AA å Rs sr er sbyg ” samfällighet kallas: till É ' årsmöte onsdagen den 20/7 1960 . ler: köpes varje ' vecka. . vy? YYrvreveYFTYY OT » LAHOLMS "TIDNING YvevrerfrYyvtFeT FET EYY PER PSY H a a +v a” , "> Tisdagen den 12 juli 1960 . Laholms Tidning - " Smedjegatan, Laholm ' - Redaktör: BO BJÖRNSSON. Dagligt nyhets- och an- nonsorgan för Laholms stad och södra Halland, . Markaryd. samt angrän- :sande delar av sydvästra . Småland och nordvästra mr oron Skåne elefoner: et Fe . ' Redaktion 10300 f Expeditions och an- - H -' + nonskontoret :..: 11241 ” Redaktör Bo Björnssons ; > bost, o.l.es secens 11241 : Annonschef Brita Mag- ! . nussons ,bost. .. 10730 nr . Kamrer J. Janssons "bostad Ähnonspriser: | » Före text 20 c öre pr mm. : Textsida 41 öre pr mm. Särsk.. begärd placering "å textsida 43 öre pr mm, Önskas hyra, platssökande "0. borttappat 34 öre mm. Förlovnings-, : lysnings-, +. vigsel- o. födelseannonser Tkr. För hänvisning till + "och. svars :emottagande "> >deb, 1:— Annonser plac. Vi - €j på sista sidan." Frenumeratfonspris för 1960: > lvå 23:—, « kvartal > 12:—, "mån, 4:50. > Postgiro” 17 57 58. : : Sedan år: 1950 har dag och . . varit . delägare. :i .förestått Fa. men: är; :numera "ensam rö "innehavare. av" den. Jag" hälsar. "alla foto= 10 ; Lysning: : : KÄRL OSKAR. JOHNSSON” ML BERIT. HENRYSSON : ”Edenberga” Östra Karup" Event; visiter i Hasslövs” byg- degård söndagen den 2 7 juli k kl. 18.00." la v " FRAMKALLAR | LAH OLMS FOTO i blickpunkten - — a . Specialaffäre en it foto sr Stort kameraurval - FOTOALBUM. = ; FOTORAM AR Pra ae NE -— .KOPIERAR jacka . GUNNAR NILSSON - "ANNA SVENSSON "kl,,.19:00 hos”. Bertil Johansson; ” Barna i a beslu > broarna iäynon | öppnås, ; -Allers-: SKL 12.00—14. trafiklekskola: fer, — KL '20.00 Fapon stänges. Vår Tufft, Hälsingborg. igen" a'den 125 ER : nmannekänger.- — KL 15. 00—17.00 Monarks Kl, 17.00 Jorder' rönt: med Roland Toep=i : Ör hUNöjesfältet. öppnas, — KL 20. 00—23. 00 Däns Bosse ' 3 Lörkester från Hälsingborg + (Er Mer FA -tåget avgår och I ponnyrid : 00 Monarks. .trafiklekskola. ä i dans). : Kl. 21.30 : sällskap.” FOTBOLL - - Triangelmateh . på Hasslövs idrottsplats ' i kväll kl.: «i "21830 -mellan «Vv vo od Näxtorp —Ränneslöv—Hasslöv. Laholms: stads > : SLKF-avd: : hår. möte torsdagen den 14 ä juli. Samling sker. på Stortorget .kl. EL för, vidare färd till Ström- Välkomna, IR va ' Styrelsen. Våxtorp JOHANSSONS CAFÉ: har semosterstängt mdlå fait Tväll moltages, -Låt oss i'samband med led. och färgning — malsäkra — Eulan- behandla eller vad det gäller ytter- plagg och , sportkläder impregnera dem mot vatten, - - FIRMA AXEL BROMS 'Tel..' 10065 Laholm . Önskas köpa . Färsk potatis, . alla slag av bär,. samt kantarel- Erik önsson, Tel, 10757 Laholm. F örskingring . (Forts, fr. föreg. sida) så sätt hade han laborerat med omkring 8.000 kronor. Det mesta söt "+ av det förskingrade har han er- satt, men alltjämt föreligger en brist för tre målsägare på cirka 2.000 kronor. Han blev omedel- bart avstängd från tjänsten. ” ot H | Mällystrands. +. >; ARSMÖTE hålles å a Strandhotellet, Mellbystrand. - Måndagen den 25 juli 1960 kl. :19,: Vägförening. 18—25 juli 1960, a set ot Ärenden enligt. städgärna : vis - "I Styrelsens årsberättelse, räk d och föl gifts-" och ink samt r berättel: hålles' tillgänglig för” i Lindbergs speceriaffär under affärstid. den” ” STYRELSEN. el "Önskas I I $ M ÅGR » Prima: fiska grisar köpes och: ; Kontant eller: kredit. vid: försäljnin M HUGO NILSSON, "Örkelljunga. Tel. 50960 Klippan: (Riktnr. 0435) - ISAR. £ eNOTTA "Till salu” Å Resöskrivmaskin, Olympia,' alldeles ny, till "salu mycket billigt. 