I VP STYVITYVFTYYTTY TT . LAHOLMS TIDNING trervvverv a ” «om YvvvrtevivvttYrTEoTYVFY PPV : Torsdagen den 7 juli 1960 Laholms Tidning ' Smedjegatan, Laholm. . Redaktör: BO BJÖRNSSON. - + - : SIMSKOLORNA i Laholms landskommun ” börjar med inskrivning lördagen den 9 juli i L:a Tjärby kl. 9.00 och i Skogaby kl.' 11.00. ” : ' Skolstyrelsen. RÄNNESLÖV - SIMSKOLAN ' börjar månda- gen den 11/7. Inskrivning vid Ränneslövs Folkskola kl. 9 fm. | " Skolstyrelsen. Hishults horra jaktvårdsområde håller sitt ord. sommarmöte hos Manfrid Karlsson, . Kornhult, den 15/7 kl. 19.30. ek : .- Styrelsen, PLÖNNINGE. Elevförbundsmöte lördagen d. 16 juli kl. 14.30. peln till en riktig succéorkester (obs. på trägolv) söndagen d. 10 .- juli kl. 19.30 hos:lantbr. Gösta Nilsson, Attarp, Örkelljunga (vä- gen Örkelljunga—Våxtorp). Alla till org.> anslutna hjärtligt väl- komna. ' AA - Örkelljunga SLU-avd, ' Till salu oe N AUSTIN A 40 —54' 1.600:— GOLIAT —53 ". ot. 1700:— FORD ANGLIA —51 400:-— AUSTIN. A 70 -50 : 400:— brå . Olssons Bil AB: Markaryd. | Tel, 10089 — 10038. | Jordbrukets maskiner Sex lantbrukare i Tönnersjö, Himle, Köpinge, Laholm, Kungs- backa och Varberg har av lant- bruksstyrelsen fått utfästelser anskaffning : av vissa .special- maskiner för deras jordbruk; Lärarna. : aa Adjunkten vid sarnrealskolan i Hyltebruk S. V. Engström har utnämnts till adjunkt i Ao 23 i handelsteknik vid samrealskolan i-Laholm, -- . : Laholms Manskör. | Co. 7. Extra repetition i dag 19.30 i Folkskolan. ee I LAHOLMS 2 KEMISKA + :-' VINGESGATAN "<> Tel. 10732: Laholm Filial i Östertullsgatan 4 >> "Tel, 10725. Välgjort arbete till humana. a priser. : Vu q Femtio pristagare, korade av . Eantbrukstekniska ' Kalendern. De lyckliga vinnarna av Lant- brukstekniska Kalenderns CIR- KELPUSSELTÄVLING 1960 fick . nyligen sina' välförtjänta priser... Tävlingen gällde att bland kalenderns 459 sidor fin- na 16 pusselbitar, tala om. var- för man tyckte att vissa artik- lar” i' kalendern var de - bästa samt ge förslag till artiklar för 1961 "års kalender: Ett rycket stort "antal läsare hade lyckats firina pusselbitarria och beröm för samtliga artiklar i kalendern saknades inte bland motivering- arna. Och de som till äventyrs tror. att ; det : bara, är ungdom som deltager i sådana här täv- lingar får kapitulera inför stati- stiken, — huvudsakligen själv- ägande bönder . deltog och ge- nomsnittsåldern var — 42 år. Glada ;vinnare - av priserna Beg. skördetröska 1 st. 6-fots BM med ballong- hjul och Welger press i prima skick till salu. or a . VALLBERGA - '. - LANTMANNAFÖRENING . Vallberga. Tel, 23260, växel! es]: le a Beg. självbindare 1 st. 5-fots Harvester. 1. st. 5-fots Aktiv med gummi- hjul och kärvsamlare, » I prima skick till salu. en "" VALLBERGA "> " LANTMANNAFÖRENING Vallberga. Tel. 23260, växel. La . . nn Vauxhall Velox' mätarställning 3700 mil ex ägare mycket välvårdad. Bröd. Olssons Bil AB Markaryd . Tel. 0433 /10089, 10038. ULL BEG. SIDOAVLÄGGANDE RÄFSOR "1 st. Arvika direktdriven. 1.st. Troja, 'bogserad.” SN : VALLBERGA »; . LANTMANNAFÖRENING 21 ;.: Vallberga. Tel. 23260, växel. Barnvagn -.” till salu. Alldeles 'som' ny. ' Tel. 10537. 