"Onsdagen den 6 juli 1980... > so see a . | | os : : | SES sdagen den 6 julj 1980... 0 0 CT oe LAHOLMS TIDNING . "oo. | Ne ses | : Dagens rim — Sju apor rymde nyligen från Skansen. Man kan - förmoda att det skedde ef- ter: en palaver djuren emellan. NATET tnsN um tt nl | Sagt ock skrivet : Id Jag såg i tidningen att en av våra grannstäder planerar att star- ta en föräldraskola, Ett lovvärt initiativ. Det finns så mycket man inte behärksar, + a vr Hur skall man t ex få små gås- ? : ”Tvistande B se kan tyvärr inte sar att kara öser som en ananas få svar på sin fråga, då vi inte åtar oss att värdera mynt på den här| UPPe på huvudet, . spalten.- Men slå upp ”Mynthand- Och vad beror det på ut skjor- tan alltid hänger utanför? SL all lare” i yrkesregistret till er egen eller Göteborgskatalogen så får nil 'man sy bly i fållen eller vad är lösningen? adresser dit ni kan vända er. En sak vet jag dock: silverhalten är Hur kommer det sig att barn aldrig har några.läxor just de större i de äldre enkronorna än i meg ände oh njärtligt välkomna kvällar det ör långfilm i TV? ' med andra frågor. . När de säger: ”Ring till magis- tern och kontrollera om du inte "tror mig! bör man då a dom: hå orden? Vad beror det på att | barn sliter — Nu rymmer vi, så apan n I när ödet därtill möjlighet oss - ” " gett. "Idolen som föll hon antastas av en buse får den anhöriga se till att han inte voxas Förra året reste en. ung svensk pojke över till USA för att boxas. Det var en trevlig pojke, han ha- de" skött sin träning bra, Han vann, tyvärr, kan man säga. Om > han förlorat skulle han ha kom- mit som en vanlig fri människa med lite pengar på fickan och föresatsen att genom fredligt ar- bete ändå kunna visa världen att. det var något med honom, Nu kom han hem som världsmästare. Egentligen är det inte så mycket. Boxning kan inte betraktas som en fin idrott "Att slå en. med- människa nästan fördärvad är in- te detsamma som att vara främst i skidor, skridskor, löpning, gym- ”— Vi måste kila, tyckte = nr 2, vi orkar inte stanna hä ändå. — Så duint som mänskorna ag. - RU bete vi måste genast väck, sa nr 3, . för att försvara henne. Gör För trolig go funder han det blir han stämd av busen och straffad av lagen för större våld än -nöden krävde. Boxning är en verkligt ologisk företeelse, Vi tycks bara ha den för att andra har den. I år skulle den svenske pojken efter många om och men åka till USA för att försvara mästarti- teln, Otur kan vem som helst ha. Först fick han ryggskott, sen blev han matförgiftad. Jag . har själv varit: matförgiftad och kan intyga att det tar tid att pli frisk. Fo- tografiet av pojken och hans fäst- ;re matchen visar en Och nr 4 tyckte helt bestämt; - — Jag anser mänskan för ett då- oo or ligt skämt. =- Jag skäms för släktingen, så -— nr 5 och Tymmer för att aldrig fara . hem, vr = ”Gallie” ”Viola”, Ni har alldeles rätt. En herr e, som använder seden att kys- sa på hand, begränsar handkyssen För 40 år sedan byggde bohusgeniet Hugo Saeter en radioapparat; -— : vid larvi; . igt prat I man somnar : tio år senare konstruerade han en TV. och man väcks, å 4 | . nastik eller någon annan uppbyg- gande idrott där den tävlande vi." sar sin kunnighet utan att för-' därva någon annan, Vi har duk- tiga läkare, skickliga uppfinnare . och vanligt bra rejält folk som. utan stora later och starka ord gör en insats i livet som inte kan undvaras. De tjänar inte miljoner . på en enda kväll. I proboxningen tjänas pengar, Det lär inte gå till vidare rättsinnigt där. Pojken fick- lära sig det när han skulle kvit- tera ut betalningen för sitt mäs- terskap. ! Jag har fäst mig vid att här i "> landet brukar det tala; om ”stall” för boxare. De har en manager 'och de tillhör hans stall, : Pojken tillhörde "också ett stall. När en Proboxare engagerat sig i ett box-, ningsstall är han inte sin ' egen. : Han är managerns, Han trimmas och ' matchas . som' en kapplöp- "> ningshäst, Det är egentligen hans herre som vinner. Han 'sköter om rekla- ” omen som han vill och 'ser till att det kommer folk som . betalar. Många pengar är i rörelse vid en. Proboxning, särskilt i USA. Hos trax fö Tetkligt sjuk pojke, halvt bedövad av mediciner. Varför nekade han inte att boxas? Hur: skulle. han kunna det? Så mycket reklam och pengar som lagts: ut för denna mate. Vi hade för resten nästan röttnat på att höra talas om den fängt j förväg, så mycket hade det pratats om den. Pojken hade sitt kontrakt, Var han levde mås- te han boxas. Han fick ta risken nu pli utslagen eller ihjälslagen. «+ Allt för pengarna! Pojken förlo- rade, Det var inte möjligt annat. Dunsen av hans fall hördes över hela jorden, Själv hörde jag den inte, jag sov hela natten. Lycklig den som, sov: Idolen föll. Nu är han ingenting värd. Folk kommer inte-att offra så mycket pengar nu' för att se honom boxas. Om han kar göra det. Inte alla kan det. Läkarna tycks vara eniga om att han bör låta bli. Vi hoppas att. han har förstånd till det, Vi känner deltagande :med hans fas milj. Hade han varit frisk kanske - hanshade vunnit i år, för att sen bli utslagen. Liv och hälsa är värt mer än pengar, det har. många upptäckt allt: för, sent. Vad gag- - nar det människ om hon vin- oss' är vi förbjudna att nävrätt, Lagen erkänner den inte. ” Om en svensk är ute med sin hustru, syster. eller dotter" och Proppar och lock = ett besvärligt - vardagsproblem - . i STOCKHOLM (TTspec) " Som konsument skulle man vara] - tacksam om det stora intresset för förpackningens utformning inte vo- re fullt så ensidigt inriktat på den Bäljande funktionen, 'menar ” tid- skriften": Reklamnyheterna "och skildrar vårt vardagsliv så här: Sill-, sardin- och sardellburkar hör till det som brukar ingå i ett svenskt normalhushålls livsmedels- förråd. Därför skulle det ligga nära ner hela världen och tar skada till sin själ! : er I Märta Leijon : SVARAR - Under denna rubrik besvarar Jens svensk legitimerad läkare till hands att de: burk vore tillverkade efter en så pass enhet- lig standard att de kunde öppnas med samma slags konservöppnare. Men den lilla praktiska detaljen intresserar | tydligen inte burktill- verkarna, Lockkanternas höjd va- rierar till den grad at! man fak- - tiskt nästan känner sig tacksam över att samma brist på enhetlig-|" het råder i konservöppnarfloran; isfritt dicinska frågor - från läsekretsen. Förse ' frågorna med lämplig signatu? och uppgiv helst ålder och kön Det är givet att envarsa anonymitet 'obrottsligt bevaras. Märk breven DOKTORN SVA-= . RAR och sänd dem till redak- tionen, | ”Maria S Reactio asthenica er Att en saftflaska ska behöva be- arbetas med kniptång varje gång man vill avnjuta innehållet .kan knappast sägas vara rationellt, Men - det är enklaste (!) sättet att öppna en del'av de saftflaskor som före- kommer i marknaden sedan' mar. väl en gång hällt saft ur dem: de är utrustade med en gängad propp vars gängor blir effektivt igengrod- "> da och hopklibbade nä: det kom- mit saft 1 dem, Skulle man inte kunna tänka sig en något mera än- damålsenlig men ändå effektiv för” slutningsanordning? Den' som någon gång har använt en slät glasflaska med schampone- ringsvätska vid hårtvätt har fått lä- ra sig att den förpackningen kan göra ' hårtvätten ganska dyrbar i längden. Glas är rätt halt när man tar i det med våta händer, .