'Tidn, anvisar." ' Grönkålsplantor; c:a 2.000 kraftiga och fina, :' till salu. Tel 70147 Laholm. GYLTOR- av. lantras, friskförklarade, med Nl. "Frank Larsson MOTOR AB HALLAND ' Laholm, Tel, 11285. gristid juli-saug. försäljes tors- dagen den 14 juli & platserna: Stackarp affär 8 fm., Våxtorp! bilverkstad 8.30, Hasslöv vsk 9, Ö. Karup .vsk 9.15, Malen kalk- bruk. 9.30, "Nordanå : vsk 3.30, Florshult vsk 4, Boalt 'vsk 4,30, Smedhult vsk 4.45, Skånes Fa- gerhult stn.'5, Trullsabygget 5.30, Skogsgård ” vsk - 5.45, Hishult k:a 6. ” Garanti för djur och grisantal, Goda betalningsvillkor för. solida köpare. Bra gyltor och. lägsta priser vid köp från oss. RAGNAR BENGTSSONS "LIVDJURSAFFÄR . Ysby, Tel, 62032, 62074. ' Lastbil ol om hur man botar minnesförlust ? ' skriptet. " (Forts. fr. föreg. sida) . vådliga färden. Och som tur var kom varken andra bilar eller fotgängare i vägen för den tunga bilen;” som sedan drogs rätt och från platsen med bärgningsbil.. Genom att den "hamnade på Gulibranna- vägen blev den ej heller något hinder för den" stora trafiken på rikstvåan. a — Varför inställdes föredraget son' : | samling på Stortorget för vidare 2 Ayala, Chile, och Krisiman, In- kh Länsstyrelsens delsregister, ” - Om halländska folkmål Av Albert Sandklef + I - rt ed Fö en tid sen skrev.jag ett par: bidrag i denna tidning, där jag erörde de halländska folkmålen. Det har glatt mig mycket att ef- teråt emottaga många bevis på hal- länningatnas intresse för de gamla folkmålen, som dessvärre 'snart för- svinna, Jag har fått både brev och personliga besök i denna sak, och man har från flera håll bett mig att berätta litet mera om dels vad som är gjort på detta område, och dels om skillnaderna mellan olika 'halländska mål... - : Allt detta är alltför omfattande btt rymmas i en eller ett par tid- NHingsuppsatser, men dag, ska för söka, . ' Innan jag går närmare in på äm- net; ska jag tillåta mig att återge en passus i det upprop som Hal- ländska .landsmålsföreningen i Lund hdresserade till ”den halländska all- mänheten” när föreningen år 1916 hade bildats. Initiativtagaren till fö- "reningen och dess ledare under de första åren var dåvarande docen- ten Ernst Wigforss, Han är säker- ligen även författare till uppropet, däri bl a heter: ”För varje år som går försvinner någon elle; några av den äldsta generation, som än- nu talade Hallands inhemska mål någorlunda 'ofördärvat. Det är in- gen fras, om man säger, att vi stå på gränsen mellan två skilda språk- liga världar. Här är det inte längre stal om naturlig utveckling av det igamla målet. Det nya, som kom- imer, är av. en helt annan art. Vad vi bevittna, är inte ett levande folkmåls ' långsamma -omformning under inverkan av inre och yttre krafter, Det är det gamla, ursprung- liga ' landskapsmålets våldsamma |i död för en inträngande € erövrare - riksspråket”, För den som haft förmånen att redan på den tiden, då Wigforss var ordförande i Halländska landsmål Fil, av Aalbert + Sandklef. mer än fyrtio år som gått sen dess ha. uppropets ord besarnats: virha fått bevittna ”det gamla, ursprung- » männen" att | selningsbilen? fått köra många mil : förgäves. - mer " Här skulle de introsseråde "folk" målsvännerna i våra bygder kunna göra forskningen en stor tjänst ge- nom : att tala om: var det ännu, finns: personer, som kunne tala ett genuint mål. Det behöver inte med ” nödvändighet vara särskilt gamla människor, huvudsaken är att de verkligen kunna tala ett' oförfalskat folkmål. Erfarenheten har visat att personer i: 50—60-års- + åldern ,som- ännu: kunna tala sitt 1 Men här är det bråds-' ka,-om, en: räddning av folkmålens - sista rester ska kunna ske. z Piblicering av folkmål | ärklige ryttmästaren Peter von, Möller. på 'Skottorp är" väl mest bekant för att han