0230 ee 212 Beg. Barncykel . Lill-Rex, .passande': till 3—5- » åring, till salu. Tel, 10854. ätt S LJ tör von Glasögon (till värda 5,000 kro- nor) blev: Helge Isaksson, Bäc- kesta, som fick en" Wright Super Rebel motorsåg värd 1,500 kr från Kungsbeslag AB, Nils Åke Nilsson; Slöinge, erhöll en hyd- roforpump från AB CeHå, Guri- | nar >. Svensson, « Skällinge, : en transistorradio, Sven-Eric Wal- lin, : Vinberg, fick” som "pris 2 t varnby vitaminfoder o. Andersson, Dannäs, erhöll ett ”årsbehov av Jonsons Golv Polish. > NT : 6-—15 pris: . Kontantpriser. på vardera 25 kronor: Bror Åberg, Östbydal; ' Otto ' Karlsson, Uck- lum; Eric Alm, Hamneda; Ivar Johansson, - Åsljunga; - Arvid Björnold; ' Brunsberg; Fredrik Lindgren,. Näsland; Ivar Svens- son, Trollhättan; Sven Karlsson, Nävragöl; Oscar ' Nilsson, Skil- lingaryd;' David Svensson, Två- åker. on | | Dessutom : utdelade :, förlaget värdefulla bokpriser till yterli- gare 35 vinnare: Erik Siödin, Örnsköldsvik; . Lars Erik An- dersson, . , Alvesta; Ingemar Svensson, Habo; : Bertil Nor- ström, Tvärred; Harry Svensson, Hishult; Svante Eriksson, Sons- torp; :Eric Iwan Rameke, His- hult; I. Konow, Bräcke; Harald Höglund, 'Viksjö; Erik W. E- riksson,. Ärsunda; Allan 'Karls- son, Älvängen; Bror Fransson, Tranås; ' John Thor, Upplands Tuna; .' Axel ': Pellas, Tällberg; rik. Nilsson, I Andersson; Riala;' En son, Guliksberg;' Thore-Therén, Västra Torup; Ernst ; Wittsiröm, Ballingslöv; Viola" Ericson, Gri- penberg; Emil Johårnsson, Små- landsstenar; Bernhard Larsson, Persnäs; . Rune 2 Andersson, mestad; Erik Nilsson, : Sikeå; Ernst J. Andersson, Brännfors: Erik Nilsson, Södra Rörum; Herman - Elm, Hultsjö; Oliver Nilsson, Tavelsjö; Harry Matts- son! Edsbro; Thure. Eriksson, Högfors; Lage Bäckman, Valls- träsket; Simon Eriksson, Ljung- by; Erik Andersson, Mölltorp. Clasögonhuset Stora Torg Halmstad Därmed var årets tävling till- ända, men-i höst kommer Lant- brukstekniska : Kalendern :- 1961 med 'många nyheter och — gi” vetvis.— också en ny:'tävling för alla sina.10,000-tals läsare. Jury för 1960. års tävling var: Överdirektör' 'G. — Ytterborn, .Lantbruksstyrelsen; sekreterare Carl Berndtsson, RLF; dr G. Frostenson, redaktör för kalen- dern och direktör G. Falkgren för: Lantbrukstekniska Förlaget. - "vi om bidrag med ' 9190 kr förj ” kade -på nångahända sä "synes ha "varit en” prakfisk och Borgstena; Lennart Påborn, Äl- É ae sa ra srt . växer den vackraste och lum- migaste bokskog som vore det Skåne. Men upp på åsen finner mörka - granskogar liksom planteringar 'och inte att för- glömma ljunghedar med en- buskar liksom moss- och kärr- marker. | Osbeck omtalar också bokskog och' ljungfält — alltså för c:a 200 år' sedan.. För inte så värst länge sedan tillhörde Hallandsås samt Krapperup i Skåne på nå- got . undantag när. "Det senare äger ännu ansenliga 'skogsmar- | ker vid :Yllevad. :Skottorp har 500 tunnland boråt Lya i Östra Karup. 'F. ö, är det bonde- och förstå att en: tidig bebyggelse skett uppe i åsbyarna, I Flintarp skall också finnas en pestgrav; « Brante.' källa vid åsens fot, ett stycke. från Hasslövs by är troligen Sydhallands äldsta nö- jesplats i vår tid — vi tänker mu: på dansbana och vad därtill hörer. : Osbeck . omtalar också platsen, ' rättare källan, varifrån allt ' dricksvatten " hämtades ' till prästgården.” Han "omtalar att ”vid dehnå källa: roar, sig ung- domen midsommars : afton, . och skall. -tilförne "varit , offerkälla” och i ett annat sammanhang får vi.- veta vatt. ”däruti pigorna kastat knappnålar och drängar- na". runstycken . (mynt),: skall ännu . vara i bruk hos ung- domen”: Så kunde alltså ung- domen "på ' 17000-talet” fira "sin midsommar. no Ne Ad - Men livet hade också sina ber] kymmer. för 'den tidens män- niskor. Osbeck skriver (det gäl ler Hasslöv och Våxtorp) följan- de: ”Vid min hitkomst 1758 voro en del nödsakade om våren 'och sommaren at. underhålla livet” med malen halm, ljungknoppar, bark” och. .annan . ovanlig ' spis”. Året medförde stark torka lik- som 1759 då den ”uttömde djupa brunnar”: (jämför 1959). : Ett' stycke "nedanför: åsen lig- ger Lugnärohögen, ett fornmin- ne med europeiskt rykte. Hass- lövs .kyrka i.dess grannskap är är föremål-för -restaution (mål-” ning) är "visserligen byggd så "- sent "som '1862—63 'men torn-' murarna är rester av den gamla kyrkan, Interiören är tilltalande. Här "finns, ett par. intressanta , saker, som också Osbeck om- nämner. Nämligen Klockaresto- ' len: "och "'Roslinmålningarna: : ”Klockarestolen”. var från bör- jan, präststol.. I dess gavel står ' autskuret: '”I.S. H. RASMUS. FUEL .LOD ” GORE : DENNE STOEL 15757: ,:. 