- Våta händer'har, också en för- ödande inverkan :på vanliga tvätt- medelspaket. Det borde" väl vara rimligt att förpackningen, höll för den påfrestning den normalt utsätts för vid användningen, Är det så säkert att det på lärgre sikt skul- le vara mindre , säljande med-.'ett ivättmedelspaket som var mindre påkostat i färgrik dekor men mera motståndskraftigt mot våta tum- mar? : fal Exem len skulle kunna mångfal- digas, Och det är självklart att det ur fabrikantens synpunkt är önsk- värt att hans' vara får en förpack- ning som stimuler försäljningen så mycket som möjligt. Men frågan är väl om inte förpackningen i längden' skulle bli väl så säljande om man toge lite mer hänsyn till de uppgifter den har efter för- säljningsögonblicket, . LOKALNYHETERNA — LOKALREPORTAGET — DE LOKALA BILDERNA FINNS I LAHOLMS TIDNING tyder kraftlöshetsreaktion och är inte att betrakta som en sjukdom, utan mera som ett tillfälligt reak- .tionssätt hos en person, som är be- nägen att reagera på detta sätt. Folacin är en medicin, 'som ges vid en del blodsjukdornar, bl a. För övrigt innehåller Ert prov: endast ett namn på en sjukdom, de & övriga äro vanliga förkortningar av rönt- gen, 0 Ss v.: Den "sjukdomen som återges i Ert brev: spondylosis def.; nu är r det nog, jag flyr, sa nr 6. -— Tyvärr. vår. släktings liv och . vanor nu oss tvingar bums i: iväg, sa nr 7 Och fruktande att bliva mänskan DN lik gav flocken sig åstad med skrän : skrik! - S:t Gotthardstunneln .' =. och dynamiten : > Den 29 februari 1880 möttes de båda "arbetslag, som brutit sig ige-' nom S:t Gotthard med en 15 kilo- meter lång tunnel. Redan 1852 före- slogs 'detta' tunnelbygge, men det dröjde 20 år innan det kom igång. Då gick det så mycket fortare och att.man blev' färdig i så god tid kunde man tacka två uppfinnare för — dels Alfred Nobels' dynamit och dels ett nytt sensationellt borr. De sista sprängningarna utfördes av 2 arbetare, som. tillbringat. 21 år av sitt liv "med tunnelborrningar. SÅ Gotthardstunnieln” betraktades. som ett svårt ; bygge, inte mindre än 377 arbetare dödades och 877 skadad Genialisk bohus- bondpojke byggde TV för STOCKHOLM (FLT-Press) ' Visste ni att det' fanns TV för 30 år sedan? Djupt i inne i de nord« |. bohuslänska skogarna, inte -långt från norska '- gränsen, strövade en då 30-årig bonde omkring på "sina åkrar och funderade på TV. Han hade" gått: och - väntat . på detta i flera år och så hände något. Hugo Saeter 'konstruerade en helt funk- tionsduglig TV. Han. fick: svenskt patént på den. och så småningom köptes det av en stor tysk firma. Det: var något av en”prestation bonden. i skogarna ' vid" Glöghult nörr om Strömstad, hade utfört. Det är ingen tvekan om att Hugo Saeter är ett tekniskt geni,' Trots att han har. en. ganska " enkel. skolunder- byggnad sysslade hans tankar med frekvenser och stratosförhållanden medan ' han - arbetade med jorden, eller skötte om sin gris och sin ko. Husebo gård ligger ganska öds- Våren: 1882 rullade de första järns vägstågen genom S:t Gotthard. ligt några kil in'i storskogen, För 30 år sedan kom en tysk in- genjör . vandrande till gården ut- "STRYK VAD SOM EJ ÖNSKAS! 1 Slom heter i vissa trakter av Sverige - vad som vanligen. kallas - — nors, pors, bors, i ::2.