lärde Iant- ' r nyttja märgel, för' att an; var den. förste i landet som nyttjade: könstgödsel, "och för att an » även" i övrigt var en stor föregåhgsman” på ago rukets och liga. lands död' för "en inträngande” erövrare -— "riksspråket”, Den, yngre gene- rationen : hallänningar kan: inte längre tala sitt modersmål och för- står ' det knappast: längre. Många ord äro helt okända, många . garala - Må När Ernst Wigforss år 1918 yt tade till Göteborg som lektor, blev dåvarande "docenten Jöran Sahlz gren i Lund ordförande i Halländs- ka landsmå tid då han blev ortnamnsprofessor - Uppsala, övertog det : statliga Landsmäålsarkivet - - Lund före- «| ningens samlingar och fortsatte dess verksamhet. .. os Sedan dess har verksamheten letts av , heltid: ällda språkmän; som :"I det hos Länsstyrelsen i Hall lands , län: förda: hanidelsregistret har under tiden 31 maj—29 juni i år bl a följande" anmälningar intagits: ! » Lisen Matilda Elgematk i Fär- garyd ämnar”: inom Knäreds kommun,: med postadress Box 50, 'Knäred, idka .handelsrörelse under firma Lilla" Caféet, Lisen Elgemark. —' Jöns Harald "Hansson i La- holm ämnar inom Laholms lands kommun;: med” "postadress "Mell- bystrand, : Laholm... idka han- delsrörelse .:under . firma, Café Tallen: Harald Hansso' — Gunhär? Lennart Henaings- i. Ränneslöv : ämnar inom Ränneslövs kommun, med post- adress. Box 87, Vallberga, idka handel med cement- och. bygg- nadsvaror under ' firma Gunnar Henningsson. : oo Nils Johansson ' i | Prönne- stad ämnar inom Våxtorps kom- mun, "med - postadress Box 63, Tormestorp, "idka : handel med cyklar och cykeldelar under fir- ma Nils Johansson: Tage ; Egron Svensson i Våxtorp. ämnar" inom "Våxtorps komrnun, med postadress Våx- torp; idka: handelsrörelse. under firma: Tages Kiosk Tage Svens- SOM le RT Laholms stads SLKF-avd.' iv 4 - har. möte på torsdag kvä!l med färd till Strömviken, Tönner Se annons! - " ” har årsmöte måndagen den 25 juli på Strandhotellet. 5e när- mare innons! " Ayala Pre (Forts: fr. föreg. sida) .' skarna var sedan inte sena att ge' svar på 'tal. Motståndarna sviktade i fjärde set:' Me-Kinley slog ' ofta bort 'sig.” Svenskarna forcerade - "samtidigt starkt" och framgångsrikt. . .De, nådde i en handvändning 3—0, " förlorade fjärde .-gamet men gick därefter direkt till matchvinst med fjärde set" till &6—L Som tävlingarnas sista match följde singelfinalen mellan Luis dien. Efter ”derag -tidigåre pres- tationer ' väntade 'man : stiz en hård och spännande . uppgörelse; men därav blev intet.:; : .. Med undantag för en kort pe- riod 'i tredje set dominerade Ayala. spelet helt och hållet. Han ledde i tredje set med 4—1 då Krishnan utjämnade till 4-4. Sedan var det stopp. ”Krisknan var långt ifrån i bästa slag och utgången var snart given. På en timme blev det en överlägsen seger för Ayala med 6—1, 6—0, 6-4 Landshövding Per - Westling >> 'Talaren hade glömt manu- förrättade .efteråt' prisutdelnin- "gen. EAA | de stora städerna, sammanlagt 60 | Det. finna 3 självklart idrottsklubbar . oc] Och musikföreningar och dansklub- Mellbystrands vägförening . a +] ningsarbetet i aftonkurser har ökat "| i en takt som ingen folkbildare och för göra uppteckningar av folkmål, och som mött hans livfullt ”"ledar het - i detta arbete, har det varit ett nöje att fortsätta arbetet i den mån tid och krafter tillåtet Och under de Var 3:e amerikan : bor i förorter till. storstäderna. WASHINGTON (AEP . ” Enligt en färsk rapport av ame- rikanska ' arbetsministeriet - är en tredjedel av USA:s befolk bo- satt i drabantstäder resp förorter till miljoner människor, Sedan år 1940) har antalet förortsbor mer än för-| dubblats och flyttningen från stä- dernas centrala delar till