för- vänade Fernando. Då hade hon ho- nom ständigt i sin närhet, hennes ensamma kvinnohjärta brann och innan sorgeåret var slut lät hon hemligt viga sig vid Fernando Munez2, Nu kunde en drottning inte ens hemligt vara gift med en gardes- kapten, bättre titel måste ordnas Nu och Fernando Munéz. begåvades titeln hertig av Rianzares och grand av Spanien. Men inte ens det var nog tyckte den förälskade Kristina och övertalade sin regering — som ju såg hur det var fatt med sin drottning — att ge 'Munez titeln kung av de största spanska kolo- nierna, Men Fernando själv sa nej med stort eftertryck, han hade in- te ringaste lust att blanda sig i politiken, han ville vara sin drott- nings främste tjänare och för öv- rigt tyckte han att hon också kun- de sluta med sin politik och bli en normal kvinna och vanlig hust- ru. Så det var stil över Fernando Munez, Kristina fick aldrig någon anledning ångra sitt val, Ne Hon kunde behöva tröst och stöd. Efter många år fann hon sig för- jagad ur det långtifrån lugna Spa-|. nien och en senare spansk period — då hon reste tillbaka sedan dot- tern blivit drottning -- slutade inte stort bättre. Kristina tvingades för alltid lämna landet med sin man. Kristina och Fernando — som då sedan länge var officielt gifta — fick leva i landsflykt åtskilliga år, i lugn och ro utan statspapper till Farnando Munez stora tillfredsstäl- lelse. I nära 40 år varade detta från början skäligen omaka äktenskap, Och ingen av de två hördes klaga över giftermålsbeslutet. . Så vid sidan av Kristina och Fernando står sig den mesta kun- efter minst stilen. elever De. en av därtill ned ned garomantiken ganska slätt 16.000 sovjetiska spioner anses arbeta enbart i Västtyskland, vel för full maskin. Man kan int handstilen är att den en snabb handstil, om än aldrig så vacker och personlig, är av föga värde om den är svår att tyda, kkonstaterar hr Markheden, rinrar om att det vid försök på "flera håll framgått att präntad stil lär betydligt lättare att läsa än van- lig skrivstill Den kan i detta av- seende jämställas med maskinskrift, och det förefaller därför som om en övergång till präntstil ur denna synpunkt vore att starkt förorda, utbredd uppfattning att skrivning med präntstil inte går att uppnå samma snabbhet som vid användandet av vanlig bunden stil, Försök har emellertid visat att man. stil som med analys av resultaten av kontraspio= nagéts aktivitet och uttalanden av tjänstemän Ehuru årligen ett stort antal spio. ner arresteras, är tillströmningen av nya agenter så stor, att denna från Öst-Tyskland, på ' 16.000 kommunistiska agenter håller sig oförändrad, Er= " farenheten har visat, att de kom- ” munistiska spiongrna skickas till Väst Tyskland med ett flertal upp= ” drag. Så hade de 264 spioner, som arbetade för Sovjetunionen inte mindre än sammanlagt 790 olika spionageuppdrag. Av de 1959 ar- resterade spionerna beräknar man det totala antalet uppdrag, som de fått, till omkring 8.000, Spionagemaskineriet arbetar vis” dare med fullt pådrag, den tyska "regeringen under första kvartalet i år uppge 588 kommun= istiska agenter i full aktivitet. Spionageverksamheten och så kan” arbetar på båda fronterna, utan tvi« vänta sig, att uppståndelsen” de senaste . spionagefallen ' kommer att medföra någon ändring i. denna aktivitet, vilken förmod- inte endast i Väst-Tyskland bedrivs i denna stora skala. . "Präntstil skulle. ge 'skolungdomarna' bättre handstil”. STOCKHOLM (TTspec) Hur skulle det vara att i våra skolor byta ut den vanliga, bundna mot präntstil? Den frågan diskuterar. i Lärartidningen tillsyns- .|lärare Malte Markheden; som på- -| pekar det kända faktum att foik- skoleelevernas handstil under de senaste ' årtiondena tenderat mot försämring. av de viktigaste kraven på är lättläst; som torde det emellertid vara en, det vid" endast. kort övning uppnår. lika stor hastighet med pränt-. den vanliga hand- Det har också visats att . med ganska oregelbunden. och svårläst stil utan vidare skriver: en relativt lättläst präntad stil, "örefaller dörför, heter det: vidare, som om en allmän över- gång till präntad stil skulle vara de enklaste och mest prak-; tiska vägarna för att. uppnå detj uppställda målet: en tydlig ochj lättläst handstil, Alldeles navsett vilket skrivsätt som tilläm-. as kan stilen sedan även bli snabb: och vacker samt erhålla en person=- 'ig prägel. Hr Markheden tillägger: I det ovanstående har använts. Senämningen präntad stil i stället för textning, Med ordet textning: Nvser man numera oftast ett konst-' ”antverk, där bokstäverna formas: geometrisk ' stilisering. Att: ränta betyder ju bl a att ”skriva. tryckbokstäver”, och ordet räntstil bör därför vara den lämp-; !igaste benämningen . på berörda, skrivstil. Att — såsom 1 vissa sam-! nanhang framförts — kalla den för! nanuscript writing är väl att i onö=/ ugt hög grad hemfalla åt den ut-' bredda "engelska pikar”, — LAHOLMS TIDNING. = 2 tidningen för sydhal länningar , 23 Sn
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.