-Ida: Norrby grundade tillsam- mans med: Je A Lundell Gustaf Adolfsak toskol för huslig ekonomi, "Allmänna telefon- aktiebolaget. RR Norrbottens” — Wenner-Gren, staten, Krupp. : 4, NTB är Norges motsvarighet till svenska — ABA, NTO, TT: / 5. För hundra år sedan hette Nor- 6. Sveriges mest kända Nordgren är väl — Snoddas, Berco, Jolo. ' 7. Nonpareil är något för — frukt- odlaren, musikern, typografen. - "8. Nobelprisen utdelas den — 6 november, 10 december, 20 decem- 9, Den förste svensk som fick no- belpris' hette, -— Arnoldson; Dalén, Arrhenius, ”.". - 10. Staden Nora ligger i det län där landshövdingen heter Cas- parsson, Olsson, Sehlstedt, " SVAR ee ”uossTO "OT skall vara ”spondyl def eller på svenska ledgångsförändrin- gar av deformerande natur. ' ”A Karlsson”, Krypningarna i ibe- nen, som Ni: besväras av är inte någon ovanlig åkomma: Ni har tyd- ligen också "värk i lår- 'och ben= muskler och allt detta kommer sär- skilt vid stillasittande. Sådana be- svär kunna förorsakas av olika or- saker, Det kan' röra sig om - rena nervbesvär av den typ, som förefin- nes t ex vid ischias, då nerven kom- mit i kläm på grund av en liten för- ändring vid dess utträde i ryggra- en, Det kan också röra sig om cir- kulationsfö d k här besvär, som kunna vara nog så irriterande, där man inte funnit nå- gon klar orsak. Jag tror emellertid att Ni kan få hjälp om Ni söker lä- kare, i form av mediciner efter en ordentlig undersökning. Jag förstår, att Ni blivit ledsen inför den kritik Ni fått, för att Ni inte kan sitta stilla, men det får man försöka ta med ro. Ni har verkligen alla skäl i världen att undvika stillasittande med hänsyn till Edra besvär, och detta bör män« niskor kunna acceptera utan att komma med kritik, Sådant beror ju mest få oförstånd. som Ni säkert förslår. : latu- | 3 ingar ud: ren och det finns faktiskt sådana ven P Or 8 "uar 2esB0dA Kd Seppoug "9 (AX 100) ID CS "LL 'P "uajejg 'g "TUtoHO3a : Brsny 297 J .HPIOKSKORA HÅ CON 1 VILKET DJUR HETER VAD? Ni får tio djur och tio namn, och det gäller helt enkelt att göra de rätta kombinationerna, 1. Hund. A. Bambi. 2. Katt. B. Pompe. 3. Häst. > C. Maria. et 4, Elefant. D. Musse Pigg. 5 Ko > E Rudolf 6. Ren, F. Felix.' , 7. Råtta, .G. Babar. 8. Rådjur. H. Akka. 9. Gås. LIL Audhumbla. 10, Nyckelpiga. J. Sleipner. = Knepigheter, serverade av Gö sta Knutsson.: ges regent -— Christian, Olav, Carl, |” = - SVAR "ee Dä — eBIdjoxpAN "07 Sex CH — Ser "6 "Iqureg "y — INÉPEAE 8 "B3Id oss I — ene "bb UHOPNA CH — ay 9 rerqumypny T:— 0306: vreqeg =D — tuejarg ”p udrjs"f — sek. gt OxOq9A d — REA 2 odurog gg — punH OT. N- DE TIO FISKARNA Lösningen på var: och en av. de här små rebusarna är en fisk. sa 1. Boren + av vikt. 2. Jönköpings län + stad + gud. 3. C.+ stenbit. 4, Åkte + ström + femtio, 5. Betyg + verktyg + nr 5. 6. Kry -+ hölje. 7. Utmärkt + tio + tre tredjedelar. 8. Utsträckt -- Österrike, 9. Sjö i England, 10. Så + .Jandshövding Lemnes län, . s " SVAR . den = q + est OT :oxeT 6 "e3ugr = V.+ Buegq'g 'uax aq.= ud Fx + Big eaBBd = Je. + BILA '9 ax10qe = a + x0q + äv 's ro = + + 04 RSGuoj =" + uoj.'g :epung:= 24. + PunT = I '2 e2unjots = vän) + ofs T r 30 år sedan sänd av sin firma. Han ville köpa patent på TV:n, " Byggde också radio” " Det kostade Hugo Saeter många sömnlösa nätter och åtskilliga miss- d innan ritni na på till gifta damer, äldre ogifta damer och så sin fästmö. Ska man hålla på etiketten bör en herre inte kyssa en ung ogift dam på hand, annat än när han tackar för trevligt sällskap vid bordet eller möjligen efter en dans. Med hjärtlig hälsning sen tt rn "Gallie” ”Löständer m präst i Småland skulle skäffa sig "löständer. Han rådgjorde med TV:n — fjärrskådare som det då kallades — låg klara på Patentver- ket. Tysklandsaffären är ett bevis så gott som något på att han lycka- des. Genom att, tidigare bygga, en radioapparat hade han röjt. väg. Detta hände 1919 d' v s fem år före Radiotjänsts tid. Det. var' högtids- stunder 'på Husebo gård när Hugo Saeter om kvällarna plockade fram den lilla