förorterna försiggår i så snabbt tempo att stadsplanerarna räknar med/att in- om 10 år i runt tal hälften av alla amerikaner ' skall bo i:villasam- hällen runt kring storstäderna, Av| de nya förortsborna äger sjuttio pro- cent egna villor. Under de senaste tre-fyra åren har de nya förorterna alltmera ' förvandlats till. levande samhällen med egen struktur, Anta- Jet kulturella klubbar, välgörenhets- och idrottsföreningar ä är där nu tal- rikare än i det övriga USA. I dra- bantstäderna. till New York, Was- hington, Chicago, Philadelphia, De- troit och os Angeles finns nu ige- bar men också diskussionsklubbar och kvinnoföreningar med ideella kunnat ägna hela sin tid åt verk- samheten; Och de ha till sitt för- fogande haft en stab av tjänstemän, som påbörjat en vetenskaplig ber arbetning av materialet, Den förste chefen för Landsmåls- arkivet i Lund var professor Na- tan "Lindqvist. Han 'efterträd- des 1936 av i professor Gunnar Hed- ström, som år 1956 avgick med pen- sion och efterträddes av . docenten Sven Benson.. :] förhåll fles känna väl ä även till att hän a gav a en- bra” bok om Jordbrukets histo- ria,. liksom att:han' författade ett arbete; om « Halländska herrgårdar - och "ett Bidrag till. Hallands histo." rial obe | Men "hans kanske förnämsta ar bete 2 är: hans Ordbok öfver Halländ- ska" larndskapsmålet, som kom ut 1858.>-När professor. JA Lundell «+. får "1892 :skrev om Peter von Möl-- lérs;' ordbok..i Svenska Landsmål framhöll han. att arbetet skulle ”knappast ha blifvit bättre om det varit gjort. af en fackman, en som haft språkstudier till sitt lifs upp- gift”.: Detta ' är -kanske det. bästa betyg ordboken kunde få, Peter von Möllers "ordbok är den: första ve- tenskapliga '; dialektordboken. . av fortvarande av. stort värde, Den sförsta vetenskapliga avhand-” lingen rörande, halländska folkmål är Ernst Wigforss' stora verk Södra Hallands folkmål, publicerat 1913— tan helt insamlat av Wigforss själ j Dét har till allra största delen häm- tats i. Höks och "Tönnersjö hära- der, . men. med talrika - utblickar norrut: och med behandling av en rad problem : rörande de -angrän- sande Skåne-målen. Wigforss ' har huvudsakligen tagit sikte på ljud-: d och hans undersök ich Den första stora sy: un: dersökningen av folkmål i Halland utfördes. under, 1-1904--2906 av Ernst Wigforss. :- fr > Redan: tidigare” hade” emellertid privata samlare upptecknat hal- ländska” folkmål: August Bonde- son skrev sagor på sin hembygds mål, poststationsföreståndaren Pat- rick Peterson i Vallda började un- gefär samtidigt som Bondeson att teckna upp målet i' Vallda,:folk- skolläraren Johan Kalén började redan på 1890-talet att teckna upp enstaka ord i Fagered. Patrick Peterson fick. ned "tiden hjälp av fackmän och lärde sig dsmålsalfabetet. Hans ' ord ling växte. till en av de mest om- fattande redan i början av detta sekel,' då han kom i kontakt med både Wigforss, ' Sahlgren och Jo- han. Götlind.. Sahlgren ”upp- muntrade Peterson på många sätt, och det var på Sahlgrens förslag Peterson' år 1932 blev hedersdok- tor i Uppsala, När 'den stora ord- boken över målet i Vallda skulle utredi " hjälpte” fackmä vid Landsmålsarkivet i Lund till. i arbetet. Den färdiga ordboken är den största vi ha i landet över ett enskilt mål. Kalén " började först under Wigforss' tid att mera systematiskt samla in folkmålet i Fagered. Hans samling ä är näst Petersons den mest de i Halland. syften, med de mest 'skiftaride målsättningar. Bild- allmänbildningens fanatiker någon- sin har vågat drömma om, ”Gör- Själv började jag att teckna" upp min hembygds mål medan Wig- forss var. ordförande i Halländska landsmålsföreningen, men jag hann aldrig att leverera några