004. Li Rasmus. Fuel: var” pastoratets ' präst : den ' tiden (o.- Halland : danskt). s .Malmöpojken. Alexander Ros- fin, samtida med Osbeck, var en konstnär av Guds "nåde och målningarna - av. den senares företrädare " i ' ämbetet, "prosten ! Dahlberg (död 1760),' och. Jesu uppståndelse får nog anses som dyrgripar. | i . På . kyrkogården wilar under en större granitsten från Hallandsås och rest av: Veten- skapsakademien prosten Osbeck, den framstående Linnélärlingen, naturforskaren och: botanisten. Dr. Pehr "Osbeck beskrivning över den tidens Sydhalland och sydhallänningarna är dock hans stora.” och. 'oförgätliga livsverk, Han. levde och verkade här i 45 år (1760—1805). Osbeck var som sagt inte”bara & man; , eller ekonomisk man, I-varje' fall på- talar hån. en 'del -missförhållarn- den. Nu, i. slåttern då höhässjor- na synes litet varstans:så långt ögat kan se kan man erinra sig ”Ängen vårdas. litet ' eller illa: hela. hösten, vintern och våren, ja in; på sommaren får boskapen trampa upp åker ock äng, då' svinen rota upp de bästa styc- ken. - De +; våta: ängarna dikas aldri; — mindre sås något hö- ö — På sanka ställen tager = och ' hvitmossa öfver- hand '=— brist på hö är en: all- män : klagan", 3. cc [=Vi återgå till vår egen tid, midsommaren 1960, Nu' skulle” inte Ogbeck haft skäl att klaga på dålig äng eller höbrist — inte på "någon" ännan. gröda heller. Allt växer fint och frodigt. på sydhallandsslätten, Något spår av déåt Osbeck planterade på sin tid finnes väl knappast. "Annars plantade han både träd (som i glömska eller skog Skottorps och Vallens gods; kronoskog. Ättehögarna låter oss |- värt ett: besök, Kyrkan som just. Skolans uppgåft: — En målmedveten |" ekonomifostran > Folkskollärare Karl Kronvall. — Vi måste få in mera av eko- nomisk fostran i skolan, säger folk- skollärare , Kalle : Kronvall,. som just i dagarna kommit, hem från Sparfrämjandets sextonde 'kurs i Ekonomisk fostran, som årligen hålles i Uppsala, 0. sec 6 es — När den nya skolan nu växer. fram, fortsätter hr Kronvall, så är det nödvändigt att vi på många områden tänker om, Skolan skall lära för livet och inte bara bli en apparat för inlärandet av gamla traditionella saker och ting. Idag — för att ta ett exempel. — miss- lyckas vart fjärde äktenskap, och "detta i första hand på grund "av bristande kunskap om de mest ele- mentära ekonomiska ting. Av sam- ma, orsak råkar massor av ung- domar i olycka på annat sätt och hamnar innanför skranket vid våra domstolar... «svt en — Redan i småskolan skall de små bringas att förstå penningens värde, .Spargrisen är en. gammal symbol, men ekonomi är ju så myc- ket annat. Dit hör också vården om allmänna ting och egna saker. Att sköta sin "cykel eller sina sport- saker på rätt sätt är en väsentlig del i just ekonomisk fostran, När barnen "blir. äldre och får större "slantar att 'vårda, bör man också vidga” fältet för deras ekonomiska fostran. Från individen går man över: till familjen, samhället och staten. Alla 'har vi gemensamma ting att ta hand om och en liten del är ju liksom ens eget . Xunde man få. upp ögonen hos ungdomen för "detta; så skulle säkerligen en mas- sa av den :meningslösa förströelse, som "äger rum, kunna 'försvinna. Vi . måste bibringa ungdomen .'den ” uppfattningen,” att” röjaren, miss- handlaren; nidingen kostar oss alla en masssa pengar. ' : ” "ve I 'skolförfattningen "år 1955 inns anvisningar på vilka ställen denna undervisning kan komma in,. Den har sin plats i så gott som al-' la ämnen. Vi har den i kristendo- men, där etiska skäl kan läggas på ämnet, lika väl som inom gymna- stikens materialvård och i hem- ) kunskapens klara uppläggning av den personliga sparsamheten.. På Uppsala-kursen belystes alla dessa saker. av eliten av lärare och bank- män från olika områden i 24 utom- ord iH föreläsni: Belåt ZI heten :hös "de 180: deltagarna i var > också allmän, - sr > .— För egen del, slutar hr Kron- vall, skulle jag önska' ett vidgat samarbete ' mellan skolan loch de penningvårdande ' inrättningarna, i första hand sparbankerna. För de små är skolsparbössan fortfarande en lycklig metod, men: för . mel- lanstadiet ligger sparmärkessamlan- det bättre till. Sparandet kan bli - både lust- och intessebetonat. För de äldre, som redan börjat komma ut i produktionen som deltidsar-' betande, är sparklubben bästa for- men. -Men den skall startas redan i skolan av små Ssparargrupper, som kan hålla ihop fram till åtminsto- «ne, exercisåldern. Den . ungdomen har, många lockande sparmål, — motorcykeln, . bilen, : utlandsresan, sportstugan och framtiden med en liten" hjärtevän. Tro' inte att den tuffe 18-åringen är okänslig för den sistnämnda" delen. Vi lärare måste besinna, att den ekonomiska fostran är.så viktig, att det inte går att klara av: den på fem lektioner i sista klassen. Vi får. redan . från! första 'skolåret ta tid till det, även: om det måste gå ut över en och! annan biblisk berättelse, över tor-' neringar och klosterliv, inälvst-orst-'. maskar och maniokodling på Ma- dagaskar. rs : Vid : Uppsalakursen var Kalle Kronvall Falkenbergs Sparbanks stipendiat liksom . kantor Otto Björck, " Tvååker, Som Varbergs! Sparbanks stipendiat" deltog rektor: John A Thorli, Tvååker, : es a ro oc Sd "Storbritanniens reserver i guld;' och konvertibla valutor ökade a der juni" månad med 12 miljoner! | (174 miljoner kronor), och uppgick per den 30 juni till 1.033 milponer Pund '(14.978.300.000 kr), > - - (TT—-Reuter) förgätenhet sedan - nedhöggs), medicinal-'' o. kryddväxter, ja han försökte t. o. m. påta ner alpväxten ' Rhododendron ” på Hallandsås, Han var en före. - gångsman, Samma anda känne- | Första förberedande | . LE — RÅ - 7 AA a Lär dig Vi har nu kommit till lektion 5 i vår simserie. Det är natur- "ligtvis en hel massa saker som vi inte hinner ta upp under de sex " veckor vi pratar om simningen och vad därtill hör. Bl a ha vi inte pratat om hur man ska uppföra sig när man badar. Det där lilla .- "nöjet att t ex doppa sina kamrater i tid och otid kan vara direkt farligt. Det har hänt så många olyckor: just genom oansvarig lek. ' Några direkta drunkningsolyckor har väl egentligen inte hänt. Men den grabben som blir doppad och får en ordentlig kallsup - blir ganska säkert chockad. Det kan i sin tur leda till att han drar sig för att gå i vattnet i fortsättningen. - Flyghavre Till våra svårare ogräs får wi utan tvekan räkna flyghavren ellej| ivildhavren, som den ibland också kallas, Det är ett så pass allvarligt 'ogräs att det blivit föremål för sär- skild. lagstiftning; ; Sålunda är er lantbrukare, : som säljer "spannmå! skyldig att till köparen skriftligen uppge om det finnes eller icke fin. nes flyghavre på hans gård, Vidare| stadgas att' spannmilspartier som innehåller flera än 15 flyghavre. kärnor pr kg icke får saluföras utan. finförmalning. I