oansenliga trälådan medan hela byn satt runt köksbordet och lyssnade på röster utifrån världen, . Redan som 14-åring konstruera- de Hugo Saeter en filmprojektor. Han . köpte filmer som han visade för stenhuggarna i norra Bohus- län, Han hade läst i en tidning att man kunde visa levande bilder med en slags apparat. Det föll 'sig helt |: naturligt för den begåvade" bond- pojken att börja grubbla ipå' hur han skulle gå till. väga för att göra en -sådan apparat. Han sökte' upp en mekanisk verkstad. i Strömstad. Den vänlige, föreståndaren ' erbjöd honom "att få vara i verkstaden så mycket han önskade. Ynglingen var inte nödbedd. Han dök ner i skrot- .| högarna och började leta efter ma- terial. Så småningom” fick han” sin projektor färdig och 'verkmästaren var mer än förvånad när ynglingen så småningom ” traskade iväg med sin projektor, ix», no i Hur kom tanken in på TV En dag hade Hugo Saeter läst en artikel av en polsk ingenjör i eh tysk tidning — har har lärt sig bå- de tyska och engelska själv, Arti- keln' handlade om problemet TV. Problemens:' värld hade alltid loc- kat honom. Han började skicka ef- ter delar," men bara sådant som han inte kunde tillverka själv: 'En serie experiment gav så småningom till resultat att uppfinningen kö tes av den tyska firman; . H R —' Jag blev inte miljonär p kup- pen, berättar han själv. Litet pen- gar blev det ju, men sedan kom amerikanerna med det 's k televi- sionsröret 'och det ersatte min helt mekaniska apparat med rörliga de- lar; Det var det där röret som re- volutionerade ? televisionen ' så att den : fick ' betydligt: vidsträcktare mottagningskapacitet.! Men" i min apparat kunde man med, gott resule tat ta in England. - Hugo Saeter är nu i drygt 60 år. Han går fortfarande omkring i sko- garna vid Flöghult, eller. stökar i ladugård och svinhus,' men ännu sysslar tankarna med ' stratosfäris- |” ka ting. Själv har han ånga planer på att skaffa TV. Ännu så länge är mottagningsförhållandena. för dåli- ga i norra Bohuslän, När de' blir bättre bygger han sig en själv. .-. går "kväll? ' ö — Det var en hel det må ån t tro. Anderssons "ska skiljas, Pettersson har gjört konkurs och Lundström tänker flytta 1 il ren utom i två fall. Dessa äro 1) att en, nr — Är ni säker på att ni kan göra ett garnityr som jag inte får ont av? — Absolut säkert. SS «-— Gott, sätt igång då! : . En vecka senare fick prästen sina] nya tänder i munnen för" första gången och vrålade omdelbart: - = Jesus Kristust Den «djupt ' generade tandläkaren skyndade sig att sägar + = .. — Om gommen gör så rysligt ont, så är det bäst att vi tar ut den ge- nast. Jag ska nog kunna ändra den. Prästen tittade förvånad upp: -' — Tänderna är utmärkta, sa han belåtet. : Detta är första gången på åratal som jag kunnat uttala dessa härliga” ord utan: att läspa, NH "Straff nog:' sed Följande" inträffade. nyligen på en av Paris gator: bilist, råkade "komma i fel' fil) då genast en nitisk" gendarm uppenba- rade. sig för att inregistrera för- syndelsen. Han hade knappt tagit upp blocket förrän bilistens hustru överöste sin man :med. okvädings- ord för hans'oförskämdhet. Polisen” stoppade” tillbaka” blocket i fickan och sa till den: .syndande bilisten: En olycksalig | " ut ovanlädret fortare än sulorna? : (Red Top) I Maten, a all den goda och fina och färska maten, är hiskligt dyr — värre för varje gång man kom- mer hem. (Vem kan förresten för- svara prisskillnaden på färsk och gravad Jax? Den senare har ju ge- nomgått en nästan generande en- kel och billig procedur!) '- Bristen på ”követt chockera londonbo, Egendomligt nog är det värst i de nya :systembutikerna — om jag minns rätt