uppteck- ningar, förrän Sahlgren övertagit t. De senare upp- det-själv” ” föreningarna, :' bridge- klubbarna och andra hobby-klubbar |? är. självklart i majoritet, men för första gången har. under de senaste åren studiegrupper med språk, ma- tematik, modellbygge, samhällskun- noch och Nknande bildats i i tiotusen- - Skotsk inflarton . Nyligen gjorde en skotsk präst- man, Thomas Imre, ett intervjuut- talande: — Jag bar ett intryck av att folk har blivit ärligare på sista teckningar jag gjort ha inte alltid hamnat i Lund utan finnas i stället arbergs Museum. ">. |: Under de senare åren har Lands- målsarkivet i Lund arbetat på oli- ka fronter. Dels har .man liksom tidigare vunderstött enskilda sam- lare, > bland vilka ' märkas två nu- mera bortgångna storsamlare, Fd- vard. Erlandsson i 'Veinge och-Al- man sänt ut frågelistor till intres- Halland, och samtidigt har' man tött d som teck åren. Ett närli, - Man hittar aldrig några knappar i kyrkans kollekthåvar numera, + En insändare dagen : efter. kom med 5 svar: — Jag måste nog säga "att pas: tor Imre fallit offer för en villfa- relse när han säger "att folk ha biivit ärligare. Anledningen till at man lägger en slant i kollekthåver | i stället för en knapp är att knap nat terminologien inom något spe- ciellt område eller. som gjort lexi- kaliska uppteckningar. Och slutligen har man” tagit "den moderna ljudupptagningen i folk- målsforskningens tjänst, . Det har ibland varit möjligt att ända in på talat in prov på sitt mål på band. pen i däg är mycket mera värc än slanten. vit' så sällsysta att man får söka dem systematiskt,. Tyvärr har in- fred Jönsson i Lindome. Vidare-har| :” serade personer i skilda . delar av |” 1950-talet finna goda berättare, som | Men dessa människor ha nu bli-|j ningar på detta" område” äro av banbrytande - betydelse. ” För” den : grafiska utredningar äro håns kar- tor över södra Hallands folkmål av den. allra största betydelse. Ingen som sysslär med halländska folk=; mål 'ur vetenskaplig synpunkt kan, undvara. Wigforss stora verk ' om södra Halländs folkmål. ' Här ovan har jag redan nämnt Patrick : Petersons stora ' ordbok över Valldamålet, Den andra stora ordboken från Halland utgavs. av: Johan Kalén i Göteborgs kungl 4 Vex och . Vi les handlingar år 1923. Man måste H beklaga att verket av kostnadsskäl - måste skäras ned, vilket medförde att språkproven starkt minskades, Eljest är ordboken synnerligen om- fattande, Antalet ord är imponeran- de, översättningarna äro goda, men man skulle ha önskat fler exempel och språkprov.. "Det "allra senaste” "bidraget amn kännedomen om Hallands folkmål har publicerats. i Hallands historia, + del” IH, och har till författare lek- tor Sture Nilsson i Göteborg. Lek- tor Nilsson är född i mellersta Hal- land. och har gjort. omfattande. un-" i den av' Hallands nation i Lund år.1938. utgivna .”Halland, en. bokj om .- hembygden", en uppsats. om folkmålen i Halland. En större och grundligare - utredning : har han nu författat för Hallands historia. Han har där främst påvisat gränser och ”skiljaktigheter - mellan målen rk skilda orter i Halland, - En uppsats om halländska folkmål; presentation av metoderna för upp= teckning och av, det fonetiska alfa= bet, som brukar kallas ländsmålsal- fabetet; För att inte bli alltför lång= " randig 'ska jag ta det i en kom- mande Uppsats. tr 1 Kat en) . att detta skulla , tände justalga FT Gynna LT:s annonsörer s ":1800-talets : Sverige, och 1918. Materialet till arbetet är näs- som hyser -intresse för dialektgeo- " AN dersökningar av målen i denna trakt ' av- Halland. Han publicerade redan borde kanske" också ' innehålla en ' st .
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.