utsäde, som skall statsplomberas får flyghavrel ” numera icke förekomma och'i vis- sa flyghavredistrikt är utsädesod-| ling utesluten. I dagspressen har observerats ett rättsfall där arren- dator blivit krävd på ersättning för att han under arrendetiden låtit flyghavre vinna insteg på arrende- gården. . Hur ser då detta svåra ogräs ut? Det. är snarlikt vår odlade havre men är längre och höjer sig över denna till en början, Flyghavren har en mera gles och slak vippa och kornen är försedda med vinkelböj- da spiralvridna borst. Flyghavren har något tidigare vippgång än vå- ra vanligen odlade havresorter och är i en havreodling lättast att ur= skilja vid vippgången, Då den har ett vekt. strå kommer, den gärna att böja sig och stå i samma höjd som den odlade havren varvid den lätt undgår upptäckt. Lättast- är flyghavren att se i korn och vete, Ogräset tycks vara under spridning och årligen upptäckes nya före- komster. Inom Varbergsområdet är det delar av Himledalen, . Tofta- Torpa-Deromedalen och ett par byar i Värö, som har de mest be- svärande förekomsterna, men strö- fall förekommer här och var, Det bör ligga i varje lantbrukares in- tresse att noga se över sina odlin- gar för att i tid kunra vidta motåt. gärder om ogräset skulle visa sig. En. väl utveckiad och' hestockad planta kan producera flera hundra grobara kärnor, vilka kunna ligga i jorden -j många år utan att mista grabarheten, Denna egenskap hos kärrorna gör att flyghavren är så svårbekämpad. ot Vilka åtgärger ingår i en prak- tiskt, genomförbar bekämpning? Först och främst bör man förebyg- ga att grobara kärnor kommer in i sin. åker, Köp endast kontrollerad utsädesvara. Köp inte halm från flyghavreinfekterad gård. Se upp med gemensamma eller hyrda ma- skiner och redskap, särskilt kan en dåligt rengjord skördetröska föra flyghavrekärnor från fält till fält. Har hönsen utfodrats med hel säd vari flyghavrekärnor kunnat före- komma så sprid hönsgödseln på "permanenta betesvallar e 'd ställen. På vilket sätt dea första flyghav- rekärnan kommit till gården torde vara omöjligt att utreda men vär? NN "Femte lektionen Det kan aldrig predikas nog ofta att man ska ha respekt för vatt- net, Ge Dej t ex aldrig ut på en lång simtur utan att ha en följebåt med Dej. Det kan hända att Du någon badmästare eller tränare att hjälpa Dej med de rätta grunder-, na; Det tar emot i början — vari så säker — men 'det är likadant för alla. Som en liten start på Din väg till bra Crawlsimmare har Du -här två bildsviter som du har, nytta av. er ve «> "Första förberedanav - " Nybörjaren' på bild 1 kombine-. rar "vanlig hundsim med en lätt benpendling. Börja på grunt vatten så att Du kan ha fingertopparna' på botten. Gå framåt på” finger- får kramp — och krampen sätter in utan förvarningar. Då hjälper det inte hur bra simmare man är. Kroppen lyder helt enkelt inte. Pa- niken sätter in och sedan går det som det går, Ha gärna trevligt när Du badar men tänk på att en viss disciplin från alla är nödvändig om trivsamheten inte ska bli nå- got helt annat. | : Negativt resultat Vi ska i dag ta 'oss en titt på crawlsimmet och vidare lukta lite på mer avancerade hopp. Crawlet är ju den stil som de flesta vill tära sig. Men det fordrar mycket. Att kajka fram på egen hand ger of- tast rent negativt resultat. Man nö- ter in alldeles felaktiga rörelser som det sedan är mycket svårt att vänja sig av med, Det är itne bara att hoppa i vattnet och sätta igång så mycket man orkar. För det första tröttar Du snart ut Dej fullkom- ligt och för det andra kommer Du ingen vart trots all nerlagd energi. Simmar man riktigt ska det se ut som om man lekte sig fram i