var det rätt . bra disciplin på den gamla' motbo- kens tid. Jäktandet är ju inte pre= man synd om de många stockhol- . mars som inte ger sig tid att njuta - hundar, Det råder "allmän' hundi ” fientlighet, möjligen. beroende på hygienhysteri och därav följande "den hiskeligt höga hundskatten. ». (Pandora” Bldsvådeskadorna domineras” av ett fåtal storbrä 9 procent av "antalet brandska- dor svarar, för 45 procent av” skå- det I medan återstå "an tal, 1 procent, svarar för inte mind- re än 55 procent av; ersättningsbe- : [Fkn 3 säger försäkringsdir' Arne Hilding 'i en intervju i; För: ”Det blir ingen älan, Att ha en sådan hustru är straff nog”, i Juridiska o spörsmål: Under denna rubrik besvaras ju- ridiska i frågor av allmän” intresse mot en ersättning av 2 kr i frimär. ken. Frågor som kräver ett mera ingående eller enskilt svar beti cent av' ersättningsbeloppen. Dettä SN betyder att storskadorna Kr dag ä dor på upp till. drygt. 300 milj kr vid en enda eldsvåda," och 'skador på 20 — 25 miljoner har under då 'senaste åren förekomimit .vid :flera och USA. Här hemma har belop= i . Sverige många latenta risker fi ett något högre arvode. Alla brev; adresseras till ' Hallands Nyheters Juridiska avdelning, torg 4, Stockholm: ' Fråga: På debetsedeln för slutlig skatt har ju fö Norrmalms- ph - I NM Ol nu- "og tex in, 'där väl dena rör sig om flera tiotals mil- joner kronor, varuhus med värden ör 50 — 100 milj kr och spår- vagnshallar och hangarer med för= "säkringsbelopp på över 100 milj kr. Brandförsvaret premieras av för- mera ”inarbetats i den övriga skat- ten. Hur stor blir den särskilda fas- tighetsskatten, då det s k garanti- heloppet är 550 kr. Den kommunala” utdebiteringen & är kr 13: 10. >. Säljaren "Svar: Ä fastigheten belöpande ut- | skylder med garantibelopp av 550 kronor utgör 5,5 X 13: 10-62 kr. dator om gården säljes exekutivt? Kan han få ha gården kvar, de år som återstår enligt. arrendekontrak- tet? or Läntbrukare Svar: I sådana ändelser är. ar- renderätten ej gällande .mot- köpa- försäljningen skett med förbehåll om arrenderättens bestånd eller 2) att arrendatorn vid tiden för auk- tionen ' tillträtt fastigheten och kö- |säkringstagaren installerar . sprinl Fråga: Hur går det för en 'arren- ler eller brandlarmsanläggning e! ingsbol bla genom, dif- premieras är försäkringsföremålens , belägenhet indm kommun - med gott brandförsvar, det gäller såväl brandstyrka som stads- eller bygg-' nadsplaner. De så kallade ortspre-. mierna anpassas efter de olika för-. hålland och för . industririsker lämnas rabatter som varierar mel-, lan 10 och 35 procent. Or för-. håller han ytterligare kraftiga ri: batter. För närvarande finns ca 750 ' företag med brandlarm och cirka 250 med sprinkleranläggningar. Ra-. batten på de förra är 20 proc och på de senare 60 proc om sprink= lersystemet är anslutet till en si kraftig brandkår, ; En stor, "det är” landsbygden ' och - har. egen brand. kår, vilken många gånger: berätti-; gar till rabatter. För närvarande, paren försummat ' att inom viss ti ONOM at fena + bar cirka 500 företag denna förmån ” Z>ZTACA en Vi kan också utläsa ” -Jatt-0,2 procent ' av ' antalet skador ' - -Isvarar för så mycket som 30 pros I USA har det förekommit Skår tillfällen: i skilda länder ”i Europa - pen inte blivit så stora, men vi har . ., - sä ferentierad prissättning.'. Vad . som . + ”cis någon nyhet; Men nog tycker . av luften och vinden och vattnet och dofterna och varandras 'säll- + skap. Eller av att. ha en "fyrbent . vän: här finns förskräckligt lite , förbud och bestämmelser: "Samt - sd ter
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.