vatt- net. En bra simmare tar sig fram så effektivt och ekonomiskt att det på en ovan åskådare ser ut som om han inte förbrukade några kraf- ter alls, Ändå går det fort. : Arm= och benrörelserna måste samordnas till fulländning, Rytmen ska vara perfekt, Det får inte se ut som Du ”haltade fram” i vattnet. Det bästa Du kan göra är att be garna har kunnat vara många” Upp- täcker man flyghavreplantor i sin åker bör man omedelbart rycka upp dem med roten (så att de inte kunna skjuta sena sidoskott) och förstöra plantorna så att de inte har möjligheter att eftermogna, Här gäller det att ”mota Olle i grin= den”, några timmars handarbete kan här vara en mycket väl an« vänd tid. Skulle flyghavreförekom= sten vara så riklig att handplock. ning icke är genomförbar bör man genom lämplig växtodling söka eli« minera ogräset, I sådana fall bör man undvika vårsäd och i stället lägga an på höstsäd, vallar och hackrensade grödor tills man har situationen under kontroll. . Na är rätta tiden att kantrollera flyghavreförekomsten. Tag redan I DAG en inspektionstur till vårsä- desfälten, stanna inte endast vid Då tränar Du in den kroppsrörel- se som blir aktuell när det blir allvar, Öka-sedan djupet tills Du driver fram kroppen med händer-' nan = - M topparna och låt benen släpa efter.” 2) När Du behärskar den konsten - försök då att träna in huvudställ- . ningen. Andningen är mycket vik- tig. När Du sträcker fram högra armen ska Du försöka andas över, 2 den, I nästa moment andas Du ut luften under vattnet, Det betyder att Du ska ligga mycket ”lågt” i vattnet. et | - Bilden visar en övning som stär-. > ker ryggmusklerna.. Lyft benen och armarna växelvis, Det tar emot men' det gör gott. De andra två illu-' a strationerna” visar "en meted att lära in armtagen, Gå på bottnen med vatten upp till hakan. Här ser os Du bara ena halvan av armrörel- relsen. -I nästa moment blir det högra armen som gör arbetet, oc Crawi . - 1) Simmaren på bild 1 övar and- ningstekniken. Du kan också be ' någon hålla Dej i benen samtidigt som Du ligger framåt i .vattnet. Det är svårare men ger mer, : : 2) På andra bilden lutar han sig framåt och vi ser. tydligt att höger= armen kommer fram och : under kroppen. Många simmare för ar- men ännu längre åt vänster, -Tit- ta också på hur han för sin vänst- ra arm. a . EN . 3) På bild tre har han tagit fart från bassängh och ände bara bensparket. Ganska snart kan ” Du simma en hel längd med hjälp M av enbart benen, : - 4) När Du nu övat alla detaljer cravla ; ordent= kan Du . börja ligt. Fjärde bilden visar simmaren i full aktion. vattnet men gör inandningen:när högerarmen kommer fram.” . Baklängeshopp : Han andas ut under - 1) Du - måste" naturligtvis :kunna ; tlyka ordentligt" framåt innan: Du börjar med de här övningarna. Och tänk på att vattnet måste var till-' räckligt djupt och avståndet , till bassängkanten ordentligt tilltaget. -: 2) Du förstår säkert av bilderna hur det hela går tilll Men lägg märke till hopparens avstamp upp=; ' åt innan han viker kroppen och tar vatten lodrätt; När. Du hoppar; upp måste Du böja kropp och hu=: vud bakåt och följa efter med be-. nen. . . : 3-4) Bilderna visar vad vi bru-: kar kalla ”Tyska Hoppet”. Vänd ryggen mot bassängen hoppa sedan; upp gör piken och räta slutligen! ena kanten utan gör en' verklig be- siktning. 2 . GwWJ ut kroppen. Du kommer säkert! att hanina både på rygg och mage: ' i början men lite får man ju offra! för konsten > mö tecknar sydhallänningen i dag. Det erfar man vid en färd ge- nom bygderna i S:t Johannes a . | Charles, LITER Ar ANNONSERA I LT! , , | | 2 | i i H
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.